Barnen ifrån Frostmofjället. Inspirationsmaterial

1 Barnen ifrån Frostmofjället Inspirationsmaterial

2 Detta inspirationsmaterial syftar till att ge dig som lärare tips och idéer på hur du tillsammans med dina elever kan arbeta vidare kring föreställningen Barnen ifrån Frostmofjället på Stockholms stadsteaters scen i Skärholmen. Materialet innehåller exempel på hur ni kan prata om föreställningen för att fördjupa kunskapen om vad teater är. Det finns också flera exempel på hur ni kan arbeta vidare med uppsättningens teman och motiv. Inspirationsmaterialet är inte åldersindelat så att specifika övningar passar en viss åldersgrupp. Samtliga diskussionspunkter och övningar kan genomföra i skolans alla årskurser, men de kan behöva anpassas något efter din klass specifika behov. Se materialet just som en inspiration. Välj ut det du tycker är intressant, kombinera teman och övningar så det blir relevanta för dig och din klass. Vissa övningar kan behöva göras mer komplexa medan andra kanske måste förenklas. Du som lärare känner din elevgrupp bäst. Arbeta med materialet efter dina egna och klassens förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. I anslutning till varje temaområde/övning finns tips på litteratur, filmer och webbplatser som kan vara användbara. Förslagen är ett urval. För att gå ännu mer på djupet, använd litteraturens och webbplatsernas egna källförteckningar och tips på vidare läsning. De källor som finns angivna är inte enbart tänkta till dig som lärare. Delar av materialet kan även användas av eleverna själva. Har ni frågor eller funderingar kring föreställningen och teaterbesöket eller vill diskutera andra möjligheter att arbeta vidare kring Barnen ifrån Frostmofjället är ni naturligtvis välkomna att höra av er till oss på teatern. Bäst når ni oss genom att ta kontakt med Asynja Gray som arbetar med publik och kommunikation. Henne når ni på e-post asynja.gray@stadsteatern.stockholm.se eller telefon 08-50620263.

3 INFÖR TEATERBESÖKET På Stockholms stadsteater Skärholmens webbplats finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista vem gör vad och vad finns på teatern, som ger tips på hur du kan förbereda eleverna inför ert teaterbesök. Kanske har eleverna minnen från tidigare teaterupplevelser som de kan delge varandra. Kanske har ni som grupp gått på teater tidigare. Prata om dessa upplevelser och fundera på hur ni tror ert kommande teaterbesök kommer att bli. Det är inte nödvändigt att förbereda eleverna på något särskilt sätt kring föreställningens handling och tema. Låt dem istället möta och uppleva föreställningen utan för mycket förhandsinformation. Om flera av eleverna aldrig tidigare varit på teater kan det dock vara bra att samtala om vad teater är, vem som arbetar på en teater, samt vilka uppgifter dessa personer har. EFTER TEATERBESÖKET Minnesrunda Uppmuntra eleverna att i tur och ordning berätta varsitt minne från föreställningen. Förutom att ni får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas det ni sett. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och se det som underlag för fortsatta diskussioner. Fånga upp alla tankar som kommer upp och inte enbart de som specifikt rör föreställningen och dess tema. Elevernas upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sin förståelsehorisont. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningen utan uppmuntra istället eleverna att prata om dessa. Samtala om Föreställningen tar upp flera teman som ni kan samtala om. Nedan kommer förslag på några relevanta ingångar. Förutom att arbeta utifrån föreställningen och dess tematik så se teaterbesöket och upplevelserna som något som kan integreras i ert dagliga skolarbete.

