SÄKER SKOLVÄG FÖR BARN MELLAN HEMMET OCH SKOLAN, ETAPP 2

Skyltfonden SÄKER SKOLVÄG FÖR BARN MELLAN HEMMET OCH SKOLAN, ETAPP 2 Klassificeringsmodell för barns skolvägar 2009-08-28

Denna rapport har upprättats av: SWECO Infrastructure AB Sara Karlsson, uppdragsledare Malin Zetterqvist, oberoende granskare p:\2211\2211005\000\19original\rapport.doc

Förord Projektet är genomfört med ekonomiskt stöd från Skyltfonden och är en vidareutveckling av Säker skolväg för barn mellan hemmet och skolhållplatsen (etapp 1). I projektet har Sweco utvecklat en enkät till barn om deras skolvägar samt ett inventeringsverktyg som kan användas för klassificering av barns skolvägar. I samband med projektet har en fallstudie i Landskrona genomförts där enkäten och inventeringsverktyget har testas. Projektet har bedrivits av Sara Karlsson (uppdragsledare), Malin Zetterqvist (oberoende granskare), Jenny Carlstedt (GIS-ansvarig) och Peter Segerstedt (handläggare GIS). SWECO Infrastructure Södra Regionen/Trafik 2009-08-28 Granskad av: Sara Karlsson Malin Zetterqvist

Sammanfattning Projektet är genomfört med ekonomiskt stöd från Skyltfonden och är en vidareutveckling av Säker skolväg för barn mellan hemmet och skolhållplatsen (etapp 1). I etapp 1 togs en GIS-modell fram som kan användas av kommuner för att enkelt kartlägga och klassificera barns skolvägar. Syftet med etapp 2 är att utveckla den förenklade GIS-modellen som arbetades fram i etapp 1 genom att koppla barns synpunkter till modellen samt utveckla inventeringsverktyget från etapp 1. Vidare syftar etapp 2 till att verifiera GIS-modellens användbarhet i tätort genom att göra en fallstudie i Landskrona kommun. För att koppla barns synpunkter till GIS-modellen konstruerades enkätfrågor till elever i årskurs 1-6 på Albanoskolan i Landskrona. Eleverna på Albanoskolan fick besvara enkäten. Frågorna i enkäten handlade om elevernas trafikmiljö längs deras skolvägar. Enkäten visar på att 77% av eleverna oftast går eller cyklar till och från Albanoskolan och resterande 23% åker bil eller buss. Av de elever som uppgav sin bostadsort bor 98% av eleverna mindre än 1 km från skolan. I enkäten uppger 24% av eleverna att de uppfattar sin skolväg som farlig, otrygg eller läskig. Elevernas främsta motiv till varför de upplever platserna som farliga, otrygga eller läskiga är att bilarna kör för fort. Vidare har resultatet av enkäten mynnat ut i ett antal olika kartor som redovisar elevernas skolväg, problematiska platser längs elevernas skolväg och incidenter som de varit med om längs skolvägen. I etapp 2 har Sweco definierat ett antal olika trafikmiljöer för sträckor och passager samt bestämt säkerhetsnivån för dessa. Säkerhetsnivåerna illustreras med tre olika färgkoder; grön = hög säkerhetsnivå, gul = medelhög säkerhetsnivå och röd = låg säkerhetsnivå. Utifrån resultatet av enkäterna inventerades sedan elevernas skolväg och passager. Inventeringen genomfördes med hjälp av ett inventeringsverktyg som har utvecklats i etapp 2 där sträckor och passager ritas in i en kartapplikation. När användaren ritar i kartan sparas geometrin för det digitaliserade objektet som OGC-Well Known text i en Microsoft Accessdatabas. Detaljerad information om objekten matas sedan in via ett formulär i databasen. Den samlade informationen om ett objekt räknas sedan om till en säkerhetsnivå. Användaren kan därmed direkt i fält ta del av resultatet samt få en visuell återkoppling till den säkerhetsnivå objektet tilldelas i kartan med hjälp av färgkoderna.

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte och användningsområde 3 1.3 Avgränsningar 3 2 Metod 4 2.1 Enkät 4 2.2 Korrigering av klassificeringen från etapp 1 5 2.3 Inventering av skolvägar 5 2.4 Avståndet mellan elevernas hem och skolan 6 3 Resultat 7 3.1 Enkät 7 3.2 Korrigering av klassificeringen från etapp 1 11 3.3 Inventering av skolvägar 18 3.4 Avståndet mellan elevernas hem och skolan 18 4 Diskussion och slutsats 19 5 Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultat 21 6 Kontaktuppgifter 22 7 Referenser 23 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Enkät om trafiken för Albanoskolan Färdväg för cyklister och fotgängare till och från Albanoskolan Förklaring till varför eleverna upplever platsen som farlig, otrygg eller läskig på väg till och från skolan Förklaring till incidenter på väg till och från skolan Säkerhetsnivåer för olika trafikmiljöer på sträckor Säkerhetsnivåer för olika trafikmiljöer vid passager Klassificering av faktorer som påverkar säkerheten på sträckorna och passagerna Klassificering av faktorer som påverkar säkerheten på sträckorna och passagerna samt färdväg för cyklister och fotgängare till och från Albanoskolan Klassificering av faktorer som påverkar tillgängligheten på sträckorna

1 Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige finns en tydlig trend att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar. Detta medför att trafiksituationen utanför många skolor är idag besvärlig. Att barnen skjutsas bidrar även till att barnens hälsa försämras på grund av minskad fysisk aktivitet. Desto fler bilar och bussar som rör sig utanför skolorna desto större blir risken för att en allvarlig trafikolycka ska inträffa. De ökade antalet bilar gör att fler föräldrar upplever skolvägen trafikfarlig och därför vill köra sina barn till skolan. Detta i sin tur bidrar till fler bilar utanför skolområdet och situationen förvärras ytterligare. Genom att trafiksäkra trafikmiljön i anslutning till skolorna och barnens skolvägar skulle antalet föräldrar som vågar låta sina barn gå eller cykla till skolan troligen bli betydligt fler. Genom att kommuner gör en kartläggning över hur trafikmiljön ser ut längs skolvägen mellan hemmet och skolan får kommuner en bra överblick över vilka brister som finns och vad som behöver åtgärdas. Sweco tilldelades medel från Skyltfonden i december 2007, Säkra skolvägar för barn mellan hemmet och skolhållplatsen (etapp 1). Projektet mynnade ut i en klassificeringsmodell i GIS som kan användas av kommuner för att enkelt kartlägga barns skolvägar mellan hemmet och skolhållplatsen. I GISmodellen som arbetades fram i etapp 1 kan kommuner få en samlad bild av sträckors och passagers åtgärdsbehov. Nedan beskrivs kortfattat resultatet fån etapp 1. Inledningsvis i etapp 1 genomfördes en litteraturstudie där faktorer som påverkar säkerheten, tillgängligheten och tryggheten på barns skolvägar identifierades. Nedan redovisas faktorerna: Säkerhet på sträckor - antal barn, skyltad hastighet, trafikmängd, separeringsform, vägbredd och belysning Säkerhet vid passager - antal barn, skyltad hastighet, trafikmängd, passage över vägen, vägbredd, belysning och sikt från passage Tillgänglighet på sträckor avstånd Tillgänglighet vid passager skyltad hastighet, trafikmängd, passage över vägen och vägbredd Trygghet på sträckor - antal barn, belysning, rädsla, dolda utrymmen, klotter och skadegörelse Trygghet vid passager - antal barn, belysning, rädsla, dolda utrymmen, klotter och skadegörelse 1 (23)

