Våldet i våra barns skolor

Våldet i våra barns skolor Inför varje terminsstart publiceras larmrapporter om kränkande behandling, misshandel och övergrepp på våra skolor även kallat mobbing. Så många som 9 av 10 elever anser att mobbing är det viktigaste samhällsproblemet att lösa, enligt en enkätundersökning gjord av Rädda Barnen 2011. Barnombudsmannen har påvisat att nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 4 6 har blivit utsatta för någon typ av kränkande behandling (januari 2013). Vi vuxna skulle aldrig acceptera en arbetsmiljö liknande den som råder i våra barns skolor. Det är hög tid att vi inser att detta i grund och botten är ett attitydproblem och ett vuxenproblem. Det är vi vuxna som har ansvar för att skapa en trygg miljö där vi kraftfullt markerar att kränkande behandling inte accepteras. Det är vi som måste kräva förändring! Våldet i våra skolor är ett komplext problem. Det finns ingen enkel lösning eller quick-fix. Det krävs flera åtgärder, exempelvis: Samhället måste inta en tuffare attityd mot kränkande behandling. Inför en lex Sarah för skolan. Gör skolpersonal skyldig att rapportera om en elev far illa. Öka personaltätheten i skolan; fler lärare, skolspykologer, kuratorer och skolsköterskor. Skolpersonalen behöver stöd av skolans ledning så att de kan fokusera på sin huvudsakliga uppgift att undervisa. Förbättra samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Vi vill veta hur de olika partierna ställer sig och skickade frågan Hur tänker ni lösa detta allvarliga samhällsproblem? till samtliga riksdagspartier och ungdomsförbund. Värt att notera är att vi inte fick något svar från Moderaterna, trots påminnelse. Vi fick heller inget svar från MUF, Grön Ungdom, CUF och KDU bland ungdomsförbunden. Grunden till all inlärning är trygghet (Maslows behovshierarki). Vill vi förbättra studieresultaten på skolorna måste vi komma tillrätta med detta problem, annars spelar det ingen roll vilken pedagogik som används. Och, som sagt, det är upp till oss vuxna att kräva förändring! Socialdemokraterna: Den svenska skolan ska stå för absolut nolltolerans mot mobbing och kränkande behandling. Det är helt oacceptabelt att en enda elev ska behöva gå till skolan och vara rädd för att utsättas för mobbing och kränkningar. Elever som blivit utsatta för mobbing berättar ofta om att de utsätts för en andra kränkning när de inte tas på allvar och inte blir trodda av de vuxna i sin närhet. Vi behöver förstärka arbetet mot mobbing, kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan. För att skolorna ska ha möjlighet att kunna genomföra ett lyckat arbete mot mobbning krävs

kvalitetssäkrade och evidensbaserade anti-mobbningsmetoder och kunskap och kompetens om mobbningens mekanismer. Lärare och annan skolpersonal behöver få den kunskap och kompetens som krävs för att kunna arbeta såväl förebyggande mot mobbning som att kunna hantera reella mobbningssituationer. Vilka metoder som fungerar måste beforskas och utvärderas. Vi har under flera år föreslagit att en lex Sarah ska införas i skolan som innebär att all skolpersonal oavsett huvudman ska vara skyldig att rapportera missförhållanden i skolan eller om läroplanen eller värdegrunden inte följs, däribland om skolan inte får stopp på de kränkningar och trakasserier en elev utsätts för. En utredning har nu lämnat ett betänkande i frågan och vi ser fram emot ett konkret förslag på lagstiftning från regeringen. Vi vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot kränkningar så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbingen inom en viss tidsperiod och att eleven annars kan kräva skadestånd. Moderaterna: Miljöpartiet: Miljöpartiet anser att alla former av kränkande behandling och trakasserier i grunden är ett vuxenproblem. Det är vuxnas ansvar att skapa en skolmiljö där den här typen av beteende inte accepteras genom medvetet främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Vi tror att skolan i grunden behöver bli bättre på att anta ett normkritiskt perspektiv. Normer bygger på idén om normalitet och avvikelse och skapar hierarkier där somliga ges och tar sig rätten att benämna, betrakta och behandla andra som avvikande och möjliga att ifrågasätta. Om vi verkligen vill komma åt kränkningar är det just i normerna som vi bör börja. Därför föreslår Miljöpartiet att lärare, såväl under sin utbildning som under sin yrkesverksamma tid, ska ges utbildning och träning i normkritisk pedagogik. Skollagen bör också justeras så att skolornas normkritiska uppdrag förtydligas i relation till likabehandlingsarbetet. Vi ser också att ett fungerande arbete med att skapa delaktighet på skolan fungerar förebyggande. Miljöpartiet ser behov av en samlad strategi för skolans demokratiuppdrag som bör tas fram i samverkan med elevorganisationerna. En närvarande elevhälsa är också viktigt för ett fungerande arbete för likabehandling och mot kränkande behandling och trakasserier. Miljöpartiet har i sin skuggbudget prioriterat resurser en mer tillgänglig elevhälsa. Det behövs fler skolpsykologer och kuratorer. En elev ska kunna träffa en skolsköterska varje dag. På myndighetsnivå tror att vi måste möjliggöra för elever, lärare och föräldrar att anmäla en negativ skolmiljö också innan omfattande kränkande behandling och trakasserier uppstår. I dag anmäls skolor när mobbningen redan kan vara omfattande. Vi vill förändra Barn och elevombudets roll för att möjliggöra uppsökande stödinsatser för att förebygga och åtgärda kränkningar och trakasserier. Dessutom behöver skollagen och diskrimineringslagen harmoniseras så att det inte finns några juridiska oklarheter i frågan. Folkpartiet: Inget barn ska behöva känna en klump av oro i magen inför att gå till skolan! Mobbning och annan kränkande behandling är ett allvarligt samhällsproblem, och finns förstås också utanför skolans värld. Det är därför viktigt att arbeta brett mot mobbning och att alla vuxna känner delansvar i att skapa en

