Förord. Hägersten 20 maj Ulf Silvander. Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv. Återredovisning av statsbidrag till friluftsorganisationer 2013

Transkript

1

2 Förord Efter två års ansökningar och redovisningar är det med glädje som vi kan konstatera att Svenskt Friluftslivs styrelses prioritering av barn och unga gett resultat, fler av de organisationer som beviljats medel har ökat sitt engagemang bland de yngre. Att i unga år få komma i kontakt med olika aktiviteter utomhus som t ex fiske leder ofta till att en stor andel fortsätter resten av livet. Friluftsliv i tidig ålder ökar chansen till en hälsosammare livsstil och ökad miljömedvetenhet. Dagens föräldrar vill ägna mer tid till att vara ute med sina barn, de erbjuds framför allt aktiviteter inomhus eller i parker, sällan ute i naturen. För nya familjer är denna period extra viktig eftersom man som nybliven familj är mottaglig för intryck och lägger grunden för nya vanor. Här kan vi genom fördelningen av statsanslaget till friluftsorganisationer hjälpa samhället att utveckla våra barns intressen för natur, friluftsliv och hälsosammare livsstil. Vi ser också ett ökat intresse bland organisationer att verka inom friluftsliv och erbjuda olika former av uteaktiviteter, antalet ansökningar till oss ökar både när det gäller antalet organisationer som söker och antalet ansökningar om såväl organisations- som verksamhetsbidrag. Under detta år har inga nya organisationer beviljats organisationsstöd, för att kunna leva upp till våra ambitioner om förutsägbarhet och långsiktighet är det tyvärr inte möjligt. Anslaget är i krontal detsamma och redan pris- samt kostnadsökningar medför besparingskrav på de organisationer som erhåller stöd via oss. Här är vår förhoppning att vi kan få till en förändring, för vi kan göra ännu mer, bara de ekonomiska förutsättningarna är rätta och rimliga. Det är vår bestämda uppfattning att det är hög tid för ett ökat statligt engagemang i friluftslivsfrågor i form av ett ökat statligt anslag för friluftsorganisationernas arbete ett friluftslyft. Hägersten 20 maj 2013 Ulf Silvander Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv Sida 1

3 Inledning 2012 är andra gången som Svenskt Friluftsliv fördelar och utbetalar statsbidraget till friluftsorganisationer efter beslut i riksdagen. Beslutet fattades utifrån regeringens proposition Framtidens friluftsliv (prop.2009/10:238). Även i år delades kronor ut till ideella organisationer som bedriver verksamhet för att främja långsiktigt hållbart friluftsliv. Friluftsorganisationer kan ansöka om organisations- och/eller verksamhetsbidrag. Det är också andra gången som anslaget återredovisas till Naturvårdsverket. Svenskt Friluftsliv ska enligt gällande förordning i sin årsredovisning göra en samlad redovisning av vilka som har fått bidrag, med vilka belopp och för vilka ändamål. Svenskt Friluftsliv ska dessutom ge Naturvårdsverket det underlag som verket behöver för att lämna en sammanfattande redogörelse till regeringen för vad bidragen har använts till och en bedömning av i vilken utsträckning som ändamålen med bidragen har uppnåtts samt, om det är möjligt, en bedömning av de samlade bidragens effekter i förhållande till syftet med bidragen. Vi kommer även att ta med särskilda iakttagelser som vi gjort under hanteringen och som vi vill fästa uppmärksamhet på. Arbetssättet har inte förändrats, men dokument har under året tagits fram för att förtydliga och åskådliggöra hur styrelsen för Svenskt Friluftsliv valt att hantera uppdraget att fördela anslaget genom en oberoende kommitté. Dessa dokument kommer inom en snar framtid att finnas tillgängliga på vår hemsida Fördelningskommittén inrättades under hösten 2010 och består av fem ledamöter, av vilka hälften väljs vartannat år och varav en fungerar som ordförande. Till sin hjälp har kommittén personal från Svenskt Friluftslivs kansli. Hur anslaget ska hanteras och vilka som kan ansöka om medel regleras i förordning om statsbidrag till friluftsorganisationer SFS 2010:2008 (se bilaga 1). Under året har samma anvisningar och blanketter använts som förra året, för såväl ansökan som redovisning, vilka finns att ladda ner från vår hemsida. Önskan finns att göra blanketterna mer användarvänliga genom att de dokument som krävs bifogas direkt till själva ansökan eller redovisningen. Genom att systemet kräver att dessa dokument bifogas, för att ansökan eller redovisningen skall kunna skickas till Svenskt Friluftsliv, ökar andelen från början kompletta dokument. Sida 2

4 2012 års anslag Kommittén fördelande i januari 2012 (preliminärt besked kunde lämnas redan i oktober 2011) medel för budgetåret Totalt inkom 63 ansökningar från 28 olika organisationer om totalt 47.6 MSEK, varav 26 MSEK i organisationsbidrag (16 ansökningar) och 21.6 MSEK i verksamhetsbidrag (47 ansökningar). Antalet ansökningar har fördubblats från förra året (32 stycken) och antalet organisationer som ansökt har ökat från 23 till 28 stycken. Översökningsgraden var 72 procent. En organisation får organisationsbidrag från Riksidrottsförbundet och kan inte få organisationsbidrag enligt förordningen (SFS 2010:2008) och en organisation kan inte anses vara varken rikstäckande eller av allmänt intresse för friluftslivet, varför dessa ansökningar avslogs. Totalt fick 25 organisationer dela på anslaget tkr, av vilka 70% fördelades som organisationsbidrag och 30% i form av verksamhetsbidrag (projekt). Av de 25 organisationer som beviljats medel fick 10 organisationsbidrag och 10 fick verksamhetsbidrag samt 5 organisationer fick både organisations- och verksamhetsbidrag. Förteckning över sökta och beviljade bidrag för år 2012 bifogas (se bilaga 2). I årsredovisningen för Svenskt Friluftsliv finns en förteckning över de föreningar och projekt som beviljats medel (se bilaga 3). Samtliga föreningar som ansökt om medel fick ett preliminärt besked under oktober och det formella beslutet togs i januari 2012 och sändes med mejl och brev till samtliga berörda föreningar. Organisationsbidrag Av de inkomna 16 ansökningarna var det en organisation som erhåller organisationsbidrag från annat håll, varför denna avslogs i enlighet med förordningen (SFS 2010:2008). Då översökningsgraden var stor fick resterande 15 föreningar sänkningar mot sina ansökningar. Totalt beviljades kronor i organisationsbidrag. Fördelningskommittéen tog vid fördelningen av medel för 2012 hänsyn till de krav som anges i förordningen, aktuell budgetproposition, friluftspropositionen (prop. 2009/10:238) och delegationsordning samt instruktioner från Svenskt Friluftslivs styrelse. Instruktionerna från styrelsen fastställdes den 25 maj 2011, där fördelningskommittén fick i uppdrag att prioritera de ansökningar/organisationer som har till huvudändamål att bedriva eller främja ett långsiktigt hållbart friluftsliv, i enlighet med gällande förordning. Vidare meddelade styrelsen i sina instruktioner att fördelningskommittén ska sträva efter att fördela de statliga medlen vid en och samma tidpunkt samt eftersträva en förutsägbarhet till tidigare bidragsgivning. När kommittén bedömer ansökningarna skall satsningar på barn och ungdomar i friluftslivet prioriteras. Dessa instruktioner och prioriteringar omprövas årligen och gäller till dess kommittén får nya instruktioner från styrelsen för Svenskt Friluftsliv. Sida 3

