Verksamhetsplan Delmål med analyser, strategier och indikatorer Teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Transkript

1 Verksamhetsplan Delmål med analyser, strategier och indikatorer Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Fastställd Reviderad Dnr

2 Teknisk naturvetenskapliga fakultetens verksamhetsplan Delmål med analyser, strategier och indikatorer Inledning Universitetsstyrelsen fastställde i juni 2012 dokumentet Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap, Umeå universitet 2020 vision och mål. Med det som utgångspunkt beslutade styrelsen i november om inriktning för verksamhetsplan och delmål Styrelsen uppdrog åt rektor att fastställa delmål för verksamheten i juni Fakulteten har under våren 2013 genomfört ett omfattande arbete med att prioritera och konkretisera de delmål som vi ska arbeta med under den kommande tvåårsperioden. Fyra arbetsgrupper med representanter från fakultetsnämnd och kommittéer har tagit fram förslag till verksamhetsplan med tillhörande delmål, strategier och indikatorer. Förslaget till verksamhetsplan har varit ute på remiss till fakultetens institutioner och har diskuterats i fakultetsnämnden under våren och hösten. Under hösten 2014 har fakultetens kommittéer och ledning arbetat med att revidera verksamhetsplanen. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT 5 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 5 Delmål Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks 5 Delmål Fakulteten har tydliga och transparanta fördelningsmodeller till forskning 8 Delmål F. Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar, 8 Delmål TN. Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet och 8 Delmål TN. Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor 8 Delmål F. Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen och 16 Delmål TN. Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning 16 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP 19 Under 2015 kommer fakulteten att prioritera sådana strategier och aktiviteter inom de identifierade delmålen som syftar till att leda till en hög lärarkompetens, högkvalitativa utbildningar och personlig utveckling för våra studenter. Detta genom att stärka lärarrollen (SLR) och sätta Studenten och deras utbildning i Centrum (SiC). Inför 2015 har fakultetens grundutbildning fått en betydande ekonomisk nedskärning till en nivå som förmodas vara kvar även under kommande 2-3 år. Vi har därför ett akut behov att se över vårt utbildningsutbud och vår utbildningsorganisation för att med de resurser vi har ändå kunna stärka våra lärare och sätta våra studenter i centrum. SLR och SiC ingår som en övergripande strategi med koppling till alla delmål och med särskilda aktiviteter som därmed ofta involverar mer än ett delmål. Understrategier och aktiviteter kopplade till SLR och SiC framgår av aktivitetsplanen. 19 Delmål 2.2. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 20 procent 19 Delmål 2.3. Andelen studenter som tar ut examen har ökat till 55 procent inom civilingenjörsutbildningen och inom högskoleingenjörsutbildningen bibehålls nuvarande nivå på 75 procent. 23 Delmål 2.4. Antalet inresande internationella studenter inom avtal har ökat till 300 individer (265 år 2012) och 25 Delmål 2.5. Antalet utresande studenter inom avtal har ökat till 75 individer (19 år 2012) 25 Delmål 2.7. Docenters och professorers andel av undervisningen har ökat 31 Delmål Minst ett utbildningsprogram utvecklar formaliserat samarbete med utländskt lärosäte FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER 32 Nydanande forskning 32 Delmål 3.1. Universitetet och fakulteten har en välutvecklad rekryteringsprocess 32 Delmål 3.2. Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) 33 Delmål 3.3. Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ska öka 34 Delmål 3.4. Internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat 37 Delmål 3.5. Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (övergripande forskningsinfrastruktur) och 39 3

4 Delmål TN. Universitetet och fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (medeldyr utrustning) 39 Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft 42 Delmål 3.7. Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning 42 Delmål 3.8. Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning 42 Delmål 3.9. Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp 43 Delmål Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka 43 Delmål Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet 44 Delmål TN. Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET 46 Delmål TN. Under åren ska minst en tredjedel av de professorer som anställs och befordras vid fakulteten vara kvinnor. 46 Delmål TN. Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning. 48 Delmål 4.5. Universitetets arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa 48 Delmål 4.6. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system 49 Delmål 4.7. Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva strategiskt ledarskap 50 4

5 1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT Långsiktighet möjliggör högt risktagande Våra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Delmål Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Analys Kompetensförsörjning Internationellt uppfattas tenure track och tenure oftast som en livstidsanställning. Vi anser därför att begreppet bör undvikas och ersättas med adekvat svensk vokabulär samt att definiera dess innebörd. Behovet av kvalificerade lärare är olika på olika institutioner. Det är svårast att tillfredsställa behovet inom t ex design, arkitektur, didaktik och teknikvetenskap, där en stor andel ickedisputerade lärare finns. Fakulteten har satsat på att stärka forskningen inom teknikvetenskap för att få fler kompetenta lärare och stärka forskningsanknytningen i undervisningen. Det var en stor satsning med meriteringsanställningar (8 biträdande lektorat, plus doktorander och postdoktorer), totalt 24 nya tjänster. I dag finns 33 forskarassistenter och 13 biträdande lektorer anställda vid fakulteten och fakulteten har avsatt medel till att utlysa tre nya forskarassistenter Av 21 utlysningar av biträdande lektorat sedan 2011 har sju avbrutits p.g.a. för få sökande (främst inom teknikvetenskap och didaktik). Av 71 utlysta forskarassistenttjänster (sedan 2002) har 9 fått avbrytas på grund av för få/icke kompetenta sökande. Tillgången på kompetenta sökanden är med andra ord mycket varierande. Fakultetens andel meriteringstjänster i proportion till antalet lektorer och professorer är rätt genomsnittlig i jämförelse med andra universitets tekniska och naturvetenskapliga fakulteter (UmU: 21 procent, UU: 26 procent, LU: 18 procent, LiU: 21 procent, LTU: 25 procent). Fakulteten utlyser årligen cirka 3-5 forskarassistenttjänster på anslagsmedel och ungefär lika många tillkommer på externa medel. Alla dessa har möjlighet att ansöka om startbidrag hos fakulteten under första året av anställningen. En del institutioner (t.e.x kemi) kopplar också en doktorandtjänst till de nyanställda meriteringstjänsterna. Fakulteten vill gärna utlysa biträdande lektorat (med möjlighet att prövas) inom ämnesområden med stort behov av disputerade lärare, där vi har haft erkänt svårt med rekrytering, men bedömer att vi även i fortsättningen behöver utlysa tidsbegränsade meriteringstjänster (forskarassistenter). Gemensamt för båda typerna av tjänster är att de bör åtföljas av kringresurser. Detta har hittills skett i form av sökbart startbidrag på upp till 200 kkr per tjänst. Antalet forskare 1 har ökat markant under de senaste åren och uppgår till 32. Av dessa är 27 (84 procent) tillsvidareanställda. Dessa är till drygt 50 procent externfinansierade. 1 Här avses anställningsformen forskare. På andra ställen i dokumentet avses med forskare forskande lärare där inte annat anges. 5

