Verksamhetsplan 2016-2018 Delmål och strategier Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Beslut 2015-10-22 Dnr: FS 1.3.1-1515-15
1. Ett universitet som gör det möjligt... 5 Delmål 1.1.2 Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks 5... 5... 7 Delmål 1.1.3 Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. 7 Delmål 1.1.3.2 TN Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet. 7 Delmål 1.1.3.3 TN Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor. 7... 7 till delmål 1.1.3... 9 till delmål 1.1.3.2 TN... 9 till delmål 1.1.3.3 TN... 9 Delmål 1.1.4 Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en kvalitetshöjande och dynamisk blandning av forskning, utbildning och nyttiggörande. 9... 9 Strategi... 10 Delmål 1.3.2 TN Fakulteten har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer 10... 10... 11 2. Utbildning för gränslöst lärande... 12 Delmål 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå uppgår till 22 procent. 12... 12... 13 Delmål 2.3 Antalet utfärdade examina uppgår till 760 stycken, varav 180 civilingenjörsexamen. 14... 14... 15 Delmål 2.4 Antal inresande studenter har ökat till 400 stycken (avtal, avgift och freemovers) 15 Delmål 2.5 Antalet utresande utbytesstudenter har ökat till 100 stycken. 15... 15... 16 Delmål 2.6 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat till X procent 16... 16... 16 Delmål 2.7 Docenters och professorers andel av undervisningen ska kartläggas. 17... 17... 17 Delmål 2.8 En modell har utvecklats för hur samverkansinslag kan integreras i kurser och utbildningsprogram. 17... 17... 17 Delmål 2.12 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. 18... 18... 18 3. Forskning som spränger gränser... 19 Delmål 3.1 Universitetet och fakulteten har en välutvecklad rekryteringsprocess 19... 19... 19 Delmål 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) 19
... 19... 20 Delmål 3.3 Universitetets andel av nationella och internationella externa medel har ökat 21... 21... 22 Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat 23... 23... 24 Delmål 3.5.1 TN Fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur 25... 25... 26 Delmål 3.6 Universitetet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för flera nationella forskningsinfrastrukturer 26... 26... 26 Delmål 3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till utbildning på forskarnivå. 27... 27... 27 Delmål 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av doktorander till utbildning på forskarnivå. 27... 27... 27 Delmål 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp. 28... 28... 28 Delmål 3.11 Doktorander ska under sin utbildning på forskarnivå ges internationell erfarenhet 28... 28... 28 Delmål 3.12. TN Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud 29... 29... 29 Delmål 3.13 TN Fakultetens institutioner ska ha en tydlig struktur när det gäller ansvar och roller för hantering av forskarutbildningen. 29... 29... 29 4. Det goda och effektiva universitetet... 30 Delmål 4.1 TN Minst 35 procent av nyanställda och befordrade professorer och lektorer ska vara kvinnor. 30... 30... 32 Delmål 4.2 Universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor. 32... 32... 32 Delmål 4.4 TN Fakulteten säkerställer att ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling bedrivs 32... 32... 32
Delmål 4.5 Andelen anställda och studenter som upplever god hälsa och välbefinnande samt har en hanterbar arbetsbelastning har ökat i jämförelse med 2015 32... 33... 33 Delmål 4.6. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system 33... 33... 33 Delmål 4.7. Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva strategiskt ledarskap 34... 34... 34 Delmål 4.10 Universitetet har i alla verksamheter ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är integrerat i verksamhetsprocessen. 35... 35... 35
1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT Delmål 1.1.2 Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Fakultetens största strategiska utmaning är att attrahera och behålla kreativa och meriterade forskare och lärare i konkurrens med andra lärosäten, både nationellt och internationellt. Vi ska därutöver ge dem förutsättningar att utveckla vår utbildning och forskning mot högsta möjliga kvalitet. Behovet av att rekrytera kvalificerade lärare varierar från institution till institution. Inom vissa unga akademiska ämnen är det extra svårt att tillfredsställa behovet av disputerade lärare. Här krävs satsningar på att stärka forskningen för att få fler kompetenta lärare och stärka forskningsanknytningen i undervisningen. Inom vissa ämnen kan det till och med vara lämpligast att försöka bygga upp kompetensen från doktorandnivå för att så småningom bli självförsörjande på disputerade lärare. 2014 fanns 23 forskarassistenter och 13 biträdande lektorer anställda vid fakulteten och fakulteten har årligen avsatt medel för nya meriteringsanställningar samt kringresurser. Fakulteten utlyser för närvarande årligen tre meriteringsanställningar på anslagsmedel och ungefär lika många tillkommer på externa medel. Alla dessa har möjlighet att ansöka om startbidrag hos fakulteten under första året av anställningen. Under de senaste åren har ca 0,5 Mkr/år delats ut i startbidrag. En del institutioner kopplar också en doktorandtjänst till de nyanställda meriteringsanställningarna. Fakulteten vill gärna fortsätta utlysa biträdande lektorat (med möjlighet att prövas) inom ämnesområden med stort behov av disputerade lärare, där vi har haft svårt med rekrytering, men bedömer att vi även i fortsättningen behöver utlysa tidsbegränsade meriteringstjänster (forskarassistenter). Konkurrenskraftiga utlysningar I princip alla fakultetens lärartjänster utlyses internationellt och söktrycket är gott. Under perioden 2013-mars 2015 har 17 meriteringstjänster utlysts som i snitt har lockat över 10 sökande per plats. Under samma period har 15 lektorat utlysts som sammanlagt har lockat 140 sökande. Siffrorna visar att fakulteten har gott om behöriga sökanden på utlysta tjänster och att det är konkurrens om dessa. För professurer och meriteringstjänster har majoriteten av de sökande en utländsk adress (52 % respektive 62 %) medan lektorat mest lockar svenska sökande (74 %). Av de lektorer som slutligen rekryterades under 2013-14 var 60 % svenska medborgare medan 58% av dem som anställdes som forskarassistenter eller biträdande lektorer var internationella rekryteringar. Konkurrenskraftiga tillsättningar Andelen innehavare av fakultetens meriteringsanställningar som erhållit egna forskningsmedel är hög. Under tiden 2010-2014 erhöll 45 individer en meriteringsanställning vid fakulteten. Av dessa har sex valt att avgå från anställningen på egen begäran. Tillsammans har de 39 övriga erhållit mer än 120 Mkr i externa forskningsbidrag, vilket motsvarar 3 Mkr per individ över den tid de då varit anställda. Bidrag, som erhållits som medsökande, har inte räknats med. Detta tyder på att fakulteten har lyckats bra med sina rekryteringar och att de som anställts har varit framgångsrika när det gäller att attrahera forskningsmedel i konkurrens. Fakulteten har under 2014/15 satsat på ett ambitiöst ledarskapsprogram för forskarassistenter och biträdande lektorer (Edu-Y) vilket dock ännu inte har gett utslag på