5 Kommittén har därefter förfinat dessa instruktioner och kompletterat med sina egna avvägningar när det gäller fördelning av organisationsbidraget. För att uppnå en förutsägbarhet vid fördelningen anser kommittén att förändringar inte ska bli för stora vare sig när det gäller ökningar eller minskningar, utan variera högst med en ökning med 10%, 5%, oförändrat, eller med en minskning med 5% eller 10% per år. Vid speciella fall bör dock kommittén ha möjlighet att öka någon organisation med högst 20%. När det gäller den rådande ärvda fördelningen av organisationsbidrag har kommittén för avsikt att succesivt jämna ut skevheter och ojämnheter. Kommittén har tagit en fram en matematisk fördelningsmodell. Ett led i strävan att fördelningsmodellen ska upplevas rättvis jämnförs varje förening med sig själv när det gäller utveckling av medlemsantal, antal barn och unga samt aktivitetstimmar. I kommitténs ställningstagande kommer även respektive organisations frilufsighet att vägas in samt hur respektive organisation tar ansvar för friluftslivets ställning i samhället. Med frilufsighet menar vi här kvalitetsaspekt, då olika aktiviteter kan leda till olika mycket friluftsliv. Med friluftslivets allmänna ställning menar kommittén att hänsyn tas till hur organisationer arbetar med att höja friluftslivets status i samhället. Några organisationer står för viktiga infrastrukturella aktiviteter som exempelvis STF med sina övernattningsmöjligheter i fjällen, Båtunionen och Kryssarklubben med sina hamnar och utprickning av båtleder samt Svenska Livräddningssällskapet då simkunnighet är en förutsättning för aktivt friluftsliv på och vid vatten. Vidare anser kommittén att Svenskt Friluftsliv ska verka för och uppmuntra i alla sammanhang att samtliga organisationer som uppbär anslag är delaktiga i samhällsdebatten och i de olika arenor som arrangeras. Framöver avser kommittén även att ta hänsyn till att inget organisationsbidrag ska vara högre än 100 kronor per medlem. De organisationer som idag ligger högre minskas årligen med 5% för att efter fem år vara i balans med övriga organisationer. När det gäller det så kallade basanslaget som baseras på antalet medlemmar anser kommittén att det behöver förfinas med flera steg, som en instegstrappa för nya medlemsorganisationer, med början på kronor upp till 5000 medlemmar, kronor upp till medlemmar därefter kronor osv. Kommittén avser även att fasa ut organisationer som inte uppfyller kraven i förordningen för att få bidrag. Utfasning kommer att ske med 1/3 per år med början år Dessa fördelningskriterier redogjorde fördelningskommitténs ordförande för på Svenskt Friluftslivs årsstämma En PM över kriterierna har upprättats och kommer efter slutjustering att publiceras på Svenskt Friluftslivs hemsida. Sida 4

6 Styrelsen för Svenskt Friluftsliv beslutade att prioritera barn och ungdomar när det gäller fördelning av verksamhetsbidrag avseende bidragsåret ansökningar inkom, varav en organisation inte kunde anses vara varken rikstäckande eller av allmänt intresse för friluftslivet. Varför denna avslogs. Ytterligare 24 ansökningar avslogs pga prioritering inom befintligt anslag, resterande 22 ansökningar tilldelades kronor. Kommittéen har vid sin genomgång sökt premiera bra projekt som varit nyskapande och med framåtanda samt haft ambitionen att nå fler föreningar, för att på så sätt få fler aktörer inom friluftslivet. Redovisningar Enligt gällande förordning ska de föreningar som erhållit bidrag redovisa dessa senast 1 april året efter bidragsåret. Precis som förra året har samtliga föreningar redovisat, dock återstår några kompletteringar när det gäller ekonomi och/eller handlingar från revisorn. För några föreningar är det tidigt på året (1 april) och deras årsredovisningar är därför inte helt klara. Missförstånd uppstår ibland när det gäller organisationens totala omsättning och statsbidragets andel av densamma, en del anger då för respektive projekt. Den 23 augusti genomförde Svenskt Friluftsliv en utbildning i hur en bidragsansökan bör utformas. Utbildningen genomfördes i Svenskt Friluftslivs lokaler och 15 organisationer deltog i utbildningen. Under hösten kunde en viss förbättring noteras bland de ansökningar som inkom till Svenskt Friluftsliv. Fördelningskommittén meddelar organisationerna tidigt, redan under oktober får samtliga som ansökt ett preliminärt besked om hur anslaget har fördelats, med förbehållet att nivån på anslaget inte förändras. Allt för att underlätta en snabb igångsättning av respektive projekt efter årsskiftet. Trots det tidiga beskedet tar det tid för många projekt att komma igång. Begränsningen i att organisationsbidrag endast kan fås från ett håll, kan leda till att organisationer splittras för att kunna finansiera sin verksamhet, då gränserna mellan friluftsliv och äventyrsidrott suddas ut. Här kunde breddningen av idrottslyftet till att även omfatta friluftsorganisationer hjälpt till, tyvärr har det ännu inte blivit så. Sida 5

