Vittra Forsgläntan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Vittra Forsgläntan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan för förskoleklass, grundskola och fritidshem på Vittra Forsgläntan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs.inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Förskoleklass, fritidshem och grundskola Basfakta Sandy Björnwall, rektor Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator och psykolog. Planens giltighetstid 2016-01-30 2017-01-29 Utvärdering av förra årets plan 2015-2016 Fritids: Vi i personalen känner att vi dagligen arbetar för att alla skall bli sedda och att vi ständigt arbetar efter vår värdegrund. Eleverna känner sig sedda varje dag och upplever att det är få konflikter. Elever känner att de alltid har en kompis att gå till. Härligt med öppna ytor, alla blir sedda. Vi i personalen upplever att det är väldigt få konflikter. Vi i personalen uppmanar dem till att vara som de är, tro på sig själva och få utvecklas i sin egen takt. Barnen vill alltid komma till oss och vill vara här länge, dvs inte gå hem

vilket är positivt att höra. Alla är allas barn trots att vi är två fritids. Vi i personalen känner att det är ett bra och fungerande samarbete våra ritids emellan. Vi i personalen är lyhörda och litar på vår känsla när vi ser att allt kanske inte står rätt till hos barnet. Detta kan Fritids bli bättre på: Elever och personal upplever att planen inte är synlig i vardagen. Vi i personalen kan tydliggöra och visa sin plan mer i praktiken, göra det levande. Vi i personalen kan bli bättre på att komma ut snabbare vintertid trots mycket hjälp vid påklädning så det inte blir några pedagoglösa minuter ute. Vi i personalen kan bli bättre på att gå runt och vara bland de olika aktiviteterna ute. Vi i personalen vill få mer information kring elevärenden eftersom de oftast även går på fritids. Vi upplever att vi får informationen sist, eller inte alls. EHT är osynliga för oss. Elever upplever att det kan bli konflikter ute vid rinken och fotbollsplan om det inte finns en pedagog där. Förskoleklass: Detta gör vi: Ordningsregler, introducerade och hemskickade för underskrift på uppropsdagen Nya gemensamma regler för hela huset som snart kommer presenteras för barnen Gediget grundarbete runt värdegrunden som ständigt är levande i vår vardag. Detta tror vi är anledningen till att vi har extremt få konflikter bland f- barnen. Trygghetsvandringen EHT, fungerande team och tydlig presentation för föräldrar på föräldramöte Kulturdagar där vi samarbetar och bygger trygghet mellan åldrarna. Ingen stående punkt för elevvårdsärenden på våra planeringsmöten.

Rastvärdarna fungerar bra, extra tydligt och lätt att se var vi är då vi har våra västar på oss. Genomfört sociogram Stor kartläggning kring barnens skolsituation (kunskap, social, motorik, samspel med andra barn och grupper). Följer upp elevernas individuella mål från utv.samatalen. Detta saknar vi: Presenterat, men inte förankrat Likabehandlingsplanen bland f-barnen Friendpresentation Allas barn är allas barn (funkar till viss del, men kan bli bättre) Föräldraråd Introducera skolans demokratiska rådsformer, genom att starta upp Lindenoch Lönnenråd. Pedagogerna vidarebefordrar info till Åsa i miniorrådet. Rastkul inte infört i år Minior: Eleverna har pratat i sina ansvarsgrupper om planen, under träningslägret och när de pratar om regler. De har även pratat om planen när Friends besökte dem. De har pratat om hur man är mot varandra. Eleverna har gett exempel på hur man ska vara mot varandra och hur man är en bra kompis. Ex. lyssna på varandra, låta alla vara med i leken. De upplever att skogen, fotbollsplanen och hallen fungerar bra ibland och ibland inte alls. De tycker att det har varit bra med fem tysta minuter i matsalen för att minska ljudet. När alla elever har tagit mat och sitter på sina platser i matsalen är det fem tysta minuter för att alla barn ska fokusera på att äta. Junior: Eleverna har gått igenom innehållet i planen under träningslägret och när de pratar om regler. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ägs av personalen och är synlig för eleverna. Vid revidering av planen har eleverna tyckt att de känner sig trygga i skolan generellt sätt. Det som kan kännas otryggt ibland är hallen efter skoltid. Elever upplever att det kan bli trångt när många slutar samtidigt och alla vill hem fort. När de går till Hålabeck för slöjd kan det också kännas oroligt då det är en ny och okänd miljö för eleverna. De är där enbart en gång i veckan och känner inte eleverna där. Ute på skolgården kan det kännas olustigt om pedagoger inte finns på plats vid fotbollsplanen, basketplanen och vid rinken. Dels för att äldre elever gärna kommer och tar bollen, eller elever från grannskolan som fäller kommentarer. Ibland kan det bli diskussioner emellan varandra om det inte finns ngn vuxen som tittar till dem. Orolig för om boll hamnar på vägen och

elev ska springa och hämta. Idrottshallens omklädningsrum kan bli trångt vid vissa tillfällen och då kan det bli spring och dörrar som öppnas, vilket inte alla vill. Toaletterna kan gå i baklås och elever oroar sig för att ngn ska komma och öppna medan man är där inne. Det som fungerar bra är grupparbetet, pedagogerna bestämmer vilka som ska arbeta i grupp och vilka platser man ska sitta på. Detta upplevs som rättvist och bra av eleverna. Man har alltid ngn att sitta bredvid och ofta hamnar man med ngn man känner. Eleverna upplever att ingen blir ensam och pedagoger ser hur man arbetar med varandra. Matsalen fungerar bättre än förra läsåret dock kan man fortfarande få korta avhuggna svar från kökspersonalen. Respekten mellan matsalspersonalen och eleverna har inte blivit bättre Senior: Senioreleverna upplever att enstaka elever inte har respekt för lärarna, men att majoriteten respekterar både lärare och elever. Eleverna upplever att de arbetar mycket med Planen i början av läsåret, träningslägret, men att det inte sker kontinuerligt. Friends: svårt att få en pedagog att vara med då vi är få, vi försöker så gott vi kan men vi har svårt att få ihop det med råden, vi är en ansvarspedagog kort. vi ska använda Evas material vi har bättre stöd av EHT än tidigare lågaffektivt bemötande har hjälp oss mycket liksom den nära pedagogiska relationen IUP-arbetet individuellt är bättre lärmiljön kan definitivt förbättras, det är trångt och ont om lokaler, rasterna är fortfarande kritiska Resultat av förra årets handlingar: Handlingar 2014-2015 Resultat Förankring av den årliga Planen diskuteras och revideras i början planen hos medarbetare, av läsåret, men är inte i fokus under elever och föräldrar på hela läsåret. Juniorerna har haft samlingar, elevråd, uppföljning kontinuerligt av planen och föräldraråd genomfört åtgärder utifrån uppföljningarna. Använda planen i det dagliga arbetet när en situation uppstår ex i Elever och medarbetare är överens om att planen inte har lika stort fokus under året. Den hänvisas till i vissa samtal och

samtal med elever och/eller föräldrar Avstämning i råden och i ansvarsgrupperna för att se att vi är på rätt väg. Planens innehåll utvärderas tillsammans med Friends och elevråden samt med föräldrarådet. Kvalitetsmätning elever från år 4 och föräldrar Revidering av den årliga planen Värdegrundsarbete utifrån Lgr-11, diskrimineringsgrunderna och Vittras kärnvärden Målmedvetet och kontinuerligt arbete med IUP - personlig utveckling - personligt ansvar, tydlighet, olikhet Uppstratsperiod varje termin startar med 4 veckor där elever och pedagoger tillsammans arbetar fram förhållningssätt, strukturer samt arbetar med individ och gruppstärkande övningar Pågående samtal, både individuellt och i grupp, om vår värdegrund och vårt gemensamma förhållningssätt. Elever och pedagoger i inte i andra. Detta har varit skillnader mellan lagen. Bland juniorerna har pedagogerna följt upp sitt arbete mer kontinuerligt under året och kunnat anpassa sin miljö och åtgärderna utifrån det. Det har inte skett kontinuerligt. Enbart vid den årliga utvärderingen och trygghetsvandringen. Skedde under januari/februari. Resultatet analyserades av elever, medarbetare och rektor Skedde under julen tillsammans med rektor, elever, medarbetare. Ett arbete som påbörjas under augustimånad och sedan fortgår regelbundet under året i ansvarsgrupperna och ämnesgrupperna. Alla elever har en handlingsplan, arbetet med att följa upp den varierade under året. Det planerades och genomfördes i alla åldrar. Skedde. Skedde.