forskningskvalitet, publiceringsfrekvens eller mängd externa bidrag, men som i ett längre perspektiv borgar för ett ännu bättre utfall. Befordringsutvärdering och omställningsprocesser utmaningar Fakulteten har en policy att vid utvärdering av biträdande lektorer för befordran till lektor ska en av de två sakkunniga vara från ett utländskt lärosäte. Fakulteten har redan vid utlysning av biträdande lektorat fastställt en tydlig kravspecifikation för vad som är lägsta nivå för befordran. Den motsvarar ungefär docentkompetens. Hittills har fyra biträdande lektorer anhållit om prövning för befordran till lektor och samtliga har befunnit klara kraven för detta. Fakulteten har en ökande andel forskare 1 bland sina lärare (år 2013 var det 25 anställda forskare vid fakulteten och vid dags dato 41), vilka till övervägande del finansieras av externa bidrag. Då sådana medel är av kortsiktig karaktär krävs att universitetet har en tydlig och effektiv process för att handlägga det ökande antalet omställningsärenden som detta kommer att resultera i. Hittills har alla biträdande lektorer som prövats för befordran till lektor vid fakulteten klarat kraven, men när det inträffar att någon inte befordras måste universitetet har en beredskap för detta. Universitetet måste bli bättre på, att inte bara anställa personal, utan även på att på ett effektivt och humant sätt säga upp folk. Det framtida rekryteringsläget Till 2020 bedöms cirka 28 professorer (60+ i dag) och 15 lektorer ha gått i pension. Fakulteten kommer i och med en beräknad resursförstärkning att kunna fortsätta med årliga utlysningar av meriteringstjänster med goda förutsättningar. Behovet av ny kompetens är olika inom olika områden och för att kunna prioritera områden behövs att såväl forskningskommittén som anställningskommittén arbetar strategiskt, utifrån olika indikatorer, för att tillgodose både de starka forskningsmiljöernas och grundutbildningens behov. Fakulteten måste förstärka redan framgångsrika områden men även identifiera områden där kompetensen i dagsläget är otillräcklig men som är strategiskt viktiga. Utökade forskningsanslag kan användas för att skapa bättre förutsättningar för excellenta rekryteringar till meriteringsanställningar med rejäla resurser i form av startpaket som kan omfatta drift-, postdoktors- och doktorandresurser. Ett problem är att när unga biträdande lektorer anställs är det svårt att bedöma deras potential och självständighet (de kan ha vistats i en god miljö både som doktorand och som postdoktor). Ett krav fakulteten bör ställa för sådana tjänster är att dessa forskare ska ha genomfört postdoktoral meritering vid annat universitet, helst utanför Sverige. Initiativet till att inrätta meriteringsanställningar ska komma från institutionerna, där kunskapen finns. De ska ge förslag på strategiska områden inom sina respektive fält, rekryteringsläget samt resurser som finns till förfogande. Institutionerna får även motivera ifall behovet är riktat mot en forskarassistenttjänst eller ett biträdande lektorat, d v s hur långsiktigt behov som föreligger. Forskningskommittén prioriterar sedan dessa och föreslår att fakultetsnämnden utlyser ett antal anställningar. Annonsförslag och utlysning görs i dialog med institutionen, men företrädesvis ska utlysningar vara så breda som möjligt. Denna process är väl fungerande och föreslås fortsätta. Antalet inrättade meriteringsanställningar anpassas till behoven utifrån analys av komptensförsörjningsplaner eller externa utvärderingar på institutionsnivå. 1 Här avses anställningsformen forskare. På andra ställen i dokumentet avses med forskare forskande lärare där inte annat anges.
Fakulteten ska årligen avsätta medel och utlysa meriteringstjänster (forskarassistenter och biträdande lektorer) efter strategisk analys. För att möjliggöra en bra start ska medel även avsättas för driftsbidrag. Delmål 1.1.3 Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Delmål 1.1.3.2 TN Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet. Delmål 1.1.3.3 TN Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor. Fakulteten har ett unikt tilldelningssystem för forskningsresurser, som bygger på flera tydliga och transparenta kriterier. Det grundar sig till viss del på synen att framgångsrik forskning är individbaserad och att man måste underlätta för forskarna att kunna fokusera på forskningen under längre perioder. Nyckeltal är publicering, externa anslag, handledning av doktorander och postdoktorer. Alla utlysta tjänster som lektor eller professor ska vara fullt fakultetsfinansierade. Fakultetens forsknings- och grundutbildningsanslag sätter därmed gränsen för hur många lektorer och professorer som kan anställas, i och med att dessa ska kunna finansieras fullt ut med anslagsmedel fram till pensionen. Andelen forskning respektive undervisning i dessa tjänster kan däremot variera över tid. Ett tiotal professorer (anställda före år 2000) har 90-100 % finansiering från forskningsanslaget tills vidare. Övriga professorer samt lektorer kan söka fakultetsfinansierad forskningstid (FFT) vid en årlig utlysning och kan då i konkurrens erhålla 25, 50 eller 75 % av sin tjänstgöringstid finansierad av forskningsanslaget att ägna åt forskning. Tabell 1.1 visar hur delar av forskningsanslaget används för finansiering av lärartjänster. Tabell 1.1. Finansiering av lektorer/professorer via forskningsanslaget (individer) (oktober 2015) Procent forskning Professorer Lektorer (anslag) i tjänst 90 100 10 0 75 29 5 50 21 16 25 10 10 0 8 (varav 4 tjänstlediga) 106 Långsiktighet kan inrymmas i FFT-systemet genom att medel beviljas för längre perioder. I stället för den nyligen beslutade (2015-02-10) förlängningen till maximalt fem år planerar vi för en utbyggnad till maximalt sex års beviljningsperiod senast 2020. Vid extern rekrytering av professurer garanteras initialt sex års 75-procentig FFT, vilket är mycket förmånligt även med internationella mått mätt. En förlängning av FFT-perioden ger större långsiktighet och möjlighet att satsa på projekt med högre risk.