7 Svenska Botaniska Föreningen Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor Totalt kronor Får även statsbidrag från SLU och Naturvårdsverket. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 27% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Svenska Botaniska Föreningen (SBF) är en rikstäckande förening som är öppen för alla som är intresserade av botanik. Till föreningen finns det också ett nätverk knutet med 25 anslutna lokal- och regionalföreningar över hela landet. I föreningens stadgar står det att föreningens syfte är att som svensk regionalförening i botanik samla, tillvarata och främja de botaniska intressena i landet samt verka för ökad kännedom om och skydd av landets flora. Föreningen förverkligar sitt syfte genom: - att utge Svensk Botanisk Tidskrift. - att anordna sammankomster och botaniska exkursioner - att verka för bevarandet av landets växtvärld - att samverka med regionala och lokala föreningar SBF:s verksamhet drivs från kansliet i Uppsala som servar medlemmarna, en botanikintresserad allmänhet och medier med svar på frågor och vägledning om botanik och floravård. SBF:s verksamhet är i huvudsak att sprida intresset för fältbotanik, en enkel och intressant form av friluftsliv. Verksamheten är också viktig för naturvården och mycket värdefull kunskap om natur och hotade arter kommer fram ur föreningens verksamhet. Vid utflykter och exkursioner som är organiserade av SBF och de regionala föreningarna söker vi samråd och överenskommelser med markägarna. SBF och de anslutna regionalföreningarna erbjuder många aktiviteter för att få ut människor i naturen. De viktigaste är: De Vilda Blommornas Dag, Floraväktarna, Årets växt, Framtidsmötet, Landskapsfloraprojekt, Botanikdagarna, Studerandestipendium, Exkursionsverksamhet, Hemsidan och tidskriften. Sida 6

8 Sportfiskarna Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor kronor Totalt kronor Sportfiskarna har under 2012 erhållit projektmedel från länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Riksidrottsförbundet. Pengarna har i sin helhet varit öronmärkta för specifika projektinstatser. En majoritet har varit avsedda för kortvariga projekt och vikta för specifika vatten- och fiskevårdsåtgärder i fält. Erhållna medel har framförallt lett till genomförandet av vatten- och fiskevårdsåtgärder, men till följd av styrning från beställande myndighet har medlen inte kunnat användas till förbundets ordinarie verksamhet som medlemsservice, remissvar mm. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 20% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav t o m 18 år Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Sportfiskarnas verksamhet under 2012 har varit onfattande. Arbetet gentemot målgrupperna barn och unga är fortsatt högprioriterat. Förbundsstyrelsen beslutade under 2012 om en omorganisation som ska resultera i ännu mer främjandeverksamhet i förbundets regi. Ungdomsansvariges tjänst placeras vid regionkontoret Sjölyckan i Göteborg där förutsättningarna för praktiskt fiske är utmärkta. Detta kommer att möjliggöra fler direktmöten mellan förbundet centralt och t ex skolklasser som vill fiska. Sportfiskarna kan vid utgången av 2012 konstatera en positiv medlemsutveckling jämfört med tidigare år. Det är förbundet stolt över. Det ökade medlemsantalet är ett resultat av ett medvetet och långsiktigt arbete med att få ut fler barn och unga till fiskevatten för att lära sig om fiske, allemansrätt och fiskeekologi såväl som att lobba för och praktiskt utföra natur- och fiskevårdande åtgärder i fält. Men vi kan göra ännu mer, bara de ekonomiska förutsättningarna är rätta och rimliga. Det är Sportfiskarnas bestämda uppfattning att det är hög tid för ett ökat statligt engagemang i friluftslivsfrågorna i form av ett ökat statligt anslag för friluftsorganisationernas arbete ett friluftslyft. Sportfiskarna har i ett tidigare PM till Svenskt Friluftsliv redogjort för vilka positiva effekter förbundet kan se att ett friluftslyft skulle innebära för sportfiske och Sida 7

9 friluftslivet i Sverige. Framtidens Sportfiskare 2012 Syftet med projektet har varit att aktivera barn och vuxna till ett gemensamt och åldersintegrerat fiske för att få till stånd en spännande och naturlig kunskapsöverföring kopplat till fiske och friluftsliv. Projektet har byggt vidare på 2011 års lyckade satsning och har med råge överträffat de i ansökan preciserade projektmålen. En bra bit över barn och vuxna har fiskat inom projektet (exakt siffra 2 229). Fler kvinnor, tjejer och hela familjer har fiskat inom projektet jämfört med 2011 års satsning. Det är i sig ett resultat av att antalet av klubbar genomförda aktivitetsdagar har ökat under Dessa dagar har många gånger varit inriktade på just familjefiske med fler kvinnor/tjejer. Projektet har lett till att fler barn har upptäckt sportfiskets och friluftslivets tjusning och det har bidragit till att viktig kunskap om fiske, fiskeekologi, vattenvård och friluftsliv har överförts från en äldre generation till en yngre. Vi har under 2012 genomfört följande i ansökan listade genomförandepunkter: 1. En rikstäckande tävling för vuxen/barnfiskeaktivitet med webbregistrering av antal deltagare och aktivitetstillfällen. 2. Utskick av informationsmaterial till samtliga deltagare i projektet, innefattande bland annat vår Fiskehandbok och information om övriga resurser, exempelvis vårt digitala läromedel "Sportfiskewebben" samt möjligheten att låna fiskeutrustning över sommarlovet i vårt årliga projekt "Upp till 13" mm. 3. En informationssatsning med pressmeddelande samt information via webb och i Svenskt Fiske där vi under projekttiden publicerat artiklar med tips på hur man introducerar barn till fiske och friluftsliv, samt tävlingens vinnare och deltagarnas inskickade bilder mm. 4. En undersökning riktad mot i projektet deltagande barn och vuxna. Syftet med undersökningen var att få svar på hur vi kan bli bättre på att nå ut till målgruppen familjer. Majoriteten av de som svarade på enkäten hade fått information om projektet via medlemstidningen Svenskt Fiske, via utskick till klubbar och via Sportfiskarnas hemsida. Vi kan alltså bli bättre på att marknadsföra satsningen i sammanhang där även ickemedlemmar och deras närmsta krets lockas. För ungefär hälften av deltagarna bidrog projektet till att de åkte ut och fiskade fler gånger med sina barn. De allra flesta åkte ut och fiskade med barn fler än fem gånger under året. Sida 8

