Psykosocial arbetsmiljö för ridlärare

Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Psykosocial arbetsmiljö för ridlärare Barbro Lindström Februari2004 C-uppsats 10 p Psykologi/psykosocial arbetsmiljö

Abstract To investigate the psychosocial work environment of riding-masters, 100 inquiries were sent to 50 riding-schools by mail. The purpose with the investigation was to describe the psychosocial work environment, to see if there is a difference between riding-master supervisors and other riding-masters. The purpose was also to compare riding masters with other occupational fields to see if there were any differences in the working environments. The results indicated that the participators in the study thought that the psychosocial work environments were good, and there were only a few significant differences between supervisors and other riding masters. Comparatively with other occupational fields, the riding masters estimated the psychosocial variables more positive than the reference group. Many of the riding masters were engaged without press and only a few were in the high stress groups. The self estimated health for riding masters pointed out more problems with health than the reference group in several areas. Due to the low numbers of participators in the study (39 percent), you cannot see the results as representative for the whole population.

Sammanfattning Genom en postenkätundersökning där 100 enkäter skickades ut till 50 ridskolor, undersöktes ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö, stress-energi, trötthet och hälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö, om chefer och ridlärare i underordnad ställning skiljer sig i dessa avseenden. Syftet var också att göra en jämförelse mellan ridlärare och andra yrkesgrupper för att se om det fanns någon skillnad i arbetsmiljön. Resultaten visade att deltagarna i undersökningen tyckte att den psykosociala arbetsmiljön var god i de flesta avseenden, det fanns få signifikanta skillnader mellan chefer och övriga ridlärare. I jämförelse med andra yrkesgrupper skattade ridlärarna de psykosociala variablerna mera positivt än i referensgruppen. Många av ridlärarna var engagerade utan press och mycket få tillhörde högstressgrupperna. Den självskattade hälsan för ridlärare visade på större besvär i flera hänseenden än referensgruppen. På grund av det låga antalet deltagare i undersökningen (39 procent), så går det inte att se resultaten som representativa för hela populationen.

Innehållsförteckning 1. Introduktion 2 1.1 Problemområde 2 1.2 Förhållanden i den psykosociala miljön som visat sig vara av betydelse för stress, välbefinnande och hälsa 3 1.3 Effekter av den psykosociala arbetsmiljön 6 1.4 Tidigare forskning om ridlärare 7 1.5 Syfte och frågeställningar 7 2. Metod 8 2.1 Deltagare 8 2.2 Enkäten 8 2.3 Tillvägagångssätt 10 2.4 Dataanalys 10 2.5 Forskningsetiska överväganden 10 3. Resultat 10 4. Diskussion 20 4.1 Resultatdiskussion 20 4.2 Metoddiskussion 21 5. Referenser 22

1. Introduktion 1.1 Problemområde Ridning är en stor idrottsgren i Sverige och de allra flesta aktiva är inte tävlingsryttare utan ridskole- och hobbyryttare. Åtta miljoner ridtimmar genomförs varje år på drygt 500 ridskolor i hela Sverige och det är Svenska Ridsportförbundet (Sv Rf) som har ansvaret för att kvalitén på ridskolorna är tillräckligt hög. På varje ridskola finns i snitt 2,5 ridlärare, enligt Ulf Wilkens Sv. Rf. Han är rikskonsulent och ansvarar bl. a. för alla yrkesprov och anläggningsfrågor såsom kvalitetssäkring och säkerhet. Min förförståelse är att ridlärarna ofta arbetar på kvällar och helger, med oregelbundna arbetstider. De arbetar för det mesta i ridhus, ofta dammiga och oisolerade, med allt vad det medför. Kyla på vintern och värme på sommaren. Ridlärare har ofta en mellanställning där de arbetar mot en styrelse i en ideell förening och samtidigt är klubbens ansikte utåt. Ridläraren sköter för det mesta all kontakt med föräldrar, barn och vuxna som rider. Styrelsen är ofta dåligt insatt i det praktiska arbetet på ridskolan och detta kan tänkas leda till konflikter mellan olika intressenter. Man är också ansvarig för ekonomi, marknadsföring m.m. Ridlärare med chefsansvar kan också få för splittrade arbetsuppgifter, eftersom de också ska hinna med de administrativa uppgifterna. Mot denna bakgrund och utifrån egen kontakt med ridskolor finns det anledning att tro att ridlärarna har flera problem i sin arbetsmiljö. De största problemen finns troligen i den psykosociala miljön, men även den fysiska miljön skulle kunna innebära påfrestningar för ridlärarna. Detta är i sig viktiga problem men kan dessutom få följder som sjukfrånvaro eller bristande engagemang i arbetet. Nedan följer en genomgång av psykosociala förhållanden som visat sig vara av betydelse för välbefinnande och hälsa och som kan antas vara viktiga även i ridlärarnas arbetssituation.