Tanken med att maximera andelen FFT till 75 % är avvägd så att alla forskande lärare ska ha möjlighet att undervisa. Andelen undervisning som ingår i arbetsuppgifterna kan variera över tid för en enskild lärare beroende på utvärdering i FFT-bedömning, tillgång på anslag och andra uppdrag. Att fler forskande lärare undervisar är viktigt både för att höja kvaliteten på undervisningen och för att locka in duktiga studenter till forskarutbildning. Det är viktigt att konstatera att även forskningsaktiva lektorer ges möjlighet att konkurrera om forskningstid i FFT-systemet, och att yngre framgångsrika lektorer därmed ges en god chans till forskningsmeritering. Resurstilldelning utöver FFT År 2015 fördelades 60 Mkr av forskningsanslaget direkt till löner för professorer, lektorer och meriteringsanställningar. Samtidigt fördelas 75 Mkr till institutionerna i basanslag, aktivitetsrelaterade anslag, strategiska resurser till prefekter samt medel för doktorandrekryteringar. Dessa medel är fria för institutionerna att använda på ett för varje enskild institution strategiskt sätt. Dessa fria medel har för 2016 utökats med ca 2 Mkr för att ge prefekterna större möjlighet att på ett strategiskt sätt stödja forskare och tillse att de har goda långsiktiga förutsättningar för att bedriva nydanande forskning. Denna utökning grundar sig på ett beslut i fakultetsnämnden i december 2013 om en princip som innebär att då en lektor eller professor som innehar FFT avslutar sin anställning vid Umeå universitet, genom flytt eller pensionering, skall en forskningsresurs motsvarande den personens senaste tilldelning, tillställas institutionen där vederbörande är verksam under en treårsperiod. Det är viktigt att även i fortsättningen göra strategiska rekryteringar med goda förutsättningar vid fakulteten. Detta gör att fakulteten måste fortsätta vara restriktiv med nyrekryteringar totalt sett. Professurer utan bas kommer inte att med automatik återbesättas. Institutionerna måste fortsätta att vara återhållsamma med att rekrytera lektorer, om inte undervisningsbehovet är stort. En noggrann kalkyl måste göras för att beräkna behovet av inflöde och kapacitet i FFT-systemet, för att erhålla ett system i ekonomisk balans. Långsiktig trygghet - ökat risktagande Målet att förbättra förutsättningarna för nydanande forskning kan tolkas som att forskare i större utsträckning vågar utföra högriskprojekt ifall finansieringen är tryggare. För att skapa en tryggare forskningsfinansiering kan beviljningsperioderna för FFT förlängas ytterligare. En nackdel blir dock att mindre summor frigörs så att yngre forskare som söker FFT får svårare att komma in i systemet. För 2016 har maximala beviljningsperioderna förlängts till fem år och inför budget 2020 bör dessa förlängas ytterligare. För att ge professorer en extra trygghet i finansieringen lägger fakulteten ett förslag inför 2016, om att införa garanterad forskningstid på 25 % för alla tillsvidareanställda professorer, som i dagsläget inte har någon anslagsfinansierad forskningstid. Detta betyder att fakulteten avsätter medel från forskningsanslaget för att täcka kostnaden för detta. Alla professorer kan ändå söka om ytterligare FFT upp till maximalt 75 %, men de garanterade 25 % inkluderas då i den totala tilldelningen om 25, 50 eller 75 %. Fakulteten uttrycker även en vilja att undervisande professorers kompetensutvecklingstid ska kunna ägnas åt forskning. Befordran till professor Fakulteten måste i framtiden definiera verksamhetens behov av professorer och hur man formulerar kriterier för det. Här spelar institutionernas långsiktiga kompetensförsörjningsplaner en viktig roll. Fakulteten bör tydliggöra och analysera behovet av nya professorer genom en synkroniserad och samordnad process, med ett eller två ansökningstillfällen per år, där institutionernas behov av nya professorer kan vägas mot varandra i en gemensam process för att undvika ad hoc-lösningar. Institutionerna kan då, förutom att omtala ett behov, även prioritera mellan en nyrekrytering eller en önskan att låta pröva en lektor för befordran till professor. Inrättande av nya professurer ska föregås av en genomarbetat strategisk analys som ska fastställas i institutionernas kompetens-
försörjningsplaner. Antalet professorer på fakulteten beräknas minska för att ge utrymme för bättre långsiktiga förutsättningar för redan anställda lektorer och professorer samt för framtida rekryteringar. till delmål 1.1.3 De maximala FFT-perioderna skall förlängas till 5 år 2016 och 6 år 2020. till delmål 1.1.3.2 TN Fakulteten inför från och med 2016 en forskningsgaranti om 25 % till professorer, som ej har anslagsfinansierad forskningstid. Fakulteten ska sträva efter att ha 50 % FFT som norm och ge 75 % FFT till professorer och lektorer med uttalad excellens. Detta betyder att antalet professorer och lektorer som har 50 % FFT ska öka. Observera att 25, 50 eller 75 % FFT-tilldelning till professorer inkluderar den garanterade tilldelningen om 25 %. till delmål 1.1.3.3 TN Återbesättning av professurer ska föregås av en strategisk analys. Nytillsatta lektorat och professurer är anslagsfinansierade till 100 %. Undantag kan göras för individer som tilldelats riktade, individspecifika externa medel avsedda för sin egen lön, t ex ett s k KAW fellows bidrag. Strategiska medel bör avsättas på både institutions- och fakultetsnivå för att kunna erbjuda startpaket vid nyrekryteringar i syfte att attrahera de bästa kandidaterna. Fakulteten inför en tidpunkt per år då institutionerna får anhålla om att få rekrytera professorer alternativt låta lektorer prövas för befordran till professorer för att möjliggöra en process där olika alternativ kan ställas mot varandra. Delmål 1.1.4 Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en kvalitetshöjande och dynamisk blandning av forskning, utbildning och nyttiggörande. Fakultetens