Säkerhetsklimat i vård och omsorg och dess betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet



Relevanta dokument
Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Den värsta förbannelsen. Hur skapas. bra säkerhet i vård och omsorg? Vad är egentligen säkerhet? Organisationskultur

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

Säkerhetskultur och säkerhetsklimat utveckling av enkätinstrument för mätning av klimat för flygsäkerhet och luftfartsskydd för Swedavia

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Samhälle. Organisation; kultur och klimat. Individ; stress. för att kunna analysera varför olyckor händer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Forskargrupp. Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården. Bakgrund. Det hänger ihop. Fysioterapi 2017 Oktober 2017

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Att (in)se innan det går för långt

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION. Ledarna.se

Marianne Törner Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Arbejdsmiljöforskningsfondens årskonference 2007, Köpenhamn

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Fördjupad bakgrund till medarbetarenkätens frågor

NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Arbetsmiljöbarometern 2015

Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Personalvision Polykemi AB

TRAFIKPILOTERS ARBETSVILLKOR, HÄLSA OCH FLYGSÄKERHET PILOTERS HÄLSA OCH FLYGSÄKERHET

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

Patientsäkerhetskultur 2015

Vinster och effektivisering med Allocate Optima i Sverige

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård

Punkt 18: M edarbetarenkät 2015

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

FÅNGA PASSET, ETT FEEDBACK SYSTEM I VARDAGEN

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Arbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress

Karolinska Universitetssjukhusets Läkarförening. Arbetsmiljöenkät Delar av huvudresultatet

Vad menar vi med säkerhetskultur?

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Samband mellan arbete och hälsa

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Medarbetarenkät 2004

En vanlig dag på jobbet

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

REAKTIONER OCH STRATEGIER I MÖTET MED MEDIA

VOICE Finansinspektionen. FI totalt

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Medarbetarundersökning 2009

Chefsenkäten Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi bryr oss

Patientsäkerhetskultur 2015

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Håller inte alls med. Håller inte alls med

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Måldokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Personalidé Arvika kommun

Lönsam arbetsmiljö för städare. Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Resultat av enkätundersökning

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Medarbetarskaps- och säkerhetsenkät 2017

Att leva med ett dolt funktionshinder

Medarbetarundersökning MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden

Transkript:

Säkerhetsklimat i vård och omsorg och dess betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet Mats Eklöf Leg psykolog, docent Pernilla Larsman Anders Pousette Marianne Törner Psykologiska institutionen och Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet

Bättre psykosocial arbetsmiljö hänger samman med bättre säkerhet för både patienter och personal

Studiens upplägg och metod Enkätstudie Kvalitativ intervjustudie Bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkare i V:a Götaland

Det finns inga individer, bara individer i ett sammanhang Vi styrs av signaler från omgivningen Chefernas agerande Normer Konsekvenser Regler och rutiner Vi styrs av organisatoriska förutsättningar Som tillsammans bildar sociala KLIMAT i grupper och organisationer

Säkerhetsklimat Psykosocialt säkerhetsklimat Teamklimat Psykosocial arbetsmiljö

Personalsäkerhetsklimat Ledning och medarbetare prioriterar och har kunskap om säkerhet Medarbetardelaktighet vid beslut som rör säkerhet Kommunikation med och förtroende för kollegor Förtroende för rutiner och system Man söker problem snarare än syndabockar

Patientsäkerhetsklimat Ledning och medarbetare prioriterar och har kunskap om säkerhet Öppen kommunikation. Teamwork Fungerande kommunikation och samarbete mellan enheter och områden Man söker problem snarare än syndabockar

Psykosocialt säkerhetsklimat Ledningen prioriterar psykosociala frågor Ledningen kommunicerar tydligt till medarbetarna att psykosocial arbetsmiljö är viktigt Det finns rutiner för att fånga upp problemsignaler Ledningen är öppen för problemsignaler Ledningen reagerar aktivt vid psykosociala hälsoproblem