4 synen på barn Diskutera vilken syn de vuxna karaktärerna har på barnen i föreställningen. Relatera till hur man ser på barn idag och samtala om skillnader mellan Sverige och andra länder. Diskutera och arbeta med FN:s barnkonvention. På Barnombudsmannens webbplats finns mycket material som kan användas. Gå igenom de olika artiklarna som finns i Barnkonventionen och se vilka av dem som ni kan koppla till föreställningen. Låt eleverna rita, måla, göra fotoprojekt, collage mm kring Barnkonventionens olika artiklar. Låt eleverna, individuellt eller i grupp, göra omvärldsanalyser. Be dem samla in texter, bilder, Youtube-klipp och så vidare, som på olika sätt visar, ifrågasätter eller kommenterar barnkonventionen. Låt eleverna redovisa vad de kommit fram till och jämför och diskutera deras resultat. Gör associationsövningar kring begreppen barn, rättigheter, barnkonvention. Låt eleverna, enskilt eller i mindre grupper, skriva ner vad de tänker om begreppen. Samla in och skriv upp associationerna på tavlan så att alla kan se dem. Diskutera och analysera tillsammans vad orden kan betyda. Varför beskriver vi orden som vi gör? Vilken funktion/innebörd har de och varför? Involvera gärna eleverna i planeringen av hur ni kan arbeta med Barnkonventionen. De har säkert många förslag på både arbetsmetoder och faktakällor. Ett sätt att ta reda på hur barn har haft det genom historien är att titta på hur barn gestaltats i konsten. På Nationalmuseum pågår just nu utställningen Peredvizjniki, ryskt måleri från samma tid som Barnen ifrån Frostmofjället utspelar sig. Vissa delar av utställningen tangerar temat i föreställningen om fattiga och ensamma barn på vandring. Kanske har ni möjlighet att göra ett studiebesök på Nationalmuseum som tillsammans med er upplevelse från Skärholmen kan bli underlag för fortsatta diskussioner om synen på barn.

5 Vill ni arbeta med synen på barn ur ett historiskt perspektiv kan ni även ha hjälp av Anne Banérs bok Bilden av barnet. Anne Banér lyfter fram barnets liv som det skildrats i konsten från antiken fram till år 1900. Boken finns på de flesta bibliotek och kan användas av både av dig som lärare och av elever i de högre årskurserna. Användbara webbplatser: Barnombudsmannen: www.barnombudsmannen.se Nationalmuseum: www.nationalmuseum.se Rädda barnen: www.rb.se Användbara böcker: Anne Banér, Bilden av barnet Från antiken till 1900, Berghs förlag AB: 1994 Elizabeth Englund, Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning? En guide till konventionen om barnets rättigheter, Liber: 2009 vad är en familj? Samtala och diskutera kring frågan Vad är en familj? Gullspira ställer några frågor i slutet av föreställningen som ni kan ta upp: Vad är en familj? Kan man vara en familj även om man inte är tillsammans? Kan man välja en ny familj om man blivit av med sin? Ni kan också diskutera: Vilka olika familjebildningar finns? Vad är inte en familj? Kan en kompis tillhöra familjen? Är husdjur familjemedlemmar? När slutar familjen och var börjar släkten?

6 Förutom att diskutera i helklass kan ni låta eleverna arbeta med frågorna enskilt, eller i mindre grupper. Liksom med ovanstående ämne kan ni låta eleverna rita, måla, göra collage och fotografera. Låt eleverna välja på vilket sätt de vill arbeta, utifrån de resurser ni har till förfogande. På så sätt skulle ni kunna samla in en mängd olika uttryck för vad en familj kan vara. Engagera om möjligt andra lärare och gör ämnesöverskridande projekt kring vad en familj är. Varför inte göra en utställning på temat och låta skolans andra klasser, föräldrar med flera ta del av projektet? Vill ni arbeta mer med temat familj kan ni undersöka hur familj definieras i olika uppslagsböcker och på internet. Leta efter olika definitioner tillsammans, eller låt eleverna själva samla in material som ni sedan pratar om i helklass. Eller så letar du som lärare fram olika definitioner på vad en familj är. Dessa definitioner kan ni sedan ta upp efter att ni själva associerat kring begreppet familj. Användbara webbplatser: Rädda barnen www.rb.se Barnombudsmannen: www.barnombudsmannen.se Användbara böcker: Liza Haglund, Att tänka noga En filosofibok, Tiden: 2001 Lisa Haglund, Anders J Persson, Självklart inte En filosofibok, Rabén och Sjögren 2009 Båda böckerna ger tips på hur man kan tänka och prata filosofiskt kring olika ämnen. Bra och kul inspiration som kan användas om man vill förbereda sig för samtal kring Vad är en familj?