6 Attraktivitet: I princip alla fakultetens lärartjänster utlyses internationellt och söktrycket är i stor utsträckning gott, utom inom de didaktiska och teknikvetenskapliga områdena. Utlysta lektorat (69 under ) har i snitt haft sex sökanden per plats. 24 procent av dessa var internationella sökanden (88/363) medan 37 procent hade en Umeå-adress. Av dessa utlysningar tillsattes 59 lektorer och 10 tillsättningar avbröts. Under 2012 utlystes 17 lektorat som drog i snitt 8,3 sökande per tjänst. Under utlyste fakulteten 22 professurer. 18 tjänster tillsattes, medan fyra avbröts p.g.a. för få sökande (tre i industridesign och en i matematisk statistik). I snitt erhöll varje utlysning 12 sökande per plats och av dessa var 53 procent utländska sökanden och 20 procent hade Umeå-adress. Flest sökande drog två utlysta professurer i biologisk kemi med 55 sökande. 71 forskarassistenttjänster har utlysts under den senaste 10 års-perioden ( ). Dessa har i snitt lockat 6,5 sökande (462/71) varav 53 procent var utländska och 26 procent hade Umeåadress. Under tiden har även 21 biträdande lektorat utlysts som i snitt lockat 5,4 sökande, varav 58 procent utländska och 29 procent hade Umeåadress. Siffrorna visar att fakulteten oftast har behöriga sökanden på utlysta tjänster och att det är konkurrens om dessa. Marknadsföring och spridning av annonser fungerar, men vi ser att ett antal rekryteringar trots det måste avbrytas. I de flesta fall rör det områden där arbetsmarknaden är god eller där det finns få disputerade personer, t.ex. didaktik, teknik och industridesign. Inom dessa områden hjälper det tyvärr inte att tillskjuta stora paket i form av kringresurser, vilket bl.a. tekniksatsningen visat. Internationell rekrytering Konkurrenskraften hos de utländska sökande till fakultetens tjänster är ofta mycket god. 43 procent av våra lärarrekryteringar har varit internationella. Störst andel internationella rekryteringar ses bland professorer där 78 procent (10/13) rekryterade (under fem år) var utländska, bland lektorer var motsvarande siffra 27 procent (12/45), forskarassistenter 58 procent (18/31) och biträdande lektorer 33 procent (5/15). Den låga andelen bland lektorer beror troligen på att många är verksamma inom grundutbildningen, vilken ofta har ett behov av svensktalande lärare. Befordringsutvärdering och omställningsprocesser utmaningar När biträdande lektorer utvärderas för tillsvidaretjänst gäller det att ha nationella eller internationella sakkunniga, som är vana vid att kunna bedöma framtida potential. Det är ingen lätt uppgift trots att fakulteten har en tydlig kravspecifikation för vad som är lägsta nivå. Svenska sakkunniga vill inte vara den som fäller negativa omdömen. Därför vore det bra att inrätta nationella expertgrupper, som t.ex. kunde utarbeta nationella kriterier, eller att fakulteten utser internationella utvärderare som kan ta på sig sådana känsliga uppdrag. Fakulteten har god erfarenhet av liknande tenure track-utvärderingar vid Umeå Centre for Molecular Pathogensis (UCMP), med en mycket namnkunnig rådgivande grupp, som tog fram namn på internationella utvärderare för dessa uppdrag. Fakulteten har en ökande andel forskare bland sina lärare, vilka till övervägande del finansieras av externa bidrag. Då sådana medel är av kortsiktig karaktär krävs att universitetet har en tydlig process för att handlägga det ökande antalet omställningsärenden som detta onekligen kommer att resultera i. Universitetet måste bli bättre på, att inte bara anställa personal, utan även på att på ett effektivt och humant sätt säga upp folk. Rekryteringsläget Till 2020 bedöms cirka 28 professorer (60+ i dag) och 16 lektorer ha gått i pension. Fakulteten kommer att med frigjorda medel till viss del kunna utlysa meriteringstjänster med goda förutsättningar. Behovet av ny kompetens är olika inom olika områden och för att 6