Utifrån faktorerna konstruerades två inventeringsmallar, en för sträckor och en för passager. Vidare poängbedömdes faktorerna i en skala mellan 1-10 poäng (där en högre poäng innebar ökad säkerhet, tillgänglighet och trygghet). Poängbedömningen av faktorerna grundar sig i möjligaste mån på forskningsresultat utifrån litteraturgranskningen som genomfördes i projektet. Efter poängbedömningen av faktorerna beräknades totalpoängen av olika faktorers kombinationer ut. Sträckor och passager behandlades var för sig. Utifrån beräkningarna arbetades sedan gränser fram för låg, medelhög och hög säkerhets-, tillgänglighets- och trygghetsnivå. Dessa gränser illustrerades med hjälp av tre olika färgkoder (grön = hög säkerhets-, tillgänglighets- och trygghetsnivå, gul = medelhög säkerhets-, tillgänglighetsoch trygghetsnivå och röd = låg säkerhets-, tillgänglighets- och trygghetsnivå). För att få fram verkliga värden på faktorerna i etapp 1 genomfördes en fallstudie i Eslöv. Tillsammans med Eslövs kommun valdes en skolbusstur ut i ett område, Löberöd. Med hjälp av ruttplaneringsprogram, ESRIs NetworkAnalyst, räknades därefter barnens förväntade väg från hemmet till skolhållplatsen ut. Utifrån barnens vägar inventerades sedan sträckor och passager enligt inventeringsmallarna. Sträckorna delades in i delsträckor där varje delsträcka fick ett namn. Platser där det var mest naturligt att korsa vägen inventerades som passager, som även dessa namngavs. Vidare i etapp 1 byggdes en databasstruktur i Microsoft Access upp för att på lämpligt sätt hantera information som samlas in under inventeringsmallarna. För att förenkla införandet av uppgifterna från de inventerade sträckorna och passagerna i modellen gjordes inventeringsmallarna om till ett Access-formulär. I Access utfördes omklassificeringen av de insamlade värdena efter den framtagna poängbedömningen. Databasen kopplades därefter till ESRIs ArcMap för visualisering och vidare bearbetning. För att beräkna avstånden mellan barnens hem och skolhållplatsen och för att klassificera om avstånden till GIS-modellen användes ESRIs ruttberäkningsprogram, NetworkAnalyst. Utifrån detta resultat skapades tematiska kartor från de färgkoder som togs fram i klassificeringen. De tematiska kartorna syftade till att ge en samlad bild av sträckors och passagers åtgärdsbehov. 2 (23)

1.2 Syfte och användningsområde Syftet med etapp 2 är att utveckla den förenklade GIS-modellen som arbetades fram i etapp 1 genom att koppla barns synpunkter till modellen och utveckla inventeringsverktyget från etapp 1. Vidare syftar etapp 2 till att verifiera GIS-modellens användbarhet i tätort genom att utföra en fallstudie i Landskrona kommun. GIS-modellen kan användas av kommuner för att enkelt kartlägga barns skolvägar. Modellen ger kommuner en samlad bild över vilka brister som finns och åtgärdsbehovet. 1.3 Avgränsningar I etapp 2 har Sweco enbart studerat faktorer som påverkar säkerheten på sträckor och passager samt tillgängligheten på sträckor. I etapp 2 har följande faktorer som påverkar säkerheten på sträckor och vid passager studerats; skyltad hastighet, separeringsform, passage över vägen och vägbredd. Denna avgränsning har främst gjorts för att Sweco anser att antal barn, trafikmängd, belysning och sikt från passage (som studerades i etapp 1) fick en allt för stor betydelse. Faktorer som antal barn, trafikmängd, belysning och sikt från passage är viktiga faktorer men i grund och botten är det krockvåldskurvan, det vill säga hastigheten, som har den mest avgörande betydelsen vad det gäller säkerheten. Beträffande tillgänglighet på sträckor har samma faktor studerats som i etapp 1, nämligen avståndet. Tillgänglighet vid passager, som studerades i etapp 1, har inte studerats i denna etapp eftersom det finns motsättningar mellan säkerhet vid passager och tillgänglighet vid passager. Ett bra exempel på motsättningar mellan säkerhet vid passager och tillgänglighet vid passager är ett övergångställe. Ett övergångställe kan öka tillgängligheten för barnen men däremot minska säkerheten. Sweco anser att säkerheten är något som först måste uppnås och i studien har därför fokus varit på begreppet säkerhet. I samband med etapp 1 diskuteras att trygghet är komplext eftersom själva kärnan är den subjektiva upplevelsen. Vidare nämndes i etapp 1 att det inte finns någon enkel och klar definition av trygghet och att trygghet är något som uppfattas olika från person till person. I samband med den inventeringen som genomfördes i etapp 1 upplevde Sweco det svårt att inventera tryggheten just av denna anledning som nämns ovan. Sweco har därför av denna anledning valt i etapp 2 att inte studera tryggheten. I studien har Sweco endast inkluderat skolvägar där det går mer än två elever. Vidare bygger studien enbart på de vägar som eleverna har angivit som deras skolväg. 3 (23)

2 Metod 2.1 Enkät För att koppla barns synpunkter till modellen genomfördes en fallstudie på Albanoskolan i Landskrona. På kartan i figur 1 nedan redovisas Albanoskolans placering i Landskrona. Figur 1 Albanoskolans placering i Landskrona (Källa: Skånekartan Landskrona kommun, 2009) Projektet inledes med att enkätfrågor konstruerades till eleverna på Albanoskolan. Frågorna i enkäten syftade till att få en överskådlig bild av elevernas färdväg till och från skolan samt hur eleverna uppfattar sin skolväg. Utifrån dessa uppgifter inventerades sedan sträckor och passager, se kapitel 2.3 Inventering av skolvägarna. Enkäten består av 13 frågor (se bilaga 1) och en karta. På kartan har eleverna markerat sin skolväg samt farliga platser och incidenter de varit med om längs sin skolväg. 2.1.1 Urval Elevantalet på Albanoskolan är omkring 187 elever och dessa går i årskurs 0-6. Samtliga elever förutom elever i årskurs 0 har erbjudits att delta i enkätundersökningen. 2.1.2 Besök på Albanoskolan Enkäten delades ut på Albanoskolan den 12 januari 2009 och besvarades av 146 elever. De elever som besvarade enkäten delades in i grupper om fem. Där en grupp åt gången samlades i ett avskilt rum tillsammans med personal från Sweco och besvarade enkäten, tiden för varje grupp varierade 4 (23)