10 5. Evenemang runtom i landet där medlemsklubbar och andra föreningar bjöd in allmänheten att ta med ett barn och kostnadsfritt prova på fiske. För genomförandet av de lokala aktiviteterna utgick ett mindre ekonomiskt bidrag. Sammanlagt genomfördes 20 mycket uppskattade evenemang runt om i landet av ideella fiskeklubbar. 6. I ansökan stod att vi ämnade genomföra tre grundkurser i fiskemetodik riktade till kvinnor. Till följd av svårigheter att få in anmälan från kvinnor till kurserna hölls bara en sådan kurs ett mycket lyckat metodikläger i Hökensås hösten Däremot har vi inom projektet också anordnat en mycket uppskattad och av media framlyft aktivitetsdag på Värmdö där kvinnor och barn erbjöds att tillsammans med ledare från Sportfiskarna fiska i en av Sportfiskarnas sjöar. Under fiskedagen ingick också kunskapsförmedling kring fisketekniker. Vidare valde vi inom projektet att anordna en lägerresa för ungdomsledare under senhösten 2012 till Åland för att belysa vikten av att vi som förbund gör mer aktiviteter för familjer. Sammantaget ger detta att vi, till följd av bristen på efterfrågan på metodikkurserna, valde att genomföra tre geografiskt spridda träffar med delvis olika innehåll: En grundkurs i fiskemetodik, en kvinna/barn-aktivitet och ett läger för ideella krafter som ansvarar för ungdomsfrågor i några av de ca 400 klubbar som är anslutna till Sportfiskarna. Nedan presenteras en ekonomisk redogörelse som i uppställningen överensstämmer med ansökt budget: Utfall Projektledning inkl avtalsförsäkringar och OH Nytryck av infomaterial Utskick av infomaterial och priser Bidrag till klubbar för aktivitetsdagar Läger Revision Sida 9

11 Svenskt Friluftsliv Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor kronor Totalt kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 73% Medlemsantal och medlemsutveckling Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för friluftsorganisationerna i Sverige och talesman för friluftslivet. Vi har 23 medlemsorganisationer som har nära två miljoner medlemskap. Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Under hösten 2010 inrättades en fördelningskommitté vid Svenskt Friluftsliv bestående av fem ledamöter. Kommittén fördelade i januari 2012 (preliminärt besked kunde lämnas redan i oktober 2011) medel för budgetåret Totalt har kommittén sammanträtt fyra gånger under Samtliga ansökningar och protokoll från Fördelningskommitténs beslutsmöten finns tillgängliga på Svenskt Friluftslivs hemsida. Under hösten 2012 omarbetades Svenskt Friluftslivs hemsida bl.a. för att underlätta ansökningsförfarandet. Se även redovisningen i bilagan till förvaltningsberättelsen när det gäller fördelning av medlen. Under våren 2012 rapporterade Svenskt Friluftsliv för första gången om fördelningen avstatsanslaget till Naturvårdsverket i enlighet med förordning SFS2010:2008. Svenskt Friluftslivs rapportering till Naturvårdsverket finns utlagd på hemsidan. Svenskt Friluftsliv deltar i Det Nordiska Friluftslivs Nätverket (NFN). Syftet med detta samarbete är dels att lära av varandra, dels att lyfta gemensamma frågor gentemot Nordiska Ministerrådet. Nätverket har fått finansiering till ett gemensamt nordiskt projekt, Frisk i Naturen, om friluftsliv och hälsa. Projektet har avslutats under Svenskt Friluftsliv har under 2012 uppvaktat såväl politiska partier som enskilda riksdagsmän. Vi har träffat Kulturutskottets ledamöter i riksdagen samt uppvaktat den politiska ledningen på Miljödepartementet. Vi har deltagit i de dialogmöten som Naturvårdsverket anordnat om allemansrätten och haft kontakter med Miljödepartementet och Socialdepartementet på tjänstemannanivå. Dialog har förts med Skogsstyrelsen, där Svenskt Friluftsliv ingår i sektorsråd Svea. Sida 10

12 Svenskt Friluftsliv har varit delaktig i planeringen och genomförandet av Tankesmedjan för friluftsliv 2012 och 2013 samt deltagit i arbetet med att utse Årets friluftskommun för dessa år. Vi har informerat om nyheter inom Svenskt Friluftsliv genom pressmeddelanden samt nyheter om Green Team. Vidare har vi bistått de organisationer som beviljades anslag med ett standardiserat pressmeddelande. Under året har Svenskt Friluftsliv sänt ut fem nyhetsbrev till en bredare krets av intressenter. Nyhetsbreven sänds ut till ca 700 mottagare. Dessutom har nyhetsbrev riktade till riksdagspolitiker skickats under året. Nyheter har löpande förmedlats via Twitter (@SvFriluftsliv) sedan hösten 2012 där Svenskt Friluftsliv har ca 100 följare. Under 2012 har Svenskt Friluftsliv fört diskussioner med Sveriges Riksidrottsförbund med anledning av regeringens Riktlinjer avseende utformning av satsningen Idrottslyftet. Detta har lett till att Sveriges Riksidrottsförbund avsatte 5 MSEK för projekt.som vill utveckla motions- och idrottsverksamheten för barn och ungdomar i samverkan med andra organisationer. Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har tagit möjligheten och sökt bidrag. Svenskt Friluftsliv har deltagit i Skogsstyrelsens regionala sektors råd för region Svea, rådet har haft 2 möten under året. Svenskt Friluftsliv har varit representerat i styrelsen för MISTRA:s forskningsprogram Future Forests, som har sammanträtt 5 gånger under året. I Partsgemensamt forum ingår Svenskt Friluftsliv som en av 16 organisationer. Forumet startades den 9 mars 2012 och har träffats fyra gånger därefter. Forumet är en mötesplats för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Ungdomsstyrelsen sammankallar och administrerar forumet. Bidragsnätverket består av bidragsgivande myndigheter under ledning av Ungdomsstyrelsen. Nätverket har träffats 2 gånger under året. Målet med nätverket är att utbyta erfarenheter mellan bidragsgivande myndigheter. Under september månad genomförde Svenskt Friluftsliv tillsammans med Ungdomsstyrelsen ett seminarium för de medlemsorganisationer som visat intresse för ett gemensamt integrationsprojekt. 6 medlemsorganisationer deltog i seminariet som utmynnade i att Svenskt Friluftsliv ansökte om planeringsbidrag från Ungdomsstyrelsen. Ansökan beviljades i slutet av november, projektet initierades under kvartal IV 2012 och kommer fortgå under Målet är att medlemsorganisationerna skall ges möjlighet att söka medel direkt hos Ungdomsstyrelsen för integrationsprojekt, vilket förhoppningsvis på sikt leder till mer och fler utlandsfödda inom friluftslivet. Sida 11

