Förord Det här är Svenskt Friluftslivs tredje återrapportering av statsanslaget till friluftsorganisationer, efter att vi fick överta uppdraget att fördela medlen. I slutet av innevarande år (2014) kommer vår fördelningskommitté att göra en översyn av vår bidragshantering samt utvärdera sitt arbete. Tiden har gått fort och det har varit en spännande resa att få ta del av ansökningar och redovisningar under dessa år, samt se föreningarnas strävan att utvecklas och finna nya områden och grupper för sin verksamhet. Det är glädjande att organisationerna har en sådan kreativitet och upptäckarlust trots att de flesta av dem har funnits i många år. Flera av dem har även ökande medlemsantal! Givetvis hoppas vi från Svenskt Friluftsliv att vi har bedragit i denna process bl. a. genom intressanta föreläsningar och workshops, även om vi ofta önskat och önskar att våra resurser var större för att kunna stötta och bistå föreningarna för att genom dem vara med och höja statusen för friluftslivet i Sverige. Bromma 14 maj 2014 Ulf Silvander Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv Sida 1
Inledning När det gäller fördelningen av anslaget för år 2013 hade Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté i slutet av oktober 2012 ett fördelningsmöte där man tog ställning till de inkomna ansökningarna. Kommittén tillkännagav därefter den preliminära fördelningen av anslaget för 2013, som meddelades via mejl till samtliga föreningar som ansökt om medel. Det formella beslutet togs i januari 2013 och sändes med mejl och brev till samtliga berörda föreningar. Samtliga ansökningar och protokoll från Fördelnings kommittéens beslutsmöten finns tillgängliga på Svenskt Friluftslivs hemsida. Under hösten 2012 omarbetades Svenskt Friluftslivs hemsida bl.a. för att underlätta ansökningsförfarandet. Totalt inkom 61 ansökningar från 29 olika organisationer om totalt 46 MSEK, varav 28 MSEK i organisationsbidrag (17 ansökningar) och 18 MSEK i verksamhetsbidrag (44 ansökningar). Översökningsgraden var 64 procent. Arbetet med att fördela statbidrag till friluftsorganisationer utgår ifrån förordningen SFS 2010:008 (se bilaga 1). Totalt fick 25 organisationer dela på anslaget 27,785 tkr, av vilka 68 % fördelades som organisationsbidrag och 32 % i form av verksamhetsbidrag (projekt). Av de 25 organisationer som beviljats medel fick 7 organisationsbidrag och 11 fick verksamhetsbidrag samt 7 organisationer fick både organisations- och verksamhetsbidrag. Förteckning över sökta och beviljade bidrag för år 2013 bifogas (se bilaga 2). I årsredovisningen för Svenskt Friluftsliv finns en förteckning över de föreningar och projekt som beviljats medel (se bilaga 3). Fördelningskommittéen tog vid fördelningen av medel för 2013 hänsyn till de krav som anges i förordningen, aktuell budgetproposition, friluftspropositionen (prop. 2009/10:238) och den delegationsordning samt de instruktioner man fått från Svenskt Friluftslivs styrelse. Instruktionerna från styrelsen fastställdes den 28 maj 2012, där fördelningskommittén fick i uppdrag att prioritera de ansökningar/organisationer som har till huvudändamål att bedriva eller främja ett långsiktigt hållbart friluftsliv, i enlighet med gällande förordning. Vidare meddelade styrelsen i sina instruktioner att fördelningskommittén ska sträva efter att fördela de statliga medlen vid en och samma tidpunkt samt eftersträva en förutsägbarhet till tidigare bidragsgivning. När kommittén bedömer ansökningarna skall satsningar på barn och ungdomar i friluftslivet prioriteras. För att garantera en kontinuitet i fördelningskommittén, utsågs två ledamöter för en period om två år och två ledamöter utsågs för en period om ett år. Fördelningskommitténs ordförande utses årligen. Dessa instruktioner och prioriteringar omprövas årligen och gäller till dess kommittén får nya instruktioner från styrelsen för Svenskt Friluftsliv och anslås på hemsidan. Sida 2
Organisationsbidrag Av de inkomna 17 ansökningarna var det en organisation som erhåller organisationsbidrag från annat håll, varför denna avslogs i enlighet med förordningen (SFS 2010:2008) och följande tre organisationer var inte behöriga att beviljas medel utifrån förordningen; Nyströmska skolans Allmänna Idrottsförening (NAIF), Stiftelsen Håll Sverige Rent och Pilgrim i Sverige. Styrelsen för Svenskt Friluftsliv hade fattat beslut om att inga ytterligare organisationer kunde tilldelas organisationsbidrag, av detta skäl kunde inte Svenska Frisksportförbundet och Svenska Hembygdsförbundet beviljas organisationsbidrag. Då översökningsgraden var stor tvingades resterande 15 föreningar till sänkningar jämfört med sina ansökningar. Totalt beviljades 18 877 000 kronor i organisationsbidrag. För att uppnå en förutsägbarhet vid fördelningen av medel tillåts en variation med en ökning med 10 %, 5 %, oförändrat, eller med en minskning med 5 % eller 10 % per år. Vid speciella fall kan dock en ökning ske med upp till 20 %. Svenskt Friluftsliv önskar att uppmuntra samtliga organisationer som uppbär anslag att vara delaktiga i samhällsdebatten och i de olika arenor som arrangeras. Tre organisationer som uppbär anslag uppfyller inte den (nya) förordningen. Därför fasas dessa ut under en treårsperiod. Utfasning sker med 1/3 per år och påbörjades under år 2012. En PM över kriterierna har upprättats och finns på Svenskt Friluftslivs hemsida, tillsammans med ett års hjul och presentation av samt mejladresser till samtliga ledamöterna i fördelningskommittéen. Styrelsen för Svenskt Friluftsliv beslutade att fortsätta prioritera barn och ungdomar när det gäller fördelning av verksamhetsbidrag avseende bidragsåret 2013. 44 ansökningar inkom, varav två organisationer inte var behörig utifrån förordningen, bidrag kunde därför inte medges. Ytterligare 17 ansökningar avslogs p.g.a. prioritering inom befintligt anslag, resterande 25 ansökningar tilldelades 8 908 000 kronor. Svenskt Friluftsliv har vid sin genomgång sökt premiera bra projekt som varit nyskapande och med framåtanda samt haft ambitionen att nå fler föreningar, för att på så sätt få fler aktörer inom friluftslivet. Vidare är Svenskt Friluftsliv positiv till föreningars önskan att bedriva projekt under flera år, max tre år, då det kan vara svårt att hinna uppnå färdigt resultat redan efter ett år när man vill prova något nytt som ny typ av verksamhet eller rikta sig till en ny grupp av människor. Något som föreningarna kan ange i sin ansökan, men föreningen måste årligen ansöka och prövas då mot samtliga ansökningar utifrån vad de uppnått och hur de vill gå vidare. Sida 3