från 15-20 minuter. Innan enkäterna besvarades av eleverna redogjorde Sweco syftet med enkäterna, det vill säga vikten av att få med elevernas synpunkter avseende trafikmiljön i arbetet. Eleverna hade möjlighet att ställa frågor om något var oklart under hela tiden enkäten besvarades och för de yngre eleverna hjälpte personalen från Sweco till med att läsa och skriva. 2.2 Korrigering av klassificeringen från etapp 1 I etapp 1 gjordes vissa generaliseringar av verkligheten och subjektiva bedömningar i GIS-modellen för att den skulle vara lätt att använda. Exempelvis baserade GIS-modellen sin säkerhetsnivå på den skyltade hastigheten och inte den verkliga hastigheten. Vidare ansåg Sweco i etapp 1 att det var svårt att sätta en siffra, poängbedömningen, på säkerheten. För att få en mer korrekt GIS-modell har Sweco i etapp 2 bortsett från poängbedömningen. I stället har Sweco definierat ett antal olika trafikmiljöer för sträckor och passager samt bestämt säkerhetsnivån för dessa. Trafikmiljöerna består av faktorerna; hastighet, passage över vägen, separeringsform samt smal vägbredd. Säkerhetsnivåerna illustreras precis som i etapp 1 med tre olika färgkoder grön = hög säkerhetsnivå, gul = medelhög säkerhetsnivå och röd = låg säkerhetsnivå. Säkerhetsnivåerna bygger i första hand på den litteraturstudie som genomfördes i etapp 1 med en viss komplettering. 2.3 Inventering av skolvägar Utifrån elevernas definierade skolvägar och problematiska punkter längs dessa (resultatet av enkäterna) inventerades sedan vilken trafikmiljö de aktuella sträckorna och passagerna hade. Precis som i etapp 1 delades sträckorna in i delsträckor där varje delsträcka fick ett unikt namn. Om en faktor ändrades som till exempel hastighet så har en brytpunkt lagts mellan delsträckorna. Varje passage har även fått ett unikt namn. I etapp 1 genomfördes inventeringen manuellt, det vill säga inventeringsformulären fylldes i för hand och sträckor och passager ritades in på en karta. I etapp 2 har inventeringsverktyget utvecklats och nedan beskrivs denna utveckling. Digitalisering av sträckor och passager görs i en kartapplikation. När användaren ritar i kartan sparas geometrin för det digitaliserade objektet som OGC-Well Known text i en Microsoft Access-databas. Detaljerad information om objekten matas sedan in via ett formulär i databasen. Den samlade informationen om ett objekt räknas sedan om till en säkerhetsnivå. På samma sätt som i etapp 1 visualiseras säkerhetsnivåerna på en karta med hjälp av färgkoderna. Skillnaden är att användaren direkt under fältinventeringen får en visuell återkoppling till den säkerhetsnivå objekten tilldelas genom GIS-modellen. Bakgrundskartan för inventeringsapplikationen är gjord med data från Skånekartan i koordinatsystem RT 90 2.5 gon V. 5 (23)

2.4 Avståndet mellan elevernas hem och skolan För att illustrera elevernas möjligheter att ta sig till och från Albanoskolan med cykel eller till fots avseende avståndet har en radie lagts ut från skolan. Som nämndes under inledningen har samma faktor studerats som i etapp 1, nämligen avståndet. Tilläggas här är att faktorn avstånd är en grov generalisering av tillgänglighet i studien eftersom tillgänglighet kan innefatta så mycket mer. Samma tillgänglighetsnivåer har använts i etapp 2 som i etapp 1, se tabell 1 nedan. Tabell 1 Tillgänglighetsnivåer på sträckor från etapp 1 Hög tillgänglighetsnivå <1000m Medelhög tillgänglighetsnivå 1000-2000m Låg tillgänglighetsnivå >2000m 6 (23)

Resultat 2.5 Enkät I detta kapitel redovisas en sammanfattning av de enkätsvar som inkommit från de sex deltagande årskurserna (1-6). 2.5.1 Deltagande elever Totalt har 146 elever deltagit i analysen. Deltagarnas fördelning över årskurserna framgår av figur 2 (enkätfråga 1-2 och 4). Antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 Årskurs pojkar flickor Figur 2 Årskursvis fördelning av deltagande elever 7 (23)

I figur 3 redovisas var eleverna bor, totalt redovisas 141 elever då bostadsort inte har angivits i 2 av enkäterna (enkätfråga 3). 60 40 20 0 1. Söder om skolan 2, Norr om skolan 3, Nordöst om skolan 4, Sydväst om skolan 5. Sydöst om skolan 6, Nordväst om skolan 7, Väster om skolan 8. Öster om skolan Västra fäladen Axeltofta Antal Figur 3 Deltagande elevers bostadsområden I figur 3 redovisas hur områdena har delats in. Benämning av område med tillhörande siffra framgår av figur 4. Figur 4 Indelning av områden 8 (23)

2.5.2 Val av färdmedel Färdmedel Vid granskning av svaren om hur eleverna oftast färdas till eller från skolan (enkätfråga 5) märks en tydlig koncentration till går själv eller med syskon/ kompis (57%), se figur 5. Eleverna har enbart haft möjlighet att ange ett alternativ som svar på frågan. 100 80 Procent (%) 60 40 20 0 57 21 14 3 3 2 Går själv Går tills Cyklar själv Cyklar tills Åker bil Åker buss Figur 5 Elevernas val av färdmedel till och från skolan I figur 5 ovan går det utläsa att 23% av eleverna uppger att de oftast åker buss eller bil till och från skolan. I figur 6 nedan går det att utläsa att elevernas motiv till varför de åker buss eller bil (enkätfråga 6) domineras av det är för långt att gå eller cykla (38%). Eleverna har enbart haft möjlighet att ange ett alternativ som svar på frågan. 100 80 Procent 60 40 38 38 20 0 2 Långt Otryggt Förälder lämnar på vägen 7 5 Väder Förälder anser det farligt 10 Annat Figur 6 Elevernas motiv till varför de åker buss eller bil till skolan 2% av eleverna tycker att det är otryggt att ta sig till och från skolan och därför väljer dessa elever bil och buss som färdmedel till och från skolan. Vidare har dessa elever inte kunnat ange varför de upplever det otryggt att gå eller cykla till skolan. 10% av eleverna har markerat annat än de orsaker 9 (23)

som redovisas i figur 6. I annat ingår bland annat att lämna lillasyster på dagis och vädret. 2.5.3 Väg till och från Albanoskolan Färdväg Av de 141 eleverna som uppgav sin bostadsort bor 138 elever mindre än 1 km från skolan. Dessa elever har goda möjligheter att ta sig till skolan med cykel eller till fots avseende avstånd, även om gång- och cykelvägar saknas på delar av sträckorna. I bilaga 2 redovisas skolvägen för de elever som går och cyklar till och från Albanoskolan (enkätfråga 7). Hur eleverna uppfattar sin skolväg 34 av de 144 eleverna som besvarat frågan, 24%, uppfattar sin skolväg som farlig, otrygg eller läskig (enkätfråga 8). Två elever svarade inte på frågan. Platser som eleverna har angivit som farliga, otrygga eller läskiga finns redovisade i bilaga 3 (enkätfråga 9). I bilaga 3 redovisas även en förklaring till varför eleverna upplever platserna som farliga, otrygga eller läskiga (enkätfråga 10). I figur 7 nedan redovisas elevernas generella motiv till varför de upplever platserna som farliga, otrygga eller läskiga. 100 90 80 70 Procent (%) 60 50 40 39 30 20 17 20 10 0 Bilar stannar inte Bilar kör för fort 2 Mopedister kör för fort 6 Svårt att korsa vägen 7 7 2 0 Svårt att se Mörkt Rörigt Ingen GC-väg Annat Figur 7 Elevernas generella motiv till varför de upplever platserna som farliga, otrygga eller läskiga I annat ingår bland annat kyrkogården, lös hund och byggmaskiner som också finns redovisade i bilaga 3. Incidenter till eller från skolan Nio elever, 7 % av de 137 elever som besvarade frågan om det hänt dem något på väg till eller från skolan svarade ja (enkätfråga 11). Nio elever svarade inte på frågan. I bilaga 4 redovisas var incidenterna har inträffat. Platserna är markerade med en stjärna och kompletterade med en förklaring av vad som har hänt eleverna vid dessa platser (enkätfråga 12-13). 10 (23)