7 vad är ett hem? Vad är ett hem? kan bli en fristående diskussion eller så kan den relateras till arbetet med Vad är en familj? Gullspira ställer även frågor om hemmet i slutet av föreställningen som ni kan utgå ifrån: Vad är ett hem? Är lillgråstugan i Frostmo fortfarande ett hem, även om ingen bor där? Diskussionen om vad ett hem är kan fördjupas ytterligare: Vad tror ni man saknar i sitt ett hem om man behöver lämna det? Vad är viktigt att ha i ett hem för att det ska kännas som hemma? På Stockholms stadsbibliotek och stadsmuseet håller de just nu på med ett projekt om hemmet. De samlar in stockholmares historier om vad ett hem är i projekt Hej, hur bor du? Låt eleverna skriv egna uppsatser om vad ett hem är. Vill ni, kan ni skänka berättelserna till projektet. På webbplatsen stockholmskällan, som är en del av projektet, finns mycket information om hur man bott i Stockholm under olika tider. Stockholms stadsmuseum har just nu även utställningar om förortsliv och byggnadsvård. Ett besök på dessa utställningar kan ge inspiration till fördjupande arbeten kring vad ett hem är. För att fördjupa arbetet kring vad ett hem är kan ni göra ett besök på Skansen och titta på alla hus som finns där eller gå ut i ert närområde och titta på olika boendemiljöer. Ta tunnelbanan/bussen till andra områden i skolans närhet och undersök hur människor bor där. Hur skiljer sig dessa områden från de där ni själva bor. Låt eleverna bli medvetna om olika boendeformer. Även kring detta tema kan det vara kul att arbeta kreativt; rita, fotografera, klipp och klistra. Bygg de hem som fanns i föreställningen eller låt eleverna själva välja ett hem de vill gestalta. Kanske bygger ni de olika boendeformer som finns i er närmiljö.

8 Användbara webbplatser Stockholms stadsmuseum: http://www.stadsmuseum.stockholm.se/ http://www.stockholmskallan.se/ Arkitektmuseet: http://www.arkitekturmuseet.se/index.xml ensamkommande flyktingbarn Diskutera varför barnen i föreställningen var tvungna att fly. Relatera diskussionerna till dagens flyktingbarn. Av vilken anledning flyr barn idag? Var kommer barnen ifrån idag? Vilka rättigheter har papperslösa barn? Det finns en hel del information att hämta på Rädda Barnens webbplats www.utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan uppehållstillstånd. På denna sida kan både du som lärare och eleverna själva söka information. I arbetet med ensamkommande flyktingbarn kan det också vara relevant att använda sig av barnkonventionens artiklar. Om det finns intresse att arbeta mer med frågor kring asyl, immigration och ensamkommande flyktingbarn så finns det också mycket information och/eller lärarhandledning att hämta hos Röda Korset, Migrationsverket, UD, UNHCR (United nation high commissioner for refugees). På den sistnämnda webbplatsen finns dels ett webbaserat kunskaps- och upplevelsespel Mot alla odds, som kan användas i undervisningen. Det finns också handledningsmaterial till rollspelet På flykt. På sidan finns också faktawebben med artiklar, intervjuer och kortfilmer. Samtligt material vänder sig till ungdomar, men det är ett material som även du som lärare till elever i grundskolan kan inspireras av och hämta fakta från. Exempel på rollspel om flyktingskap finns också i boken Lika och unika: dramapedagogik om minoriteter. Det finns både tematiska exempel på övningar och handledning i hur man sätter igång dramapedagogiska övningar med elevgrupper.

9 UR har haft en serie i fyra delar om ensamkommande flyktingbarn. Detta material rekommenderas för grundskolans åk 7-9 men kan även fungera för elever i gymnasiet. Programmet finns att beställa från UR. Det går också att se programmet direkt via urplay.se Ensamkommande flyktingbarn. Ett annat intressant projekt är Knutte Westers Gzim projekt, för mer info om detta se webbplatsen nedan. Låt eleverna individuellt eller i grupp göra omvärldsanalyser. Be dem samla in texter, bilder, Youtube-klipp, med mera som på olika sätt visar, ifrågasätter och kommenterar ensamkommande flyktingbarn. I skriften Till Sverige asylsökande barn vittnar om Dublinförordningens konsekvenser, som kan laddas ner från Barnets bästa främst, kan eleverna själva ta del av andra barns personliga upplevelser. Detta material vänder sig framförallt till äldre elever, men du som lärare kan säkert hitta avsnitt som du kan återberätta och använda i diskussioner och arbete med yngre elever. Användbara webbplatser Barnombudsmannen: www.barnombudsmannen.se Barnets bästa främst: http://barnetsbastaframst.se/ Gzim projekt http://gzimproject.com/ Regeringskansliet: www.manskligarattigheter.gov.se Migrationsverket: www.migrationsverket.se Röda Korset: www.redcross.se Rädda Barnen: www.rb.se www.utanpapper.nu UNHCR: www.unhcr.se/ UR: www.ur.se