Redovisningar Enligt gällande förordning ska de föreningar som erhållit bidrag redovisa dessa senast 1:a april året efter bidragsåret. Precis som förra året har samtliga föreningar redovisat, dock återstår några kompletteringar. För några föreningar är det tidigt på året (1:a april) och deras årsredovisningar är därför inte helt klara. För att få in svar på de frågor som Svenskt Friluftsliv ska lämna i sin återrapportering till Naturvårdsverket har blanketten för redovisning gjorts om till i år och är nu helt webbaserad med tvingande fält. Redovisningen signeras även direkt på skärmen. Vilket lett till att färre föreningar behöver komplettera sina redovisningar. Till kommande år är ambitionen att hålla en utbildning om redovisning av medel, riktade till de föreningar som beviljats medel. Svenska Botaniska Föreningen Beviljade belopp Organisationsbidrag 80 000 kronor Totalt 80 000 kronor Får även statsbidrag från Naturvårdsverket för regional Floraväktarverksamhet. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 18 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 2 323 2 260 2 441 2 153 Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Svenska Botaniska Föreningen (SBF) organiserar människor för vistelser i naturen och utövande av friluftsliv. De ger alla människor, främst medlemmarna men också övrig botanikintresserad allmänhet möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön. Tillsammans med sina anslutna regionala föreningar erbjuds många aktiviteter, de viktigaste är: De Vilda Blommornas Dag, Floraväktarna, Ungdomsläger i samarbete med Fältbiologerna, Årets växt, Framtidsmötet, Landskapsfloraprojekt, Botanikdagarna, Studerandestipendium, Exkursionsverksamhet, Växter jag mött, Hemsidan och tidskrifterna. Sida 4
Sportfiskarna Beviljade belopp Organisationsbidrag 3 300 000 kronor 1 175 000 kronor Totalt 4 475 000 kronor Sportfiskarna har under 2013 erhållit kortsiktiga och riktade projektmedel för miljö-, vattenoch fiskevårdsarbete från Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och länsstyrelser m fl. om ca 1 900 000 kronor. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 19 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 53 236 52 354 52 436 52 968 Varav t o m 19 år 4 219 3 720 5 033 Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Sportfiskarnas verksamhet under 2013 har varit omfattande. Arbetet gentemot målgrupperna barn och unga är fortsatt högprioriterat. Förbundets ungdomstjänst är nu placerad i Göteborg, vilket resulterat i bibehållen strategisk och utvecklad operativ verksamhet. Tillsammans med kollegor på regionkontoret Sjölyckan (Göteborg) togs över 2,500 barn och unga ut på fiske från central nivå! Därtill ska läggas de 10 000-tals barn och unga som engagerades i fiske via någon av de nästan 400 till förbundet anslutna föreningarna. Sportfiskarna kan vid utgången av 2013 konstatera en positiv medlemsutveckling jämfört med tidigare år. Medlemsantalet är högre än på många år. Det ökade medlemsantalet är ett resultat av ett medvetet och långsiktigt arbete med att få ut fler barn och unga till fiskevattnen för att lära sig om fiske, allemansrätt och fiskekologi såväl som att lobba för och praktiskt utföra natur- och fiskevårdande åtgärder i fält. Sportfiskarna menar att de kan göra ännu mer, bara de ekonomiska förutsättningarna är rätta och rimliga. Det är Sportfiskarnas bestämda uppfattning att det är hög tid för ett ökat statligt engagemang i friluftslivsfrågorna i form av ett ökat statligt anslag för friluftsorganisationers arbete - ett friluftslyft. Sportfiskarna har i ett tidigare PM till Svenskt Friluftsliv redogjort för vilka positiva effekter förbundet kan se att ett friluftslyft skulle innebära för sportfisket och friluftslivet i Sverige. Sida 5
Framtidens Sportfiskare Projektet syftar till att aktivera och integrera barn och vuxna i ett åldersövergripande friluftsliv genom fiskeaktiviteter. På detta sätt skapar Sportfiskarna ett intresse för natur och friluftsliv hos kommande generation och kunskap om sportfiske vilket sannolikt innebär fler som vill skydda och vårda fisk och fiskens livsmiljöer. Förutom ökat intresse för sportfiske, natur och friluftsliv kan de också se en ökad integration, en förbättrad folkhälsa och en ökad kunskapsöverföring mellan generationer när allmänheten får komma ut på fiske och friluftsaktiviteter. Under 2013 har projektet i huvudsak utspelats på två arenor, dels en där medlemsklubbarna har genomfört ett 20 tal större aktiviteter runt om i landet för allmänheten och i synnerhet riktat till barn och unga. Dels en del där barn kunde skicka in berättelser och bilder om deras fiske och vara med och tävla om fina priser. Målen för året var bland annat att nå ut till 3000 barn och vuxna, d.v.s. 1000 fler än vad som deltog under 2012, detta har uppnåtts med råge då bara klubbaktiviteterna lockade runt 3000 deltagare. Totalt 161 barn deltog i berättelser från sportfiske-sverige. Inom projektet har också ett fiskeläger för kvinnor genomförts på Hökensås. Detta läger skedde i samarbete med Fjällorna och Fisqe. Ytterligare arrangerades en kvinna-barn aktivitet i Göteborg i projektet under 2013 samt höstlovsaktiviteter i fem städer med geografisk spridning runt om i Sverige, höstlovsaktiviteterna lockade 1140 deltagare. Projektet finansierades av medel från Svenskt Friluftsliv. Totalt har 4332 deltagare medverkat i Framtidens Sportfiskare under året. Då är inte arrangörer, ledare och klubbanslutna samt föräldrar som varit med i fiskeberättelser inräknade. Totalt har 27 aktiviteter genomförts, 20 ungdomsaktiviteter ute hos klubbarna, 1 kvinna-barnfiskedag, 1 metodikläger för kvinnor och 5 höstlovsaktiviteter. Även att fokusera på familjefiske ingick i årets mål vilket uppnåddes genom flera klubbaktiviteter och höstlovsfiskena men som också framgår i flera av de berättelser från barn som varit ute och fiskat med sina familjer. Fler tjejer skulle också komma ut på fiske i projektet under året i jämförelse med tidigare. Sportfiskarna menar att detta har man uppnått även om det inte är känt exakt hur många kvinnor som deltagit då flera av de större klubbaktiviteterna och höstlovsfiskena inte förde en exakt statistik över könstillhörighet. Det sista målet var att fokusera på lokala aktiviteter vilket också gjordes då dessa valdes ut med omsorg i konkurrens med flera ansökningar. Även lokaler för höstlovsfiske valdes ut med omsorg, då Sportfiskarna ville nå ut till så många människor som möjligt. Sida 6