7 kunna prioritera områden behövs att såväl forskningskommittén som anställningskommittén arbetar strategiskt, utifrån olika indikatorer, för att tillgodose både de starka forskningsmiljöernas och grundutbildningens behov. Fakulteten måste förstärka redan framgångsrika områden men även identifiera områden där kompetensen i dagsläget är otillräcklig men som är strategiskt viktiga. Utökade forskningsanslag kan användas för att skapa bättre förutsättningar för excellenta rekryteringar till meriteringsanställningar med rejäla resurser i form av startpaket som kan omfatta drift-, postdoktors- och doktorandresurser. Ett problem är att när unga biträdande lektorer anställs är det svårt att bedöma deras potential och självständighet (de kan ha vistats i en god miljö både som doktorand och som postdoktor). Ett krav fakulteten bör ställa för sådana tjänster är att dessa forskare ska ha genomfört postdoktorsmeritering vid annat universitet, helst utanför Sverige. Den teknikvetenskapliga satsningen var i vissa delar ett misslyckande eftersom vi inte lyckades rekrytera så många externa biträdande lektorer som vi önskat. Dock visar kanske detta på att satsningen var nödvändig för att i stället bygga upp forskningsverksamhet inifrån. Inom många av fakultetens ämnesområden är rekryteringsläget svårt. Inom arkitektur, design, didaktik och teknik finns ett behov av professionslärare men balansen disputerade lärare/professionslärare är inte tillfredsställande. Inom de två senare områdena har dock förbättringar skett genom att forskarutbildningen byggts ut så att yngre disputerade lärare rekryterats internt, vilket dock inte är optimalt. Vid inrättande av meriteringsanställningar uppmanas institutionerna, där kompetensen finns, att ge förslag på strategiska områden inom sina respektive fält och en beskrivning av rekryteringsläget. Forskningskommittén prioriterar sedan dessa och föreslår att fakultetsnämnden utlyser ett antal tjänster. Annonsförslag och utlysning görs i dialog med institutionen, sakkunniga tillsätts och anställningskommittén bedömer de sökande. Forskarassistenter och biträdande lektorer kan ansöka om startbidrag för sin verksamhet under det första året. Denna process är väl fungerande och föreslås fortsätta. Antalet inrättade meriteringsanställningar anpassas till behoven utifrån analys av komptensförsörjningsplaner eller externa utvärderingar på institutionsnivå. Strategier Fakulteten ska årligen avsätta medel och utlysa meriteringstjänster (forskarassistenter och biträdande lektorer) efter strategisk analys. För att attrahera excellenta sökanden ska medel även avsättas för kringresurser. Fakulteten och institutionerna bör erbjuda mentorprogram för forskarassistenter och biträdande lektorer. Fakulteten ska göra strategiska rekryteringar av ett antal internationella toppforskare och avsätta medel i form av startbidrag, infrastruktur, postdoktorsoch doktorandresurser för dessa. Universitetet måste effektivisera omställningsprocessen för anställningsformen forskare som tappar extern finansiering och för biträdande lektorer som inte klarar utvärderingen. Uppföljningskriterier Forskarassistenter och biträdande lektorer som tillsatts och i konkurrens har erhållit egna forskningsmedel. Forskarassistenter och biträdande lektorer deltar i mentorskapsprogram. Majoriteten av de biträdande lektorer som utvärderats har klarat befordran till lektor. 7

8 Delmål Fakulteten har tydliga och transparanta fördelningsmodeller till forskning Analys De kriterier utbildningsdepartementet grundar sina analyser på för att fördela medel till lärosäten, d.v.s. bibliometri och externa bidrag, bör i stor utsträckning även gälla universitetets fördelning mellan fakulteter. Sådana kompetitiva tilldelningssystem, liksom extern finansiering av forskningsmedel, medför en viss osäkerhet, men tydliggör också vad som förväntas av en framgångsrik forskare. Det är av stor vikt att fördelningen är transparent och att kriterierna är tydliga för alla för att möjliggöra styrning via incitament. Fördelningen av fakultetsfinansierad forskningstid (FFT) grundar sig också på konkurrens mellan forskare och bygger på samma principer (handledning, extern finansiering, publicering och forskningsplan, förtroendeuppdrag med mera). FFT har historiskt beslutats för relativt korta perioder (treårscykler). Fakulteten har 2012 förlängt den maximala tilldelningsperioden för FFT till fyra år. En tydlig konsekvens av FFT-systemet är att yngre lektorer kan konkurrera om forskningstid på samma villkor som etablerade professorer, vilket visas av att 40 % av de som har FFT är lektorer (se Tabell 1.1). Fakulteten fördelar i dagsläget ca 45 % av forskningsanslaget baserat på prestation. Förutom FFT fördelas även medel för studiestöd, aktivitetsrelaterad resurs samt prefektens strategiska resurs enligt prestationsrelaterade kriterier. Fördelningskriterierna består i dagsläget bl.a. av använda externa medel (ibland uppdelat på rådsmedel och övrigt), doktors- och licentiatexamination, genomströmning, publicering och projektkvalitet. I dagsläget är inte design, arkitektur och didaktik inkluderade i något ämnesområde för FFT och fakulteten saknar genomarbetade kriterier för det konstnärliga området. Detta måste åtgärdas. Strategier Information om fakultetens prestationsrelaterade kriterier skall spridas till institutionernas prefekter och forskande lärare. FFT-systemet ska utvecklas genom att förslag på kriterier för utvärdering av forskning och ett system för tilldelning av medel för forskning inom områdena arkitektur och design ska tas fram. Uppföljningskriterier Forskande lärare och prefekter har kunskap om fakultetens prestationsrelaterade kriterier. FFT systemet har utvecklas, bl.a. i enlighet med strategierna i delmål TN. Fakulteten har utarbetat klara riktlinjer för FFT inom arkitektur och design. Delmål F. Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar, Delmål TN. Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet och Delmål TN. Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor Analys Fakulteten har ett unikt tilldelningssystem för forskningsresurser, som bygger på flera tydliga och transparenta kriterier. Det grundar sig på synen att framgångsrik forskning är 8