10 Användbar litteratur Anita Grünbaum, Lika och unika: dramapedagogik om minoriteter, Göteborg: Daidalos, 2009 Elisabeth Elmeroth & Johan Häge, Flyktens barn medkänsla, migration och mänskliga rättighet, Studentlitteratur: 2009 Kerstin Fälldin & Görel Strand, Ensamkommande barn och ungdomar: En praktisk handbok om flyktingbarn, Natur & Kultur 2010 Filmer/tv-program Ensamkommande flyktingbarn (OBS: grundskola 7-9) http://urplay.se/164572 Eldflugornas grav (OBS: rekommenderas från 11 år) Regissör: Isao Takahata In this world (OBS: rekommenderas från 15 år) Regissör: Michael Winterbottom... föreställningens form, spelstil och sceniska uttryck Det finns många sätt att närma sig föreställningens iscensättning och sceniska uttryck. För er som gått på teater tidigare kan det vara intressant att relatera en tidigare uppsättning till den aktuella. Jämför scenen, karaktärer, spelstil, osv. Förutom att det kan bli lättare att diskutera en uppsättning när ni har någon annan att relatera till, kan ni också komma in på intressanta diskussioner om vad teater är och hur olika det kan vara. Karaktärer, spelstil, mask och kostym I Barnen ifrån Frostmofjället kan det vara intressant att diskutera karaktären Gullspira. Hon skiljer sig på många sätt från de andra karaktärerna då hon är föreställningens berättare och har en dialog med publiken. Låt eleverna diskutera: Vad har Gullspira för uppgift i föreställningen? Hur är Gullspiras förhållande till de andra karaktärerna och till publiken? Vad hade hänt med föreställningen om Gullspira inte varit med?

11 I föreställningen spelar de övriga skådespelarna flera roller. Gör en lista på alla karaktärer ni kommer ihåg. Diskutera sedan vem som spelade vem. Diskutera också hur skådespelarna gjorde för att gestalta de olika karaktärerna. Hur arbetade de med sitt kroppsspråk, sina röster, kostym, mask och rekvisita? Om det är svårt för eleverna att prata om karaktärerna och deras olika uttryck, kan det vara idé att låta dem rita/måla några av karaktärerna som de minns. I teckningarna kommer säkert karaktärernas specifika attribut och uttryck att gestaltas. Kanske blir det lättare för eleverna att diskutera frågorna när de kan utgå från teckningarna. Finns det intresse hos eleverna att själva testa på att spela de olika karaktärerna från föreställningen? Dela upp eleverna i mindre grupper och låt dem förbereda någon av scenerna från föreställningen. Uppmana dem att spela flera karaktärer. De måste då fundera på hur de ska förändra röst, kroppsspråk och eventuella attribut för att klasskamraterna ska förstå när de går från att vara en karaktär till en annan. Scenrum, scenografi och rekvisita Föreställningens handling utspelar sig på olika platser, medan scenografin inte förändras särskilt mycket under föreställningens gång. Samtala om rummet och hur ni som publik kan förstå de olika platserna där handlingen utspelar sig. På vilka olika platser utspelade sig handlingen och hur gestaltades det på scenen? På vilket sätt förändras rummet under pjäsens gång? Vilken betydelse har ljussättningen för att ni som publik ska förstå var handlingen utspelar sig? Vilken betydelse har karaktärerna och deras repliker för att ni som publik ska förstå var handlingen utspelar sig? Om det finns intresse av att arbeta under längre tid med scenografi och rekvisita, varför inte bygga och skapa scenografimodeller i miniformat?