Ekonomisk redovisning Projektledning inkl. avtalförsäkringar och OH 868 962 Nytryck av infomaterial 23 774 Utskick av infomaterial och priser 7 932 Bidrag till klubbar för aktivitetsdagar 100 000 Metodikläger i fiske för kvinnor 32 281 Priser till individuella tävlingar 26 868 Resor, förtäring mm 24 874 SUMMA 1 084 691 KlassDraget KlassDraget syftar till att deltagande skolbarn får en förståelse för fiskekologi och allemansrätten genom att praktiskt och under ledning av rutinerade sportfiskare få pröva på praktiskt fiske på skoltid. En handledning med pedagogiska tips som följer med informationen till skolorna ger också en sekundär effekt då läraren kan få ny kunskap och inspiration till att göra något liknande även utanför KlassDragets ramar. Förhoppningen är att deltagande barn ska utgöra en grund i kommande generation för att föra kunskap om fiske och friluftsliv vidare. För många deltagande skolbarn blir en fiskeutflykt i KlassDraget deras första riktiga möte med fiske och svensk natur. Förutom politiska friluftsmål och folkhälsa uppnås också kunskapsspridning om och intresse för fiske och friluftsliv vilket sannolikt ökar viljan att skydda och vårda fisken samt fiskens livsmiljöer liksom möjligheten att kunna fiska. Svensk Friluftsliv finansierar projektet och SPOFA (Spöfiskets Branschorganisation) bidrar vid inköp av material. Målet 2013 innebar att totalt 100 skolklasser skulle få komma ut på friluftsdagar med fiske under skoltid. Detta innebar i praktiken runt 2500 barn. Efterfrågan var under året mycket högre än vad de hade väntat och för att tillgodose så många som möjligt gick Sportfiskarna in med egna medel och utrustning till de skolklasser som annars inte kunnat komma ut på KlassDraget. Totalt kom 166 ansökningar om att få medverka i KlassDraget och minst 135 av dessa genomfördes på ett i enlighet med projektets ramar korrekt sätt, även om bidraget inte kunde betalas ut till fler än 100 KlassDrag. Detta innebar att ca 3375 barn kom ut på KlassDraget istället för de 2500 barn som målet var. Vilket motsvarar 875 barn mer än vad målet uppgick till. Alla barn som deltar på ett KlassDrag erhåller vid avslutad dag ett metspö eller pimpelspö som ofta används flera gånger efter den aktuella fiskedagen av barnet. Sida 7
Ekonomisk redovisning Projektledning inkl. avtalsförsäkringar och OH 148 513 Nytryck av infomaterial/diverse frakter 25 994 Inköp av meteutrustning 65 297 Bidrag till lokala fiskeklubbar 100 000 SUMMA 339 804 Svenskt Friluftsliv Beviljade belopp Organisationsbidrag 1 800 000 kronor 300 000 kronor Totalt 2 100 000 kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 40 % Medlemsantal och medlemsutveckling Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för friluftsorganisationerna i Sverige och talesman för friluftslivet. Vi har 23 medlemsorganisationer som har nära två miljoner medlemskap. Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Styrelsen tog beslut om ett belopp för Svenskt Friluftslivs administration av de statliga medlen samt för den löpande verksamheten under året, detta för att förenkla och minska administrationen. I övrigt hänvisas till årsredovisningen som bifogas (bilaga 3). Green Team Organisationsbidraget har finansierat en halvtidstjänst med uppgift att administrera och sprida Green Team. Huvudsyftet med Green Team är att får barn och ungdomar att prova på friluftsliv. I praktiken har arbetet inneburit. 1. Kontakt med ledningen på kommunernas fritidskontor för att skapa intresse för Green Team. 2. Kontakt med fritidsgårdar i kommunerna för att prata om hur det praktiskt ska gå till. 3. Kontakt med Studiefrämjandet för fördelning av föreningsrekryteringen. 4. Kontakt med föreningar lokalt för att få med dom på att ställa upp med en prova på aktivitet till Green Teamgruppen. 5. När minst 5 föreningar visat intresse, återkoppla till fritidsgården för rekrytering av deltagare i gruppen. 6. Skapande av ett schema med kontaktuppgifter. Detta lämnas över till fritidsgården. 7. Hålla kontakt med kommuner och stötta med idéer och utrustning. 8. Tillsammans med Studiefrämjandet vara behjälplig med omstarter följande terminer. 9. Återkoppling och utvärdering på erfarenhetsträffar. Sida 8
Ekonomisk redovisning Lönekostnader 225 000 Omkostnader (resor, kontorsmaterial och annan utrustning) 75 000 SUMMA 300 000 Svenska Turistföreningen Beviljade belopp Organisationsbidrag 600 000 kronor 652 000 kronor Totalt 1 252 000 kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 1,4 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 287 449 280 092 272 821 266 391 Varav 5-25 år 57 346 55 252 54 192 52 430 Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Under 2013 ombildades samtliga STFs kretsar till lokalavdelningar. Detta innebär nu att STFs medlemmar inte automatiskt ansluts till en krets utan måste själva ta initiativet att gå med i en lokalavdelning. Detta gör att STF nu endast har aktiva medlemmar lokalt som verkar i styrelser och deltar på aktiviteter samt värnar och främjar lokala natur- och kulturvärden. Stor del av organisationsbidraget användes därför till att informera om den nya lokala organisationen till våra medlemmar samt till att samla våra förtroendevalda till en konferens undre hösten 2013. STF genomförde också en ordentlig förstudie i projektet STF ung samt ett läger inom verksamheten TILLSAMMANS som riktar sig till tjejer med olika socioekonomisk och etnisk bakgrund. 20 tjejer deltog i ett 4 dagar långt läger i Finnhamn i Stockholms skärgård. STF har också jobbat med att strukturera upp sitt arbete inom opinionsbildning och påverkansarbete internt, ett arbete som kommer att fortsätta även under 2014. STF har också arbetat vidare med att stärka informationen kring sin demokratiska process och att utveckla den ytterligare. Sida 9