trygg miljö för barn, i skolan, på fritiden och hemma. Arbetet måste också pågå kontinuerligt och långsiktigt. Folkpartiet har bland annat medverkat till att Statens skolverk har fått i uppdrag att göra en ny satsning för att stärka skolans värdegrund och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning. Uppdraget täcker både förskola, skola och fritidshem och löper under en fyraårsperiod som slutar 2015. Ett annat uppdrag har gått till Barnombudsmannen, som ska samla in barns och ungas egna erfarenheter av mobbning och kränkande behandling. I uppdraget ligger också att BO ska samla in barns och ungas egna idéer och förslag. Uppdraget ska vara färdigt den 1 april 2014. För att förebygga mobbning är det också viktigt att skolmiljön är lugn och trygg. I februari i år fick Metta Fjelkner, tidigare ordförande i Lärarnas riksförbund, regeringens uppdrag att ta fram olika förslag på hur lugnet och arbetsron kan förbättras i den svenska skolmiljön. Ett annat viktigt område är mobbning på nätet. Internet har blivit en ny arena för hat, hot och kränkningar, som sprids på bloggar och andra forum. Genom sociala medier kan bilder och information enkelt delas. Det innebär att kränkningar och hot kan få en stor spridning. Via internet kan även mobbning av barn och unga ta sig in i hemmet via datorer, läsplattor och mobiltelefoner. Vi kommer därför att se över lagstiftningen för att modernisera bestämmelserna om förtal, förolämpning och hot så att de är anpassade till dagens digitala miljö. Förhoppningsvis kan detta också minska förekomsten av mobbning via nätet. Centerpartiet: Vi vill utreda en lag mot mobbning. Mobbning pågår såväl i skolan som på arbetsplatser och inte sällan används Internet som ett verktyg av förövarna för att kunna fortsätta trakasserierna av offret även i hemmet, som borde vara en fredad zon. Många av de brott som begås i samband med det som kallas mobbning eller trakasserier är redan straffbelagda, till exempel som misshandelsbrott. Någon samlande term finns dock inte som när det till exempel gäller kvinnofridsbrottet som är en samlande benämning på ett antal brott som när de binds ihop till ett mönster kan anses ha högre straffvärde än de enskilda brotten. Det kan vara svårt att i lag definiera vad som är trakasserier och mobbning, men vi tycker att det är viktigt att en lag om detta utreds. Vi vill också att skolans attityd mot brott och droger ska vara tuff. Brott som begås i skolan följs ofta inte upp eller polisanmäls och detta vill vi göra något åt. Vi vill också att diskussioner kring mobbning och hur man är mot varandra är en del av skolans undervisning och värdegrundsarbete. Internet har blivit en arena för mobbning. Vi vill därför bland annat att lagstiftningen kring brotten förolämpning och förtal ses över. Dessa är skrivna för en annan tid då internet inte fanns och det är hög tid att vi gör det enklare för människor att få upprättelse då de har blivit illa behandlade på nätet. Vi vill också ställa högre krav på de företag som tillhandahåller till exempel chattar och facebooksidor. Vi tror att en översyn av lagen behöver göras så att dessa företag blir ansvariga för att ta bort meddelanden som innebär förtal eller förolämpning. Sverigedemokraterna: Idag har rektorer möjligheten att omplacera den eller de i elever som mobbar inom en tidsram av fyra veckor och mellan olika skolenheter. Dessvärre är det ett regelverk som sällan används vilket ofta leder till att den elev som mobbats istället byter skola. Vi menar att varje enskild rektor i betydligt högre utsträckning ska använda sig av detta verktyg. Det är orimligt att den eller de som mobbats ska behöva byta skola, eller gå kvar och dagligen möta den eller de som mobbar. Detta är