9 individbaserad och att man måste underlätta för forskarna att kunna fokusera på forskningen under längre perioder. Nyckeltal är publicering, externa anslag, handledning av doktorander och postdoktorer, samt en väl genomarbetad forskningsplan. Alla utlysta tjänster som lektor eller professor är fullt fakultetsfinansierade, medan lärartjänster som finansieras av externa medel i stället benämns forskare. Fakultetens forsknings- och grundutbildningsanslag sätter därmed gränsen för hur många lektorer och professorer som kan anställas, i och med att dessa ska kunna finansieras fullt ut med anslagsmedel fram till pensionen. Andelen forskning respektive undervisning i dessa tjänster kan däremot variera över tid. Tabell 1.1. Finansiering av lektorer/professorer via forskningsanslaget (individer) Procent forskning Professorer Lektorer (anslag) i tjänst (varav 4 tjänstlediga, 3 externfinansierade.) 90 Långsiktighet kan inrymmas i FFT-systemet genom att bevilja medel för längre perioder. I stället för nuvarande maximala fyra år kan man göra en uppföljning efter t.ex. fem- eller sexårscykler. Vid extern rekrytering av professurer ges sex års 75-procentig FFT, vilket är mycket förmånligt även med internationella mått mätt. En förlängning av FFT-perioden ger större långsiktighet och möjlighet att satsa på projekt med högre risk. Unga lovande forskande lärare bör få sammanhängande forskningstid med gott om resurser och få administrativa pålagor. Excellenta forskare bör ha goda förutsättningar för att fortsätta sin framgångsrika forskning. Däremot bör en viss del undervisning ingå i arbetsuppgifterna för alla forskare. Denna del kan variera över tid beroende på tillgång av anslag och andra uppdrag. Att fler forskande lärare undervisar är viktigt både för att höja kvaliteten på undervisningen och för att locka in duktiga studenter till forskarutbildning. Produktivitet Produktiviteten i form av publikationer är starkt korrelerad till hög andel fakultetsfinansierad forskningstid (FFT). Samma samband ses dock inte med extern finansiering av lönemedel. Nedan (Figur 1.1) visas sambandet mellan antal artiklar i Web of Science ( ) och andelen total forskningstid (%), både anslags- och bidragsfinansierad, för professorer, lektorer och forskarassistenter/biträdande lektorer. Som förväntat ses en god korrelation, där lektorer och professorer med 75 procent FFT visar störst produktivitet. 9

10 Antal publikationer i WoS vs forskningstid Publikationer i WoS Serie Total forskningstid (FFT + externt) Figur 1.1. Antal publikationer i Web of Science vs forskningstid för perioden Tabell 1.2. Antal publikationer (DIVA ) i relation till andelen anslagsfinansierad forskningstid (för professorer respektive lektorer) Andel anslagsfinansierad forskning % Antal publikationer (DIVA) Antal personer Publikationer per person Antal publikationer (DIVA) Antal personer Publikationer per person Professorer Lektorer , , , , , , , , ,9 Man kan konstatera att de som har procent forskning i tjänsten (professorer utan bas och fullmaktsprofessorer) inte producerar lika mycket per capita som professorer och lektorer med 75 procent FFT. Detta kan bero på att dessa har fler administrativa eller forskningsrelaterade uppdrag. Professorer med 75 procent forskning publicerar mest (Tabell 1.2), men vad som är orsak eller verkan är svårt att urskilja: har de fått mycket FFT p.g.a. att de publicerar mycket, eller publicerar de mycket på grund av att de får mycket tid att forska? Att professorer med 0 procent anslagsmedel för forskning ändå publicerar relativt bra beror delvis på att ett antal av dessa delvis är externfinansierade. Man kan konstatera att även forskningsaktiva lektorer ges möjlighet att konkurrera om forskningstid i FFT-systemet, och att yngre framgångsrika lektorer ges en god chans att meritera sig för befordran till professor. Enligt Olle Perssons bibliometriska sammanställning för 2013 och 2014 (Regeringens bibliometriska modell 2014 applicerad på UmU ) har fakulteten ökat sin viktade andel av universitetets bibliometriska index från 34,31% till 35,54%. I annan statistik, grundad på Web of science data från , (tabell 1.3) kan man konstatera att tre av fakultetens elva institutioner står för 75% av fakultetens samlade författarfraktioner; Ekologi, Miljö- och geovetenskap, Fysik och Kemi. Dessa tre institutioner, tillsammans med 10

11 Fysiologisk botanik och Molekylärbiologi har en medelcitering som överstiger 1,25 (dvs 25% över världsgenomsnittet) och statistiken toppas av Fysiologisk botanik med 1,84. Vid samma institution ligger 23% av publikationerna dessutom på topp-tio-listan (förväntat värde = 10%). Tabell 1.3. WoS-data per institution Världsgenomsnittet för medelciteringar ligger på 1,0 ett värde på 1,3 betyder 30 % över världsgenomsnittet. Percentilmåttet anger var i fältets citeringsfördelning en artikel ligger. Medelvärdet visar här en institutions förmåga att producera högciterade arbeten. Här anges även om artiklarna tillhör Top 10 % - dvs övre decilen eller där percentilvärdet är lika med eller större än Det förväntade värdet är här givetvis 0.10 (10%). (Olle Persson). I tabellen är centrumbildningar markerade med ljusgrönt; grönmarkerade siffror anger tre högsta värden bland institutionerna. Summa Författar fraktioner Medelcitering Medelcitering tidskrift Andel av Top 10 % Teknisk-naturvetenskaplig fakultet - Institutionen för datavetenskap Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Institutionen för fysik Institutionen för fysiologisk botanik Institutionen för matematik och matematisk statistik Institutionen för molekylärbiologi Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Kemiska institutionen Europeiska CBRNE-centret Högpresterande beräkningscentrum Norr (HPC2N) Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP) Umeå marina forskningscentrum (UMF) Totalt Umeå universitet En fördjupad jämförelse med Linköpings universitet (LiU) när det gäller biometrin har genomförts. LiU lämpar sig väl för en sådan jämförelse då de två lärosätena är relativt 11