arbetar tillsammans hela skoldagen, pedagogiska relationen Dagliga samlingar och/eller längre pass i ansvarsgruppen där alla blir sedda och lyssnade till. Grupperna arbetar med samarbetsövningar och värderingsövningar Vår lärmiljö, öppna ytor så att alla blir sedda. Rådsarbetet demokrati och delaktighet Uppföljning av rådsprotokoll Diskutera och revidera regler vid behov Friendsarbete: Utbildade kompisstödjare Träffas regelbundet Friendsdagar Samarbete mellan lagen för att skapa gemenskap och trygghet; Aktivitetsdagar Luciatåg Äventyr Pedagogisk lunch Utemiljön/skolgården; Öppen med rastvärdar Skedde i alla åldrar. Skedde i alla åldrar och vid olika tillfällen under året. Junior och senior arbetade för att få ytor som främjade ett lärande och att eleverna känner sig delaktiga. Rådsarbetet har inte fungerat fullt ut i alla arbetslag. Elevrådet har inte fokuserat på planen och det har inte funnits något tydligt arbete mellan elevrådet och ansvarsgrupperna. Ordningsreglerna har inte varit tydliga för alla pedagoger på enheten, vilket har medfört att allt inte har följts upp. Har skett Friends har planerat gemensamma dagar. Lucia genomfördes av eleverna i årskurs 2 och 8. Miniorerna genomförde ett äventyrsprojekt. Årlig pysseldag har skett. Vi har samtalat om vd det innebär och hur det kan se ut. Viktigt att alla som äter lunch tar ansvar för att ingen sitter ensam i matsalen. Miniorerna har arbetat med rastaktivitet samt att diskutera olika spelregler. Fotbollsplanen har delats upp mellan Vittra och annan skola. För elever på Forsgläntan finns det ett fotbollsschema och en rastvärd vid planen.

Elevhälsoarbete: Ett elevhälsoteam med rektor, specialpedagoger, skolsköterska, psykolog, kurator samt berörd ansvarspedagog Barn -och elevombudsman för hela Vittra. Hit kan föräldrar, elever och rektor vända sig. Aktuella elevvårdsärenden tas upp på arbetslagsmötet varje vecka. Rapport till EHT vid behov. All skolpersonal agerar om någon uppvisar ett oönskat eller oacceptabelt beteende. All personal har ett gemensamt ansvar för alla elever på skolan. Alla elever är allas elever Har skett. Har skett. Under skolmöten har frågan dykt upp och diskuterat huruvida pedagog känner sig trygg med att säga till alla elever på skolan och att alla har ett ansvar för alla elever på skolan. Vi är noga med att hjälpa varandra och att säga till en pedagog om jag som vuxen känner att jag inte kan prata med beträffande elev. Utvärdering av årets plan 2016 Arbetslagen kommer att följa upp arbetet med planen ca fyra gånger per läsår, vid mitterminsavstämningar och betygssättnig De kommer att utvärdera åtgärderna samt följa upp resultatet. Eleverna deltar genom minior-, junior- och seniorråd och/eller ansvarsgrupperna. Kvalitetsundersökningar genomförda av elever, vårdnadshavare och medarbetare sker i oktober 2016 och januari/februari 2016. Rektor har uppföljning och kartläggning med eleverna under december 2016 och januari 2017. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna

för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vårt mål är en skola utan kränkningar, där alla barn och elever känner sig trygga. Vi främjar alla elevers lika rättigheter enligt 3 kap. i Diskrimineringslagen Lika rättigheter och skyldigheter oberoende av kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. o Vi motverkar kränkande behandling av barn och elever enligt 6 kap. i skollagen o Alla känner sig trygga o Alla deltar i ett respektfullt samspel o Det främjande arbetet är ständigt pågående i skolan och i fritidshemmet. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Alla elever oavsett kön eller könsöverskridande uttryck behandlas lika och erbjuds lika möjligheter. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring könsöverskridande identitet eller uttryck under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och bevakar könsstereotypt innehåll i bland annat undervisningsmaterial och medier. Vi arbetar medvetet med att problematisera stereotyper. Ansvariga: arbetslagen Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat

liknande förhållande Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet och erbjuds lika möjligheter. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal och kring etnisk tillhörighet under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett eventuellt funktionshinder och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring olika former av funktionshinder under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett sexuell läggning och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring sexuella läggningar under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett ålder och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring ålder under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen

Handling Tidsplan Ansvarig Förankring av den årliga planen hos medarbetare, elever och föräldrar på fritids, samlingar, elevråd, föräldraråd Efter träningslägret, skolmöten, föräldramöten, samlingar Rektor, arbetslagen Använda planen i det dagliga arbetet när en situation uppstår ex i samtal med elever och/eller föräldrar Avstämning i råden och i ansvargrupperna samt på fritids för att se att vi är på rätt väg. Planens innehåll utvärderas tillsammans med Friends och elevråden samt med föräldrarådet. Kvalitetsmätning elever från år 4 och föräldrar Revidering av den årliga planen Målmedvetet och kontinuerligt arbete med IUP - personlig utveckling - personligt ansvar, tydlighet, olikhet Träningsläger varje termin startar med 4 veckor där elever och pedagoger tillsammans arbetar fram förhållningssätt, strukturer samt arbetar med individ och gruppstärkande övningar Väl förankrade ordningsregler Kontinuerligt Varje period Period 5 Höst/vår En gång om året Kontinuerligt Augustiseptember Januari Pedagog som sitter i samtal med elever och/eller föräldrar Rådsansvariga Ansvarspedagoger Friendsansvariga Elevrådsansvarig Rektor Rektor/Vittra rektor, elever föräldraråd, medarbetare Pedagogerna Pedagogerna Eleverna, pedagogerna och rektor

Pågående samtal, både individuellt och i grupp, om vår värdegrund och vårt gemensamma förhållningssätt. Elever och pedagoger arbetar tillsammans hela skoldagen, pedagogiska relationen Dagliga samlingar och/eller längre pass i ansvarsgruppen där alla blir sedda och lyssnade till. Grupperna arbetar med samarbetsövningar och värderingsövningar Vår lärmiljö, öppna ytor så att alla blir sedda. Rådsarbetet demokrati och delaktighet Uppföljning på fritids Uppföljning av rådsprotokoll Kontinuerligt Varje dag Varje dag 1 pass i veckan Kontinuerligt Varje dag varannan vecka Minst två gånger/läsår Varannan vecka Pedagogerna Pedagogerna Pedagogerna Arbetslagen All personal Elever, Pedagoger fritidspersonalen Rådsrepresentant Ansvarspedagog Friendsarbete: Utbildade kompisstödjare Träffas regelbundet Friendsdagar Samarbete mellan lagen för att skapa gemenskap och trygghet; Aktivitetsdagar Luciatåg Äventyr Några gånger per år Kontinuerligt men i olika grupper ex. f-3 och 4-9 Skolsköterska Friendspedagoger junior/senior Arbetslagen Pedagogisk lunch Varje dag All personal Utemiljön/skolgården; Öppen med rastvärdar Elevhälsoarbete: Ett elevhälsoteam med Varje dag Var tredje vecka Arbetslagen Rektor

rektor, specialpedagoger, skolsköterska, psykolog, kurator samt berörd ansvarspedagog Utöver detta träffas rektor, specialpedagog och speciallärare. Varje vecka specialpedagog Aktuella elevvårdsärenden tas upp på arbetslagsmötet varje vecka. Rapport till EHT vid behov. All skolpersonal agerar om någon uppvisar ett oönskat eller oacceptabelt beteende. All personal har ett gemensamt ansvar för alla elever på skolan. Alla elever är allas elever Varje dag specialpedagog All personal Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck Alla elever oavsett kön eller könsöverskridande uttryck behandlas lika och erbjuds lika möjligheter. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring könsöverskridande identitet eller uttryck under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och bevakar könsstereotypt innehåll i bland annat undervisningsmaterial och medier. Vi arbetar medvetet med att problematisera stereotyper. Ansvariga: arbetslagen Etnisk tillhörighet Alla elever behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet och erbjuds lika möjligheter. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal och kring etnisk tillhörighet under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen

Funktionshinder Alla elever behandlas lika oavsett eventuellt funktionshinder och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring olika former av funktionshinder under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Alla elever behandlas lika oavsett sexuell läggning och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring sexuella läggningar under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga: arbetslagen Ålder: uppnådd levnadslängd Alla elever behandlas lika oavsett ålder och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring ålder under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Ansvariga : arbetslagen Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling enligt 1 kap. 4 diskrimineringslagen och 6 kap. 3 Skollagen Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller

viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016 Fritids: Tydliggöra planen Några pedagoger tar på sig snabbare och går ut och väntar på eleverna medan andra är kvar inne och hjälper eleverna med kläderna. Pedagogerna går runt vid de olika aktiviteterna utomhus Personal vid fotbollsplan och rinken Information ges vid behov till fritidspedagoger kring specifika elevärenden. Förskoleklass: Frinds presentation så alla vet vilka de är och vad de gör på skolan

Införa förskoleklassråd som förmedla info vidare till miniorrådet Införa rastkul Minior: Egna leksaker stannar hemma! Fotbollsschema Frinds presentation så alla vet vilka de är och vad de gör på skolan Pedagog på morgonen i hallen Pedagog under vissa eftermiddagar 14.00-14.30 i hallen. Trygghet i omklädningsrummen Gemensamma ordningsregler Junior: Förutbestämda grupper vid grupparbeten Öka respekten mellan matsalspersonalen och eleverna Maria Dufva föreläsare för 6:or, personal och föräldrar Gruppsamtal och värderingsövningar gällande sociala medier och annat. Frinds presentation så alla vet vilka de är och vad de gör på skolan Vuxen går med gruppen till Hålabeck de första gångerna som de ska dit Vuxen finns vid fotbollsplan, basketplan och rink under rasterna. Vuxen i hallen efter skolslut Bygga juniortoaletter Vuxen som tittar till i omklädningsrummen vid idrott Senior:

Pedagog som ansvarar för de olika råden Arbeta med värderingsövningar under samlingar Fortsätta med lågaffektivt bemötande Arbeta mer aktivt med Planen under året Sociala medier case Maria Dufva föreläsare för elever, personal och föräldrar Friends presentation så alla vet vilka de är och vad de gör på skolan Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Eleverna har deltagit i uppföljning och kartläggning. Samt diskuterat innehållet ansvarsgruppsvis. Pedagogerna har följt upp och planerat tillsammans samt att det sker vid arbetslagsmötena. Under året har vi följande tillfällen att diskutera och följa upp planen: Skolmöte Arbetslagsmöte Veckoplanering Periodplanering UF-dagar Elevrådsmöten Ansvarsgruppen Föräldramöten Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Samtliga medarbetare är goda förebilder i alla situationer.

vi har Friendsmöte på junior och senior, varannan vecka elevråd varje fjortonde dag gruppråd var fjortonde dag daglig samling med ansvarsgrupp och ansvarspedagog Pedagogerna är med eleverna hela dagen. Arbetslagen samtalar om hur och vad de kan göra i situationen. EHT lyfter elever som behöver stöd eller hjälp i att klara skolan. Frånvaro följs upp av ansvarspedagog, rektor och EHT. Utreda: Vad gör du som elev? Om du har blivit kränkt av en annan elev o Berätta för din ansvarspedagog eller annan personal som hjälper dig att gå vidare eller o Vänd dig till rektorn o Vänd dig till Friends Om du har blivit kränkt av en vuxen o Berätta för din ansvarspedagog, någon annan personal eller o Vänd dig till rektorn Om du har sett eller hört att en annan elev har blivit kränkt o Berätta för ansvarspedagogen eller någon annan personal Vad gör du som förälder? Om ditt barn har blivit kränkt av en annan elev eller en vuxen på skolan o Kontakta i första hand ansvarspedagog, därefter eventuellt rektor Telefonnummer administration: 0300-318 30 Telefonnummer rektor: 0736-424068 Vad gör du som pedagog? Handling Tidsplan Ansvarig Personal som uppmärksammar eller får kännedom om händelsen, samtalar med berörda Omgående eller samma dag Den vuxne som upptäcker incidenten. Meddelar därefter