system för fördelning av forskningsanslaget ger stor flexibilitet i andel forskning och andel undervisning. Många lektorer finansieras dock i sin helhet med undervisningsmedel (Tabell 1.2). Detta är inte optimalt, men i och med de olika förutsättningar som gäller vid olika institutioner är behoven väldigt olika. Ibland är dessutom dynamiken alltför stor, och när forskare tappar sina externa anslag påverkar detta naturligtvis konkurrenskraften vid FFT-bedömningen. Det kan åtgärdas kortsiktigt på institutionsnivå genom att prefekten använder sina strategiska medel för att jämna ut svackor. Tabell 1.2. Finansiering av löner för professorer/lektorer (%) (oktober 2015) Professorer Lektorer Anslagsfinansiering GU vh10 3 8 Anslagsfinansiering GU vh 11-12 17 51 Anslagsfinansiering FO vh 20 7 3 Anslagsfinansiering FO vh21 64 27 Extern finansiering FO vh22-23 10 12 100 100
I snitt har professorerna på fakulteten 64 % anslagsfinansierad forskningstid, medan lektorerna har 27 %. Samtidigt finansieras knappt 60 % av lektorernas löner med GU-medel och bara 20 % av professorernas. Fakultetens lektorer och professorer är till mycket stor andel anslagsfinansierade. Andelen bidragsfinansiering av fakultetens lärarlöner är lägst på universitetet. Universitetet som helhet ligger på 14 respektive 16 % finansiering via externa bidrag. Andelen ledningsuppdrag fördelar sig ungefär lika på de två lärarkategorierna. Fakulteten anser att viss del undervisning ska ingå i arbetsuppgifterna för alla professorer och lektorer. Därför är också den maximala tilldelningen av FFT satt till 75 % (och ej 100 %). Forskningstiden kan variera över tid beroende på utfall i FFT-bedömningen, tillgång av externa anslag och andra uppdrag. Detta är viktigt både för att höja kvaliteten på undervisningen och locka duktiga studenter till forskarutbildning. En av fakultetens största utmaningar är att sträva efter att varje institution har tillräckligt stor volym av både undervisning och forskning, för att kunna hantera denna dynamik och kunna säkerställa att forskande lärare kan ha olika tyngd i de två verksamheterna över tid. Strategi Alla fakultetens professorer och lektorer ska delta i undervisningen. FFT-systemet, inklusive 25 % garanterad forskningstid för professorer, är maximerat till 75 % för att resterande tid ska ägnas åt undervisning och övrig verksamhet. Professorer med enbart 25 % total forskningstid (garantitiden) bör av institutionen erbjudas kompetensutvecklingstid (15 %) till forskning. Alla lärare ska delta i pedagogisk fortbildning i en omfattning av minst en kurs, eller motsvarande arbetsinsats, under en femårsperiod (utöver fakultetens lärardag). Delmål 1.3.2 TN Fakulteten har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer En inventering av externa vistelser under 2014 har genomförts bland fakultetens institutioner. Detta gav vid handen att det är många forskande lärare som utnyttjar möjligheten till meriterings- och kompetenshöjande vistelser på andra universitet och i näringslivet (Tabell 1.3). Mobilitet är viktigt för utvecklingen av såväl forskning som utbildning. Tabell 1.3 Antal anställda som vistats vid annat lärosäte eller företag längre än en vecka under 2014, samt totalt antal veckor. Åtta av elva institutioner har svarat på förfrågan. Antal personer Totalt antal veckor Vistelser vid annat svenskt lärosäte 12 87 Vistelser vid utländskt lärosäte 49 204 Vistelser vid svenskt företag 7 83 Vistelser vid utländskt företag 2 44 Fakulteten har utvecklat olika sätt att premiera sådana utbyten, t ex samverkanscheckar för tekniklärare som ska kunna vistas i industrin en period.
Institutionerna ska stimulera och möjliggöra för lärare att göra meriterings- och kompetenshöjande vistelser på andra universitet och/eller inom näringslivet. Avsätta sökbara medel (för resa och boende) som delfinansiering i lärar- och forskarutbyten.
2. UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖST LÄRANDE Delmål 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå uppgår till 22 procent. Det finns ingen nationell konsensus kring vad som ska gälla för att en kurs ska anses vara på avancerad nivå. Olika lärosäten resonerar helt enkelt olika, vilket antas vara den största anledningen till att utbildningen vid vår fakultet förefaller vara på en lägre nivå än övriga lärosäten vid en jämförelse. Vi ser också en viss diskrepans mellan olika ämnen och institutioner och om målet ska vara kvar så måste vi fastställa övergripande direktiv för när en kurs ska anses vara på avancerad nivå. I Figur 2.1 nedan redovisas andelen helårsstudenter (HST) på avancerad nivå inom utbildningsområdena teknik och naturvetenskap för Linköpings universitet (LiU), Uppsala universitet (UU), Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå universitet (UmU). De valda utbildningsområdena är de utbildningsområden som i huvudsak motsvarar den Teknisknaturvetenskapliga fakulteten och dess motsvarigheter vid de övriga lärosätena. 35% 30% 25% 20% 15% 10% LiU UmU UU LTU 5% 0% 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 Figur 2.1. Andelen HST på avancerad nivå inom teknik och naturvetenskap. De presenterade siffrorna är extraherade från Universitetskanslersämbetets hemsida. Av figuren framgår med stor tydlighet att UmU har en jämförelsevis låg andel av sina studenter på avancerad nivå. Figur 2.2 visar utvecklingen av andelen hst på avancerad nivå vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet under åren 2010-2014. Avancerade kurser läses i huvudsak av studenter vars grundutbildning är längre än 4 år. Detta innebär att en hög andel utbildningsprogram som är 3 år eller kortare medför en lägre andel kurser på avancerad nivå. Den förväntade/önskade andelen av kurserna (HST) på avancerad nivå kommer således att vara beroende av den totala sammansättningen av utbildningar på respektive lärosäte.