12 likvärdiga vad gäller ålder, struktur och storlek. När det gäller bibliometeriskt index har LiU inför 2014 förbättrat sin position i VR:s beräkningsunderlag relativt UmU (2532 mot 2467). Deras publiceringsvolym är dock fortfarande mindre (2573 mot 2655) men deras medelciteringsgrad har ökat samtidigt som UmU:s har minskat (1,09 mot 1,03). Frågan är då hur fakultetens bibliometri inom olika ämnesområden står sig i en liknande jämförelse. Med hjälp av web of science data från (Tabell 1.4) kan man göra jämförelser i citeringsgrad samt bibliometriskt index under åren fördelat på olika ämnesområden. De ämnesområden där Teknat fakulteten har mer än 50 % av UmU:s författarfraktioner har valts ut. Man kan först konstatera att de två lärosätena har mycket olika tyngdpunkt i sin forskning. Starka forskningsområdena vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid UmU (biologi-, kemi-, geovetenskap- och fysik) står för en mycket stor del av fakultetens publikationer och citeringar. Vid LiU är t ex datorteknik (computer science), teknik (engineering) och materialvetenskap volymmässigt större, och också bättre citerade, än motsvarande områden vid UmU. Det man slås av är att UmU har en tydligt neråtgående trend i bibliometriskt index inom biologi- och ekologiområdena samt en svagare nedgång inom matematik, medan kemi, fysik och geovetenskap är relativt stabila. Bäst trend kan ses inom molekylärbiologi. Andra som har en positiv trend, men från en låg nivå är datorteknik (datavetenskap) och teknik (engineering), medan materialvetenskap håller en stabil nivå. Om man jämför lärosätena så har LiU en positiv trend inom fler områden (kemi, ekologi, biologi, geovetenskap, beräkningsteknik och materialvetenskap) än UmU (fysik, molekylärbiologi, teknik och datavetenskap). Man kan konstatera att LiU har en sammantaget bättre utveckling inom berörda ämnesområden, men att det ser väldigt olika ut mellan olika fält, som ju inte är helt jämförbara. De tre senaste åren har förbättringen i bibliometriskt index varit positiv för båda lärosätena med ungefär likalikartad utveckling (Figur 1.2). Slutsatser Medelciteringsvärdena inom ett fält varierar inte nämnvärt mellan olika år inom ett fält, det är ju dessutom en viss eftersläpning av effekter inom citeringsparametern. Man kan konstatera att fakulteten backade i medelindex mellan år 2010 och 2011, vilket troligen mest avspeglar en variation i publiceringsvolym. Biologi, ekologi och matematikområdenas vikande trender, kan till stor del bero på generationsskiften, flera framgångsrika professorer har gått i pension och under senare år har många nya rekryterats. Förhoppningsvis kommer detta att ge en normalisering i bibliometrin på några års sikt inom dessa fält, men samtidigt kan vi förvänta fluktuationer inom andra områden. 12

13 Tabell 1.4. Medelciteringar ( medel ) och bibliometriskt index ( index ) för ett antal ämnesområden med koppling till teknisk-naturvetenskaplig fakultet, för åren , jämförelse mellan Umeå universitet och Linköpings universitet. Grönmarkerade siffror utgör områden där UmU är väsentligt mycket större än LiU; rödmarkerade siffror det omvända förhållandet Medel Index Medel Index Medel Index Medel Index Agriculture UmU 1,556 9,31 1,442 9,93 1,52 10,86 1,16 6,32 LiU 1,019 9,15 1,534 13,18 1,33 12,32 1,45 16,80 Biology UmU 1, ,5 1, ,5 1,26 217,5 1,25 208,5 LiU 0,862 31,06 1,295 52,65 1,23 46,78 1,36 56,19 Biomolecular UmU 1, ,2 1, ,9 1,14 161,8 1,35 231,9 LiU 1,030 47,08 0,925 40,58 1,04 65,26 1,11 87,10 Chemistry UmU 0,867 47,10 0,957 50,97 0,87 52,38 0,84 51,36 LiU 1,007 42,47 0,960 37,27 0,99 45,06 1,12 55,14 Computer Science UmU 0,727 46,82 0,603 41,93 1,11 68,08 0,98 66,02 LiU 0, ,2 0, ,7 0,77 211,7 0,92 279,3 Ecology UmU 1, ,0 1, ,3 1,21 149,3 1,09 130,6 LiU 0,943 76,64 1,024 72,66 0,94 65,62 1,09 79,26 Engineering UmU 0,384 3,68 0,381 4,31 0,91 13,43 0,76 12,79 LiU 0,954 40,66 0,875 32,83 0,75 22,40 0,52 13,36 Engineering Math UmU 3,827 46,89 1,866 19,62 1,03 13,15 1,23 15,75 LiU 0,573 6,92 1,575 18,91 1,02 10,47 1,50 13,99 Geoscience UmU 1,518 47,67 1,474 44,73 1,43 41,60 1,53 47,72 LiU 0,251 0,24 1,021 1,011 1,07 2,58 1,82 5,23 Materials Science UmU 0,608 25,76 0,751 30,77 0,81 31,83 0,71 27,18 LiU 1, ,8 1, ,7 1,58 311,0 1,37 298,3 Mathematics UmU 0,674 17,81 0,755 20,21 0,52 14,94 0,48 12,60 LiU 1,211 30,97 0,886 23,56 0,96 28,31 0,67 20,81 Physics UmU 1, ,4 1, ,7 1,27 121,5 1,24 125,2 LiU 1, ,4 1, ,8 1,23 119,0 1,04 99,45 13