1.2 Förhållanden i den psykosociala miljön som visat sig vara av betydelse för stress, välbefinnande och hälsa Ett flertal mycket likartade listor har presenterats över förhållanden i den psykosociala miljön som är viktiga för hälsa och välbefinnande. Redovisningen nedan bygger i första hand på (Dallner, et al., 2000), som ger bakgrunden till det nordiska frågeformuläret QPS Nordic. Detta formulär användes i föreliggande undersökning för att få en beskrivning av ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö. En av utgångspunkterna för detta formulär var krav-kontroll-modellen från 1979 (Karasek & Theorell, 1990) inklusive den komplettering av modellen som gjordes av Johnson och Hall (1989). Enligt denna modell är det förhållandet upplevda krav kontra upplevd kontroll i arbetssituationen som avgör om arbetet leder till positiv eller negativ stress. Höga yttre krav i kombination med låg nivå av egenkontroll kan genom långvarig negativ spänning ge psykisk och/eller fysisk ohälsa. Om individen upplever en kombination av höga krav och hög kontroll skapas däremot positiv aktivitet som underlättar inlärning och utveckling. Johnsons komplettering innebär att socialt stöd läggs till krav- och kontrollvariablerna. Ett väl fungerande och starkt socialt stöd anses motverka stress genom att individen då har bättre möjligheter at hantera höga krav. Ett starkt socialt stöd har inverkan på hur individen bedömer stressande situationer och hur individen reagerar i dessa situationer. QPS Nordic (Dallner, et al., 2000), tar upp 10 områden som beskrivs nedan. Arbetskrav Med arbetskrav som är både kvalitativa (arbetsuppgifternas svårighetsgrad) och kvantitativa (tidspress, arbetsmängd) menas alla händelser, omständigheter och förhållanden på arbetsplatsen som kräver att individen agerar. Den fysiska omgivningen utgör också krav i arbetet, till exempel tunga lyft, dammiga lokaler etcetera. Tidigare forskning inom socialpsykologi har lagt tyngdpunkten på yrkesstress och på fysisk och mental hälsa, men eftersom ett givet objektivt förhållande kan uppfattas positivt av en individ och negativt av en annan så är det dessa subjektiva värderingar som undersöks här.

Egenkontroll av arbetet Kontrollbegrepp inom arbetslivsforskning har använts för att påvisa individens objektiva och uppfattade frihet eller möjlighet att utöva kontroll, reglera, leda och fatta beslut om sitt arbete. Åtskillnad görs mellan kontroll, förutsägbarhet och skicklighet i (eller att behärska) arbetet (mastery). I kontrollbegreppet lägger man dessutom ofta möjligheten att utnyttja och utveckla sin kompetens (skill discretion). Kontroll kan hänvisa till objektiva egenskaper i arbetssituationen, men oftast avser man upplevelsen av arbetssituationen och friheten att välja mellan olika alternativ. Förutsägbarhet gäller vilka förväntningar individen har om framtiden, vilka möjligheter som finns att utveckla förväntningar och att se mönster och regelbundenheter i omgivande arbetssituation. Med förutsägbarhet menas också individens möjlighet att förutse framtida utvecklingsmöjligheter och krav. Förutsägbarhet kan vara av stor betydelse för att kunna hantera den psykosociala arbetssituationen, särskilt som det finns anledning att tro att förutsägbarheten kommer att bli sämre i framtida arbetsorganisationer. Dålig förutsägbarhet verkar ha samband med hälsoproblem. Skicklighet i arbetet (mastery). Med skicklighet i arbetet menas individens egen uppfattning om möjligheten att nå de eftersträvade målen och resultaten. Termen skicklighet (mastery) används för att skilja denna förmåga från skicklighet att hantera krav från andra (coping). Rollförväntningar Mycket av forskningen på arbetsstressorer har de senaste 25 åren fokuserat på rollförväntningar. Rolltagande, problem och misslyckanden har studerats med många olika mätmetoder som relaterar till bland annat egenskaper i arbetsmiljön och till stressreaktioner. Ofta använda begrepp är rollklarhet (clarity), rollkonflikt, rolllöverbelastning (overload) och rolloklarhet (ambiguity) liksom termer som har att göra med stressreaktioner, till exempel rollstress och rollöverskridande. De oftast studerade stressorerna i detta sammanhang är rollkonflikt och rolloklarhet.(ex. Kahn et al 1964,Kelloway & Barling 1990). Rollkonflikter uppstår när rollförväntningar är i konflikt. Tre typer av rollkonflikter är ofta förekommande: 1. Intrasändarkonflikt. Då en person kommer med budskap som står i konflikt med varandra (dubbla budskap från en person).