Lägervecka för barn och ungdomar med Downs syndrom och deras familjer Arrangemanget var planerat för ca 50 deltagare. I arrangemanget deltog 63 personer d.v. s 19 familjer med barn och ungdomar med Downs syndrom. En extra ledare anlitades. Syftet med lägerveckan var att visa att familjer med barn och ungdomar med Downs syndrom kan uppleva fjällvärlden på samma sätt som andra fast utifrån sina förutsättningar. Detta syfte uppnåddes. Under veckan genomfördes följande: Kortare vandring i fjällstationens omgivning. Disco och dans. Musikunderhållning. Toppbestigningar och vandringar till andra utflyktsmål i området. Syskonen fick chans till egen aktivitet med ledare en dag. Prova på att paddla kanot i Grövelsjön. Aktivitet med samer och tama renkalvar. Bad och aktiviteter vid fjällsjö vid norska gränsen. Måltider och gemenskap på fjällstationen. Ekonomisk redovisning 1. Ledare 2 veckor planering 16 500 2. 4 ledare 6 dagar, 2 resdagar, 1 förberedelsedag, 1 efterarbetsdag 62 000 3. Till- och frånresor ledare snitt 2 x 40 mil 9 500 4. Annonsering Föräldrakraft och FUB 11 500 5. Arvode och resa musiker 4 000 6. Div. omkostnader t ex extra förplägnad, ved, transporter etc. 10 507 Ytterligare en ledare med resor 17 875 SUMMA 131 875 Aktivt Sportlov Ett samarbete mellan Stockholms Stadsmission och STF Kebnekaise. Arrangemanget planerades för ca 25 deltagare. Intresset var stort för evenemanget och många familjer sökte för att få delta i arrangemanget och uppleva ett aktivt sportlov i fjällen på STF Kebnekaise Fjällstation. Syftet med projektet var att ge möjlighet till barn och ungdomar som annars inte skulle få chansen till ett aktivt sportlov i fjällen att få uppleva detta. Genom att ge dem ett första minne av friluftsliv så hoppas STF att de ska kunna få med sig ett gott minne av fjällen och väcka en nyfikenhet hos deltagarna för naturen och friluftsaktiviteter. Sida 10
Veckans program såg ut enligt följande men fick justeras något p.g.a. en snöstorm som gjorde att deltagarna fick sova över i Nikkaluokta första natten. I Nikkaluokta visade renskötarna familjerna rengärdet, den samiska kyrkan och berättade om den samiska kulturen. Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Safari till fjällstationen och brasmys på kvällen. Pulkaåkning, tidspromenad i mörker och korvgrillning. Äventyrsbana utomhus och fria aktiviteter utomhus på eftermiddagen med skidor, pulka etc. (med fjällförare) Tur i dalgången Laddjuvagge och fika utomhus. Expeditionsdag med våra fjällförare. Lunch ute i det fria och mys och diplomutdelning på fjällstationen på kvällen. Fria aktiviter och återfärd till Nikkaluokta. Familjerna hade även tillgång till skidor, pulkor och övrig utrustning under sin vistelse som många deltagare uppskattade och passade på att utnyttja. Detta var möjligt tack vare bidraget från Svenskt Friluftsliv. På kvällarna var det många som provade på bastubad, göra upp brasa och grilla pinnbröd i öppna spisen. Ekonomisk redovisning Ledare 2 veckor planering 15 600 2 ledare 6 dagar 30 300 Till- och frånresor ledare 4 650 Resekostnad med tåg 15 barn 5 vuxna 16 000 Resekostnad buss 4 000 Resekostnad Skoter 10 000 Mat 5 dygn 25 personer 15 000 Boende 350 kr per natt (15 barn 5 vuxna i 4 nätter) 28 000 Inköp pulkor 4 500 Hyra Skidor 20 000 Inköp kläder 20 000 Div. omkostnader 10.000 Annonsering 10.000 Overheadkostnader 12 000 SUMMA 200 050 Sida 11
Cykelfrämjandet Beviljade belopp Organisationsbidrag 560 000 kronor Totalt 560 000 kronor Får även statsbidrag från Trafikverket och Energimyndigheten. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 43 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 5 501 5 501 5 593 4 879 Varav 0-25 år 227 193 Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Organisationsbidraget har i huvudsak använts till styrning av Cykelfrämjandets verksamhet i form av kansli- och personalkostnader samt övriga administrativa kostnader för bl.a. medlemstidningen, medlemsregistret och hemsidan. Under året har Cykelfrämjandet bl.a. arrangerat: Cykelutbildning för vuxna. Regelbundna lokala cykelturer, cykelorienteringar, cykelbingo, kulturcyklingar för att inspirera till cykling i vardagen. CykelTuristVeckan, 2013 förlagd till Bräkne Hoby. Cykling och kultur i en vecka. Tre regionala konferenser. Cykelfrämjandet har varit aktiva i kommuner för att förbättra cykelvägar till skolor och arbetsplatser samt för att få bra motions- och rekreationscykelvägar. Cykelfrämjandet är också remissinstans när kommunerna planerar nya cykelplaner. Cykelfrämjandet har deltagit i olika arrangemang för att föra fram vårt budskap om vikten att röra på sig för hälsan och miljöns skull. Organisationen har skött underhållet av Cykelspåret längs ostkusten, inspekterat skyltar, gjort omdragningar där det behövdes, tagit fram en ny guide och hjälpt till med Cykelkartan. Under 2012 introducerade Cykelfrämjandet Bed&Bike 2012 och fortsatte det arbetet 2013. Cykelfrämjandet har skrivit debattartiklar och gjort undersökningar under året och deltagit i medieaktiviteter. Övriga projekt organisationen hållit på med är Cykelfrämjandets Kommunvelometer, Kommunvelosäkerhet, CykelrAPPorten, Trafikantveckan. Sida 12
Svenska Ornitologiska Föreningen Beviljade belopp Organisationsbidrag 135 000 kronor Totalt 135 000 kronor Får stöd för specifika forsknings- och fågelskyddsarbeten från Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Statsbidragets andel av totala omsättningen: 1,19 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 15 305 15 814 16 259 Därav med Fågelvännen 9 038 9 552 10 043 Därav ungdom (>21 år) 227 240 236 Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Organisationsbidraget har använts till aktiviteter som handlar om att utveckla föreningsverksamheten med hjälp av volontärer. Bidraget för 2013 har använts i två delar. 60,000 kronor har använts för ett seminarium som arrangerades den 26:e april under temat "Fågelintresse en våg över landet är vi med?". Seminariet huvudsyfte var att diskutera och ta fram förslag på hur organisationen ska få fler engagerade, fler medlemmar, fler aktiva medlemmar och fler som aktivt vill arbeta som volontärer. Med aktiva medlemmar avses också medlemmar som vill vara med och ta ansvar för föreningens och organisationens regionalföreningars verksamhet. Ett skriftligt underlag finns och det kommer att följas upp under kommande årsmöte i april 2014. Återstående bidrag, 75 00 kronor, har använts för utbildning av volontärer och för aktiviteten "Fåglar är fantastiska". SOF tillsammans med SOF:s regionalföreningar har bemannat med volontärguider dagligen under tre veckor vid Hornborgasjön i samband med trandansen och på samma sätt sex veckor vid Ottenby, Ölands södra udde. Totalt har ett trettiotal volontärer varit engagerade. Inför aktiviteten vid Trandansen genomfördes en utbildning under två dagar för de volontärer som deltog. Utbildningen innehöll övningsmoment i bemötande, övning i att berätta samt information om föreningsorganisation etc. Sida 13