2.6 Korrigering av klassificeringen från etapp 1 I bilaga 5-6 redovisas säkerhetsnivån för de olika trafikmiljöerna. Säkerhetsnivån för de olika trafikmiljöerna bygger i första hand på krockvåldskurvan. I etapp 1 togs enbart hänsyn till den skyltade hastigheten på sträckan. I etapp 2 tas även hänsyn till om det går att köra fortare än den skyltade hastigheten, det vill säga finns det trafiksäkerhetshöjande åtgärder på sträckan som verkligen säkerställer en hastighet på 30 km/h. Trafikmiljöerna består av faktorerna; hastighet, passage över vägen, separeringsform samt smal vägbredd. En kort beskrivning av dessa faktorer följer nedan: Hastighet Hastigheten på bilar är direkt avgörande för hur allvarliga konsekvenserna blir efter en trafikolycka. I figur 8 illustreras sambandet mellan risken för att en påkörd fotgängare ska dödas och den påkörande bilens hastighet i kollisionsögonblicket, den så kallade krockvåldskurvan. Av figuren framgår det att risken att dödas ökar markant efter 30 km/h. Av figuren framgår även att dödsrisken är cirka 10% om fotgängaren körs på i 30 km/h, medan den är 40-85% om en fotgängare körs på i 50 km/h. Englund et al. (1998) Figur 8 Krockvåldskurva som visar dödsrisken relativt kollisionshastigheten (Svenska kommunförbundet, 1998) Passage över vägen Nedan i figur 9-14 beskrivs olika passager över vägen för gående och cyklister med varierande trafiksäkerhet som är aktuella för etapp 2. Om inget annat anges under figurerna nedan är källhänvisningen Vägverket (2004). 11 (23)

Planskild passage Figur 9 Planskild passage Planskild passage innebär att gångoch cykeltrafiken förs planskilt antingen på bro eller i port under korsande trafik. Är den planskilda passagen rätt utformad, det vill säga att den inte tar längre tid än en passage i plan samt att passagen inte innebär någon sorts rädsla att passera under eller över jord, är detta den mest trafiksäkra passagen. Trafiksäkerhetshöjande åtgärd Figur 10 Trafiksäkerhetshöjande åtgärd Figur Gång- och cykelpassager kan utformas med en trafiksäkerhetshöjande åtgärd som är hastighetssäkrande (till exempel med mittrefug, gupp eller avsmalning). Under faktorn hastighet klargjordes att vid hastigheter över 30 km/h ökar risken markant för att en olycka ska resultera i dödsfall. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder är den effektivaste åtgärden för hastighetssäkring och dessa kan utformas på olika sätt beroende på vilken hastighet som önskas. I samband med klassificeringen, som görs så särskiljs inte trafiksäkerhetshöjande åtgärder åt. Utan allt som är någon form av fysisk åtgärd innebär en trafiksäkerhetshöjande åtgärd. 12 (23)

Signalreglerad passage Ett signalreglerat övergångställe innebär att trafiken regleras med trafiksignaler varvid korsande fordonstrafik och gång- och cykeltrafik tidsmässigt skiljs åt. Ett signalreglerat övergångställe är något säkrare än ett markerat övergångställe. Figur 11 Signalreglerad passage (Källa: Vägverket, 2006) Markerat övergångställe Figur 12 Markerat övergångställe och (Källa: Vägverket, 2006) För att underlätta för fotgängare att korsa gatan markeras övergångställe ofta ut. Övergångställen anläggs också för att styra fotgängaren till en lämplig plats att korsa gatan. Ett markerat övergångställe har dock visat sig ha en dålig säkerhetseffekt. Av de fotgängare som blir påkörda i svenska tätorter blir 40% påkörda på markerade övergångställen. Omarkerad passage Figur 13 Omarkerad passage (Källa: Vägverket, 2006) En svensk studie (Ekman, 1988) visar på att en omarkerad passage är en säkrare passage än ett övergångställe utan hastighetssäkrande åtgärd. Förklaring till detta tros vara att fotgängarna upplever en falsk trygghet på det markerade övergångstället. För att passagen ska bli säkrare krävs oftast ett komplement med hastighetssäkrande åtgärd. 13 (23)

Separeringsform Nedan i figur 14-21 beskrivs olika separeringsformer för gående och cyklister med varierande trafiksäkerhet som är aktuella för etapp 2. Om inget annat anges under figurerna nedan är källhänvisningen Vägverket (2004). Friliggande gång- och cykelväg Friliggande gång- och cykelväg innebär att gång- och cykelvägen ligger friliggande från vägbanan. Detta innebär att gående och cyklister inte behöver blanda sig med biltrafiken. Figur 14 Friliggande gång- och cykelväg Gångfartsområde Figur 15 Gångfartsområde (Källa: Figur 16 Vägverket, 2007) Ett gångfartsområde är ett område (ofta gata och/eller torg) där all trafik sker på de gåendes villkor. Fordon, även cyklar, får inte köra fortare än gångfart, de har väjningsplikt mot gående och får bara parkera på särskilt anordnade parkeringsplatser. Till skillnad från en gågata är det dock inte förbjudet med motordriven genomfartstrafik. Gångfartsområden måste vara utformade så att det framgår att gående nyttjar hela ytan samt att dessa områden ska markeras ut med vägmärke enligt figur 15. 14 (23)

Avskild gång- och cykelväg Avskild gång- och cykelväg betyder att gång- och cykelvägen är avskild från vägbanan med minst 1 m bred tydlig och märkbar skiljeremsa. Figur 16 Figur Avskild gång- och cykelväg Avskild gång- och cykelväg med kantsten Avskild gång- och cykelväg med kantsten betyder att gång- och cykelvägen är avskild från vägbanan med en kantsten. Figur 17 Avskild gång- och cykelväg med kantsten Trottoar Trottoar betyder att gångvägen är avskild från vägbanan med en kantsten. Cyklisterna hänvisas i detta fall till blandtrafik. Figur 18 Trottoar Cykelfält 15 (23)

Cykelfält är ett körfält för cykeltrafik som avgränsas med cykelfältslinje. Cykelfältet kan användas av gående när gångbana eller vägren saknas. Figur 19 Cykelfält Vägren Vägren används för gång- och cykeltrafik om det inte finns cykelbana. Figur 20 Vägren Blandtrafik Vid blandtrafik nyttjar gång- och cykeltrafik körbanan som väg. Figur 21 Blandtrafik 16 (23)