2. Intersändarkonflikt. Då två eller flera personer kommer med budskap som står i konflikt med varandra. 3. Interrollkonflikter. När en person har två eller flera roller som står i konflikt med varandra. Socialt stöd Med socialt stöd menas de resurser andra, för individen, betydelsefulla personer ger. Socialt stöd kan beskrivas som en överföringsprocess som beror på egenskaper hos både avsändare och mottagare. Socialt stöd kan sägas vara utvecklingen av resurser mellan åtminstone två individer, uppfattat av avsändaren eller mottagaren, för att öka välbefinnandet hos mottagaren. Här brukar det skiljas mellan det sociala stödet från arbetskamraterna och det från cheferna. Ledarskap Ledarskap har definierats på många sätt och historiskt är konceptet lika gammalt som mänskligheten. Bass gjorde en grov klassificering av olika teman för definitionerna (Bass, 1990). Ledarskap har funnits som fokus i till exempel grupprocesser, som personlighetsroll, som maktrelation eller en kombination av dessa och många andra definitioner. Ledares negativa attityder till medarbetare och brist på intresse att förbättra arbetsmiljön kan leda till ökad stress medan ett positivt ledarskap kan hjälpa de anställda att klara av att undvika eller klara av stress bättre till exempel genom att ge uppmuntran och stöd. Organisationskultur och klimat Organisationer har förändrats mycket under den senaste tiden. Från att ha varit hierarkiska och toppstyrda till att bli platta och jämförbara med levande organismer (Morgan 1986). Edgar Schein (1990) beskriver organisationskultur som ett mönster av antaganden som är givna för en viss grupp och som gruppen lär sig att handskas med. Eftersom dessa antaganden anses fungera bra, så lärs dessa ut till nya medlemmar, som det rätta sättet att agera och tänka på. I organisationskulturen ingår det sociala och det innovativa klimatet liksom ojämlikhet och personalinriktning.

Grupparbete Med arbetsgrupp menas en grupp individer med ett gemensamt syfte. Här ingår problemlösning inom gruppen och hur den enskilde individen trivs med att ingå i arbetsgruppen. Om man trivs med att ingå i en arbetsgrupp, så ökar också välbefinnandet hos den enskilde individen. Solidaritet, moral, känsla av sammanhang etc. bildar en sammanhållning inom gruppen. Låga känslor av sammanhållning ökar risken för utbrändhet och psykosomatiska besvär. Socialt stöd från arbetskamrater förstärker individens välbefinnande. 1.3 Effekter av den psykosociala arbetsmiljön En ogynnsam psykosocial arbetsmiljö kan leda till att en känsla av stress, oengagemang i arbetet, trötthet och långsiktigt kan detta leda till försämrad hälsa. Upplevd stress och engagemang i arbetet bedömdes i föreliggande studie utifrån Stress- Energi-modellen (Kjellberg & Wadman, 2002) som beskriver individens tillstånd i två dimensioner, stress och energi. Stressnivån har i flera tidigare studier visat sig framför allt ha samband med kravnivån, men också med dåligt socialt stöd, medan energinivån visat sig vara högre då kontrollen och det sociala stödet är gott. Stressnivån har också visat sig ha samband med olika symptom på ohälsa (Kjellberg & Wadman, 2002 Trötthet är ett begrepp som används som beteckning på flera olika tillstånd. För att särskilja dessa tillstånd utvecklade Åhsberg et al. (1997) frågeformuläret SOFI ( Swedish Occupational Fatigue Inventory), som ger en beskrivning av tröttheten i fem dimensioner. 1. Brist på energi. De beskriver känslor av att kraften tagit slut. 2. Fysisk ansträngning. Orden beskriver kroppsliga upplevelser som kan vara symptom på utmattning. 3. Fysiskt obehag. Här beskrivs mer lokala kroppsupplevelser som kan tyda på symptom vid ensidigt arbete och statisk belastning. 4. Brist på motivation.. Beskriver känslor av oengagemang och brist på entusiasm. 5. Sömnighet.. Känslan av att vara sömnig. Hälsa Många besvär har visat sig kunna vara stressrelaterade, t.ex. huvudvärk, magbesvär besvär i nacke, axlar och rygg (Karasek & Theorell, 1990).

En övergripande hälsobedömning har visat sig vara en av de starkare prediktorerna av framtida sjuklighet och dödlighet (Bjorner et al 1996) och är därför intressant att ha med som komplettering till de specificerade hälsoproblemen. 1.4 Tidigare forskning om ridlärare Jag har sökt tidigare forskning för kategorin ridlärare och deras arbetsmiljö, men inte hittat någon liknande undersökning. Ulf Wilkens, som arbetat på Sv. Rf sedan 1969 känner inte heller till någon sådan undersökning. Jag har också sökt på Centrum för idrottsforskning, Riksidrottsförbundet och liknande men inte hittat något inom det området. Inte heller i databaserna PsycInfo eller Eric fanns några publikationer om ridlärare (riding master). Däremot finns mycket forskning inom psykosocial arbetsmiljö på andra arbetsgrupper. I många av dessa har standardiserade frågeformulär använts, goda möjligheter finns därför att jämföra ridlärarnas beskrivning av sin arbetsmiljö med andra yrkesgruppers beskrivning. 1.5 Syfte och frågeställningar Genom en enkätundersökning beskrivs ridlärarnas arbetsmiljö och deras upplevda stress, engagemang i arbetet trötthet och hälsa och hur chefernas och övriga ridlärare skiljer sig i dessa avseenden. Frågeställningar - Hur är ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö? - Hur mår de? - Finns det någon skillnad mellan ridlärare i chefsposition och de som har underordnad ställning i de avseendena? - Hur skiljer sig ridlärare från andra yrkesgrupper i dessa avseenden? - Vilka förhållanden i arbetsmiljön har starkast samband med stress, engagemang i arbetet trötthet och hälsa? Skiljer sig chefer och underställda i det avseendet? 2. Metod En postenkät sändes ut till chefer och underordnade ridlärare vid femtio ridskolor under hösten 2003.