Teamklimat Det finns tid och rum för teamarbete Öppen och fri kommunikation om jobbet Prestigelöshet Engagemang runt gemensamma mål Kvalitetsengagemang Nytänkande uppmuntras

Psykosocial arbetsmiljö Balansen mellan kraven och resurserna i arbetet

Bra klimat, sammanfattningsvis Ledningen och personalen har kunskap om och prioriterar i sin praktik Säkra och hälsosamma sätt att jobba Balans mellan krav och resurser Möjligheterna att utveckla teamwork

Enkätstudien Enkäter till ca 2000 sköterskor och ca 300 läkare vid 150 vårdenheter Personalsäkerhets och patientsäkerhetsklimat Psykosocial arbetsmiljö: Krav och resurser Tillit till chef Sammanhållning Säkerhetsbeteende

Bra psykosocial arbetsmiljö Bättre Patientsäkerhetsklimat Tillit till chef Bra gruppsammanhållning Bättre Personalsäkerhetsklimat (Pousette, Eklöf, Larsman,Törner, 2012) M. Törner, 13

Med hanterbara arbetskrav hinner man följa alla regler, medan höga arbetskrav kan öka behovet av delaktighet och initiativ Rutiner och regler följdes mer där det Var bättre balans mellan kraven och resurserna i verksamheten Där samarbetet var bättre Där man hade mer förtroende för sin chef Där det fanns ett positivare säkerhetsklimat Där kraven var högre fanns också mer av personals initiativ för säkerhet Som var beroende av resurstillgång och bra samarbete

Intervjustudien Intervjuer 12 ssk, 11 usk, 13 läk. Fenomenografisk metod. 4 fokusgruppsintervjuer Negativa och positiva kritiska händelser Ca 200 kritiska händelser De flesta handlade organisationsförhållanden och samarbete Kvalitativ tematisk analys

Negativa kritiska händelser exempel Felmedicineringar Patientdokumentation i kaos Missförstånd vid kommunikation av patientinfo Försvunna testresultat Läkare utför kirurgi som de inte behärskar Patienter skickas fram och tillbaka Våldsamma patienter och anhöriga Sjukhusledning tvingar enhet ta emot smittsam patient Välfungerande verksamhet förstörs av högre ledningsbeslut

Effekter i de negativa händelserna Patienter Fall Infektioner Felaktig undersökning, diagnos och behandling Personal Stress Nedsatt tankeförmåga Sämre social förmåga Ångest, oro, utmattning Cynism Upplevelse av att vara exploaterad Minskad arbetsmotivation Personalflykt, sämre samarbete Störd vila och återhämtning Kränkningar och våld Fysisk överbelastning Infektioner, stick- och skärskador

Positiva kritiska händelser exempel Senior läkare uppmuntrar ST-läkare att trots lång kö inte gå på rutin utan noggrant undersöka medvetandepåverkad prostituerad missbrukare. Stroke. Sköterskor hjälper varandra och läkare med kunskap och praktisk hjälp Sköterskor ges tid att följa forskningen inom området Man skapar utrymme för samtal och reflektion Tur: dödsfall kunde undvikas genom att två skiftlag var närvarande vid avlösning

Effekter i de positiva händelserna Bättre säkerhet och vård för patienten Yrkesstolthet Upplevelse av att ha gjort något viktigt och meningsfullt Känsla av kontroll

Obalans mellan krav och resurser skapade risker för både patienter och personal Stressrelaterad funktionspåverkan och misstag på grund av höga kvantitativa och kvalitativa krav Uppgivenhet på grund av stress eroderar det individuella ansvarstagandet Tids- och platsbrist skapade risker oberoende av personalens funktionsnivå Otillräckliga resurser för informationshantering