Smal vägbredd I Swecos klassificeringsmodell är definitionen av smal vägbredd 4,35 meter. Detta är en vägbredd som medför god utrymmestandrad (utrymmesklass A enligt VGU) mellan två personbilar på en väg med hastigheten 30 km/h. (Vägverket, 2004) Figur 22 Möte mellan två personbilar med god utrymmesstandard vid 30 km/h (Källa: Vägverket, 2004) v+fordonsbredd+a+fordonsbredd+v v = avstånd mellan fordon i rörelse och vägbanekant med eller utan kantstöd. a = avstånd mellan två fordon i möte eller omkörning. 0,20+1,8+0,35+1,8+0,20=4,35 m 17 (23)

2.7 Inventering av skolvägar Resultatet från klassificeringen för de olika sträckorna och passagerna som inventerades redovisas i bilaga 7 tematiskt enligt de färgkoder som tagits fram i etapp 2. I bilaga 8 redovisas även resultatet från inventeringen tematiskt samt flödet för elevernas färdväg till och från Albanoskolan. I både bilaga 7 och 8 redovisas pilar från vilket håll passagerna är inventerade. Nedan följer några kommentarer till resultatet som redovisas i bilaga 7-8. Vid de sträckor med låg säkerhetsnivå (röd) hänvisas eleverna till blandtrafik längs gator där den skyltade hastigheten är högre än 40 km/h. En medelhög säkerhetsnivå (gul) har de trafikmiljöer fått där det finns trottoar eller en separerad gång- och cykelbana som är avskild med kantsten. En trottoar eller en separerad gång- och cykelbana som är avskild med kantsten innebär inte automatiskt en hög säkerhetsnivå (grön). Detta beror på att ett barn har ett oförutsägbart beteende, vilket innebära att de plötsligt kan springer rätt ut på gatan. Vidare innebär sträckor med hög säkerhetsnivå (grön) att de oskyddade trafikanterna helt är separerade från biltrafiken genom till exempel en avskild gång- och cykelväg. En passage med hög säkerhetsnivå (grön) innebär att eleverna passerar helt skilt från biltrafiken eller att utformningen av passagen säkerställer att hastigheten inte överskrider 30 km/h i den aktuella punkten. Vidare innebär en passage med medelhög säkerhetsnivå (gul) att passagen sker vid ett signalreglerat eller över en smal väg (4,35 meter). En passage med låg säkerhetsnivå (röd) innebär att passagen inte säkerställer en hastighet på 30 km/h. Norre Värnsgatan, Muragatan, Murargränd och Snickargränd har inventerats som gångfartsområden. Områdena är idag inte skyltat som ett gångfartsområde men däremot talar allt för att områdena skulle kunna vara ett gångfartsområde, det vill säga det är tätt mellan fasaderna och gaturummet är smalt. 2.8 Avståndet mellan elevernas hem och skolan Resultatet av tillgänglighetsfaktorerna för elevernas skolvägar redovisas i bilaga 9 tematiskt enligt den färgkod som togs fram i etapp 1. Alla skolvägar som har studerats ligger inom 1 km från Albanoskolan. Det finns därför goda möjligheter att ta sig till och från skolan med cykel eller till fots avseende avstånd, även om gång- och cykelvägar saknas på delar av sträckorna. 18 (23)

3 Diskussion och slutsats Genom att ha kopplat barns synpunkter till GIS-modellen i etapp 2 har modellens trovärdighet ökat. Detta eftersom det är barnens verkliga skolvägar och problematiska punkter längs dessa som framkommer i resultatet från enkäterna, till skillnad från etapp 1 där barnens skolvägar räknades fram med hjälp av ett ruttplaneringsprogram. Skolvägar kan dock i viss mån förändras i samband med flytt inom det studerade området. Modellen bör därför kontinuerligt uppdateras. Innan enkäten delades ut har barnen inte fått tillfälle att reflektera över sin närmiljö eller bedrivit några trafikmiljöstudier. Barn har antagligen lättare för att resonera när de har den konkreta verkligheten framför sig och en fråga som är befogat att ställa i sammanhanget är, hur trovärdiga är barnens synpunkter? Barnens svar blir förmodligen mer tillförlitliga desto mer de fått tid att sätta sig in i och studera de frågor om närmiljön som ska besvaras med hjälp av enkäten. Ett antagande är att barnen helt enkelt skulle behöva bedriva trafikmiljöstudier och reflektera över sina erfarenheter för att enkätsvaren ska vara tillförlitliga. Det hade varit intressant att pröva och jämföra enkätsvaren mellan en grupp elever som bedrivit trafikmiljöstudier i skolan och en annan grupp som inte har gjort det. Kombinationerna som har arbetats fram i etapp 2 ger modellen en mer korrekt bild av verkligheten eftersom den bygger helt och hållet på krockvåldskurvan. Vidare har utvecklingen av inventeringsverktyget från etapp 1 inneburit en kvalitetssäkring av arbetet. Detta eftersom användaren nu direkt under fältinventeringen får en visuell återkoppling till den säkerhetsnivå objekten tilldelats, till skillnad från etapp 1 där detta arbete genomfördes manuellt. Efter att ha testat GIS-modellen i Landskrona konstateras att modellen kan användas lika bra i en tätort som på landsbygden. Den stora skillnaden är att trafikmiljöerna är olika i tätort jämfört med landsbygd. Värt att påpeka i samband med resultatet från klassificeringen för de olika sträckorna och passagerna som inventerades i studien är att det inte enbart krävs fysiska åtgärder för att förbättra trafikmiljön. Utan det handlar även om att förändra föräldrarnas och barnens beteende. Fler och fler barn blir skjutsade till skolan av föräldrarna då trafikmiljön vid skolan anses för farlig. Både ur trafiksäkerhetshänseende men också ur folkhälsoperspektiv är det önskvärt att bryta denna utveckling. Föräldrarna bidrar bland annat själva till att skapa en trafikfarlig miljö då de kör sina barn till och från skolan och det är viktigt att göra dem medvetna om detta. Den ökade biltrafiken innebär att barnen utsätts för stora olycksrisker när de blandas med bilar och bussar. Desto fler bilar och bussar som rör sig 19 (23)

i anslutning till skolorna desto större blir risken för att en trafikolycka ska inträffa. Många fordon på samma plats vid samma tid ökar också utsläppen av hälsovådliga ämnen. Både bilar och bussar släpper ut ämnen som påverkar både hälsa och miljö. Som nämndes under avgränsningarna, kapitlet 1.3, har tryggheten inte studerats i studien på grund av att Sweco upplevde svårigheter med att inventera tryggheten i etapp 1. Däremot är begreppet trygghet viktigt eftersom en stor del av begreppet trygghet grundas på att föräldrarna vågar låta sina barn själva färdas till skolan och en förutsättning är då att hela skolvägen är trygg för barnet. Ett fortsatt arbete i projektet är att komplettera GIS-modellen med trygghetsvandringar längs barns skolvägar. I samband med detta arbete är det viktigt att ta fram en lämplig metod för hur dessa trygghetsvandringar ska genomföras och hur trygghetsvandringarna ska kopplas till GIS-modellen. Vidare hade det varit intressant att genomföra en fullskalig studie av hela arbetsprocessen, det vill säga lämna ut enkäter till elever på en utvald skola, genomföra trygghetsvandringar med elever samt inventera skolvägarna utifrån resultatet av enkäterna och trygghetsvandringarna. 20 (23)