2.1 Deltagare Etthundra ridlärare från femtio slumpmässigt utvalda ridskolor (en chef och en underordnad från varje ridskola). Detta ledde till en överrepresentation av cheferna. Chefsgruppen skulle med ett obundet slumpmässigt urval bli för liten för de tänkta analyserna. 2.2 Enkäten Enkäten innehöll 97 frågor uppdelade på fem huvudområden (Bilaga 1) Bakgrundsfrågor och frågor om ridskolan inkluderar åtta frågor i enkäten. Frågorna A1 A8. Psykosocial arbetsmiljö. 37 frågor hämtade från QPS Nordic (Dallner, et al., 2000), Johnson &Hall (1988) och Theorell et al. (1988). Arbetskrav inkluderar fyra frågor: Fråga 1-4. Egenkontroll i arbetet inkluderar sex frågor: 5,6 och10-13. Rollförväntningar inkluderar tre frågor: Fråga 7-9. Förutsägbarhet inkluderar två frågor: Fråga 14 och 15. Skicklighet i arbetet. Fråga 16. Socialt stöd inkluderar fem frågor: Fråga 17-19,22 och 30. Ledarskap inkluderar två frågor: Fråga 20 och 21. Organisationskultur och klimat inkluderar nio frågor: Fråga 23-25, 28, 29 och 31-34. Grupparbete inkluderar två frågor: Fråga 26 och 27. Tre variabler mäts med endast en fråga: Fråga 35: Jag trivs med att för det mesta gå helt upp i mitt arbete. Fråga 36: Största tillfredsställelsen i mitt liv kommer från mitt arbete. Fråga 37: Har du känt dig stressad den senaste tiden? Svarsskalan har fem steg, från Mycket sällan eller aldrig till Mycket ofta eller alltid. De tio indexen beräknades som medelvärdet av svaren på de ingående frågorna. Dessutom trikotomiserades svaren för vissa analyser genom att de två lägsta och de två högsta svarsalternativen slogs ihop. Tänkbara effekter av arbetsmiljön Stress-Energi-formuläret mäter upplevd stress och energi (engagemang i arbetet) (Kjellberg & Wadman, 2002). Formuläret består av en adjektivchecklista med en sexgradig svarsskala

med verbala beteckningar på skalstegen (inte alls-mycket, mycket) som konstruerats för att vara användbar i arbetsmiljöundersökningar. De sex utvalda stressorden är spänd, stressad, pressad, lugn, avslappad och avspänd och de utvalda energiorden är aktiv, energisk, skärpt, slapp, ineffektiv, och passiv. Frågan lyder: Hur har du känt dig de senaste tio minuterna? Skalornas mittpunkt är beräknad och representerar ett läge där man varken känner sig behaglig eller obehaglig till mods och varken passiv eller aktiv. Utifrån en dikotomisreing av skalorna vid mittpunkten kunde fyra undergrupper bildas av de fyra kombinationerna av låga och höga värden i de två skalorna: Slutkörda, engagerade under press, uttråkade och engagerade utan press (figur 1). Trötthet. SOFI, Swedish Occupational Fatigue Inventory (Åhsberg et al., 1997) En fråga om hur det känns när man är som tröttast. Formuläret består av fem delskalor med fyra uttryck i varje del. Här används en sjugradig svarsskala (inte alls- i mycket hög grad). Brist på energi. Uttrycken är sliten, slut, uttömd och utarbetad. Fysisk ansträngning. Uttrycken är hjärtklappning, svettig, andfådd och flåsar. Fysiskt obehag. Uttrycken är spända muskler, domnande känsla, stela leder och värker. Brist på motivation. Uttrycken är oengagerad, passiv, likgiltig och ointresserad. Sömnighet. Uttrycken är ögonen faller ihop, dåsig, gäspar och sömnig. Hälsa (Karasek & Theorell, 1990). Formuläret består av 14 frågor där man angav om man haft olika typer av besvär under den senaste månaden och om det i så fall haft samband med arbetet. Framför allt frågades om stressrelaterade symptom som huvudvärk, magbesvär besvär i nacke, axlar och rygg. Frågor som använts i flera tidigare studier. Dessutom gjordes en övergripande bedömning av hälsotillståndet jämfört med andra personer och jämfört i tid (nu jämfört med för ett år sedan). I de flesta av dessa avseenden finns möjlighet att utnyttja tidigare studier för jämförelser med andra yrkesgrupper.