elever. Var och en får säga sitt och bli lyssnad på Samtalslogg/dokumentation sker och arkiveras och lämna kopia för kännedom till rektor. Vårdnadshavare informeras via telefonsamtal. Personal anmäler till rektor Rektor anmäler till huvudman Utredning: Ansvarspedagog informeras om händelsen. Steg 1 AP/berörd pedagog samtalar med den utsatte samt samlar information av övrig personal. Steg 2 AP eller berörd personal samtalar individuellt med varje enskild elev som kränkt. Steg 3 Samtal med eventuella åhörare Samtal förs med eleverna i gruppen; vad hände, vad har man lärt, hur gör om något liknande inträffar igen? Steg 4 Samma dag Samma dag Samma dag Samma dag Snarast Snarast Samma dag Samma dag Snarast ansvarspedagog. Berörd personal/ap Berörd personal/ap Berörd personal/ap Rektor Berörd personal/ansvarspedagog Berörd personal Berörd personal/ansvarspedagog Berörd personal/ansvarspedagog Berörd personal Berörd personal

AP kontaktar hemmen, både till den utsatte och den/de som kränkt. Steg 5 Arbetslaget informeras och dialog förs om den uppkomna situationen. Steg 6 Handlingsplan/åtgärder skrivs ner Steg 7 Uppföljningssamtal individuellt med inblandade elever. Steg 8 Om kränkningen inte upphör kopplas EHT in och ett möte med elev och föräldrar äger rum. Steg 9 Om kränkningen fortgår kallas förälder till skolan för att vara med sitt barn under ett visst antal dagar. Vid brottslig handling görs anmälan till polisen som i sin tur tar kontakt med socialtjänsten. Avstängning under en begränsad tid kan bli aktuell. Skolans insatser mot kränkande behandling avslutas först när kränkningen helt har upphört! Snarast Samma dag eller på kommande arbetslagsmöte, beroende på allvaret i händelsen. Efter 1 vecka. Snarast Ansvarspedagog Berörd personal/ansvarspedagog Rektor Rektor Rektor, någon från EHTteamet, ansvarspedagog

Dokumentera: Pedagogerna dokumenterar i samtalslogg och i Vittra gemensamma mallar. Kartläggning Fritids 140911 Fritids sammanfattande: Eleverna upplever att miljön på fritids är över medel. De tycker att pedagogerna hjälper till att lösa konflikter, eleverna lyssnar på de vuxna. Det är elever som retas, men säger man till en pedagog så hjälper de till. Skolgård: eleverna tycker att alla får vara med. Det är emellanåt knuffar och fällningar på fotbollsplanen vid linbanan. Vid pingisborden kan det bli skrikigt och eleverna lysnar inte på varandra. Mellanmål: det kan vara elever som knuffar i kön. Det är skrikigt och då är det också senioreleverna som skriker så att pedagogerna måste säga till. Samling: det är mycket prat och innan pedagogen kommer ska elever göra kullerbyttor och annat på mattan, då blir det skrik och rörigt. Förflyttningar: det är ingen som är elak vid förflyttningarna men det knuffas, elever springer och busar.