Svenska Folksportförbundet Beviljade belopp Organisationsbidrag 32 000 kronor Totalt 32 000 kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 41 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 57 medlemsför 54 medlemsför 51 medlemsför 4 200 medlemmar 4 000 medlemmar 3 800 medlemmar Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Förbundet har använt organisationsbidraget till att delta i IVV möte i Ungern, olika medlemsavgift som t ex Svenskt Frilufsliv, IVV Europa och Internationella Folksportförbundet IVV samt tryckkostnader, material och porto. Fältbiologerna Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt 300 000 kronor 300 000 kronor Får stöd från Länsstyrelsen i Skåne. Statsbidragets andel av totala omsättningen: 10,8% Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 2 037 2 132 2 221 3 148 Varav 0-25 år 1 742 1 859 2 725 Redogörelse för hur bidraget har använts Mötesplats Naturen Mötesplats Naturen genomfördes under våren och delar av hösten 2013 och syftar till att öka ungas förståelse och trygghet för sin närnatur. Projektet har drivits i Fältbiologernas regi, men har bestått av en separat projektgrupp med egen budget och delvis eget beslutsfattande. Sida 14
Under våren 2013 arbetade Mötesplats Naturen tillsammans med tre olika skolor i Malmö stad: Apelgårdsskolan, Sorgenfriskolan och Kryddgårdsskolan. Projektgruppen valde aktivt att jobba med skolor i stadsdelen Rosengård då vi anser att segregationen i denna del av Malmö kan vara ett hinder för naturtillgänglighet. Skolorna deltog med två klasser var, och eleverna var i 11-12 års ålder. Sammanlagt nådde Mötesplats Naturen ut till 114 stycken barn under våren 2013. Organisationen träffade varje klass vid fyra olika tillfällen på fyra olika platser i Malmös närområde: Torup, Lomma strand, Knivsåsen och Käglinge. Sammantaget så har Fältbiologerna känt en stor uppskattning och ett stort behov att från lärarnas sida få stöd i den utepedagogiska undervisningen. Bara under de få gånger organisationen träffade klasserna gick det bättre och bättre att kommunicera och gensvaret har hela tiden ökat från barnens sida. För att kunna arbeta långsiktigt med natur- och miljö så krävs intresse och kunskap på många olika plan i samhället. Fältbiologerna tror att det viktigaste för att kunna känna trygghet i naturen är att ha blivit introducerad till friluftsliv i en intressant, rolig och kreativ miljö. Många barn och unga i Malmö idag har inte kunskap eller möjlighet att kunna ta sig ut i naturen och med hjälp av Mötesplats Naturen har de deltagande barnen fått en chans att få en första introduktion. Mötesplats Naturen har under de fyra år som projektet drivits i Malmö arbetat fram en gedigen kunskapsbas för fortsatta framtida projekt, och organisationens förhoppning är att nya Fältbiologer tar upp och fortsätter arbetet. Ekonomisk redovisning Personalkostnader 364 377 Resor/anställda 2 810 Kontorsmaterial 1 561 Marknadsföring & administration 36 671 Möten/personalfika 622 Kontorshyra 2 850 Utedagar: fika 720 Utedagar: material 1 404 Övrigt material 6 119 Övriga externa kostnader 4 718 SUMMA 421 852 Sida 15
Scouterna Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt 1 415 000 kronor 1 415 000 kronor Får stöd från Ungdomsstyrelsen, projektbidrag från Allmänna Arvsfonden och bas- samt projektstöd från Svenska Postkodlotteriet Statsbidragets andel av totala omsättningen: 29 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 65 821 65 505 62 588 61 980 Varav ungdomar 6-25 år 48 776 46 386 45 983 Redogörelse för hur bidraget har använts Reclaim the friluftsliv År 1 har fokuserat på två delar åldersanpassat ledarmaterial på webb och en pilotkurs i riktade friluftsarrangemang. Åldersanpassat ledarmaterial En projektledare anställdes i maj för att ansvara för det åldersanpassade ledarmaterialet med tema friluftsliv webben, ett aktuellt stöd som guida och inspirera till friluftsliv och aktiviteter som passar och lockar barn i olika åldrar. Arbetet inleddes med en undersökning riktad till scoutledare för att kartlägga Scouternas friluftsliv idag och vilket stöd som scoutledare vill ha på webben. 439 scoutledare svarade på undersökningen och utifrån detta kunde ett innehållskoncept formuleras. Detta har styrt innehåll och kategorier på webben. Undersökningen bekräftar att det är just åldersanpassning som efterfrågas och framförallt aktiviteter som passar scoutmötet. Scoutledare vill ha tips hur de kan variera sitt friluftsliv. Aktiviteterna ska vara lätta att förbereda, inte kräva expertkunskap eller höga kostnader samt överensstämma med vad som görs. Inspiration hämtas framförallt från andra scoutledare. Därför är aktiviteterna scoutledares egna tips och exempel är just scoutkårer som gör spännande friluftsliv. För att inspirera på ett trovärdigt sätt har bildmaterialet samlats in från scoutledare, från deras friluftsliv med scouterna. Aktivitetsinsamling I det omfattande arbetet att ta fram olika friluftsaktiviteter som passar scoutverksamheten har nio aktivitetsworkshops genomförts under sommar och hösten. Projektledare har hållit workshops på de största scoutlägren under sommaren, Scouternas möte Scoutforum och under besök på scoutkårer. Workshopsen har varit lyckade då de gett både aktiviteter och Sida 16