4 Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultat GIS-modellen som Sweco har vidareutvecklat i etapp 2 ska ytterligare möjliggöra för kommuner att enkelt inventera barns skolvägar. I GISmodellen kan kommuner snabbt få en samlad bild av sträckans och passagens åtgärdsbehov som illustreras med olika färggraderingar. Användningen av GIS-modellen är en trafiksäkerhetsnytta som ska resultera till att barn kan förflytta sig säkert inom vägnätet. Sweco har spridit resultatet genom: Presentation av projektet hölls på VTI-dagarna den 8 januari 2009. Presentation av projektet hölls på Kartdagarna den 26 mars 2009. Presentation till kommuner (Landskrona kommun, Eslövs kommun, Trelleborgs kommun och Karlshamns kommun). Sweco kommer att fortsatta att arbeta med att sprida resultatet vidare till olika kommuner. 21 (23)

5 Kontaktuppgifter Nedan presenteras adress, funktion, namn, telefon och e-post till kontaktpersoner för projektet. Adress: Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Uppdragsledare Ansvarig GIS: Oberoende granskare: Sara Karlsson Telefon: 040-16 72 85 Mobil: 0734-12 82 85 E-post: sara.karlsson@sweco.se Jenny Carlstedt Telefon: 040-16 72 67 Mobil: 0734-12 82 67 E-post: jenny.carlstedt@sweco.se Malin Zetterqvist Telefon: 040-16 70 04 Mobil: 0734-12 80 04 E-post: malin.zetterqvist@sweco.se 22 (23)

6 Referenser Böcker Englund, A. & Gregersen, N. & Hydén, C. & Lövsund, P. & Åberg, L. (1998). Trafiksäkerhet en kunskapsöversikt. Lund: Studentlitteratur Svenska kommunförbundet. (1998). Lugna gatan!. Stockholm: Svenska kommunförbundet Publikationer Vägverket, (2004), Vägar och gators utformning. Sektion tätort - gaturum, Utdrag ur: VV Publikation 2004:80, Vägverket. Vägverket (2006), Övergångsställen och cykelöverfarter, Utgåva 3, bestnr 88 513, Åtta 45 Tryckeri AB. Vägverket, (2007), Information om ny vägmärkesförordning. Publikation 2007:90, Vägverket. Elektroniskt Vägverket, (2008), Skyltfonden [Elektroniskt] http://www.vv.se/filer/64808/08_62300_saker_skolvag_for_barn.pdf Figurkällor Bild på omslaget har källhänvisning Vägverket, (2005). Barnen och vägplaneringen, Publikation 2005:27, Vägverket. 23 (23)

Bilaga 1 Enkät om trafiken för Albanoskolan Enkät om trafiken för Albanoskolan Fyll i eller kryssa för de svar som passar bäst in på dig Bilder är hämtade från Trafikkalender 2008/2009

Bilaga 1 Enkät om trafiken för Albanoskolan 1. Hur gammal är du? 2. Vilken klass går du i? 3. Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 4. Var bor du? Skriv din adress. 5. Hur brukar du oftast ta dig till eller från skolan? Går själv eller med syskon/kompis Går med en vuxen Cyklar själv eller med syskon/kompis Cyklar med en vuxen Åker bil Åker buss

Bilaga 1 Enkät om trafiken för Albanoskolan 6. Om du åker bil eller buss till eller från skolan varför gör du det? Det är för långt att gå eller cykla Vägen till skolan känns otrygg att gå eller cykla på Mamma eller pappa lämnar mig på väg till jobbet Det är dåligt väder Mina föräldrar tycker det är farligt att gå eller cykla Annat... 7. Om du cyklar eller går till/från skolan rita på kartan den väg du oftast går eller cyklar till eller från skolan. 8. Är det någon plats som du tycker är farlig, otrygg eller läskig på väg till eller från skolan? Ja Nej 9. Om du svarar ja, rita på karta med en triangel ( ) där den platsen eller platserna är. 10. Varför tycker du att den platsen är farlig, otrygg eller läskig? Bilarna stannar inte vid övergångstället Bilar kör för fort Mopedister kör för fort Svårt att korsa vägen på grund av mycket trafik Svårt att se (dålig sikt, saker i vägen) Mörkt (dålig belysning) Rörigt, svårt att överblicka situationen Ingen gång- och cykelbana Annat...

Bilaga 1 Enkät om trafiken för Albanoskolan 11. Har det hänt dig något i trafiken när du har varit på väg till eller från skolan? Ja Nej 12. Om Du svarar ja, rita på karta med en stjärna ( ) där den platsen eller platserna är. 13. Om du svarat ja, beskriv vad som hände om du kan.

² Albano -skolan Bilaga 2 Färdväg för cyklister och fotgängare till och från Albanoskolan. Skolväg (fler än 2 elever) Antal elever 2-5 6-10 11-15 16-20 21-25 31-35 Framtagen av Sweco, Landskrona stad & Geodatacenter Skåne AB, 2009 0 125 250 500 Meter

Strandvägen Hälsingborgsvägen Ringvägen Saltsjögatan Sundgatan Revgatan Fredagsgatan Kalendergatan Lördagsgatan Löpargatan Pjäsgatan Fasanstigen Plantstigen Kuskahusgränden Pilgården Idrottsvä Silvergården Silvergården Björngatan ² Varggatan Holmgatan Söndagsgatan Körsbärsstigen # Pilåkersgatan Tallstigen Pilängsrundeln Lodjursgatan Hedgatan Pilåkersgatan Duvstigen Byggmaskinerna Solstigen Järvgatan Humlegränden Sjögången Artillerigatan Exercisgatan Fältgatan Gärdesgatan Svanegatan Ängsgatan Öresundsgatan Vengatan Larvigatan Stormgatan Tränggatan Tränggatan Vallgatan Carl Xi:S Väg Timmermansgatan Öresundsgatan Murargatan Målargatan Kapellvägen ## # # ### # # Albano -skolan # # # # # Fröjdenborgsgatan Målargränden Snickargränden Murargränden # Larvigatan Suellsgatan Suellsgatan Öresundsgatan Vävaregatan Svarvaregatan # Fabriksgatan Almstigen Norra Infartsgatan Föreningsgatan Spinnaregatan Genvägen Repslagargatan S:T Göransgatan Krokvägen Fågelvägen Norre Värnsgatan Floragatan Vagnmansgatan Salpetergatan Bondegatan Trastgränden Bytaregatan Kvarntorget Lös hund (bulldoger) Midhemsvägen Kvarnbacken S:T Olovsgatan Vasagatan Stora Norregatan Sandvångsgatan Kvarngatan Domherrestigen Stenorsvägen S:T Olovsgatan Kolonigatan Månstigen Det kör bilar som inte har tillstånd att köra där även om de inte får de och att de kör lastbilar där Arbetsfordon Skiftesvägen Jätte stor grop men dem ska bygga ett hus De håller på att bygga Vattenverksallén Vårgatan Hyllingegatan Sommargatan Enoch Thulins Väg Vångvägen Rönnebergsgatan Hantverkargatan Melodigatan Symfonivägen Vintergatan Harmonigatan Ringvägen Weibullsgatan Östervång Bilaga 3 Förklaring till varför eleverna upplever platsen som farlig, otrygg eller läskig på väg till eller från skolan. Slottsvägen Violstigen # Bilarna stannar inte vid övergångsstället # Bilar kör för fort # Mopedister kör för fort # Svårt att korsa vägen på grund av mycket trafik # Svårt att se (dålig sikt, saker i vägen) # Mörkt (dålig belysning) # Rörigt, svårt att överblicka situationen # Annat Skolväg (fler än 2 elever) Slottsgatan Kavellerigatan Citadellvägen Kyrkogården Säbygatan Gamla Kyrkogatan Skolallén # Engelbrektsgatan Borgmästargatan Karmelitergatan Gjörloffsgatan Stora Norregatan Gröna Gång Rådmansgatan Sturegatan Gröna Gång Skolallén Regeringsgatan Brocksgatan Seminariegatan Dammhagsgatan Helmfeltsgatan # Gjörloffsgatan Hornsgatan Bredgatan Ödm anssonsgatan Bredgatan Hagastigen Tranegatan Harjagersgatan Östergatan Viktoriagatan Onsjögatan Höstgatan Stora Pilgränden Bryggargatan Lilla Pilgränden Pilgatan Höstgatan Tranchellsgatan Salixgatan Österleden Tegelbruksgatan S:T Olovsgatan Framtagen av Sweco, Landskrona stad & Geodatacenter Skåne AB, 2009 0 125 250 500 Meter Möllegatan Pum pgatan Östergatan Tranchellsgatan Ringvägen arkgatan Selma Lagerlöfs V an Nygatan