13 Under året tog styrelsen beslut att Svenskt Friluftsliv skulle närma sig Svenska Postkodstiftelsen i enlighet med verksamhetsplanen för året. Efter diskussioner med stiftelsen utformades ett projekt, vars mål är att ge Svenskt Friluftslivs medlemmar samma undantag i Socialavgiftslagen som idrottens organisationer, samt att öka den statliga medelstilldelningen för friluftslivets organisationer. Under oktober månad beslutade SvenskaPostkodLotteriet via Svenska PostkodStiftelsen att tilldela Svenskt Friluftsliv 3MSEK för detta projekt. Green Team Under 2012 har Green Team genomförts i 10 kommuner i landet. Det innebär att ca 150 barn har kunnat delta i Green Team under året. Totalt har ca 550 barn kunnat delta i Green Team sedan start. Företrädelsevis genomförs Green Team i socioekonomiskt utsatta områden. Bl.a. har Green Team genomförts för ensamkommande flyktingbarn. Under året har ett sammarbete etablerats med Studiefrämjandet som kommer hjälpa till att sprida Green Team. Normalt genomförande är att kontakt etableras med fritidsgårdar i utvalda kommuner. Om intresse finns samlar Svenskt Friluftslivs projektledare minst 6 lokala organisationer (även andra organisationer än medlemmar i Svenskt Friluftsliv kan förekomma) till ett möte. Normalt åtar sig den lokala föreningen ett möte per termin. Därefter skapas ett schema som godkänns av fritidsgården och rekrytering av deltagare inleds. Ett sammarbete med Fjällräven finns. Fjällräven sponsrar projektet med jackor till deltagarna. Sida 12

14 Svenska Turistföreningen Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor kronor Totalt kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 0,86% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 5-25 år Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Organisationsbidraget har under 2012 använts till bland annat våra stugvärdskurser och utveckling av dem, vilket kommer att fortsätta även under Under 2012 genomförde vi ett läger inom vår tillsammans-verksamhet och har under året har vi också anställt en projektledare för att utveckla arbetet med ungdomar, där även integration och mångfald ingår som ett perspektiv har också varit året då vi har föreberett arbetet med att omvandla våra kretsar till lokalavdelningar, vilket har varit kostsamt på olika sätt. Bland annat tryckte vi en bilaga till vår årsbok som handlade om hur man på olika sätt kan engagera sig i STF, t ex genom vår lokala verksamhet eller genom dugnadsarbete i fjällen. Vi genomförde även en riksstämma utifrån vår nya demokratiska ordning, vilket var mycket intressant och spännade. Med andra ord har vi använt organisationsbidraget till att utveckla vårt arbete med unga (cirka kr), utveckla stugvärdsutbildningen ( kr) samt utveckling av vår lokala föreningsverksamhet och riksstämman (cirka kr). Lägervecka för barn och ungdomar med Downs syndrom och deras familjer Arrangemanget planerades för ca 50 deltagare. Intresset blev så stort att det beslöts att utöka deltagarantalet och att fjällstationen maximalt kunde hantera 75 deltagare. I arrangemanget deltog 76 personer d v s 20 familjer med barn och ungdomar med Downs syndrom. Sida 13

15 Syftet med lägerveckan är att visa att familjer med barn och ungdomar med Downs syndrom kan uppleva fjällvärlden på samma sätt som andra fast under sina förutsättningar. Detta syfte uppnåddes. Under veckan genomfördes följande: Kort vandring utefter vår naturstig på Långfjället till gamla lapplägret. Disco och dans. Musikunderhållning genom 3 spelmän/musiker under hela veckan både på anläggningen och på fjället. Bestigning av Jakobshöjden och andra utflyktsmål i området. Syskonen fick chans till egen aktivitet med ledare en dag. Prova på att paddla kanot i Grövelsjön. Prova på tältövernattning. Bad i fjällsjö. Måltider och gemenskap på fjällstationen. Eftersom lägerveckan hade fler deltagare än planerat vid ansökan höll inte kalkylen pga ledarantalet utökades med en person. 1. Ledare 2 veckor planering ledare 6 dagar, 2 resdagar, 1 förberedelsedag, 1 efterarbetsdag Till- och frånresor ledare snitt 2 x 40 mil Annonsering Arvode och resa musiker Div omkostnader t ex extra förplägnad, ved, transporter etc Ytterligare ledare med resor Summa: kr Lägervecka för barn och ungdomar med hörselhandikapp och deras familjer Arrangemanget planerades för ca 50 deltagare. Intresset blev inte som förväntat. Två familjer med 6 personer deltog i arrangemanget. Syftet med lägerveckan är att visa att familjer med barn och ungdomar med hörselhandikapp kan uppleva fjällvärlden på samma sätt som andra fast under sina förutsättningar. Detta syfte uppnåddes. Under veckan genomfördes följande program: Söndag: Ankomst. Välkommen och presentation av ledare och deltagare. Information om veckans aktiviteter och program. Sida 14