Figur 3.12. Andelen helårsstudenter registrerade på kurs på avancerad nivå. Andelen ökade för vår fakultet från 17,8 % år 2013 till 19,2 % år 2014, men såväl humanistisk (från låg nivå) som samhällsvetenskaplig fakultet har visat en tydligare uppgång de senaste åren och medicinsk fakultet ligger på en högre nivå än alla andra fakulteter. Andelen HST på avancerad nivå är ett enkelt mätbart mål, men är beroende av ett stort antal faktorer som t.ex. 1. Utbildningsutbudets sammansättning: För korta yrkesprogram med en tydlig arbetsmarknad kan andelen avancerade kurser förväntas bli låg. 2. Definitionen av avancerad nivå. Avgörandet om en kurs ska ligga på grundnivå eller avancerad nivå görs av institution och det föreligger troligen en stor skillnad i hur kriterierna tolkas. På universitet med en traditionell teknisk utbildning betraktas ofta kurser på år 4 och 5 per definition som avancerade. Genom vårt stora inslag av valbara kurser kan kurser läsas under olika år på en utbildning och detta kan medföra en risk att man angett en för låg nivå på några av dessa kurser. 3. Förmågan att attrahera studenter till masterprogram, såväl interna som externa/internationella. 4. Genomströmning. I dag fullföljer enbart ca 60 procent av våra antagna studenter på de 5-åriga utbildningarna hela programmet vilket leder till en låg andel studenter på avancerad nivå. Trots osäkerheter ibland annat definitioner gör vi bedömningen att andelen HST på avancerad nivå kan och bör höjas. Fakulteten ska fastställa kriterier för vad som ska gälla för att en kurs ska anses vara på avancerad nivå. För alla våra kandidatprogram finns eller planeras en påbyggnad på magister- eller masternivå. Fakulteten ska fastställa vilka examenskrav som ska gälla avseende kurser på avancerad nivå i en civilingenjörsexamen. Fakultetens resursfördelningssystem för utbildning ska ses över. Genomföra och utvärdera rekryteringsinsatser till magister- och masterprogram.
Delmål 2.3 Antalet utfärdade examina uppgår till 760 stycken, varav 180 civilingenjörsexamen. Då nyckeltalet ändrats från andel till antal måste vi fastställa benchmarks i förhållande till något basår, förslagsvis 2013 eller 2014. För att förstå varför vi har det antal vi har måste vi också kartlägga om de som inte tar ut examen gör det för att de hoppar av i ett tidigt skede eller om de helt enkelt inte kommer sig för att ansöka om examen trots att de uppfyller examensfordringarna. Tabell 2.3.1 visar antalet avlagda examina för olika examenstyper under åren 2004-2014. Noteras kan exempelvis: 1. Antalet avlagda civilingenjörsexamina minskade kraftig under åren 2005 till 2012, till stor del som följd av ett minskat antal nybörjare de första åren på 00-talet. Antalet examina har nu åter börjat öka. 2. Antalet kandidatexamina har ökat kraftig de senaste sex åren. 3. Antalet magisterexamina har minskat kraftig sedan införandet av masterexamen. Minskningen av magisterexamina har inte fullt ut kompenserats av ett ökat antal masterexamina. Tabell 2.3.1. Antalet avlagda examina 2005-2014. Uppgifterna för kandidatexamen är troligen något underskattade för perioden 2005-2009. Siffrorna för de generella examina inkluderar såväl förleden filosofie, naturvetenskaplig, teknologi som konstnärlig. Källa: Fokus. Examina 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Högskoleexamen 5 2 4 25 46 51 42 33 15 36 Kandidatexamen 55 123 104 75 92 104 98 131 176 205 Masterexamen 7 15 61 58 71 79 104 78 Receptarieexamen 79 69 39 43 70 57 34 39 61 Högskoleingenjörsexamen 122 90 73 103 87 86 77 109 82 104 Civilingenjörsexamen 179 162 133 119 128 105 81 73 97 104 Magisterexamen 222 253 174 132 100 82 57 41 22 32 Sjukhusfysikerexamen Arkitektexamen Apotekarexamen Totalt 6 5 5 9 3 6 8 3 1 3 2 0 2 3 10 11 589 714 569 517 561 562 491 508 546 636
300 Högskoleexamen 250 200 Kandidatexamen Högskoleingenjörsexa men Civilingenjörsexamen 150 Magisterexamen Masterexamen 100 50 Receptarieexamen Sjukhusfysikerexamen Arkitektexamen 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Apotekarexamen Fakulteten ska i detalj undersöka hur många som tar examen och hur många som uppfyller examensfordringar men inte tar ut examen. Fakulteten ska utveckla system som på ett enkelt sätt möjliggör att följa enskilda studenters studieresultat. Fakulteten ska på våra civilingenjörsprogram identifiera de kurser där genomströmning uppvisar en betydlig avvikelse från den generella nivån. Fakulteten ska utreda hur studievägledarrollen kan stärkas och tydliggöras. Delmål 2.4 Antal inresande studenter har ökat till 400 stycken (avtal, avgift och freemovers) Delmål 2.5 Antalet utresande utbytesstudenter har ökat till 100 stycken. För att fakulteten ska ha något att marknadsföra gentemot presumtiva internationella studenter måste fakulteten ha starka program med tydlig struktur gott om registrerade studenter. Om fakulteten vill hävda att internationaliseringen gör vår utbildning högkvalitativ måste vi ta tillvara de inresande studenternas erfarenheter och kultur för att berika våra utbildningar. Samma sak gäller för de studenter som åker iväg på utbyte. Vidare bör fakulteten arbeta på lärar- och programnivå vad gäller utbyte, tex genom att delta aktivt i internationella nätverk av olika slag. Antalet in- och utresande avtalsstudenter under perioden 2007 till 2014 framgår av tabell 2.4.1. Som framgår har såväl in- som utresande studenter ökat avsevärt under perioden. Fortfarande är antalet inresande studenter betydligt fler än utresande, även om det procentuella gapet minskat, men antalet utresande bör med rimliga informationsinsatser ganska enkelt kunna fortsätta att växa väsentligt.