2.3 Tillvägagångssätt Enkäten sänds ut med post med en påminnelse (Bilaga 2) efter två veckor. Ett följebrev (Bilaga 3) skickades med enkäten där det informerades om vilka som gjorde undersökningen, varför den utförs och hur resultaten kommer att användas och presenteras. 2.4 Dataanalys Deskriptiv statistik. Testning av skillnader mellan chefer och övriga med parametriska och icke-parametriska test. Beräkning av korrelationer för att analysera samband mellan psykosociala miljöförhållanden å ena sidan och stress, ohälsa och engagemang i arbetet å den andra. 2.5 Forskningsetiska överväganden Alla som deltar i undersökningen var anonyma och deltagandet var frivilligt. Undersökningen kommer också att publiceras i tidningen Ridsport på ett sätt som omöjliggör identifiering av enskilda personers eller arbetsplatsers svar. 3. Resultat Svarande och bortfall Av 100 utskickade enkäter så besvarades 39 stycken. De som svarade inom första veckan (20) var övervägande delen från närområdet (Gävleborgs län). Efter två veckor hade 31 personer svarat på enkäten och efter ett påminnelsebrev svarade ytterligare 8 personer. De flesta som inte svarade var från Norrbotten. 6 personer hade inte fått enkäten, den blev inte utdelad av den ansvarige för administrationen. Psykosocial arbetsmiljö Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan chefer och ridlärare i underordnad ställning i en variabel. Cheferna anser sig ha bättre kontroll över arbetstakt än övriga. Det finns också en tendens till skillnad i variablerna Kontroll av beslut, Oförenliga krav och Största tillfredsställelsen i livet kommer från arbetet. De högsta skattningsmedelvärdena för ridlärare (både chefer och övriga) fanns i variabeln Positiv utmaning i arbetet och de lägsta skattningsmedelvärdena för samma kategori fanns i variabeln Ojämlikhet (Tabell 1).

Tabell 1 Medelvärden, standardavvikelser i de psykosociala variablerna för chefer (n=22>) och övriga ridlärare (n=17). t-värden och deras p-värden från test av skillnaden mellan de två grupperna. Variabel och frågenummer Grupp Medelvärde Std. avvikelse t p Kvantitativa krav Chef 3,34,75,937,355 1,2 Övriga 3,09,94 Inlärningskrav Chef 1,98,67,999,324 3,4 Övriga 1,74,85 Rolltydlighet Chef 4,18,59 -,095,925 7,8 Övriga 4,21,99 Kontroll av arbetstakt Chef 4,11,77 2,077,045 11-12 Övriga 3,50 1,08 Stöd från chef Chef 3,66 1,26,188,852 18-19 Övriga 3,59 1,03 Socialt klimat Chef 3,84,97,635,529 23-25 Övriga 3,65,91 Innovativt klimat Chef 3,86,77 1,391,173 28,29 Övriga 3,47,99 Ojämlikhet Chef 1,41,68 -,679,501 31,32 Övriga 1,56,68 Personalinriktning Chef 2,84,96 1,328,192 33,34 Övriga 2,44,90 Positiv utmaning i arbetet Chef 4,45,46 1,103,277 5,6 Övriga 4,26,62 Kontroll av beslut Chef 4,07,55 1,747,089 10,13 Övriga 3,76,54 Uppmuntrande ledarskap Chef 3,59 1,00,753,456 20,21 Övriga 3,32 1,23 Stöd från arb.kamrater/vänner Chef 3,68,63,432,668 17,22,30 Övriga 3,61,38 Förutsägbarhet Chef 3,39,89 -,095,925 14,15 Övriga 3,41,76 Oförenliga krav fr två el flera personer Chef 2,27 1,08 1,786,083 9 Övriga 1,69,87 Skicklighet i arbetet Chef 4,05,65,493,625 16 Övriga 3,94,66 Egen trivsel av att helt gå upp i sitt arbete Chef 4,41,59 1,596,119 35 Övriga 4,00 1,00 Största tillfredst. i livet kommer från arbetet Chef 3,45,96 1,836,074 36 Övriga 2,82 1,19 Känsla av stress senaste tiden Chef 3,09 1,15,558,580 37 Övriga 2,88 1,18

% 0 20 40 60 80 100 1. Ojämnt fördelad arbetsmängd. 2. För mycket att göra. 3. För svåra arbetsuppgifter. 4. M era utbildning för arbetsuppgifterna. 5. Egna kunskaper och fördigheter till nytta i arbetet. 6. Positiva utmaningar. 7. Klart definierade mål. 8. Vetskap om krav i arbetet. 9. Oförenliga krav från två eller flera personer. 10. Påverkan av arbetsmängd. 11. Själv bestämma arbetstakt. 12. Själv bestämma paus. 13. Påverkan av viktiga beslut. 14. Förutsägbarhet om typ av arbetsuppgift. Ridlärare Referensgrupp 15. Rykten om förändringar. 16. Skicklighet i arbetet. 17. Stöd och hjälp från arbetskamrater. 18. Stöd och hjälp från närmaste chef. 19. Uppskattning från närmaste chef. 20. Uppmuntran från närmaste chef att delta i viktiga beslut. 21. Hjälp från chef att utveckla färdigheter. 22. Stöd från vänner/familj. 23. Uppmuntrande och stödjande klimat. 24. Avslappnat och trivsamt klimat. 25. Stelt och regelstyrt klimat. Figur 1. Jämförelse mellan ridlärare och referensgrupp i QPS Nordic 34+. Staplarna anger procent som bedömt arbetssituationen positivt för varje frågenummer.

