Sjukvårdsorganisation och Patientsäkerhet Peter Jerntorp Docent, Chefläkare Sjukvårdsorganisation Peter Jerntorp Docent, Chefläkare 1
Region Skånes sjukvård 4 Förvaltningar (SUS, Sund, Kryh, MS) 3-5 Divisioner per förvaltning 3 Skånes Universitetssjukvård Divisionsorganisation fr.o.m. 2014-01-01 4 2
Division 1 Chef Eva Thorén Todoulos VO akutsjukvård (fd. akutkliniken) VO infektionssjukdomar (fd. infektionskliniken) VO internmedicin (fd. internmedicinska kliniken) VO ortopedi (fd. ortopediska kliniken) Division 2 Chef Anders Dybjer VO barnkirurgi och neonatalvård VO barnmedicin i VO endokrinologi, reproduktionsmedicin VO hudsjukvård och ögonsjukvård VO kvinnosjukvård VO specialiserad kirurgi (önh, käkkirurgi,handkirurgi och plastikkirurgi) 3
Division 3 Chef Pelle Johnsson VO hjärt- och lungmedicin (arytmi, hjärtsvikt- och klaff, kranskärl, lung- och allergisjukvård) VO thoraxkirurgi, anestesi och intensivvård VO neurologi och rehabiliteringsmedicin (neurologi och rehabiliteringsmedicin) VO njurmedicin, reuma och gastro VO neurokirurgi Division 4 Chef Harald Roos VO hematologi och kärl VO kirurgi och urologi VO onkologi VO strålningsfysik VO bild och funktion (bild- och funktionsdiagnostik Lund och Malmö samt neurofysiologi) VO intensivvård och perioperativ p vård Lund VO intensivvård och perioperativ vård Malmö 4
VO Dalby VO Linero VO Måsen VO N:a Fäladen VO Nöbbelöv VO S:T Lars VO Södertull VO S:a Sandby VO Arlöv VO Lomma VO Kävlinge VO Löddeköpinge VO Staffanstorp VO Hörby Division 5 Chef Karin Träff Nordström VO Höör VO Lindeborg VO Kärråkra VO Oxie VO Tåbelund VO Gullviksborg VO Granen VO Fosietorp VO Eden VO Kirseberg VO Sorgenfri VO Husie VO Södervärn VO Rosengård VO Lunden VO Törnrosen VO Lundbergsgatan VO BMM Malmö VO Kroksbäck VO Geriatrik VO Fågelbacken VO Minnesmott VO Limhamn VO Bunkeflo VO Borgmästargården Övrigt Återstår: organisation av anestesi, operation och intensivvård, neurokirurgi, onkologi och strålningsfysik. 5
Chefsnivåer Förvaltning Förvaltningschef (FC) Division Divisionschef (DC) Division Divisionschef (DC) Verksamhetsområde Verksamhetschef (VC) Verksamhetsområde Verksamhetschef (VC) Sektion Sektionschef (SC) Vårdområde Vårdområdeschef (OC) Enhet Enhetschef (EC) Enhet Enhetschef (EC) Enhet Enhetschef (EC) Ledning genom Ledningsgrupper på 3 nivåer Verksamhetsområde Division Förvaltning 6
Patientsäkerhet Peter Jerntorp Docent, Chefläkare Patientsäkerhet är att skydda patienten mot vårdskada 7
Vårdens första regel: inte skada! Sjukvården är en högriskverksamhet Antal fel per miljon möjligheter (FPMM) Verksamhet FLYG Kärnkraft Sjukvård (slutenvård) fel FPMM haveri 3.4 reaktorfel 3.4 Vårdskada som bidrog till död 270 8
SoS studie Sjukvårdens utmaning 8,6 % av alla vårdtillfällen gav vårdskador: - 100 000 skadade (sluten somatisk vård) 3 % av dessa bidrog till att pat avled: - 3 000 döda I vägtrafiken: - 264 döda 2013 Socialstyrelsens vårdskadestudie 2008 Region Skåne Varje dag: Får 45 patienter vårdskador Får 4 patienter bestående men Avlider 1 patient och vårskadan är en bidragande orsak 9
Varje dag inom SUS slutenvård Får 26 patienter vårdskador (9 460 /år) Därav får minst 2 patienter bestående men (851/år) Varannan dag avlider minst 1 patient där vårdskadan är en bidragande orsak (284/år) Vårdskadorna d medför 155 extra vårddygn (56 700 vårddygn/år) 13 öppenvårdbesök (4 730 /år) Vårdskada definition Vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso och sjukvården Allvarlig vårdskada vårdskada som: 1.är bestående ochinte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit Patientsäkerhetslagen 10
11
Varför skadas patienterna? I sjukvården jobbar två sorters människor: de som har gjort fel, och de som kommer att göra fel James Reason Om det finns en möjlighet att göra fel kommer någon förr eller senare att göra det! 12
När det oacceptabla inträffar beror dt det nästan ät alltid på systemet, inte på människorna. Ingen går till sjukhuset för att skada eller göra fel! Organisation Arbetsplats Individ Barriärer Ledningsbeslut Organisationsprocesser Företagskultur Förhållanden som framkallar fel/misstag och som inbjuder till överträdelser Fel och misstag Överträdelser Planering Design processer Beslut Budgetering Kommunikation Arbetsbelastning Tidsbrist Bristfällig utrustning Bristfälliga färdigheter Bristande rutiner Leder till agerande som inte är säkert speciellt i kombination med fel/misstag. Detta inträffar ofta men fångas upp av vårdens olika barriärer. 13
Stora tragedier föregås ofta av nästan händelser (tillbud)! Rapportera Avvikelser! För att klargöra varför en avvikelse inträffar, eller var på väg att inträffa, och hur vi ska göra för att förhindra att den upprepas. För att ta lärdom inte bara av egna, utan även av andras avvikelserapporter. Det är händelser som ska rapporteras, inte personer! 14
Möjliga orsaksområden Procedurer, rutiner & riktlinjer Kommunikation & information Teknik, utrustning & apparatur Utbildning & kompetens Omgivning & Barriärer/skydd Vanliga orsaker till vårdskador Bristande kommunikation Bristande rutiner, riktlinjer Brister i utbildning, kompetens Teknik, utrustning 15
Fallgropar Vissa fallgropar är uppenbara 16