Kartläggning Minior 140912 Minior sammanfattande: Eleverna upplever att det är lugnt i sina ansvarsgrupper och att pedagogerna säger ifrån om det är pratigt. De tycker att det är bra att F- barnen har västar för att kunna se vilka de är. Det är bra att man som kan använda hörlurar på arbetspassen. Eleverna vet hur man ska vara mot varandra. Skolgård: ute handlar mycket om regler och hur man följer regler eller att det är olika regler beroende på hur gammal man är. I skogen är det många som går över gränserna. Ching ping elever har egna regler. Många tramsar vid bordet där man inte åker ut. Vissa elever går omkring med bollen hela tiden. Minior och junior har olika regler. King alla följer inte reglerna Det är bråk om pallen vid klätterställningen. Det blir tjat om vad man ska göra på gräset vid gungorna; fotboll eller hjula Fotbollsplanen vid linbanan har ojusta regler. Linbanan alla följer inte ledet. Några tvingar andra att bara ta fart. Gungan snurras upp och gå inte att använda. De äldre eleverna står inte i ledet. Matsal: ljudet är ok. Några pratat vid de tysta minuterna. Några leker med maten och går omkring vid borden. Idrottshall: Flickorna tycker att det är skrikigt i duschen. Elever hoppar upp och ner från bänkarna. Pojkarna upplever att det är några som alltid vrider på iskallt vatten i duschen. Elever målar på väggarna. Det är mycket spring och skrik. Elever kastar, studsar bollar. Förflyttningar: Elever retas i leden och går före.

Kartläggning Junior 140909 Junior sammanfattande: Det är bra på junior i det stora hela. Det är när pedagogen lämnar rummet under en längre tid som det blir rörigt och pratigt. Eleverna behöver respektera varandra mer då. Eleverna kan uppleva att emellanåt är det mycket uppdelning 2 &2 och att man inte alltid låter alla vara med. Något som måste bli bättre. De tycker att eleverna inte ska få välja grupper och liknande, då kan det bli att någon får vara utanför. Juniorerna tror att alla vet vad man ska göra när någon blir kränkt eller utsatt, men det är inte säkert att man vågar göra något åt det. Skolgård: eleverna upplever att det fungerar ok utomhus. Vid lekar kan elever komma och förstöra leken. Matsal: det fungerar bra när eleverna sitter i färggruppen (4-5a:an) och att eleverna i sexan sätter sig där det finns plats. Det blir inga onödiga konflikter eller tjat. Eleverna upplever att personalen i matsalen kan vara orättvis och behandla eleverna olika. Idrottshall: Både killar och tjejer upplever att det fungerar bra i omklädningsrummen. Sociala medier: eleverna upplever inte att eleverna på junior blir utsatta på sociala medier. Det kan vara bekymmer med att elever ser varandras lösenord och utnyttjar det. Förflyttningar: det är ingen som är elak vid förflyttningarna men det knuffas, elever springer och busar.

Kartläggning Senior 140911 Senior sammanfattande: Eleverna upplever att det är trevligt på senior, alla känner varandra. Det är också stökigt, pratigt, högljutt, tråkig attityd och mycket skojbråk. Skolgård: eleverna upplever att några väljer att vara ensamma, men att det finns alltid elever som bjuder in andra för att ingen ska känna sig ensam. Matsal: eleverna upplever inte att någon sitter ensam, men de tror att man som elev alltid kollar vad kompisarna sitter i första hand och det kan innebära att man inte ser de som sitter själva. Idrottshall: Tjejerna upplever att det tas foton som läggs ut på Instagram. Det är inte alltid elever som syns, men de upplever ändå att det är obehagligt. Mycket parfymer som används. I killarnas omklädningsrum är det stökigt, framför allt i årskurs 8. Det plockas ner takplattor, skvätter vatten i duschen, häller tvål på varandra. Eleverna upplever att de har för lång tid i omklädningsrummet innan passet, vilket gör att det sker onödiga saker. Sociala medier: många blir utsatta och kränkta. ASK och SECRET tas upp som exempel. Som elev kan man vara anonym. Man behöver inte ta lika stort ansvar för det man skriver på nätet. Eleverna tror inte att så många säger till och då är det ingen som gör något åt det. Förflyttningar: Det är mycket spring. Elever som håller fast varandra, men alla är inte med på det. Soffan som står vid skåpen står fel. Många sitter i vägen och man kommer inte fram till sitt skåp. Man känner obehag och tror att någon ska lägga fälleben. Senioreleverna upplever att det är mycket spring på minioreleverna.