input till det åldersanpassade materialet, samtidigt som det varit ett mycket uppskattat erfarenhetsutbyte mellan scoutledare på själva workshopen. Sammanlagt har över 70 scoutledare bidragit på de olika tillfällena och projektledaren har även besökt scoutkårer på scoutmöte och hajk för att samla in erfarenheter och bildmaterial till webben. Arbetsmöte med ideell arbetsgrupp Utöver det har Scouterna genomfört en friluftsfokushelg med tio erfarna scoutledare inom friluftsliv. Deras samlade in deras erfarenhet av åldersanpassning av olika friluftsliv och deras bästa aktivitetstips samlades in. Tävlingen Mitt bästa friluftstips Scouterna har även genomfört en tävling via sociala medier och nyhetsbrev under hösten för att sprida projektet och samla in aktiviteter från scoutledare från hela Sverige. Resultat Arbetet har resulterat i åtta olika relevanta friluftslivskategorier för scoutverksamheten med åldersanpassad stegring i varje kategori (paddling, elda och laga mat, segling, praktiska nyttigheter, upptäck naturen, cykling, hajk och vinter). Workshopsen har samlat in ca 150 nya friluftsaktiviteter. Samtidigt har en inventering och uppdatering av den egna aktivitetsbanken skett. Höstens arbete har fokuserat på att sammanställa allt insamlat material för webben, textproduktion och att utveckla och producera webbsidorna med en webbyrå. En scout och webbredaktör har på ideell basis hjälpt till att sammanställa materialet under fem arbetsmöten med projektledaren. Feedback januari 2014 Scouterna har låtit 20 scoutledare förhandstitta på de nya friluftsidorna i januari 2014 och fått ett mycket positivt gensvar. Lansering av det åldersrelaterade ledarmaterialet planeras under våren 2014 då hela åldersledarmaterialet för Leda scouting är klart (temadelen friluftsliv är klart som dessa medel bekostar, men de är en del av flera webbsidor vars arbete slutförs under våren). Kortadress: www.scoutservice/friluftsliv Friluftsarrangemang Det riktade friluftsarrangemanget blev en klätterkurs, som leddes av Scouternas östra region. Friluftsarrangemangets koncept byggde på tre delar 1. Utbildning för scoutledare under detta pilot år; Grundkurs klättring 2. Repetition för de utbildade scoutledarna och hajkplanering av klätterhajk för scouter. 3. Genomförande av hajk. Varje del tog ungefär en helg i anspråk. Kraven som ställdes på konceptet var att det - Ska kvalitetsäkras mot gällande branschnormer - Ska vara ett system att få ut kunskap och upplevelser till enskilda scouter - Ska kunna appliceras på olika nischer av friluftsliv - Ska utgöra ett möte mellan traditionell scouting och modernt friluftsliv Sida 17
Utvärdering Konceptet med 1) Kurs, 2) Repetition/planering och 3) Hajk upplevs av såväl kursdeltagare som kursledning som bra och värt att fortsätta med och bygga vidare på. Den avslutande hajken var mycket uppskattad av hajkdeltagarna scoutledarna som deltog i pilotkursen vill gärna arrangera en hajk till tillsammans. Med konceptet höjer Scouterna friluftskunskapen inom organisationen och sprider den samtidigt till scouter som får en arrangerad friluftsupplevelse av hög kvalité. Till år 2 kommer en del justeringar och förbättringar genomföras avseende främst information och logistik. Övrigt Inom ramen för projektet har även följande gjorts för att lyfta friluftsliv på kansliet och i vår organisation. Friluftsfokusgrupp med några anställda på Scouterna, som jobbar med friluftsliv för att hålla friluftsämnet levande på kansliet. Liten friluftslivsutställning på Scouternas kansli under sommaren. Två föreläsningar om friluftsliv i förändring och kopplingen till scoutrörelsen med professor Klas Sandell. En på kansliet med 20 närvarande och en på Scoutforum med 55 scoutledare. Scouternas samarbetspartner Viamare har konsulterats för input till seglingsdelen. Projektet har fått mycket stort och positivt genomslag bland scoutledare. Flera scoutledare har spontant hört av sig för att veta mer och hur de kan engagera sig. Projektet har verkligen bekräftat att friluftsliv är ett ämne som ligger scouter mycket varmt om hjärtat och det engagerar. Att träffa scouter på läger och workshops i olika delar av Sverige och tävling har spridit information om projektet och uppmuntrat till diskussion och reflektion kring friluftsliv en viktig diskussion som bör hållas levande i en friluftsorganisation. Ekonomisk redovisning Ideell grupp (kost, logi och resor 47 000 Digital tillverkning av åldersledarmaterial 60 000 Kostnader projektledare 50 % tjänst (lön + sociala avgifter, resor, telefon, OH-kostnad, fortbildning) 474 000 Pilotarrangemang planeringskostnader 0 Subvention för deltagaravgift ffa friluftsmaterialkostnad (32 unga, 8 ledare, à 1000 kr per person) 30 000 Summa 611 000 Scouting tillsammans med etniska organisationer Det avslutande året av projektet har fokus legat på att fördjupa samarbetet med studieförbundet Bilda och bygga upp scoutverksamhet hos intresserade ortodoxa församlingar i Stockholmsområdet. Kartläggning av nystartade kårers behov Arbetet med församlingarnas kåruppstarter fortsatte med utbildningar för församlingsmedlemmar under våren 2013. Utifrån valda församlingars definierade behov av organisationsstruktur, ledarutveckling och metodutveckling sammanställdes en utbildning Sida 18
för samtliga intresserade församlingar. Utbildningen var ett samarbete mellan Bilda och Scouterna och 43 personer från 6 församlingar deltog. Utbildningen innehöll en grundläggande introduktion till Scouterna och förutsättningar för att starta scoutkår. Syftet var att ge vägledning kring den demokratiska arbetsgången i en ideell förening, hur scoutkårer är organiserade, arbetsfördelning inom kåren. Vad innebär det att vara en del av scoutrörelsen i Sverige och i världen? Under våren 2013 handlade det huvudsakliga arbetet om att skapa mötesplatser för ortodoxa församlingar, arbeta fram enhetliga stadgar för ortodoxa kårer och ge nystartade kårer kunskaper om föreningsliv. Konsulentstöd Den ursprungliga projektplanen innehöll en del om att starta en ideell arbetsgrupp som skulle bistå projektledaren med det operativa arbetet med kåruppstarter. En omprioritering gjordes dock senare i projektet i samråd med Bilda, då kartläggningen visade ett tydligt behov av ett extra stöd från Scouterna vad gäller språklig och ortodox förståelse. En avgörande framgångsfaktor har varit att församlingarna känner förtroende för Scouterna. Projektet gick in med delfinansiering av en konsulenttjänst efter beviljad omprioritering av budget från Svenskt Friluftsliv. Materialstöd Kartläggningen av nystartade kårers önskemål och behov visade att det övergripande önskemålet från kårerna var en möjlighet att få köpa in scoutskjortor till kårerna. Då de nystartade kårerna ligger i socio-ekonomiskt utsatta områden var möjligheterna för enskilda scouter att själva bekosta sina skjortor ytterst begränsade. Inom scoutrörelsen är scoutskjortan en tydlig identitetsmarkör och det plagget som alltid används i officiella sammanhang och scoutaktiviteter såsom lägerverksamhet, distriktsträffar och årsmöten. Scouterna och Bilda valde därför att subventionera kostnaderna för scoutskjortor. Förankring hos Scouterna När nystartade kårer skickat in ansökan om medlemskap i Scouterna anordnades först möten med berörda scoutdistrikt och representanter från kårens styrelse där kårerna välkomnades in i scoutrörelsen. Via distrikten har vidare samordning av gemensamma aktiviter, utbildning och ledar- och erfarenhetsutbyten mellan kårer genomförts. Grundläggande ledarskapsutbildningar koordinerades mellan utbildningsgruppen, projektledare och konsulent. Utbildningar Samtliga nystartade kårer har genomgått följande utbildningar via projektet: Utbildning i föreningsliv och grundkunskaper för att driva en ideell förening. Ledarutbildning BAS som är den första grundläggande utbildningen för scoutledare. Grundläggande friluftsutbildning Redo för naturen där deltagarna via Scouterna får lära sig om hur man är trygg och säker i naturen, att göra upp eld, friluftsklädsel, allemansrätt i praktiken samt aktiviteter för större grupper som vistas i naturen. Sida 19
Konsulenter som arbetar med nystartade ortodoxa kårer har genomfört utbildningen. Utbildning för utbildare där scoutledare fördjupar sig i scoutrörelsens syn på pedagogik och ledarskap, blir trygg med Scouternas metoder och lär sig att genomföra en utbildning från start till mål. Utbildningen leder till en ackreditering som utbildare inom Scouterna. Effekter Fyra stycken scoutkårer har startat verksamhet. S:t Tomas scoutkår, S:t Mina scoutkår, S:t Petrus scoutkår samt S:t Maria Tensta scoutkår. Samarbetsmodellen kommer spridas på nationell nivå under 2014 och utökas med studieförbundet Bildas katolska del samt fler uppstarter av scoutkårer inom ortodoxa kårer på nationell nivå. Scouterna har fått förfrågningar från Armeniska förbundet samt intresseförfrågningar av turkiska föreningar som vill starta scoutkårer. Läger för nya kårer har genomförts under vinter och sommar 2013. Scoutdistrikten har engagerat sig i arbetet med att integrera nystartade scoutkårer in i rörelsen och i planeringen av gemensamma aktiviteter. Scouterna har fått förstärkning i sitt mångfaldsarbete och en ökad insyn och förståelse för att scouting kan ta sig olika uttryck, exempelvis genom musikverksamhet Arbetet med nytillkomna scouter har visat att medlemmar i de nya kårerna som ansluter sig till Scouterna växer som individer och får ökade kunskaper om friluftsliv och föreningsliv. Ekonomisk redovisning Projektledning inkl. resor, telefon mm 748 000 Konsulenttjänst 57 000 Materialkostnad 49 000 SUMMA 854 000 Svenska Båtunionen Beviljade belopp Organisationsbidrag 330 000 kronor Totalt 330 000 kronor Får stöd från nämnden för båtlivsutbildning. Statsbidragets andel av totala omsättningen: 3,4 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 162 000 172 000 167 987 Varav 0-20 år 3 000 2 050 1 525 Sida 20
Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Sverige är ett unikt land för båtliv. Stora skärgårdsområden, långa kuster, 95 000 farbara insjöar och över 1 000 km kanaler. Båten är för många människor deras allra viktigaste fritidssysselsättning. Från den minsta lilla badbåt eller kanot, den öppna lilla utflyktsbåten till de stora segel- och motorbåtarna. Det finns i Sverige över en miljon fritidsbåtar. Båtlivet formar en av Sveriges största folkrörelser med över två miljoner utövare, spridda över hela landet. Organisationsbidraget har använts för Svenska Båtunionens ordinarie löpande verksamhet, bl. a. till deras arbete med sjösäkerhet som omfattat farleder, hamnar, båtbesiktning och utbildning. Svenska Gång- och Vandrarförbundet Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt 65 000 kronor 65 000 kronor Har även statsbidrag från Riksidrottsförbundet. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 63 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 30 900 31 000 30 900 28 500 Varav 5-17 år 1 500 Redogörelse för hur bidraget har använts Barn och ungdomssatsning et har använts till att stimulera förbundets föreningar att arrangera vandringar där prioriterad målsättning varit har varit att få med hela familjen, både barn ungdom och vuxna. Sida 21
Svenska Orienteringsförbundet Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt 650 000 kronor 650 000 kronor Har även statsbidrag från Riksidrottsförbundet. Statsbidragets andel av totala omsättningen: 18,8% Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 92 350 85 795 75 579 72 381 Varav 0-20 år 27 705 25 740 22 052 22 328 Redogörelse för hur bidraget har använts Lärarfortbildning i orientering Hösten 2011 trädde vår nya läroplan Lgr11 i kraft. Momentet orientering/kartkunskap är fortfarande en viktig och betydande del för ämnet. I vissa avseenden har Skolverket skärpt skrivningen så att det ställs om ännu högre krav på lärarna i Idrott och hälsa. De poängterar bl.a. att elevernas kunskap om hur man följer kartor och skisser är nödvändigt för att eleverna skall kunna orientera sig i olika miljöer alltifrån städer, köpcentrum till skogar och ängar. Vidare kan man i kursplanerna läsa att Idrott och hälsa ska vara ett tydligt hälso- och miljöämne som ska utveckla och stimulera barn och ungdomar till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och en sund livsstil. I kursplanerna för geografi finns kartförståelse samt kartors uppbyggnad och symboler med och matematiskt nämns skalor. Momentet orientering och kartkunskap är en viktig del i kursplanen men tyvärr finns en osäkerhet inför detta hos många lärare och fokus på orienteringsmomentet blir mer prestation och tävling än att lära för livet. För att kunna utveckla orienteringsmomenten i skolan och på så sätt ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven ställs stora krav på läraren både i egen personlig färdighet och hur man metodiskt och didaktiskt lägger upp en långvarig verksamhet. Svenska Orienteringsförbundet (SOFT) erbjuder fortbildningsdagar för lärare i alla Sveriges kommuner. I steg 1 får lärarna grundläggande kunskaper och tips på hur de kan arbeta med orientering och kartkunskap i skolan. Under 2013 tog SOFT dessutom fram en steg 2 fortbildning som togs i bruk i oktober med två testomgångar. I steg 2 får läraren lite mer kunskap om att ge betyg och hur man bedömer eleven i kartkunskap. Läraren får också ännu fler praktiska tips på hur man enkelt bedriver kartkunskap i skolan med moderna hjälpmedel. Sida 22