% 0 20 40 60 80 100 26. Uppskattnig att ingå i arbetsgrupp. 27. Bra problemlösnig inom gruppen. 28. Uppmuntran till förbättringar. 29.Tillräcklig kommunikation. 30. Störande konflikter mellan arbetskamrater. 31. Ojämlik behandling av kvinnor och män. 32. Ojämlik behandling av äldre och yngre. Ridlärare Referensgrupp 33. Belöning för väl utfört arbete. 34. Intresse från ledningen för personalens hälsa. 35. Trivsel med att helt gå upp i arbetet. 36. Största tillfredsställelsen i livet kommer från arbetet. 37. Känsla av stress den senaste tiden. Figur 1(fortsättning från föregående sida) Jämförelse mellan ridlärare och referensgrupp i QPS Nordic 34+. Staplarna anger procent som bedömt arbetssituationen positivt för varje frågenummer. I 29 av de 37 frågorna var det en större andel av ridlärarna som gjorde en positiv värdering. Undantagen är bl. a. 1-3 (arbetskrav) och 33-34 (uppmuntran av ledningen).den största skillnaden mellan referensgrupp och ridlärare är fråga 35 (egen trivsel att helt gå upp i sitt arbete). Ingen skillnad förekommer i fråga 9 (oförenliga krav från två el. flera personer). Det finns också en signifikant skillnad mellan grupperna i fråga 13 (påverka beslut som är viktiga för arbetet)(figur 1). Stress - Energi Det finns ingen signifikant skillnad mellan chefer och övriga ridlärare i Stress- Energiskattningarna (Tabell 2).

Tabell 2. Medelvärden och standardavvikelser i stress och energivariablerna för chefer (n=22) och övriga ridlärare (n=17). t-värden och deras p-värden från test av skillnaden mellan de två grupperna. Grupp Medelvärde Standard avvikelse t p Stress Chef 1,89 1,26,194,847 Övriga 1,82 1,07 Hela gruppen 1,86 1,17 Energi Chef 3,81,75 1,113,273 Övriga 3,55,72 Hela gruppen 3,70,74 Stressmedelvärdena för ridlärare låg under neutralvärdet för stress 2,4 (varken stressad eller lugn) Energimedelvärdena för ridlärare är högre än neutralvärdena 2,7 (varken energisk eller passiv).(tabell 2). I figur 2 visas de enskilda personernas stress- och energiskattningar. Som jämförelse ges i figur 3 och 4 motsvarande figur från (Kjellberg & Wadman, 2002) I jämförelse med andra grupper är en hög andel av ridlärarna engagerade utan press och mycket få tillhörde högstressgruppen. Ingen av de som deltog i enkäten hamnade i SE-gruppen uttråkade (Tabell 3 och Figur 2). I yrkesgruppen resebyråtjänstemän ligger de flesta i gruppen engagerade under stress och många ligger också i gruppen engagerade utan stress. En finns i gruppen uttråkade, medan ingen ligger i gruppen slutkörda ( Figur 3). Bland bilarbetare ligger de flesta i gruppen engagerade utan press och är sedan ganska jämt fördelade i de övriga tre grupperna( Figur 4).

Hög stress Slutkörda Engagerade under press Hög energi Uttråkade Engagerade utan press Figur 2. Stress-Energi-skattningar från ridlärarna (n=39). Hög stress Slu tkörda Engagerade under press Låg energi Hög en erg i Uttr åkade Engagerade utan press Låg stress Figur 3. Stress-Energi-skattning från resebyråtjänstemän (n= 69).

Slutkörda Engagerade under press Energi Uttråkade Engagerade utan press Figur 4. Stress-Energi-skattning från bilarbetare (n=178). Tabell 3. Fördelning mellan SE-grupperna i sju olika yrkesgrupper. Skol-personal (n=74) % Kronof.- myndigh.(n=11 1) % Dagstid-ning (n=242) % Stress-energigrupper Arbetslivsinstitutet (n=128) % Monteringsarbetare (n=299) % Sjukhuspersonal (n=239) % Ridlärare ( n=39) % Slutkörda 9 20 35 3 21 34 8 Engagerade under press 53 20 20 42 21 31 26 Uttråkade 3 15 15 1 25 11 0 Engagerade utan press 35 45 25 54 32 23 67 Hög stress 62 40 55 45 42 65 33 Hög energi 88 65 45 96 53 54 92 Tabell 3 är hämtad från en studie gjord vid Arbetslivsinstitutet, i samråd med professor Anders Kjellberg.