16 Måndag: Tisdag: Onsdag: Torsdag: Fredag Teori och praktisk tillämpning i karta/kompass. Vandring och orientering i närområdet. (Bokstavsorientering efter utflyktskartan). Fm. Vandring Med lunch i närheten av Grövlan. Em. Vadning. Teori och praktik. Heldagstur. Topptur till Båthusberget i Norge. Här bestiger vi ett av de vackraste fjällen i området. Kanotteknik. Vi tränar på att paddla och gör en kanottur på Grövelsjön. Fjälltur med tältövernattning. Vi vandrar till något trevligt ställe i området och övernattar i tält. Lördag På lördagkväll blir det gemensam avslutning av veckan. Eftersom lägerveckan hade färre deltagare än planerat vid ansökan höll inte kalkylen pga ledarantalet minskades med två personer. Viktigt för genomförandet är att ha både kvinnlig och manlig ledning samt att en av dessa är certifierad enligt fjälledarnormen. 1. Ledare 2 veckor planering ledare 6 dagar, 2 resdagar, 1 förberedelsedag, 1 efterarbetsdag 30, Till- och frånresor ledare snitt 2 x 40 mil Annonsering Div omkostnader t ex extra förplägnad, ved, transporter etc Summa: kr Aktivt Sportlov Ett samarbete mellan Stockholms Stadsmission och STF Kebnekaise Arrangemanget planerades för ca 20 deltagare och det kom sedan 26 gäster. Intresset var stort för evenemanget och många familjer sökte för att få delta i arrangemanget och uppleva ett aktivt sportlov i fjällen på STF Kebnekaise Fjällstation. Syftet med projektet var att ge möjlighet till barn och ungdomar som annars inte skulle få chansen till ett aktivt sportlov i fjällen att få uppleva detta. Genom att ge dem ett första minne av friluftsliv så hoppas vi att de ska kunna få med sig ett gott minne av fjällen och väcka en nyfikenhet hos deltagarna för naturen och friluftsaktiviteter. Sida 15

17 Veckans program: 26/2 Fika i Nikkaluokta och skotersafari till fjällstationen. Kvällen avslutades med mys i storstugan. 27/2 Pulkaåkning, tipspromenad i mörker och korvgrillning. 28/2 Fjällförarnas äventyrsbana med snöskovandring och firning nedför berg. 29/2 Skoterutflykt med fika utomhus. 1/3 Expeditionsdag med lunch i det fria. Diplomutdelning på kvällen till modiga barn och ungdomar som nu blivit riktiga fjälläventyrare. 2/3 Skotersafari till Nikkaluokta för hemresa. Familjerna hade även tillgång till fri hyra av skidor, pulkor och övrig uthyrningsutrustning under sin vistelse som många deltagare uppskattade och passade på att utnyttja. Detta blev möjligt just på grund av bidraget från Svenskt Friluftsliv. På kvällarna var det många som provade på bastubad, göra upp brasa och grilla pinnbröd i öppna spisen. Reskostnad Stockholm-Nikkaluokta, tur och retur Pulkor, hyra av utrustning, skidor, snöskor, kängor Skotertransporter Personaltimmar under besök samt planering och efterarbete Mat och husrum Diverse omkostnader t ex. Bastu, ved, etc. beräknat på 5% Summa: kr Kostnader omfördelades något p.g.a. våra första kalkyler var beräknade för 20st deltagare istället för 26st deltagare som slutligen var med på Aktivt Friluftsliv. Eftersom det blev en sådan stor succé så beslöt vi oss för att göra en repris på detta evenemang för vinter 2013 och hoppas att kunna fortsätta med detta arrangemang fler år framöver. Sida 16

18 Cykelfrämjandet Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor Totalt kronor Får även statsbidrag från Trafikverket och Energimyndigheten. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 38,8% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 0-25 år Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Organisationsbidraget har i huvudsak använts till styrning av Cykelfrämjandets verksamhet i form av kansli- och personalkostnader samt övriga administrativa kostnader för bl.a. medlemsregister, hemsida och tidningen. Under året har vi: - arrangerat fyra regionala konferenser utöver vår kongress. - varit ute i skolor och informerat om nyttan med att cykla för hälsans och miljöns skull. - propagerat för hjälmanvändning. - arrangerat studieresor till Danmark och Holland för politiker och tjänstemän där de bl.a. studerat bra cykelvägar. - haft cykelutbildning för vuxna. - arbetar ständigt med medlemsrekrytering. - arbetat med vår medlemstidning och införde 2012 ett specialnummer som vi även kommer att ha i år. - lokalt anordnat cykelturer, cykelorientering, temacyklingar mm. för att inspirera till cykling i vardagen. - vår centrala Cykelturistvecka som oftast äger rum vecka 31, firade årsjubileum och var förlagd till Varberg. - skött underhållet av Cykelspåret längs ostkusten och också jobbat med en del mindre leder. - informerat och tipsat om rekreationscykling och cykelpendling till jobb. - arbetat både centralt och lokalt med den cykelpolitiska verksamheten. - arbetat med cykelturism. Sida 17

19 Svenska Ornitologiska Föreningen Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor Totalt kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: Ej angivit Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Därav med Fågelvännen Därav ungdom (>21 år) Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) är en ideell organisation som arbetar för fågelskydd och fågelintresse. Det är fågelintresseverksamheten som disponerar organisationsbidraget från Svenskt Friluftsliv. Föreningen satsar allt mer på att få fler aktiva medlemmar bland annat genom att hjälpa deras regionalföreningar och lokala klubbar med metoder för att intressera fler och för att få dem att röra på sig ute i naturen med fåglarna som mål. SOF är en administrativ paraplyorganisation medan aktiviteter, med några få undantag, genomförs av regionalföreningar och lokala fågelklubbar. Exkursionsverksamheten är omfattande och ökande. Studiecirkelverksamheten är också omfattande. Studiecirklarnas teroetiska innehåll omsätts under exkursioner i naturen. SOF arbetar med att öka medvetenheten om naturens värde och tillgänglighet samtidigt som fågelskådning i sig oftast innebär omfattande fysisk aktivitet. Många fåglar och fågelupplevelser måste sökas upp långt från allfarvägen. Under exkursionen krävs därför många gånger långa skogs- och fjällvandringar. Nedan beskrivs kortfattad de aktiviteter där Svenskt Friluftslivs organisationsbidrag helt eller delvis bidragit till att de kunnat genomföras. Vinterfåglar in på knuten, enskilt största evenemanget och för närvarande motorn i medlemstillströmningen och därmed i det ökade friluftslivet. Fågelgäster vid fågelbord räknas och rapporteras sista helgen i januari, omkring fågelbord rapporteras det ifrån vilket innebär att med skolklasser och familjer kanske så många som personer deltog under de fyra dagar aktiviteten pågick. Fåglar är fantastiska är arbetsnamnet när vi med hjälp av våra volontärer visar vanliga fåglar på platser där det rör sig många människor. Falsterbo Bird Show en mässa som anordnades för tredje året. Volontärutbildningar genomfördes med inriktning på hur man guidar och tar emot människor ute i naturen. Sida 18

20 SOF genomgår just nu en spännande förvandling, från att ha haft en extremt mansdominerad medlemskår är mer än 40% av de nya medlemmarna kvinnor. En viktig faktor är de kvinnliga nätverk för fågelskådning som startats, LadyBirds i Göteborg, Ringduvorna i Sundsvall, Strandskatorna i Luleå och det rikstäckande nätverket Rapphönorna. Samtidigt smygs verksamhet igång för barn upp till 13 år, Sparvugglorna. Sida 19

21 Svenska Folksportförbundet Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor Totalt kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 40% Medlemsantal och medlemsutveckling Totalt 57 medlemsföreningar 54 medlemsföreningar 51 medlemsför Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag medlemmar medlemmar medl Kostnader Inköp IVV-kalender Års- och styrelsemöten Tryckkostnader Förbrukningsmaterial Porto Telefon 400 Årsavgift Plusgirot 450 Bankkostnader 31 Organisationskostnader Totalt Sida 20

22 Fältbiologerna Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt kronor kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 70% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 6-25 år Redogörelse för hur bidraget har använts Mötesplats Naturen Mötesplats naturen har under 2012 hållt sammanlagt 48 naturutflykter med 12 olika mellanstadieklasser från skolor i stadsdelarna Södra Innerstaden och Rosengård i Malmö. Vi har samarbetat med sex klasser under vårterminen och sex klasser under höstterminen. Träffarna har varit på skoltid och varit obligatoriska för alla elever. Under vårterminen anordnade vi en extra träff där alla klasser som deltagit i projektet var inbjudna. Denna träff var förlagd utanför skoltid i elevernas närområde och var frivillig. Detta för att fånga upp de elever som utvecklat ett extra naturintresse under terminen. Varje klass har fått besöka fyra olika naturområden. Vi har valt områden med olika naturtyper och arbetat med olika teman som passat bra på de olika platserna. Hav och strandäng, sötvattensdjur, ädellövsskog, kulturlandskap och odling, friluftsliv, samt frön, nötter och frukter är exempel på vad vi arbetat med under året. Vi har upplevt att våra deltagare känt sig allt mer hemma i naturen för varje träff som gått, i slutet av terminerna tar de till och med egna initiativ till att utforska sin omgivning, från att inte våga gå av stigen till att plocka upp insekter med händerna. I november anordnade projektet en kortkurs i utomhuspedagogik för allmänheten. I den deltog ledare från en lokal barngrupp inom Fältbiologerna och lärare från skolor som under året samarbetat med projektet. Projektet bidrog även med kunskap och erfarenheter inför uppstarten av barnverksamhet inom Lunds Fältbiologer. et har framför allt använts till att anställa fyra naturinspiratörer på 75%, under perioderna 13 februari till 31 maj och 15 augusti till 9 november, samt en projektkoordinator på 20% under samma perioder. Projektet har fått många positiva reaktioner från både lärare och elever. Vi har ständigt förfrågningar från klasser som vill vara med i projektet kommande terminer. Sida 21

23 Svenska Scoutrådet Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt kronor kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: Ej angivet Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Varav ungdomar 6-25 år Redogörelse för hur bidraget har använts Scouting tillsammans med etniska organisationer Det här är en delredovisning av det pågående projektet "Scouting tillsammans med etniska organisationer" med beräknat slutdatum 31 december år Under år 2012 har fokus för projektet legat på att hitta passande samarbetsorganisationer för att starta upp scoutverksamhet. En fungerande arbetsmodell för hur uppstart kan gå till har utarbetats i samarbete med områdesansvarig samt konsulent för ortodox bildning inom studieförbundet Bilda. Ett flertal ortodoxa församlingar i Stockholmsområdet har besökt i syfte att väcka intresse för att starta scoutverksamhet inom ramen för den befintliga söndagsskoleverksamheten för barn och ungdomar som bedrivs i församlingar. Därefter har informationsmöten med intresserade församlingsmedlemmar hållits för att ge en introduktion till scouting i Sverige. Under årets gång har det praktiska arbetet med att utveckla kårverksamheten stött på en del hinder, där en stor utmaning varit att forma fungerande styrelser, utbilda medlemmarna i administrativt föreningsarbete och hitta möjligheter för de olika församlingarna (sex stycken) att skapa egna samarbeten och stärka varandra i föreningsarbetet. Scoutledarutbildningar har genomförts på arabiska, gemensamma utbildningar för nya scoutledare är förlagda till år 2013 och kommer genomföras efter registrering i riksorganisationen Scouterna. Under året har tyngdpunkten legat på att tillsammans skapa en ny gren inom svensk scouting, ortodox scouting, som kommer ha ett särskilt fokus på musikalisk verksamhet, ortodox tro samt en integrering av ett orientaliskt perspektiv in i svensk scouting. en stor utmaning för Scouterna-Riksorganisationen har varit att skapa en kompletterande grundläggande utbildning för att stärka de nya Scouternas grundläggande friluftskunskaper och stärka det praktiska arbetet i de nya kårerna. En sådan utbildning är nu beviljad Sida 22

24 finansiering av Ungdomsstyrelsen och kommer komplettera och förstärka projektet "Scouting tillsammans med etniska organisationer" under år Nytt rekryteringsmaterial på flera språk har arbetats fram och är nu i produktion och kommer användas i arbetet med att nå nya målgrupper från år 2013 och framåt. Sida 23

25 Svenska Båtunionen Beviljade belopp Organisationsbidrag kronor Totalt kronor Statsbidragets andel av totala omsättningen: 3,8% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 0-20 år Redogörelse för hur bidraget har använts Organisationsbidrag Sverige är ett unikt land för båtliv. Stora skärgårdsområden, långa kuster, farbara insjöar och över km kanaler. Båten är för många människor deras allra viktigaste fritidssysselsättning. Från den minsta lilla badbåt eller kanot, den öppna lilla utflyktsbåten till de stora segel- och motorbåtarna. Det finns i Sverige över en miljon fritidsbåtar. Båtlivet formar en av Sveriges största folkrörelser med över två miljoner utövare, spridda över hela landet. Det beviljade bidraget har använts till att stödja Svenska Båtunionens regionala verksamhet samt verksamheten riktad till barn och ungdomar, för att intressera barn och ungdomar för den mångfald av former som båtlivsutövandet har att erbjuda har Ungdomskommittén inriktat sig på att praktiskt kunna vara ett stöd för förbund och klubbar i arbetet med båtskolor och båtläger. Kommittén har tagit fram och tryckt Jolleskolan 1 och Jolleskolan 2 för undervisning i båtskolor eller på båtläger. Kommittén har också tagit fram handböcker för undervisning i båtskolor eller på båtläger. Kommittén har fortsatt arbetet med att utforma en ungdomsledarutbildning med fokus på ledarrollen som en god förebild, säkerhet, trygghet, olika inlärningsstilar och behov. Kommittén har också arbetat med en plan som berör trakasserier av olika slag. Planen innehåller riktlinjer för förebyggande arbete och en handlingsplan för hur man kan hantera en uppkommen situation. Sida 24

26 Svenska Gång- och Vandrarförbundet Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt kronor kronor Har även statsbidrag från Riksidrottsförbundet. Statsbidragens andel av totala omsättningen: Ej angivit Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 5-17 år Redogörelse för hur bidraget har använts Barn och ungdomssatsning SGVF har varit (och har som målsättning att även framledes vara) en aktiv part i Svenskt Friluftslivs samlade arbete för att fortsätta förbättra den svenska folkhälsan. SGVFs arbete har varit inriktat mot främst aktiviteter som tar fram och bearbetar barn och ungdomars deltagande i trevliga och lustfyllda aktiviteter genom bland annat vårt rikstäckande arrangemang Sverigevandringen. Ett arrangemang som nu funnits i tre år. Sida 25

27 Svenska Orienteringsförbundet Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt kronor kronor Har även statsbidrag från Riksidrottsförbundet. Statsbidragets andel av totala omsättningen: 18,8% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 0-20 år Redogörelse för hur bidraget har använts Lärarfortbildning i orientering Hösten 2011 trädde vår nya läroplan Lgr11 i kraft. Momentet orientering/kartkunskap är fortfarande en viktig och betydande del för ämnet. I vissa avseenden har Skolverket skärpt skrivningen så att det ställs om ännu högre krav på lärarna i Idrott och hälsa. De poängterar bla att elevernas kunskap om hur man följer kartor och skisser är nödvändigt för att eleverna skall kunna orientera sig i olika miljöer alltifrån städer, köpcentrum till skogar och ängar. Vidare kan man i kursplanerna läsa att Idrott och hälsa ska vara ett tydligt hälso- och miljöämne som ska utveckla och stimulera barn och ungdomar till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och en sund livsstil. I kursplanerna för geografi finns kartförståelse samt kartors uppbyggnad och symboler med och matematik nämns skalor. Vi har tyvärr märkt att undervisningen i Idrott och hälsa är mycket traditionell, där orienteringsmomentet många gånger är mer prestationsinriktat än att orientering ses som en färdighet under hela livet. För att kunna utveckla orienteringsmomenten i skolan och på så sätt ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven ställs stora krav på läraren både i egen personlig färdighet och hur man metodiskt och didaktiskt lägger upp en långvarig verksamhet. Svenska Orienteringsförbundet har därför under de senaste åren bedrivit lärarfortbildningar runtom i Sverige. Bla så deltog ca 240 lärare vid någon av dessa dagar under Målgruppen har i huvudsak varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa, men också klasslärare som undervisar i Idrott och hälsa eller som har intresse av att vidga sin traditionella undervisning. Sida 26

28 Våra utbildare har många års erfarenhet av både skola och orientering vilket medför att fortbildningsdagarna håller hög klass. Vi upplever att fortbildningarna är mycket uppskattade och att lärarna får med sig praktiska och bra tips på hur de kan utveckla sin undervisning. Under år 2012 har vi sökt upp och erbjudit alla kommuner i Västergötland, Skåne, Ångermanland, Dalarna, Härjedalen, Göteborg, Partille och Stockholm fortbildningsdagar. Totalt deltog ca 325 lärare från 90 olika kommuner på de totalt 28 utbildningsdagarna. Vi har även deltagit i två praktiska workshops på GIH-konventet, ett konvent där idrottslärare från hela landet fick möjlighet till fortbildning i olika ämnen under tre dagar i november. Vid alla fortbildningstillfällen har också den lokala orienteringsklubben funnits på plats för att informera om sin verksamhet samt för att diskutera vad de kan hjälpa skolorna med ex ta fram en enkel och uppdaterad skolgårdskarta. Kostnader: Arvode projektledare (projektanställd): utbildningsdagar á 5 000:-: Material och samordning: Sida 27

29 Riksförbundet Sveriges 4H Beviljade belopp Organisationsbidrag Totalt kronor kronor Får även statsbidrag från Ungdomsstyrelsen. Statsbidragens andel av totala omsättningen: 43% Medlemsantal och medlemsutveckling Medlemmar Totalt Varav 7-25 år Redogörelse för hur bidraget har använts Fokus norr Under 2012 har nio styckenen klubbar startats eller blivit aktiva igen efter flera års vila i norr. Ett av skälen till detta ser vi är projektet "Fokus Norr som har gett oss möjlighet att satsa på den norra delen av Sverige. Dock kom detta projekt inte igång ordentligt förrän under hösten. Riksförbundet Sveriges 4H har under 2012 haft byte av personal vilket resulterade i att projektet hade tre olika projektledare under året. De län som satsats mest på är Norrbottens och Västerbottens län och de länen fortsätter sitt arbete en bit in på 2013 då flera processer startades på hösten i form av klassbesök, informationsträffar etc. Det som inte hanns med på en del platser var själva klubbstarten och friluftsaktiviteten som är ett av syftena med projektet. Hur många har projektet nått ut till? - 15 klasser/platser i Västerbottens län totalt 745 elever. - Norrbotten 620 elever i tre olika kommuner. - Klubbar har utöver i dessa län startats i Gävleborgs och Jämtlands län. Hinder och lärdomar som framkommit är att det märks en stor skillnad när det är stora geografiska avstånd då det är svårare att ge stöd etc vid uppstart av ny verksamhet. Positivt har varit att inriktningen på friluftsliv på 4H-klubben har passat länen mycket väl. Barn, ungdomar och föräldrar visar ett stort intresse för verksamhet på hemorten och att det går att engagera våra unga för ett ökat friluftsliv med en självstyrande 4H-klubb. Andra positiva effekter har varit flera samarbeten som har startats med skolor som gärna vill fortsätta samarbete med friluftsaktiviteter under skoltid samt så har Norrbottens län startat ett samarbete med fritidsfiskare som kommer att fortgå för att öka intresset för fritidsfiske. Sida 28