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inresande 202 197 262 255 221 265 278 313 Utresande 11 10 6 11 9 19 26 57 Kvot inresande/ utresande 18,4 19,7 43,7 23,2 24,6 13,9 10,7 5,5 Tabell 2.4.1. In- och utresande avtalsstudenter (individer) (källa Fokus). En förbättrad marknadsföring av våra masterutbildningar, där vi nyttjar våra starka forskningsmiljöer och tydliggör möjliga karriärvägar skall genomföras. Fakulteten skall arbeta för att antalet utbytesavtal med utländska universitet ökar. För att underlätta studentutbyte anpassas vår programstruktur (femåriga program) så att studenterna erbjuds tydliga perioder under sin utbildning där de kan åka på utbyte. Fakulteten ska anordna seminarier/symposier där de som varit på utbyte får sprida sina erfarenheter. Fakulteten ska aktivt delta i minst ett internationellt samarbete för utveckling av våra utbildningar. Delmål 2.6 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat till X procent Det är viktigt att universiteten tar vara på sin särart inom utbildningssystemet och tydligt differentierar sig från andra aktörer som till exempel gymnasieskolan, yrkeshögskolan, folkhögskolan och i viss mån mindre högskolor. Ett sätt att göra detta är att säkerställa att våra lärare har en hög vetenskaplig kompetens och har en förmåga att låta aktuell forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt genomsyra sin verksamhet. Ett första steg är att säkerställa att vi har en tillräcklig andel lärare som disputerat som är aktiva i undervisningen. På fakulteten är idag 78% av våra lärare disputerade och ca 54% av undervisningen sker av disputerade, men vi har dålig kännedom centralt om vilka roller och vilken undervisning de är inblandade i. Att grundligt kartlägga nuläget utifrån studentens perspektiv samt utreda ett mer adekvat nyckeltal för forskningsanknytning. Kursansvarig på avancerad nivå skall vara disputerad eller inom det konstnärliga området ha motsvarande kompetens. Examinator för examensarbete/självständiga arbeten skall vara disputerad eller inom det konstnärliga området ha motsvarande kompetens.
Delmål 2.7 Docenters och professorers andel av undervisningen ska kartläggas. För delmål 2.7 kan samma grundanalys användas rörande hög formell vetenskaplig kompetens på våra lärare som för delmål 2.6. Den högre akademiska nivån som docenter och professorer står för är viktig främst kurser på avancerad nivå. Ett problem är att effektivt bestämma docenters och professorers andel av undervisningen då vi inte har tillgång till BPS-data på fakultetsnivå. För laborativa ämnen som kräver handledningsinsats kan det vara kvalitetsmässigt kostnadseffektivt att låta en del av undervisningen utföras av doktorander, amanuenser eller adjunkter snarare än docenter och professorer. Att grundligt kartlägga nuläget. Fakulteten ska utreda vilka möjligheter/strategier som kan användas för att öka docenters och professorers andel av undervisning på ett kvalitetsmässigt kostnadseffektivt sätt. Delmål 2.8 En modell har utvecklats för hur samverkansinslag kan integreras i kurser och utbildningsprogram. För ingenjörsutbildningar utgör CDIO-initiativets ramverk en modell för hur utbildning och avnämare (främst näringsliv) arbetar tillsammans genom att väva samman samverkan med utbildning i olika inslag genom hela utbildningen. Denna syn på samverkan ligger helt i linje med den föreslagna Samverkansstrategi för Umeå universitet 2015-2020. De främsta samverkansaktiviteterna sker inom ramen för olika projektkurser, antingen knutna till traditionella kurser och grupper av studenter eller mer individuellt i form av examensarbeten. Vi har sedan 2007 arbetat med att anpassa våra utbildningar till CDIOramverket och har även utökat ramverket till det kvalitetssystem för utbildning vi har idag med årlig programanalys. Fakultetens ingenjörsutbildningar ska fortsatt jobba med samverkan enligt CDIO s principer. Utbildningsprogrammen utvärderar årligen samverkansinslag ur både kvantitativt och kvalitativt perspektiv. För lärare på fakultetens yrkesprogram ska fortbildning om samverkansmöjligheter anordnas.
Delmål 2.12 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Det pedagogiska meriteringssystemet är i sig kvalitetsdrivande i och med att lärare med ett intresse för pedagogiska frågor kan arbeta med att meritera sig. Meriteringsarbetet i sig medför att goda exempel sprids och vi ser en stor potential i att de som meriterat sig pedagogiskt deltar i det pedagogiska arbetet på fakulteten. För detta är det viktigt att vi tydliggör vilka förväntningar fakulteten har på de som meriterat sig pedagogiskt. I dagsläget finns vid fakulteten 8 meriterad och 6 excellent lärare vid sammantaget 6 olika institutioner. Totalt är alltså ca 4% av lärarna (adjunkter, lektorer och professorer) vid fakulteten inplacerade i det pedagogiska meriteringssystemet. Spridningen av de inplacerade är något bättre vad gäller institutioner då 54% av våra institutioner har någon lärare som är inplacerad i meriteringssystemet. För att få effektivare spridning av de pedagogiska ringarna i systemet bör vi få en större kritisk massa på antalet lärare inplacerade i det pedagogiska meriteringssystemet. Vi bör också jobba mot att det finns lärare på varje institution som är inplacerade i det pedagogiska meriteringssystemet. För att kunna meritera sig pedagogiskt behöver lärare stöd, dels i form av coachning och pedagogisk utbildning och dels i form av tid att förkovra sig och för att skriva på sin pedagogiska portfölj. Stimulera och stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionerna. Varje år anordnas en lärardag för fakultetens lärare. Lärare som är utsett excellenta jobbar aktivt med den årliga lärardagen. Lärare som är meriterade eller excellenta bidrar vid behov med att coacha lärare som önskar meritera sig pedagogiskt.
3. FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Delmål 3.1 Universitetet och fakulteten har en välutvecklad rekryteringsprocess Fakulteten har detaljerade handläggningsordningar som beskriver processen från initiering av en nyrekrytering, fram till dess att den nyanställda är på plats. Bland annat kontrolleras, på fakultetsnivå, samtliga utlysnings- och anställningsprofiler så att de uppfyller de krav som ställs i högskoleförordning och i Umeå universitets anställningsordning. Läraranställningar (professor, lektor, biträdande lektor, forskarassistent och forskare) hanteras på fakultetsnivå i en anställningskommitté med nyttjande av externa sakkunniga, medan övriga anställningar hanteras på institutionsnivå. En analys av tidsåtgången i ett anställningsärende visar att processen som regel domineras av två delmoment; de sakkunnigas responstid och den tid det tar att skriva ett slutligt anställningsavtal med utvald kandidat. Stor skillnad råder mellan fakultetens olika institutioner vad beträffar deras förmåga att attrahera starka sökandefält vid utlysningar. Fakulteten ska ha ett brett utlysningsförfarande. Fakulteten och institutionerna ska anamma ett aktivt förhållningssätt när det gäller att identifiera sökande till utlysta anställningar och lägga särskilt fokus på att identifiera välmeriterade sökande av underrepresenterat kön. Fakulteten ska utan onödigt dröjsmål utse sakkunniga till utlysta anställningar och verka för att bedömningen utförs skyndsamt (t ex med löfte om högre ersättning vid snabb bedömning). Fakulteten ska verka för att minimera tiden mellan utlysning och tillsättning. Institutionerna ska säkerställa att god referenstagning av sökande sker och ska, vid behov, stärka denna process. Fakulteten ska utforma rekommendationer över hur sökande ska tas om hand vid besök/intervju. Betänketiden för anställningar bör begränsas till en rimlig nivå (avhängig av komplexiteten i vederbörandes möjlighet att acceptera erbjudandet, ursprungsland, familj, etc.). Topprankade ska kunna erbjudas attraktiva rekryteringspaket. Delmål 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) I dag initieras de flesta rekryteringar på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på institutionsnivå. Då de anställda lektorerna under de första tre åren måste finansieras av sin institution, innan den tillsatta forskaren kan börja konkurrera om FFT, och då konkurrensen om dessa medel är stor, förväntas varje institution ta ansvar för att en anställning blir så strategisk som möjligt. Därtill gör fakulteten strategiska satsningar genom att avsätta medel för tidsbegränsade anställningar, huvudsakligen forskarassistenter, men periodvis även postdoktorspaket. Utlysning och fördelning av sådana sker efter kritisk granskning av förslag från institutionerna.
Strategiska satsningar har även gjorts gemensamt mellan Umeå universitet centralt och fakulteten, t.ex. genom den teknikvetenskapliga satsningen, samt satsningen på kemi med åtta professorer och tillhörande rekryteringspaket. Ur ett nationellt perspektiv sker en förskjutning av forskning från traditionella lärosäten till större nationella och internationella forskningsinfrastrukturer, t.ex. MaxIV och ESS 2. Om inte Umu hittar sin roll vid dessa kommer väsentliga flöden av framtida forskningsmedel att gå Umu s forskande lärare förbi. Strategiska utvärderingar av inriktningen på de flesta lärartjänster (biträdande lektor, lektor, forskare, professor), samt i vissa fall forskarassistenter (institutionsfinanseriade), bör även i framtiden i huvudsak ske på institutionsnivå där kompetensen finns. Fakulteten har i allmänhet otillräcklig kompetens för detta. Strategiska utvärderingar av inriktningen på tidsbegränsade anställningar, huvudsakligen fakultetsfinansierade forskarassistenter, men även vissa fakultetsfinansierade postdoktorssatsningar, bör även i fortsättningen ligga på fakultetsnivå. Detta borgar för att fakulteten har vissa styrmedel för den forskning som sker på fakulteten. Det är även viktigt att beakta framväxandet av större forskningsinfrastrukturer då framtida forskningsstrategier beslutas. I många fall kräver detta satsningar som involverar både berörd fakultet och Umu centralt. Förslag på utlysningar av nya anställningar skall komma från institutionerna. Fakulteten ska, i varje enskilt fall, göra en analys som inte enbart baserar sig på det omedelbara behovet utan även på framtidsmöjligheterna med en sådan anställning utifrån ett strategiskt perspektiv. Behovet skall stå i samklang med institutionens kompetensförsörjningsplan. Fakulteten ska använda de resurser som frigörs när professorer utan bas går i pension på ett strategiskt väl avvägt sätt. Speciellt gäller att en forskningsresurs motsvarande 75 % heltidsekvivalenter ska under 6 alternativt 3 år (vid extern respektive intern rekrytering) tillställas den institution där professorer utan bas som går i pension fram till år 2020 varit verksamma. Fakulteten avser göra strategiska rekryteringar av ett antal internationella toppforskare och då avsätta medel i form av startbidrag, infrastruktur, postdoktorsoch doktorandresurser för dessa. Fakulteten ska göra regelbundna analyser av behovet av meriteringsanställningar och, om sådana befinns vara behövliga, fortsätta med att årligen utlysa ett lämpligt antal fakultetsfinansierade meriteringsanställningar. Ämnesinnehållet i dessa anställningar ska ha utsatts för strategisk analys och utvärdering på fakultetsnivå. Fakulteten ska, gemensamt med anställande institution, erbjuda topprankade kandidater attraktiva rekryteringspaket. Fakulteten ska initiera en tankesmedja för att identifiera morgondagens heta forskningsområden där Umu har möjlighet att i framtiden kunna bli starkt. Utannonsering av specifika nyckelanställningar kan, vid behov, föregås av en headhunting -process. 2 European Spallation Source
Delmål 3.3 Universitetets andel av nationella och internationella externa medel har ökat Fakultetens forskare erhåller externa medel för forskning från ett flertal håll. Mängden sådana varierar över åren, bl a beroende på tillgängligheten av olika typer av riktade utlysningar. Den allra största enskilda källan för fakultetens forskare av nationella externa medel är Vetenskapsrådet (VR). Näst störst är FORMAS. Tillsammans har de under de senaste 5 åren utgjort mellan 38 och 41 % av fakultetens totala mängd externa bidrag. För att på bästa sätt kvantifiera och analysera mängden externa medel i nationell och internationell konkurrens som fakultetens forskare har erhållit har vi därför valt att låta detta representeras av mängden medel erhållna från dessa två forskningsråd. Detta innebär att detta mått ej är baserat på mängden medel från bl a Mål 2 och tillväxtverket. Orsaken till detta är inte bara att de senare varierar avsevärt över tiden utan också att de inte anses vara tillräckligt konkurrensutsatta för att spegla fakultetens förmåga att vara ett välrenommerat forskningsuniversitet. Figur 3.1 visar fakultetens årsvis erhållna externa forskningsmedel (i termer av bokförda bidragsintäkter på VH 22) från VR och FORMAS i nationell konkurrens för tiden 2010 2014. Orsaken att ett andels-mått inte har anammats är att ett sådant lätt påverkas av olika typer av tillfälliga satsningar från regeringen eller Umu centralt som når fakulteten form av anslagsmedel på VH21. Figuren visar att mängden externa medel som erhållits från dessa forskningsfinansiärer över tiden har varierat ± 10 %. Bidragen från VR låg år 2010 på drygt 60 MSEK för att därefter, under de tre efterföljande åren, hamna på knappt denna summa (56 59 MSEK). För 2014 ökade mängden medel markant och hamnade på drygt 70 MSEK. För FORMAS har trenden varit annorlunda. Efter att ha legat ganska konstant kring 25 MSEK/år mellan 2010 och 2013 sjönk mängden erhållna medel år 2014 till ca 18 MSEK. Den totala mängden bidrag från dessa finansiärer följer dock i stort trenden från VR, med 2010 och 2014 som de starkaste åren. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Formas VR Totalt Figur 3.1. Bokförda bidragsintäkter från VR och FORMAS samt summan av dessa (Totalt) till den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (i ksek) för tiden 2010 2014.