Följden av att skylla på individer Systemets inneboende risker syns inte Ledningen fokuserar på fel saker En skuldbeläggande kultur och en rapporterande kultur kan inte existera sida vid sida SUS verktygslåda för ökad patientsäkerhet Risk- och händelseanalyser Utbildningar: Riskanalys Händelseanalys GTT Patientsäkerhet för chefer Föredrag/workshops Lex Maria och klagomålshantering Patient/närståendes delaktighet i patientsäkerhetsarbetet Metoder: SBAR GTT MEWS WHO:s checklista Patientsäkerhets- organisation Patientsäkerhetsdialoger Avvikelsehantering Punktprevalensmätningar Vårdhygien och VRI Patientsäkerhetskultur 17
Vad är en händelseanalys? Ensystematisk metod för att få reda på: Vad hände? Varför hände det? Hur kan vi undvika att det händer igen? Men aldrig på frågan vem eller vilka? Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: Identifiera och bedöma risker som kan leda till patientskada Identifiera orsakerna till riskerna Föreslå konkreta åtgärder som ska eliminera/minska riskerna eller mildra konsekvenserna enserna av en negativ händelse 18
Patientsäkerhetskulturen ren är grunden för en säker vård! En bra patientsäkerhetskultur kännetecknas av att: SKL 19
Kulturtrappan Ok. Fakta är rätt Och slutsatserna är rätt och det är min sak att agera Förbättra Agerar Ok. Fakta är rätt och slutsatserna är rätt Men det är inte mitt problem utan.. Ok. Fakta är rätt Men slutsatserna är definitivt fel Fakta är fel, Slutsatserna är dessutom fel Förkasta Förklara Förstå Jo, men Försvara Det gäller inte här.. Du har fel Lyssnar Carina.forsberg@lthalland.se Patientsäkerhetskulturenkäten Lärande Lär vi av misstag, sker utvärdering? Rapporteringsbenägenhet Rapporteras händelser-även om patient ej skadats? Säkerhetsmedvetenhet Bedriver enheten en säker vård? Samarbete Sker ett samarbete inom och mellan vårdenheter för en patientsäker vård? Kultur då misstag görs Individ eller systemsyn, straff eller beröm? Ab Arbetsbelastning b t Upplevd belastning i relation till kvalité Ledningens stöd Beröms och prioriteras patientsäkerhetsarbete av närmsta och högsta ledningen? Kommunikation/ Information Pratar vi om och informeras om brister, säger vi förlåt? 20
Enkät Patientsäkerhetskultur 2011 Benägenhet att rapportera händelser 100 Information och stöd till personal vid negativ händelse Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 90 Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation SUS Resultat Medel Sverige Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och komm kring avvikelser Kulturenkät 2011 2014-01-09 11 Kulturen är lokal P1 Benägenhet att rapportera händelser P17 Information och stöd till personal vid negativ 100 90 P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet händelse 80 P16 Information och stöd till patient vid negativ 70 P3 Självskattad patiensäkerhetsnivå händelse 60 P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information P13 Samarbete mellan vårdenheterna 50 40 30 20 10 0 P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P7 Samarbete inom vårdenheten P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P10 En icke straff- och skuldbeläggande kultur P8 Öppenhet i kommunikationen P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser 21
Intressanta gap Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare Chefer Biomedicin, tekniker Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till 100 Sammantagen personal vid negativ händelse 90 säkerhetsmedvetenhet 80 Information och stöd till patient 70 vid negativ händelse 60 Självskattad patiensäkerhetsnivå 50 40 Min närmaste chefs agerande 30 kring patientsäkerhet 20 10 0 Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff och skuldbeläggande kultur Kulturenkät genomförd på 17 kliniker på SUS 2011 Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Hur vi uppträder Oprofessionellt beteende Sämre teammoral Påverkar följsamhet till riktlinjer Bidrar till vårdskador Förtroendet från patienter sjunker Ökad personalomsättning Kostnader 22
Det du tillåter det befrämjar du! Aggressiv Utbrott, svär och hotar Förolämpar, kastar föremål Sexuella trakasserier Passivt aggressiv Nedlåtande om sjukhus, chefer, arbetskamrater ( Vägrar utföra arbetsuppgifter Passiv Kommer sent Svara inte på ringningar Inadekvata anteckningar i journal Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårgivarens ansvar tydliggörs Patienternas delaktighet Proaktivt patientsäkerhetsarbete Personalen skyldig att rapportera avvikelser och risker Skyldighet att rapportera riskindivider 23
Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårdgivaren ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada 1. Att det inträffat en händelse som medfört en vårdskada 2. Vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att liknande händelse inte ska hända igen 3. Möjligheten att anmäla klagomål till IVO 4. Möjlighet att begära ersättning enligt patientskadelagen (LÖF) eller läkemedelsförsäkringen 5. Patientnämndens verksamhet (3 kap 8) Handfasta råd Beklaga om det skett ett missöde, be om ursäkt om du gjort tfl fel Ge patient och närstående information om vad som hänt på ett begripligt sätt Överge inte en patient efter ett missöde 24