14 95,000 Medelbibliometriskt index 90,000 85,000 80,000 UmU LiU 75,000 70, Figur 1.2. Medelbibliometriskt index är uträknat som medelvärdena av kolumnerna index för åren i tabell 1.4 där hänsyn tas till såväl volym som medelciteringsgrad. UmU uppvisar en tillfällig nedgång mellan åren 2010 och 2011, men därefter en tydlig uppgång. Identifierade utmaningar med tilldelningssystemet Hur rekryterar vi unga och ger dem möjlighet att forska? Treårsregeln (institutionen ska finansiera nytillträdda lektorer tre år innan de kan söka FFT) infördes för att förhindra överbelastning av FFT-systemet. Alltför många nya lektorer rekryterades med löfte om FFT, vilket resulterade i ett för högt söktryck och övertaligheter, vilket kan drabba andra institutioner. Regeln sätter samtidigt effektivt stopp för yngre lektorers möjlighet att forska på anslagsmedel. Eftersom institutionerna numera inte har reserver i form av myndighetskapital kan de inte finansiera forskning under dessa tre år. Behovet av lärare för utbildningen styr därför helt rekryteringen av yngre lektorer. Dessa kommer att undervisa en högre andel av sin tjänst och kan sedan inte konkurrera om FFT efter dessa tre år. Enda möjligheten för en nyrekryterad lektor är i dagsläget att med externa bidrag upprätthålla forskningen så att lektorn senare kan konkurrera om FFT. Detta är till viss del vad fakulteten eftersträvar då dessa uppenbart visat sig kunna dra in forskningsmedel i konkurrens. Samtidigt måste fakulteten finna en alternativ strategi för dessa tre år så att en sund rekrytering av nya lektorer kan genomföras. En möjlig lösning är att införa en begränsad strategisk pott för nyrekryterade lektorers forskningsmeritering, som är kopplad till behovet av undervisning och till extern finansiering. Denna pott kan användas vid förhandlingar vid rekrytering av särskilt excellenta lektorer. En annan fråga är hur vi kan få duktiga forskande lärare att ta på sig administrativa uppgifter. Unga forskare ska ges möjlighet till god forskningsinfrastruktur och goda förutsättningar, men det krävs också en viss föryngring på ledande poster på institution respektive fakultet. Här krävs goda möjligheter till inskolning och ersättning/repatriering. Förslag till åtgärder Det är viktigt att även i fortsättningen göra strategiska rekryteringar med goda förutsättningar vid fakulteten. Detta gör att vi måste hålla igen på nyrekryteringar totalt sett. Professurer utan bas kommer inte att återbesättas. Vi måste fortsätta att vara återhållsamma med att rekrytera lektorer, om inte undervisningsbehovet är stort. Samtidigt måste vi 14

15 stimulera inflödet underifrån genom att erbjuda konkurrenskraftiga förhållanden. Nyrekryterade excellenta lektorer kan ges en tillfällig forskningsdel (t.ex. 33 procent under tre år) för att kunna konkurrera om FFT så småningom. Fakulteten bör avsätta medel och utlysa strategiska forskningsmedel som institutioner ansöker om för befordrade och nyrekryterade lektorer. En noggrann kalkyl måste göras för att beräkna behovet av inflöde och kapacitet i FFT-systemet, för att erhålla ett system i ekonomisk balans. Långsiktig trygghet - ökat risktagande Tanken att förbättra förutsättningarna för nydanande forskning kan tolkas som att forskare i större utsträckning vågar utföra högriskprojekt ifall finansieringen är tryggare. Det kan även tolkas som att incitamentet för att producerad högkvalitativa resultat är för lågt och att systemet med peer-review, som används generellt för att granska ansökningar, tar större hänsyn till antalet publikationer än projektens kvalitet, som är svårare att bedöma. För att skapa en något mer tryggad forskningsfinansiering kan beviljningsperioderna för FFT förlängas ytterligare. En nackdel blir dock att mindre summor frigörs så att yngre forskare som söker får svårare att komma in i systemet. Ett annat alternativ skulle kunna vara att bygga in en större tröghet i FFT-systemet, så att mindre andel av medlen kan flyttas mellan ämnesområden som definieras i fakultetens fördelningsmodell. I dag kan 10 procent per år omfördelas mellan ämnesområden. Ökad trygghet i fråga om finansiering bör på lång sikt avspegla sig i mängden publikationer med hög kvalitet och publikationer i högt rankade tidskrifter inom sina respektive områden även om det kan leda till färre publikationer totalt. Befordran till professor respektive lektor Fakulteten har sedan tidigare utarbetat kriterier för befordran från biträdande lektor till lektor. De motsvarar ungefär docentkompetens. Fakulteten har ett av landets strängaste kriterier för professorsbefordran men i och med att professorsbefordran hittills inte kostat något för fakulteten (i och med att FFT är sökbart för såväl lektorer som professorer) har rättigheten att bli befordrad hittills inte ifrågasatts. Nu är vi i ett annat läge och måste definiera verksamhetens behov och hur man formulerar kriterier för det. Här spelar institutionernas långsiktiga kompetensförsörjningsplaner en viktig roll. Fakulteten kan tydliggöra och analysera behovet av nya professorer genom en synkroniserad och samordnad process, med ett eller två ansökningstillfällen per år, där institutionernas behov av nya professorer kan vägas mot varandra i en gemensam process för att undvika ad hoc-lösningar. Strategier, delmål F FFT-systemet skall regelbundet utvecklas, bl.a. genom att se över fördelningskriterierna och utvärderingsprocessen. De maximala FFT-perioderna skall förlängas till 5 år 2016 och 6 år Uppföljningskriterier, delmål F Det finns forskande professorer och lektorer som har garanterad FFT i fem eller sex år. Strategier, delmål TN Fakultetens ska sträva efter att ha 50 % FFT som norm och ge 75 % FFT till professorer och lektorer med uttalad excellens. Detta betyder att antalet professorer och lektorer som har 50 % FFT ska öka. Fakulteten ska sträva efter att dess lektorer och professorer ska erbjudas 100 % anslagsfinansiering. 15