Tabell 4. Medelvärden för chefer och övriga ridlärare i SOFIs fem trötthetsskalor. Grupp Medelvärde Standard avvikelse t p Brist på energi Chef 3,63 1,56,127,900 Övriga 3,56 1,69 Fysisk ansträngning Chef 1,11 1,15,071,943 Övriga 1,08 1,25 Fysiskt obehag Chef 2,22 1,64-1,213,233 Övriga 2,85 1,61 Brist på motivation Chef 1,46 1,50-1,345,187 Övriga 2,21 1,89 Sömnighet Chef 2,28 1,81-1,000,324 Övriga 2,87 1,80 Det högsta medelvärdet för både chefer och övriga ridlärare finns i trötthetsvariabeln Brist på energi och det lägsta medelvärdet i variabeln Fysisk ansträngning. I variabeln Brist på motivation finns den största, men ej signifikanta skillnaden mellan chefer och övriga ridlärare där övriga ridlärare har större brist på motivation än cheferna (tabell 4). Ridlärare är tröttare än de övriga yrkesgrupperna i den allmänna trötthetsskalan, brist på energi. Ridlärarna visar inte någon egentlig fysisk utmattning, däremot förekommer fysiskt obehag och sömnighet (Figur 5). 6=till en väldigt hög grad 6 5 4 Lärare, n=112 Brandmän, n=90 Kassabiträden, n=104 Busschaufförer, n=148 Lokförare, n=143 Ridlärare, n=39 3 2 1 0=inte alls 0 Brist på energi Fysisk ansträngning Fysiskt obehag Brist på motivation Sömnighet Figur 5. Skattning av trötthetsaspekter från olika yrkesgrupper, jämfört med ridlärare.

Samband mellan psykosocial miljö, stress, energi och trötthet. Tabell 5. Korrelation mellan psykosociala variabler i QPS och trötthet, stress och energi. Psykosociala variabler Kvantitativa krav Inlärningskrav Rolltydlighet Kontroll av arbetstakt Stöd från chef Brist på energi Fysisk ansträngning Fysiskt obehag Brist på motivation Sömnighet Stress Energi Correlation,375(*),016,083,049,311,473(**),036 Correlation,304,179,262,242,130,157 -,112 Correlation -,249 -,378(*) -,165 -,151 -,186 -,037,296 Correlation -,307,034 -,245 -,123 -,302 -,389(*) -,126 Correlation -,246 -,025 -,263 -,272 -,148 -,161 -,121 Socialt klimat Correlation -,445(**) -,141 -,245 -,261 -,258 -,353(*),086 Innovativt klimat Ojämlikhet Personalinriktning Positiv utmaning i arbetet Kontroll av beslut Uppmuntrande ledarskap Förutsägbarhet Skicklighet i arb. Egen trivsel i arb. Största tillfredst. i livet kommer fr.arb. Känsla av stress senaste tiden Correlation -,339(*) -,247 -,362(*) -,126 -,159 -,267,263 Correlation -,031,048,181,029,154,218,255 Correlation -,090 -,017 -,262 -,153 -,048 -,212 -,080 Correlation -,309 -,440(**) -,369(*) -,207 -,376(*),033,211 Correlation -,336(*) -,096 -,364(*) -,398(*) -,268 -,332(*),121 Correlation -,189 -,003 -,292 -,313 -,046 -,033,018 Correlation,080 -,021,210,191 -,102,197 -,363(*) Correlation -,501(**) -,386(*) -,359(*) -,246 -,320(*) -,410(**) Correlation -,516(**) -,411(**) -,436(**) -,552(**) -,496(**) -,192,402(*) Correlation,038 -,205 -,044 -,204 -,379(*) -,319(*) -,310,040 Correlation,535(**),168,294,406(*),463(**),695(**) -,184 * Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). ** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Tabell 5 visar korrelationerna mellan de psykosociala områdesvariablerna i QPS Nordic 34+. De flesta sambanden visar variabeln Egen trivsel i arbetet som korrelerar negativt med alla trötthetsvariabler på en procents signifikansnivå och energivariabeln på fem procents

signifikansnivå. Skicklighet i arbetet korrelerar signifikant negativt med trötthetsvariablerna, förutom Brist på motivation. Skicklighet i arbetet korrelerar också negativt med Energi. Variablerna Socialt klimat och Innovativt klimat korrelerar negativt med Brist på Energi. Känslan av stress visar på ett positivt samband med Brist på energi och motivation liksom med Sömnighet och stress. Självskattad hälsa I den övergripande hälsoskattningen ansåg 56 procent att de hade ganska bra hälsotillstånd jämfört med andra personer i samma ålder. 59 procent av ridlärarna bedömde att den egna allmänhälsan var lika bra som för ett år sedan. De flesta ansåg att de hade någon typ av besvär som hade samband med arbetet. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan chefer och övriga ridlärare i hälsoskattningen. I figur 6 visas hur många procent av ridlärarna som hade någon typ av besvär som de uppfattade hade samband med arbetet, jämfört med en referensgrupp (SCB, 2004). Övriga besvär som togs upp i hälsoskattningen hade små samband med arbetet. Jämfört med referensgruppen hade ridlärarna markant mera besvär i rygg, axlar, armar och i höfter, ben, knän och fötter. Huvudvärk Halsbränna, sura uppstötningar Höfter, ben, knän el. fötter Typ av besvär Handleder och händer Axlar o armar Referensgrupp Ridlärare Nedre delen av ryggen Övre delen av rygg o axlar 0 10 20 30 40 50 % Figur 6. Självskattad hälsa. Typ av besvär i samband med arbetet. Jämförelse med referensgrupp från SCB. Staplarna anger procent som angett besvär i negativ bemärkelse.