Holmgatan Strandvägen Körsbärsstigen Hälsingborgsvägen Ringvägen Saltsjögatan Sundgatan Revgatan Fredagsgatan Kalendergatan Lördagsgatan Löpargatan Pjäsgatan Fasanstigen Plantstigen Kuskahusgränden ^_ folk kör rakt ut Pilgården Idrottsvä Silvergården Silvergården Björngatan ² Varggatan Söndagsgatan Pilåkersgatan Tallstigen Pilängsrundeln Lodjursgatan Hedgatan Pilåkersgatan Duvstigen Solstigen Järvgatan Månstigen Larvigatan Kapellvägen Midhemsvägen Fältgatan Humlegränden Sjögången Artillerigatan Exercisgatan Gärdesgatan Svanegatan Ängsgatan Öresundsgatan Vengatan Stormgatan Tränggatan Tränggatan Vallgatan Carl Xi:S Väg Timmermansgatan Öresundsgatan ^_^_ polis som skulle ta någon ^_ Bilarna körde nästan på mig Murargatan Målargatan Fröjdenborgsgatan Målargränden Murargränden Larvigatan Snickargränden Suellsgatan Suellsgatan Öresundsgatan Vävaregatan Svarvaregatan Albano -skolan Fabriksgatan Almstigen Norra Infartsgatan ^_ Spinnaregatan ^_ ^_ ^_ Föreningsgatan Genvägen Repslagargatan S:T Göransgatan Krokvägen Fågelvägen Norre Värnsgatan Floragatan Vagnmansgatan Salpetergatan Trastgränden trafikjusen sloknade Bondegatan Bytaregatan Kvarntorget Kvarnbacken S:T Olovsgatan Stora Norregatan Sandvångsgatan Domherrestigen Stenorsvägen Kolonigatan bilen stannade inte på övergångstället En bil körde i full fart framför mig och va inte långt ifrån att krocka med mig. Bil som körde fort Vasagatan Kvarngatan S:T Olovsgatan Skiftesvägen Vattenverksallén Vårgatan Hyllingegatan Sommargatan Enoch Thulins Väg Vångvägen Rönnebergsgatan Hantverkargatan Melodigatan Symfonivägen Vintergatan Harmonigatan Ringvägen Weibullsgatan Östervång Violstigen Karmelitergatan Höstgatan Höstgatan Möllegatan Säbygatan Engelbrektsgatan Gjörloffsgatan Gröna Gång ^_ Harjagersgatan Salixgatan S:T Olovsgatan Bilaga 4 Förklaring till incidenter på väg till och från skolan ^_ Incident Skolväg (fler än 2 elever) Slottsvägen Slottsgatan Kavellerigatan Citadellvägen Gamla Kyrkogatan Skolallén Borgmästargatan Stora Norregatan Rådmansgatan Sturegatan Gröna Gång Skolallén När jag skulle gå över så stannade bilen först så jag gick över sen plötsligt började hon/han köra igen så jag han precis gå bak innan jag blev påkörd Regeringsgatan Brocksgatan Seminariegatan Dammhagsgatan Helmfeltsgatan Gjörloffsgatan Hornsgatan Bredgatan Ödm anssonsgatan Bredgatan Hagastigen Tranegatan Östergatan Viktoriagatan Onsjögatan Stora Pilgränden Bryggargatan Framtagen av Sweco, Landskrona stad & Geodatacenter Skåne AB, 2009 Lilla Pilgränden Pilgatan 0 125 250 500 Meter Tranchellsgatan Österleden Tegelbruksgatan Pum pgatan Östergatan Tranchellsgatan Ringvägen Parkgatan Selma Lagerlöfs Väg tan Nygatan

Bilaga 5 Säkerhetsnivåer för olika trafikmiljöer på sträckor Kombinationer Friliggande GC-väg Gångfartsområde Avskild GC-väg Avskild GC-väg med kantsten+30 km/h+trafiksäkerhetshöjande åtgärd Säkerhetsnivå Grön Grön Grön Grön Trottoar+30 km/h+ trafiksäkerhetshöjande åtgärd Cykelfält+30 km/h+ trafiksäkerhetshöjande åtgärd Avskild GC-väg med kantsten+30 km/h Avskild GC-väg med kantsten+40 km/h Avskild GC-väg med kantsten+50 km/h Trottoar+30 km/h Trottoar+50 km/h+smal vägbredd Cykelfält+30 km/h Cykelfält+40 km/h Cykelfält+50 km/h Avskild GC-väg med kantsten+60 km/h Avskild GC-väg med kantsten+70 km/h Avskild GC-väg med kantsten+80 km/h Avskild GC-väg med kantsten+90 km/h Trottoar+40 km/h Trottoar+50 km/h Trottoar+60 km/h Grön Grön Gul Gul Gul Gul Gul Gul pm02s 2005-01-17

Bilaga 5 Säkerhetsnivåer för olika trafikmiljöer på sträckor Trottoar+70 km/h Trottoar+80 km/h Trottoar+90 km/h Cykelfält+60 km/h Cykelfält+70 km/h Cykelfält+80 km/h Cykelfält+90 km/h Vägren Blandtrafik pm02s 2005-01-17

Bilaga 6 Säkerhetsnivåer för olika trafikmiljöer vid passager Kombinationer Planskild passage Gångfartsområde Trafiksäkerhetshöjande åtgärd Signalreglerat övergångställe+30 km/h Signalreglerat övergångställe+40 km/h Signalreglerat övergångställe+50 km/h Signalreglerat övergångställe+60 km/h Signalreglerat övergångställe+70 km/h Omarkerad passage+30 km/h+smal vägbredd Omarkerad passage+50 km/h+smal vägbredd Markerad passage+30 km/h+smal vägbredd Markerad passage+50 km/h+smal vägbredd Signalreglerat övergångställe+80 km/h Signalreglerat övergångställe+90 km/h Markerat övergångställe Omarkerad passage Säkerhetsnivå Grön Grön Grön Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul pm02s 2005-01-17