16 Uppföljningskriterier, delmål TN Gruppen som får 50 % FFT ska vara den största. En majoritet av de forskande professorerna och lektorerna som erhåller FFT 2015 ska vara garanterade FFT i fem år. Strategier, delmål TN Återbesättning av professurer ska föregås av en strategisk analys. Fakulteten inför en tidpunkt per år då institutionerna får anhålla om utrymme att rekrytera professorer alternativt befordra lektorer till professor för att möjliggöra en rättvis process. För att underlätta institutionernas kompetensväxling ska fakulteten låta FFT-medel som gått till en professor/lektor som slutar på egen begäran eller pensioneras gå tillbaka till institutionen under en begränsad tid (tre år). Nyutlysta lektorat och professurer ska erbjudas anslagsfinansierade till 100%. Undantag kan göras för individer som tilldelats riktade, individspecifika externa medel avsedda för sin egen lön, t ex ett s k KAW fellows bidrag. Efter att ett sådant temporärt bidrag fasats ut skall anställningen övergå till att vara anslagsfinansierad till 100%. Uppföljningskriterier, delmål TN Det finns lektorer som erhållit fakultetsfinansiering för forskning de tre första åren efter anställning. Det finns en tydlig handläggningsordning för inrättande av professurer och befordran till professor med utgångspunkt i att det finns en tidpunkt per år för att anhålla om befordran. Nytillsatta professurer och lektorat är 100 % anslagsfinansierade. Delmål F. Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen och Delmål TN. Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning Analys Fakultetens system för fördelning av forskningsanslaget ger stor flexibilitet i andel forskning och andel undervisning. Många lektorer (79 %) finansieras dock i sin helhet med undervisningsmedel (Tabell 1.5). Detta är inte optimalt, men i och med de olika förutsättningar som gäller vid olika institutioner är behoven väldigt olika. Ibland är dessutom dynamiken allt för stor, och när forskare tappar sina externa anslag dröjer det inte länge innan de även tappar konkurrenskraft vid FFT-bedömningen. Det kan åtgärdas kortsiktigt på institutionsnivå genom att prefekten använder sina strategiska medel för att jämna ut dalgångar. 16

17 Tabell 1.5. Finansiering av löner för professorer/lektorer (heltidsekvivalenter) Antal % Antal % professorer lektorer Professorer med och utan bas 14, Fakultetsfinansierad forskningstid ,5 10 Extern finansiering (verksamhet 22 7,9 9 14,3 11 och 23) Grundutbildning Fakultetens lektorer och professorer är till mycket stor andel anslagsfinansierade (90 procent). Enbart 10 procent av lönekostnaderna tas från externa bidrag och siffran är lika för professorer och lektorer (Tabell 1.5). Glädjande är att 10 procent av lektorerna med framgång konkurrerar om FFT-medel. Fakulteten anser att denna fördelning är väl avvägd. Det måste finnas morötter för lektorer och professorer att söka externa medel för att utöka sin forskningstid, men huvuddelen av lönemedlen ska anslagsmedel stå för och alla utlysta högre lärartjänster är helt anslagsfinansierade. Antalet professorer med och utan bas kommer att minska genom pensionsavgångar och frigjorda medel kan då föras in i FFT-systemet. Fakulteten anser att viss del undervisning ska ingå i arbetsuppgifterna för alla professorer och lektorer (samt forskare). Denna del kan variera över tid beroende på tillgång av externa anslag och andra uppdrag. Detta är viktigt både för att höja kvaliteten på undervisningen och locka duktiga studenter till forskarutbildning. Strategier, delmål F Alla fakultetens professorer och lektorer ska delta i undervisningen. Det åligger prefekten (genom mandat) att lägga ut undervisningstid på alla lärare. Alla lärare ska delta i pedagogisk fortbildning. Uppföljningskriterier, delmål F Bemanningsplanesystemet visar på en ökning av andelen lektorer och professorer som deltar i undervisning. Strategier, delmål TN Fakulteten ska öka prefekternas strategiska medel för att erbjuda mjukare övergångar mellan längre forskningsintensiva och undervisningsintensiva perioder i lärarens verksamhet, speciellt för forskare som tappat externa forskningsanslag. Uppföljningskriterier, delmål TN Bemanningsplanesystemet visar på en ökning av andelen undervisande personal som kombinerar forskning och undervisning. 17

18 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Universitetet har välutvecklade former för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. Samverkan tar till vara vår egen och alla våra samarbetspartners styrkor och stärker kvaliteten i både utbildning och forskning. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. Delmål Universitetet har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Analys: Mobilitet är viktigt för utvecklingen av såväl forskning som utbildning. Fakulteten har utvecklat olika sätt att premiera sådana utbyten, t ex samverkanscheckar för tekniklärare som ska kunna vistas i industrin en period. Strategier, delmål Stimulera och möjliggöra för lärare att göra meriterings- och kompetenshöjande vistelser på andra universitet och/eller inom näringslivet. Avsätta sökbara medel (för resa och boende) som delfinansiering i lärar- och forskarutbyten. Fortsätta erbjuda samverkanscheckar för att ge lärare mer inblick i professionen. Uppföljningskriterier, delmål Antal lärare/forskare som deltar i vistelser på andra universitet och/eller inom näringslivet. Ökat antal lärare/forskare som får samverkanscheck 18

19 2. UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Umeå universitet erbjuder ett forskningsbaserat utbildningsutbud på alla nivåer. Internationalisering, hög lärarkompetens och samverkan med det omgivande samhället bidrar till att ge studenten högkvalitativ utbildning och personlig utveckling. Under 2015 kommer fakulteten att prioritera sådana strategier och aktiviteter inom de identifierade delmålen som syftar till att leda till en hög lärarkompetens, högkvalitativa utbildningar och personlig utveckling för våra studenter. Detta genom att stärka lärarrollen (SLR) och sätta Studenten och deras utbildning i Centrum (SiC). Inför 2015 har fakultetens grundutbildning fått en betydande ekonomisk nedskärning till en nivå som förmodas vara kvar även under kommande 2-3 år. Vi har därför ett akut behov att se över vårt utbildningsutbud och vår utbildningsorganisation för att med de resurser vi har ändå kunna stärka våra lärare och sätta våra studenter i centrum. SLR och SiC ingår som en övergripande strategi med koppling till alla delmål och med särskilda aktiviteter som därmed ofta involverar mer än ett delmål. Understrategier och aktiviteter kopplade till SLR och SiC framgår av aktivitetsplanen. Delmål 2.2. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 20 procent Analys I Figur 2.1 nedan redovisas andelen helårsstudenter (HST) på avancerad nivå inom utbildningsområdena teknik och naturvetenskap för Linköpings universitet (LiU), Uppsala universitet (UU), Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå universitet (UmU). De valda utbildningsområdena är de utbildningsområden som i huvudsak motsvarar den Teknisknaturvetenskapliga fakulteten och dess motsvarigheter vid de övriga lärosätena. 35% 30% 25% 20% 15% 10% LiU UmU UU LTU 5% 0% 2007/ / / / /12 Figur 2.1. Andelen HST på avancerad nivå inom teknik och naturvetenskap. De presenterade siffrorna är extraherade från Universitetskanslersämbetets hemsida. Av figuren framgår med stor tydlighet att UmU har en jämförelsevis låg andel av sina studenter på avancerad nivå. Avancerade kurser läses i huvudsak av studenter vars grundutbildning är längre än 4 år. Detta innebär att en hög andel utbildningsprogram som är 3 år eller kortare medför en lägre andel kurser på avancerad nivå. Den förväntade/önskade andelen av kurserna (HST) på avancerad nivå kommer således att vara beroende av den totala sammansättningen av utbildningar på respektive lärosäte. I tabell 2.1 nedan redovisas andelen registrerade på högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram för de fyra universiteten. Liknande statistik för 19