De psykosociala kraven Tidspress och stor arbetsmängd Kognitivt krävande uppgifter: Kunskap och information Emotionellt krävande arbete Formellt ansvar Motstridiga krav; många intressenter

De psykosociala resurserna Individernas och gruppernas funktionstillgång Tid och personal Fungerande teknik Adekvata rutiner och system Motiverande och omväxlande arbete Utvecklat teamklimat Samarbete och ledarskap Organisatorisk stabilitet Organisatorisk rättvisa

Riskacceptans är en del av de professionella normsystemen När det gäller personalens hälsorisker Stressbelastning Störd återhämtning Fysisk överbelastning Negativt funktionspåverkad personal medför patientrisker

Fragmentering och specialisering Krav på fungerande kommunikation mellan personer och avdelningar Fungerande kommunikation och koordinering centralt viktigt Misstag vanliga Ständiga läkarbyten Att bli av med snarare än att bota patienten

Omorganisationer, tillfällig personal och personalomsättning kan förstöra teamwork och förtroende Rutiner, system och teknologier kan inte kompensera teamwork Komplexiteten är för stor

System och rutiner kan inte eliminera all risk De kan vara bra men är känsliga för resursbrister: tid och funktionsnivå Dokumentationssystems ofullkomlighet Luckor behov av andra media Icke-kompatibilitet Opålitlig information

Den högre ledningen kan riskera säkerheten Nedskärningar och omorganisationer förstör teamworkresurser Otillräckliga satsningar på kompetensutveckling Orealistiska resursberäkningsmodeller Informationsfiltrering, ja-sägande och organisationspolitik

Samarbete på enhetsnivån för stöd och utvecklingsarbe för att hantera stress och skapa säker vård Arenor Förtroende Öppen kommunikation Gemensamma mål Tydliga roller Aktiva chefer och seniora läkare Prestigelös atmosfär

Patientsäkerhet och personalsäkerhet går hand i hand God psykosocial arbetsmiljö bidrar till säkerheten Stressrelaterad funktionspåverkan riskerar säkerheten

Personalomsättning Tillfällig frånvaro eller ökat vårdtryck Lägre effektivitet Verksamhetsförsämring Underbemanning Tillfällig personal Överbeläggning Effektiviseringar Stresspåverkan Ökad belastning på fast personal Risk för försämrad patient- och personalsäkerhet Minskad tillgång till individuella o kollektiva resurser Skjuter ifrån sig ansvar Uppgivenhet Mindre teamwork Otillräcklig kompetens och osäkerhet om kompetens, minskad kapacitet till teamwork Störda flöden, förlängd vårdtid

Trivsel, låg personalomsättning Verksamhetsförbättring Tillräcklig permanent bemanning Kunskap om kollegers kompetens, hög kapacitet till teamwork Tillfällig frånvaro eller ökat vårdtryck Tillräckliga resurser Hög effektivitet Låg stress Måttlig belastning på fast personal Mindre överbeläggning God tillgång till individuella o kollektiva resurser Gemensamt ansvarstagande Stolthet Teamwork Väl fungerande flöden Hög patient- och personalsäkerhet

Utveckling av psykosocial arbetsmiljö Integrerat i daglig verksamhet snarare än programmatiska satsningar Lokalt teamwork för hantering av kraven och utveckling av verksamheten. Kompetens genom erfarenhet Tid och rum Öppenhet och prestigelöshet Mål och roller Tillräcklig stabilitet i organisationen Kräver resurser och ger resurser

Publikationer Törner, M., Eklöf, M., Larsman, P., Pousette, A. (2013) Säkerhetskultur i vård och omsorg. Rapport från Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Eklöf, M., Törner, M., Pousette, A. (2014) Organizational and social-psychological conditions in healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical incident study among doctors and nurses. Safety Science 70, 211-221 Pousette, A., Larsman, P., Eklöf, M., Törner, M (under review) The relationship between patient safety climate and occupational safety climate in health care a multi-level investigation.