SOFTs utbildare har många års erfarenhel av både skola och orientering vilket medför att fortbildningsdagarna håller hög klass. Förbundet upplever fortbildningarna är mycket uppskattade och att lärarna får med sig praktiska och bra tips på hur de kan utveckla sin undervisning. 2013 deltog 256 lärare på lärarfortbildningar runt om i Sverige på cirka 40 fortbildningsorter. Förbundet har även deltagit i två praktiska workshops på GIH-konventet, ett konvent där idrottslärare från hela landet fick möjlighet till fortbildning i olika ämnen under två dagar i november. Vid alla fortbildningstillfällen har också den lokala orienteringsklubben funnits på plats för att informera om sin verksamhet samt för att diskutera vad de kan hjälpa skolorna med, exempelvis ta fram en enkel och uppdaterad skolgårdskarta. SOFT har också under det senaste året tagit fram ett bedömningsstöd som skall vara ett komplement till kursplanen i Idrott och hälsa och hjälpa lärarna att bedöma elevernas kunskaper. Ekonomisk redovisning Projektledning 230 000 Arvoden och övr. kostnader i samband med utbildning 370 000 Marknadsföring och div material 50 000 SUMMA 650 000 Riksförbundet Sveriges 4H Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt 670 000 kronor 670 000 kronor Får även statsbidrag från Ungdomsstyrelsen. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 50 % Medlemsantal och medlemsutveckling År 2010 2011 2012 2013 Medlemmar totalt 11 445 11 885 11 692 12 982 Varav 7-25 år 9 270 9 453 8 576 Sida 23
Redogörelse för hur bidraget har använts Fokus Svealand och Östergötland samt kvarvarande medel från Fokus Norr Syftet med projektet är att barn och ungdomar ska få tillgång till friluftsklubbar, med tyngdpunkt på medlemsdemokrati och fritidssysselsättning till en låg kostnad. Projektet 2013 gällde området Svealand och Östergötland samt Fokus Norr från 2012. Resultatmässigt har projektet gett bra resultat med nystartade verksamheter i Oxelösund, Katrineholm (två klubbar), Gryt (Östergötland), Örebro som den 30 mars 2014 kommer att inviga sin nya 4H-gård) och återuppstartad verksamhet i Kalix. Utöver det har 4H under 2013 kommit i kontakt med intresserade människor som vill starta upp 4H verksamhet bland annat i Vrena (Sörmland), Västerås och Östersund. På de orterna är verksamheten ännu inte uppstartad men kommer att ske under 2014. Organisationens största problem har varit att få ideella att engagera sig i projektet då mycket av arbetet med att rekrytera barn sker på dagtid och då avstånden ibland varit långa mellan vart de utbildade inspiratörerna bor och vart organisationen har haft möjlighet att starta upp verksamheten. 4H besökte ett 20-tal skolor vilket var mer än planerat. Trots det nåddes inte målet att träffa 3 000 barn då flera av skolorna var relativt små landsbygdsskolor. Vid fler av skolorna, även på orter där 4H inte lyckades starta upp en klubbverksamhet genomfördes såväl prova på aktiviteter som träffar med föräldrar. Mycket arbetstid har också ägnats åt träffar med kommunala företrädare för att få till startbidrag till de klubbar som dragit igång. En viktig erfarenhet av projektet är att nystartade klubbar ofta behöver stöd under en lång tid för att bli framgångsrika. Det har tagit mycket arbetstid, både att ge stödet på distans och att behöva besöka klubbarna oftare än planerat. Inom ramen för projektet arbetat aktivt med några länsförbund (framför allt Sörmland, Jämtland och Norrbotten) för att förbättra deras möjligheter att stödja såväl nybildade som redan befintliga klubbar. En annan erfarenhet från projektet är att bygga starka regionala stödorgan för att inte belasta rikskansliet för mycket i arbetet. I samband med rikslägret i Kronoberg hölls ett seminarium om friluftsliv och hur 4H kan skapa mer friluftsinriktad verksamhet. Svårigheten att få tag i ideella inspiratörer medförde att en utvärderingskonferens genomfördes redan i september där beslut togs om två saker. För det första att kansliets personal var tvungen att lägga mer tid på projektet än vad som först var tänkt och för det andra att organisationen skulle dra lärdomar av svårigheterna. Konsekvensen av de två besluten blev dels att personalkostnaderna blev högre än budgeterat, dels att 2014 års Fokus projekt förlades till Västra Sverige där tillgången på ideella inspiratörer var god. Sida 24
Ekonomisk redovisning Projektledning 161 950 Inspiratörer 73 124 Administratör 48 750 Resor 41 106 Utvärderingsresa 32 228 Marknadsföringsmaterial 30 000 Presentationsmaterial 22 887 Utb. ideella instruktörer 20 000 Friluftsseminarium 13 750 Revision kostnad 10 000 Summa 453 795 Kvarvarande medel Fokus Norr 60 000 Erhållet bidrag Fokus Svealand 350 000 Summa erhållet bidrag att redovisa 410 000 Geocaching 2013 Projektet har fallit mycket väl ut och alla tio klubbar/län som till en början ingick i projektet har fullföljt. Dessutom har ytterligare tre klubbar tagit del av projektet under senhösten 2013. Flertalet av enheterna har också fortsatt med geocaching som ett pedagogiskt verktyg på egen hand 2014 och ytterligare klubbar har förfrågningar inne att låna gps:er samt Handledningsmaterial av 4H, vilket är en indikation på att geocaching kommer fortsätta vara en del av 4Hs verksamhet även efter att projektet är avslutat. Trots det stora intresset upplevde de aldrig att det fanns brist på teknisk utrustning däremot var det flera klubbar/län som hade svårt att klara av att utbilda sina ledare. Av den anledningen beslutades att öka utbildningspotten till enheterna snarare än att köpa in fler gps:er. Aktiviteter i landet Hallands länsförbund och Stättareds 4H-gård har haft ett samarbete gällande projektet. De har engagerat 19 ledare och haft geocachingaktiviteter på samtliga lantgårdsläger under hela sommaren. I Uppsala län har det arrangerats geocachingaktiviteter på Pilsbo, EDA-lägergård, Gränby 4H-gård och Bäcksäters 4H-gård. De har arrangerat två utbildningstillfällen vilket gett sammanlagt 37 ungdomsledare kunskap om geocaching och hur man kan hålla i sådana aktiviteter. På Gränby 4H-gård har 15 personer engagerats för att skapa en officiell trail med flera cacher i en följd för att locka fler besökare till gården. På grund av personalombyte meddelande Växjö 4H-gård att de inte längre klarade av att fullfölja sin del i projektet. Kronobergs län genom dess verksamhetsledare övertog rollen som projektansvarig. På Rix13 erbjöd de 250 ungdomar och ledare att testa på geocaching och Sida 25