20 övriga utbildningsprogram var inte möjliga att ta fram från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Tabell 2.1. Andel på tekniska utbildningsprogram av totala antalet HST enligt data från UKÄ. LiU UmU UU LTU Högskoleingenjör 12% 15% 7% 6% Civilingenjör 65% 35% 38% 58% För UmU anger antalet HST i UKÄ:s data endast de studenter som vid registrering på en enskild kurs registreras som programstudenter. Detta leder till att siffrorna för UmU är missvisande då studenter som läser våra civilingenjörsprogram ofta registreras som fristående studenter eftersom programmen innehåller en stor andel valfria och valbara kurser. En uppskattning baserad på antagning till våra civilingenjörsprogram samt genomströmning antyder att en mer korrekt siffra för andelen civilingenjörer skulle vara cirka 47 procent. Även andelen högskoleingenjörer underskattas i UKÄ:s siffror, dock till en mindre grad. Om andra lärosäten har liknande problem med missvisande siffor är inte känt, men bedömningen är att osäkerheten i siffrorna är betydligt lägre för dessa. Av tabellen ovan framgår att vi har en relativt stor andel högskoleingenjörsstudenter under det att vår andel civilingenjörsstudenter (47 procent) är lägre än LiU och LTU men högre än UU. Till detta kommer 2-åriga högskoleprogram. Förekomsten och omfattningen av dessa går inte att erhålla för våra systerfakulteter från UKÄ:s data. Inom vår fakultet finns också variationer mellan institutionerna. I figur 2.2 redovisas det totala antalet HST på avancerad nivå för våra olika institutioner; figur 2.3 redovisar den andel av respektive institutions totala antal HST som ligger på avancerad nivå Figur 2.2. Antalet HST på avancerad nivå, per institution. UMA = Arkitekthögskolan; NMD = Naturvetenskapernas och matematikens didaktik; MaMS = Matematik och matematisk statistik; DV = Datavetenskap; TFE = Tillämpad fysik och elektronik; DH = Designhögskolan; EMG = Ekologi, miljö och geovetenskap. 20

21 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 2.3. Andelen HST på avancerad nivå per institution, extraherat från Fokus. Våra forskningstunga institutioner såsom molekylärbiologi och fysiologisk botanik, vilka framförallt ger undervisning på de senaste åren i vår utbildning har den högsta andelen HST på avancerad nivå, vilket framgår av figur 2.3. Den relativt låga andelen HST på avancerade nivå för matematik/matematisk statistik (MaMs) förklaras av att huvuddelen HST kommer från kurser på grundnivå för våra olika program och den huvudsakliga förklaringen till DV:s tydligt nedåtgående trend är den under de senaste åren kraftigt ökade tillströmningen av studenter till både kandidat- och civilingenjörsprogrammen och där studenterna ännu ej nått avancerad nivå. För UMA där man ännu inte fyllt sina masterår kan andelen på avancerad nivå förväntas hamna i närheten av 40 procent. Våra två största institutioner vad avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå, TFE och EMG, ligger däremot strax under 10 respektive 20 procent. Dessa båda institutioner har huvuddelen av fakultetens kortare utbildningsprogram (3 år och kortare) vilket avspeglas i andelen på avancerad nivå. Till detta kommer att antalet fristående kurser också är stort på dessa institutioner. Andelen HST på avancerad nivå är ett enkelt mätbart mål, men är beroende av ett stort antal faktorer som t.ex. 1. Utbildningsutbudets sammansättning: För korta yrkesprogram med en tydlig arbetsmarknad kan andelen avancerade kurser förväntas bli låg. 2. Definitionen av avancerad nivå. Avgörandet om en kurs ska ligga på grundnivå eller avancerad nivå görs av institution och det föreligger troligen en stor skillnad i hur kriterierna tolkas. På universitet med en traditionell teknisk utbildning betraktas ofta kurser på år 4 och 5 per definition som avancerade. Genom vårt stora inslag av valbara kurser kan kurser läsas under olika år på en utbildning och detta kan medföra en risk att man angett en för låg nivå på några av dessa kurser. 3. Förmågan att attrahera studenter till masterprogram, såväl interna som externa/internationella. 4. Genomströmning. I dag fullföljer enbart 60 procent av våra antagna studenter på de 5-åriga utbildningarna hela programmet vilket leder till en låg andel studenter på avancerad nivå. Trots osäkerheterna i bakgrundsdata gör vi dock bedömningen att andelen HST på avancerad nivå kan och bör höjas. Fakulteten når i dag en nivå på 19 procent vilket är lägre än både Linköpings och Uppsala universitet. En uträkning visar att fakulteten med sitt nuvarande utbildningsutbud, sitt nuvarande studentantal och sin nuvarande kursklassificering maximalt 21