Figur 3.2 visar andelen bidrag av VRs totala mängd utdelade medel som gått till UmU (orange, övre kurva) och till den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (blå, undre kurva) för tiden 2010 2014. Som synes har fakultetens andel av VRs medel legat på en relativt konstant nivå, på mellan 1.0 och 1.2 %. Motsvarande siffra för UmU påvisar, för samma tidsperiod, en minskande trend, från 5.0 till 4.5 %. Detta visar att fakultetens forskare står sig bra i den nationella konkurrensen. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Andel TekNat av VR Andel Umu av VR 1,0% 0,0% 1 2 3 4 Figur 3.2. Andelen bidrag till UmU (orange, övre kurva) och den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (blå, undre kurva) av VRs totala mängd forskningsbidrag för tiden 2010 2014. Det är angeläget att försöka etablera de externa bidragen, och i synnerhet VR- och FORMASbidragen, på en högre nivå än den nuvarande. Dock kan det vara svårt att öka dessa bidrag i en sådan takt som väldigt ambitiösa delmål skulle kräva. Kraftigt ökade externa bidrag kräver troligen ett brett angreppssätt som kan vara svårt att uppnå på kort sikt. För att åstadkomma en bestående ökning av andelen bidrag från externa bidragsgivare till fakultetens forskare har dock ett antal strategier anammats. Den systematiska process för intern granskning av externa ansökningar som initierats på de flesta institutioner ska vidareutvecklas och kvalitetssäkras. Fakultetens forskare ska uppmuntras att verka som bedömare (reviewers) av ansökningar, såväl nationellt (huvudsakligen vetenskapsråd) som internationellt (EUansökningar). Fakulteten skall vara mycket restriktiv till att dela ut FFT till lektorer/professorer som inte aktivt söker externa forskningsmedel. Ansökningshandlingarna om FFT ska därför i framtiden även efterfråga vilka medel som under den senaste tidsperioden sökts. Fakulteten ska, i samarbete med såväl Umu centralt som berörda institutioner, utarbeta en modell för medfinansiering av större ansökningar.
Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat För att möjliggöra en relativt enkel hantering av begreppet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har vi valt att definiera dessa som samtliga EU-projekt som fakultetens forskare är involverade i. Fakultetens forskare deltar i ett antal olika typer av EU-projekt, allt ifrån Cooperations, People och Infrastructure, till European Research Council samt Graphene Flagship, av vilka ett flertal ligger inom Horizon2020 (och tidigare FP7). Dessa är av väsentligt olika storlek. Vissa bidrag, som t.ex. People-bidrag, täcker främst rörlighet av forskare redan verksamma i olika forskargrupper och har en omslutning på några hundratals keuro fördelat över ett antal år (ofta 2 4 år). Andra bidrag täcker lönekostnaden av seniora forskare i olika forskargrupper och i vissa fall även utrustning över en längre tidsperiod (typiskt 3 10 år) och har därför en omslutning på ett antal, tiotals eller hundratals MEuro. De har också ofta olika antal deltagare. Vissa Marie Curie-projekt involverar rörlighet hos en enda senior forskare och andra större projekt kan involvera tiotals, och i vissa fall ända upp till hundratals, forskare/forskargrupper. UmU-forskare kan delta både som medsökande och koordinator och kan därför ha vitt skilda roller. Dessutom, emedan vissa typer av projekt kan sökas på en årlig basis är andra utlysningar, huvudsakligen de som ger stora intäkter, intermittenta, då de styrs av specifika utlysningstillfällen. Allt detta gör att både antalet och volymen av projekt definierade som globala utmaningar fluktuerar relativt kraftigt över tiden, och de två parametrarna (antalet och volymen) behöver inte heller nödvändigtvis vara korrelerade. För att på bästa möjliga sätt kunna bedöma fakultetens förmåga till att adressera globala utmaningar har vi därför valt att beakta volymen av projekt, definierade som bokförda bidrag i EU-projekt (med forskningsfinansiär EU-programmet eller EU-programmet via koordinator ), som fakultetens forskare har medverkat i, snarare än antalet. Volymen av sådana som fakultetens forskande lärare har varit med i under perioden 2010-2013 ges av Tabell 3.3 i termer av bokförda bidrag. Tabell 3.3. Bokförda bidrag i EU-projekt (med forskningsfinansiär EU-programmet eller EU-programmet via koordinator, i MSEK) som fakultetens forskare har deltagit i för perioden 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 Bokförda bidrag i EUprojekt 28 22 30 18 15 Förutom stora årliga fluktuationer visar tabellen att volymen bokförda bidrag i EU-projekt som fakultetens forskare har deltagit i visar en nedåtgående trend. Huruvida detta är en fortgående process eller enbart en del av fluktuationer får framtiden visa. Dock indikerar detta att såväl fakultetens forskare som institutioner och fakulteter behöver kraftsamla sig för att i framtiden inte tappa mer mark inom detta område. I diagrammet nedan beskrivs erhållna EU-intäkter till forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå för åren 2009-2011, aggregerat på universitetsnivå, för några jämförelseuniversitet (ksek). Noteras särskilt kan att LTU:s intäkter i förhållande till total omslutning är väsentligt mycket högre än de andra universitetens, vilket åtminstone delvis förklaras av deras tyngdpunkt på teknik (detta gäller även KTH och Chalmers). Därtill visar dessa siffror på att Umu vad gäller detta mått inte markant särskiljer sig från Linköpings universitet och att årliga fluktuationer normalt sätt är markanta.