något som aldrig skulle tolereras på valfri arbetsplats och skolväsendet bör i denna fråga verka för samma grundprincip. Bortsett från den praktiska delen vad gäller hanteringen av dylika händelser anslår vi även extra medel för att skolan i stort ska ha fler vuxna på plats. Fritidspedagoger, lärare och exempelvis ett klassmorfarsystem. Ett anslag som bland annat syftar till att finnas tillgänglig för de elever som behöver någon att prata med. I händelser där mobbningen inte är av grov karaktär kan det räcka med att sitta ner och prata. Något dagens lärare anser att tiden inte räcker till. Vänsterpartiet: För Vänsterpartiet är det allra viktigaste att satsa på mer personal i skolan, bland annat för att bättre upptäcka och hantera mobbning. Ett alltför bortglömt område är fritidshemmen, där många skolbarn spenderar en stor del av sin dag. Vi vill satsa på mer personal på fritids, där barngrupperna idag är alltför stora. Dessutom vill vi att det införs en lex Sarah för skolan som innebär att skolpersonal är skyldiga att rapportera om en elev far illa. Regeringen skulle förra våren ha kommit med ett sådant förslag men drog tillbaka det. Kristdemokraterna: Jag är positiv till att göra mobbing kriminellt. Dvs utreda hur detta kan bli eget brott för att markera allvaret. Förslag från oss i KD för övrigt: stärkt elevhälsa/elevhälsoteam Fler vuxna i skolan (klassmorfar) Flytta mobbare Ungdomsförbundens svar: SSU: Att förebygga och bekämpa mobbning handlar mycket om aktiva insatser och samverkan. Mobbning är ett problem som måste lösas gemensamt både från skolans och övriga samhällets sida. I varje skola ska det finnas aktiva antimobbningsgrupper, samtidigt som samhället måste se till så att tillgång till skolkuratorer och psykologer finns för att stötta utsatta elever. Men under skoltiden är det även viktigt att det finns ett aktivt samarbete mellan vårdnadshavare och skolan. Om de tre delarna 1) skolan - med aktiva antimobbningsprogram, 2) samhället - i form av socialtjänst och resurser till elevernas psykiska hälsa, samt 3) föräldrarna - fungerar tror vi också att mobbning effektivt kan förebyggas och bekämpas. MUF: Grön Ungdom: LUF: Det som står i Luf:s handlingsprogram gällande mobbning är följande: "Mobbning och kränkande behandling är under alla omständigheter oacceptabelt, då det utgör ett allvarligt hot mot den utsattes fri- och rättigheter. Samma arbetsmiljökrav ska gälla i skolan som på andra arbetsplatser. En tydlig handlingsplan mot mobbning ska finnas på varje skola. Rektor och

lärare ska ställas till svars om problemen inte uppmärksammas och åtgärdas. En mobbad elev ska aldrig tvingas byta skola." CUF: SDU: För SDU är otryggheten i skolan såväl som i resten av samhället något vi vill ta krafttag mot. Ett första steg för otryggheten i skolan är att skapa mer ordning och reda i klassrummet, detta uppnås dels genom att lärarens auktoritet stärks och dels genom införandet av ett betyg i ordning och uppförande. Skolan ska för eleverna mer te sig som en arbetsplats, inte som en fritidsgård. Lärarens befogenheter mot ordningsstörande elever ska öka. För att dessutom få eleverna att känna sig än mer trygga är det viktigt att antalet vuxna i skolan ökar. Det ska finnas kuratorer, sjuksköterskor och studievägledare i den omfattning som krävs för att eleverna alltid ska ha någon att vända sig till. Ett större antal vuxna i skolan ökar också sannolikheten för att varje elev känner sig förtrogen med åtminstone någon vuxen. Det ska råda nolltolerans mot hårda och kränkande ord och handlingar. Mot elever som använder exempelvis kränkande ord är det viktigt att agera snabbt och bestämt motarbeta den typen av beteende. Åtgärderna ska vara omedelbara och kännbara för eleverna. Det är en självklarhet att alla skolor arbetar aktivt för att motarbeta mobbing och SDU vill se kraftfullare skadestånd mot de skolor som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och motverka detta. Anledningen till detta är att eleverna ska få upprättelse och för att se till att det förebyggande arbetet intensifieras. Det är också av väsentlig betydelse att offrets perspektiv är det som belyses. Både offret och förövaren ska ges möjlighet till samtal och stöd om det som inträffat men det är förövaren som ska drabbas. Det är aldrig offret som ska behöva påverkas negativt av åtgärderna och exempelvis behöva byta skola eller klass, om eleven inte själv vill det. Det ska i första hand vara förövaren som man flyttar på. Det är självfallet viktigt att både offrets och förövarens vårdnadshavare uppmärksammas på att mobbingen pågått eller pågår. Ung Vänster: Den grundläggande lösningen menar vi är ökade resurser i skolan. Sociala problem och ökad ohälsa går att härleda till hur man väljer att satsa och prioritera. Vi vill se en högre lärartäthet och fler kuratorer i skolan än vad vi har idag. KDU: