Kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Munkfors kommun Skolplan

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Enhetsplan för Nödingeskolan

Kvalitetsredovisning

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Kronbergsskolans rektorsområde

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Arbetsplan. Killingens förskola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer Rektor Marine Rosenberg. reviderad

Sofiaskolan

Sid 1 (6) Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bromstensskolan

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Arbetsplan förskoleklass

Lokal arbetsplan 2010/2011

Antagen av kommunfullmäktige

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Kvalitetsredovisning 06

Teamplan Ugglums skola F /2012

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan inklusive plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Innehå llsfö rteckning

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/ Normer och värden

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Kvalitetsredovisning

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Årlig likabehandlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering Dingtuna skola

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014/2015. Gångvikens skola, en. En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro.

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Backstugans förskola

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2003-2004 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Sissel Röd och Brittmari Marberger

Innehållsförteckning Inledning... 3 Organisation... 3 Demokrati Delaktighet Medansvar... 4 Kunskapsutveckling... 5 Miljö Hälsa - Livsstil... 7 Samverkan för utveckling... 9 Övrigt... 10 Verksamhetskort Odelsbergsskolan skolår 1-6... 11 2

Inledning Kvalitetsredovisning för Odelsbergsskolan läsåret 2003-2004 ska innehålla en bedömning av hur verksamhetsmålen har uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för att förbättra verksamheten och nå de mål som ännu ej uppnåtts. Denna kvalitetsredovisning bygger på den tidigare skrivna för Odelsbergsskolan 2002-2003, Odelsbergsskolans arbetslagsplaner och utvärderingar som arbetslagen lämnat in. Det är i första hand skolplanens mål som utvärderas i denna kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Organisation Odelsbergsskolan har under läsåret 2003-2004 varit organiserad i tre arbetslag, Lärkan, Svalan/Fritidsklubben och Örnen. I skolan finns förskoleklass skolår 6 samt fritidsverksamhet. Tjugofem pedagoger har ansvarat för 270 barn. Lärkan har ansvarat för förskoleklass skolår 6 samt fritidshemsverksamhet. Svalan/Fritidsklubben har ansvarat för skolår 1 5 samt fritidshemsverksamhet. Örnen har ansvarat för förskoleklass skolår 6 samt fritidshemsverksamhet. Alla lärartjänster i förskoleklass - skolår 6 har varit besatta av behöriga pedagoger. Verksamheten startar klockan 6.30 och avslutar klockan 18.30. Två rektorer har varit ansvariga för Lärkan, Svalan resp Örnen. 3

Demokrati Delaktighet Medansvar Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att arbeta med klassråd och samtal med eleverna så att de ges möjlighet att påverka undervisningens metod och innehåll. Att ha diskussionskvällar med föräldrarna kring aktuella teman är en intention. Åtgärder som har genomförts Alla klasser har haft klassråd, där bl a punkter till elevrådet har förberetts och efterarbetats Mål Elevers delaktighet och ansvar för sitt lärande. Resultat och måluppfyllelse Arbetet i klassråden fungerar olika i klasserna. I elevrådet har framförallt praktiska frågor tagits upp samt önskemål om utemiljön. I vissa klasser har intresset för elevrådet varit svalt, i vissa klasser åtråvärt att var med i elevrådet. Elevers delaktighet och ansvar för sitt lärande beskrivs under rubriken Kunskap och lärande. Åtgärder för utveckling De äldre eleverna i elevrådet inbjuds till miljörond och skolrådsmöten Utarbeta gemensam struktur för klassråden Utveckla former för skolrådsarbetet 4

Kunskapsutveckling Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att arbeta med att eleven blir medveten om målen för och innehållet i sin studiegång. Att få eleven medveten om på vilket inlärningssätt som bäst passar honom/henne Att arbeta med portfoliomodell så att eleven ser och tar ansvar för sitt eget lärande och sin utveckling Fortsatt arbete utveckling av individuella studieplaner och dokumentation av elevers lärande. Att fortsätta utveckla arbetssättet som bygger på hjärnbaserat lärande. Åtgärder som har genomförts Målen för den enskilde eleven har tydliggjorts via studieplaner/utvecklingsplaner i matematik, svenska och engelska. Arbetslagen har utvecklat på olika sätt. Ett arbetslag har dokumenterat elevens lärande i svenska, engelska, och matematik genom att använda sig av antingen ett journalsystem, där avklarade moment antecknats, eller genom att ha en i delmål uppspaltad kursplan, där delmålen avprickats allt eftersom de uppnåtts, en portfoliomodell. Pedagoger och elever har resonerat om delmålen för att finna olika vägar till målen. Ett arbetslag har använt materialet "Jag kan mera". Individuellt och i grupp har arbete skett för att finna vägar till målet. Varierad undervisning, enskilt och i grupp, temaarbete. Eleverna har arbetat med skoldagbok, studieplaner, arbetsschema, fotografering av elevarbete, journalsystem etc. Digital portfolio har utarbetats Dokumentation har skett av elever samt av elever och pedagoger. Samtal har skett i utvecklingssamtalen. Arbete med portfoliomodell har pågått under året, på olika sätt och i olika grad. All grundskolepersonal har deltagit i LUS-kompetensutveckling och klasserna har arbetat med LUS på olika nivåer i sina resp klasser. LUS står för läsutvecklingsschema för att bedöma var eleven befinner sig i sin läsutveckling. 5

Mål individuella planer tas fram i svenska, matematik och engelska. dokumentation av elevers lärande. Resultat och måluppfyllelse Skola Antal elever tot Antal elever som deltagit Sv. Ma Eng Andel som fått godkänt i alla tre ämnena Andel av pojkarna Andel av flickorna Örnen 22 22 22 22 21 95% Lärkan 20 20 20 20 20 100% Svalan 15 14 13 13 12 86% Odelsbergsskolan har en god måluppfyllelse. Det goda resultatet förklaras med ett medvetet strukturerat arbetssätt i elevgrupperna. Örnen har en elev som inte klarat alla delmål i engelska. Svalan har en elev som inte är godkänd i svenska och matematik, samt två elever som inte är godkänd i engelska. För samtliga gäller att vissa delmål ej är uppnådda. Svalan har tidigare varit ett s k resursspår med flera elever i behov av extra stöd. Förändringar i klasstruktur genomfördes inför detta läsår för att bättre tilldogose elevernas behov. Från att ha varit en klass, skolår 4-5, med 23 elever är klassen detta läsår en klass, skolår 5, med 15 elever. De olika arbetslagen och elevansvariga har på olika sätt arbetat fram modeller för planer och dokumentation. Genom att tydliggöra målen, individuella studieplaner och dokumentation har eleverna blivit mer delaktiga och tagit större ansvar för sitt lärande.. Åtgärder för utveckling att ta fram gemensam struktur för portfolio och dokumentation fördjupning i kursplanearbetet fortsätta LUS-arbetet 6

Miljö Hälsa - Livsstil Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Arbeta med samtal i klassråd och spontant Resonemang kring hur man motverkar mobbning Läsning av litteratur om mobbning Trivselenkät Medvetandegöra alla som arbetar på skolan om skolans antimobbningsplanen. Framtagande av plan för kränkande särbehandling Avsätta tid utöver idrottslektioner för t ex promenader och andra utomhusaktiviteter Att tillsätta en arbetsgrupp på skolan som samordnar och bevakar frågor som rör miljö- hälsa och livsstil. Åtgärder som har genomförts Antimobbningplanen är reviderad så att även "Kränkande behandling" ingår. All personal har tagit del av planen. Trivselenkät hos eleverna är genomförd. Av skolans val är 30 min avsatt till idrott och hälsa vilket innebär att eleverna får 120 minuter/vecka i ämnet. En idrottslärare 50% som är ansvarig för planering av idrott och hälsa på skolan, initierar verksamhet som utvecklar hälsa. Friskvårdsvecka där syftet var att barnen skall förstå betydelsen av god hälsa, förbättra konditionen, få barnen medvetna om sina kostvanor, förbättra barnens motionsvanor, hjälpa barnen att hantera stress. Några klasser valde fördjupning en vecka, medan andra valda några dagar. Barnen fick prova, gympa med aerobic, hinderbana, skoljoggsbana, ute-lekar, breakdance, Qi-gong, massage, hjärngympa, egenvård, måla till musik. Barnen fick möjlighet att prata om matvanor, tallriksmodellen. Dietist mötte föräldrar och pratade om vikten av god hälsa. Skolsköterska informerade om Antivåld, ANT-information, hjärt- och lungräddning. Barnen dokumenterade i loggbok och använde sig av aktivitetskort. 7

Mål Fortsatt arbete med mobbningsplaner och förebyggande åtgärder mot mobbning. Resultat och måluppfyllelse Antimobbningsgruppen har fungerat mindre bra p g a för få vuxna i gruppen. Ärenden som kommit in har behandlats mycket gott. Trivseln bland eleverna är mycket god. Syftet med trivselenkäten är i första hand att uppmärksamma elever som inte mår bra på skolan. Hälsoveckan har varit mycket positiv, en utvärderingsenkät visar att 54 barn av 68 svar är mycket nöjda med veckan, 13 barn är nöjda och 1 barn är inte nöjd. Åtgärder för utveckling Att utveckla elevens val där idrott och hälsa ingår Att arbeta fram en plan för idrott och hälsa Att utöka antimobbningsgruppens verksamma 8

Samverkan för utveckling Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att fortsätta utveckla dialoggruppernas arbete genom en medveten och gemensam strategi. Att utveckla pedagogträffar och därmed skapa utrymme för arbetslag och enskilda att dela med sig av framgångsrika arbetssätt och metoder i syfte att öka måluppfyllelsen. Åtgärder som har genomförts Inbjudan har skett från dialoggrupperna. På initiativ från specialpedagogerna har LUS introducerats. Gemensam fortbildning i LUS arbetet. Mål En helhetssyn hos all personal som möter barnen avseende bemötande, förhållningssätt och lärande är en förutsättning för att skapa kontinuiteten. Resultat och måluppfyllelse LUS arbetet har kommit igång i de flesta klasser. Det är positiv respons från grundskolans personal att vi får en gemensamt arbetsmetod. Åtgärder för utveckling Att gemensamt för hela skolan arbeta för kvalitet och utvärdering 9

Övrigt På Odelsbergsskolan arbetar vi för att ena skolan i ett gemensamt arbete. Detta är viktigt med tanke på den om- och tillbyggnad som vi står inför. Vi måste se skolan som en skola - ett arbetslag. Vi har arbetat med Focusgrupp för att komma fram till "Vad är viktigt i det fortsatta arbetet med att utveckla den goda skolan. En trivselenkät för personal är genomförd, diskussion och förändringar utifrån svaren har startat bl a ett tydligare ledarskap och ansvarsfördelning. På Odelsbergsskolan har den fysiska miljön fått mycket dåliga resultat, medelvärde 2,5. Lägsta medelvärde är 1 och högsta medelvärde är 6. Kompetensbehovsinventering hos personal är genomförd och hänsyn tagen till i kommande läsårs kompetensutvecklingsplanering. Programgruppen har arbetat vidare med vår framtida skola. Intressegrupper i svenska, matematik, engelska, hälsa och trivsel har arbetat under året. Deras arbete är redovisat i hela personalgruppen och en plan för hur det fortsatta arbetet i grupperna skall ske kommande läsår är lagd. Uppdragsbeskrivning för personal är utarbetad. 10

Verksamhetskort Odelsbergsskolan skolår 1-6 Brukare 2001-02 2002-03 2003-04 Medarbetare 2001-02 2002-03 2003-04 Index nöjd elev/förälder (skala 1-10) Index nöjd förälder Utvecklingssamtal (Nöjd =4-5, på skala 1-5) 8,07 96,6 % 97 % Index nöjd medarbetare Skala 1-6 Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. 100 % 100 % Ekonomi 2001 2002 2003 *Undervisn.kostn/ elev 21 086 :- 22 922 :- 26 271:- Verksamhet och processer Godkänt i Nat. prov i åk 5. Alla basämn. sv, eng, ma 2001 02 2002-03 2003-04 84% (32 av 38 elever) 93% (39 av 42 elever) *Lärom.kostn. / elev 676 :- * 933 :- * 740:- Simkunnighet skolår 5 95% Lokalkostnad / elev 7 005 :- 6 028 :- 5 333:- Totalkostnad / elev 28 768 :- 29 883 :- 32 344:- Totalkostnad skola 5 322 000:- 6 424 900:- 7 859 700:- Ant. elever skolår 1-6 185 st 215 st 270 st Ekonomikostnaderna gäller endast elever skolår 1-6. * Läromedelskostnad/elev är större än siffrorna ovan då det dessutom centralt har funnits ett konto på ca: 600.000:- för grundskolan 86% 11