Strandvägen Hälsingborgsvägen Ringvägen Saltsjögatan Sundgatan Revgatan Holmgatan Fredagsgatan Kalendergatan Lördagsgatan Söndagsgatan Löpargatan Körsbärsstigen Pjäsgatan Fasanstigen Plantstigen Kuskahusgränden Pilgården Pilåkersgatan Idrottsvä Silvergården Silvergården Björngatan ² Varggatan Tallstigen Pilängsrundeln Lodjursgatan Hedgatan Pilåkersgatan Duvstigen Solstigen Järvgatan Månstigen Bilaga 7 Humlegränden Klassificering av faktorer som påverkar säkerheten på sträcka och passage. Sjögången Passage Säkerhetsnivå Hög Medelhög Låg Artillerigatan Sträcka Exercisgatan Fältgatan Gärdesgatan Svanegatan Säkerhetsnivå Hög Ängsgatan Öresundsgatan Medelhög Låg Parkgatan Vengatan Slottsvägen Larvigatan Violstigen Stormgatan Selma Lagerlöfs Väg Tränggatan Slottsgatan Carl Xi:S Väg Timmermansgatan Tränggatan Vallgatan Öresundsgatan Murargatan Målargatan Kavellerigatan Kapellvägen Citadellvägen Fröjdenborgsgatan Målargränden Snickargränden Murargränden Säbygatan tan Larvigatan Gamla Kyrkogatan Suellsgatan Öresundsgatan Vävaregatan Svarvaregatan Suellsgatan Nygatan Skolallén Fabriksgatan Almstigen Engelbrektsgatan Borgmästargatan Östergatan Norra Infartsgatan Albano -skolan Karmelitergatan Stora Norregatan Föreningsgatan Gjörloffsgatan Spinnaregatan Genvägen Repslagargatan S:T Göransgatan Gröna Gång Rådmansgatan Krokvägen Fågelvägen Sturegatan Norre Värnsgatan Floragatan Vagnmansgatan Salpetergatan Bondegatan Trastgränden Bytaregatan Kvarntorget Gröna Gång Skolallén Regeringsgatan Midhemsvägen Kvarnbacken S:T Olovsgatan Vasagatan Stora Norregatan Sandvångsgatan Brocksgatan Kvarngatan Seminariegatan Dammhagsgatan Domherrestigen Stenorsvägen S:T Olovsgatan Helmfeltsgatan Kolonigatan Gjörloffsgatan Hornsgatan Tranchellsgatan Bredgatan Ödm anssonsgatan Bredgatan Vattenverksallén Hagastigen Tranegatan Skiftesvägen Harjagersgatan Östergatan Viktoriagatan Onsjögatan Vårgatan Höstgatan Stora Pilgränden Bryggargatan Lilla Pilgränden Pilgatan Hyllingegatan Höstgatan Tranchellsgatan Sommargatan Salixgatan Österleden Tegelbruksgatan Enoch Thulins Väg S:T Olovsgatan Vångvägen Ringvägen Rönnebergsgatan Hantverkargatan Melodigatan Symfonivägen Möllegatan Vintergatan Framtagen av Sweco, Landskrona stad & Geodatacenter Skåne AB, 2009 0 125 250 500 Meter Harmonigatan Pum pgatan Ringvägen Weibullsgatan Östervång

Strandvägen Hälsingborgsvägen Ringvägen Saltsjögatan Sundgatan Revgatan Holmgatan Fredagsgatan Kalendergatan Lördagsgatan Söndagsgatan Löpargatan Körsbärsstigen Pjäsgatan Fasanstigen Plantstigen Kuskahusgränden Pilgården Pilåkersgatan Idrottsvä Silvergården Silvergården Björngatan ² Varggatan Tallstigen Pilängsrundeln Lodjursgatan Hedgatan Pilåkersgatan Duvstigen Solstigen Järvgatan Månstigen Bilaga 8 Klassificering av faktorer som påverkar säkerheten på sträcka och passage samt färdväg för cyklister och fotgängare till och från Albanoskolan. Humlegränden Passage Säkerhetsnivå Hög Medelhög Låg Sjögången Sträcka Säkerhetsnivå Hög Medelhög Låg Artillerigatan Skolväg (fler än 2 elever) Antal elever 2-5 6-10 11-15 16-20 21-25 31-35 Exercisgatan Fältgatan Gärdesgatan Svanegatan Ängsgatan Öresundsgatan Vengatan Slottsvägen Larvigatan Violstigen Stormgatan Tränggatan Slottsgatan Carl Xi:S Väg Timmermansgatan Tränggatan Vallgatan Öresundsgatan Murargatan Målargatan Kavellerigatan Kapellvägen Citadellvägen Fröjdenborgsgatan Målargränden Snickargränden Murargränden Larvigatan Säbygatan Gamla Kyrkogatan Suellsgatan Öresundsgatan Vävaregatan Svarvaregatan Suellsgatan Skolallén Fabriksgatan Almstigen Engelbrektsgatan Borgmästargatan Norra Infartsgatan Albano -skolan Karmelitergatan Stora Norregatan Föreningsgatan Gjörloffsgatan Spinnaregatan Genvägen Repslagargatan S:T Göransgatan Gröna Gång Rådmansgatan Krokvägen Fågelvägen Sturegatan Norre Värnsgatan Floragatan Vagnmansgatan Salpetergatan Bondegatan Trastgränden Bytaregatan Kvarntorget Gröna Gång Skolallén Regeringsgatan Midhemsvägen Kvarnbacken S:T Olovsgatan Vasagatan Stora Norregatan Sandvångsgatan Brocksgatan Kvarngatan Seminariegatan Dammhagsgatan Domherrestigen Stenorsvägen S:T Olovsgatan Helmfeltsgatan Kolonigatan Gjörloffsgatan Hornsgatan Bredgatan Ödm anssonsgatan Bredgatan Vattenverksallén Hagastigen Tranegatan Skiftesvägen Harjagersgatan Östergatan Viktoriagatan Onsjögatan Vårgatan Höstgatan Stora Pilgränden Bryggargatan Lilla Pilgränden Pilgatan Hyllingegatan Höstgatan Tranchellsgatan Sommargatan Salixgatan Österleden Tegelbruksgatan Enoch Thulins Väg S:T Olovsgatan Vångvägen Rönnebergsgatan Hantverkargatan Melodigatan Symfonivägen Möllegatan Vintergatan Framtagen av Sweco, Landskrona stad & Geodatacenter Skåne AB, 2009 0 125 250 500 Meter Harmonigatan Pum pgatan Ringvägen Weibullsgatan Östervång Östergatan Tranchellsgatan Ringvägen Parkgatan Selma Lagerlöfs Väg tan Nygatan

Albano -skolan Bilaga 9 < 1000 m Klassificering av faktorer som påverkar tillgängligheten på sträcka. 1000-2000 > 2000 m Skolväg (fler än 2 elever) Framtagen av Sweco, Landskrona stad & Geodatacenter Skåne AB, 2009 0 125 250 500 Meter