4. Diskussion 4.1 Resultatdiskussion. Ridlärarna som deltog i enkätundersökningen ( både chefer och övriga) ansåg sig ha stora möjligheter att påverka beslut, att själv bestämma arbetstakt och när man ska ta paus. Vetskapen om arbetsuppgifter i förväg är stor och ridlärarna är i stort sett nöjda med sin egen förmåga att lösa problem i arbetet. Förutsägbarhet, skicklighet i arbetet och kontroll av arbetssituationen upplevs som höga. De flesta tycker att de har rätt utbildning för arbetsuppgifterna. 80 procent av ridlärarna anser sig få stöd och hjälp i arbetet från arbetskamrater och från vänner/familj när det är besvärligt på arbetet. Däremot anser sig enbart drygt hälften av ridlärarna få stöd och hjälp i arbetet liksom uppskattning för arbetsprestationer från närmsta chef och 69 procent tycker att de får uppmuntran av sin chef att delta i viktiga beslut. Ridlärarna anser sig må relativt bra när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Resultaten visar att ridlärare i chefsposition inte skiljer sig från övriga ridlärare i den psykosociala arbetsmiljön, förutom i kontroll av arbetstakt, där cheferna anser sig ha större kontroll än övriga ridlärare. Eftersom deltagandet i enkätundersökningen bara är 39 procent, så går det dock inte att se resultaten som representativa för hela populationen. En stor skillnad i jämförelse med andra arbetsgrupper är egen trivsel i arbetet och att ingen i Stress-Energiskattningen hamnar i gruppen uttråkad, vilket kan bero på att ridläraryrket väljs på grund av det egna intresset för hästar och ridning. I den öppna frågan Vilka förhållanden på arbetet är de viktigaste orsakerna till hälsobesvär? så ansåg övervägande delen av ridlärarna att tunga lyft i samband med mockning, damm vid höhantering och stå i kalla ridhus (efter att först ha ridit och blivit svettig och ofta utan att ha möjlighet att byta kläder) var den största orsaken till besvären. Trots att yrkesgruppen ridlärare har en högre andel besvär i arbetet (ryggont, ont i axlar höfter o. liknande) än referensgruppen, så är den egna trivseln stor.

Ridlärare i chefsbefattning är inte mera stressade och visar inte fler symptom på ohälsa än de som har underordnade befattningar. Ridlärare ( både chefer och övriga) anser att känslan av stress ökar vid kvantitativa krav det vill säga vid ökad arbetsmängd. Däremot finns inget samband mellan bristande möjligheter att påverka beslut, klart definierade mål och störande konflikter mellan arbetskamrater. Den egna trivseln i arbetet minskar trötthetssymptomen och ökar energin, anser de flesta ridlärarna. 4.2 Metoddiskussion. För få deltagare var med i undersökningen, för att flera skulle ha deltagit så skulle enkäten presenterats på ett bättre sätt. I stället för att kontakta ridskolorna direkt, så vore det bättre ett gå upp på distriktsnivå och presentera undersökningen. Eftersom flera ridlärare säger sig inte ha fått enkäten och att administrationen inte fungerar som den ska, så vore det bättre om ridlärarna fick enkäten direkt tilldelad. Enkäten kunde ha delats ut på,till exempel, ridlärarnas fortbildningsdagar i stället för att skickas ut per post. Mera tid behövs för att genomföra en trovärdig undersökning. Innehållet i enkäten skulle också kunna ändras något. I stress-energiformuläret är frågan hur du känt dig de senaste tio minuterna, vilket inte behöver betyda att personen i fråga befinner sig på sin arbetsplats och kan därför förklara en del uteblivna samband i undersökningen. Frågan borde istället vara Hur brukar du känna dig på arbetet? Fortsatt forskning Förslag på fortsatt forskning inom området. Eftersom så få deltog i undersökningen så skulle vidare forskning behövas på detta område, förslagsvis med ett större deltagarantal. Enkäten kunde då också innehålla frågor om mobbing och trakasserier. De flesta deltagarna i enkätundersökningen var kvinnor, (36 kvinnor och 3 män), så det skulle vara intressant att genomföra en undersökning med genusperspektiv.

5. Referenser Bjorner, J. B., Söndergaard Kristensen T., Orth-Gomér K., Tibblin G, Sullivan M, Westerholm P.(1996). Selfrated health, a useful concept in research, prevention and clinical medicine. Uppsala; Forskningsrådsnämnden; 1996. Bass, B. M. (1990) Bass & Stodgdill s handbook of leadership. Theory, research & managerial applications (3 rd ed.) New York: Free Press. Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E., (2000).Användarmanual för QPSNordic Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetslivsrapport 2000:19 Johnson, J. V. & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a crosssectional study of a random sample of the Swedish working population. American Journal of Public Health, 78, 1336-1342. Kahn, R. L., Wolfe, D. M., Quinn, R. P., Snoek, J. D., & Rosenthal, R. (1964). Organizational stress: Studies in role conflict and ambiguity. New York: Wiley. Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work, stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books Kelloway, E., & Barling, J. (1990). Item content versus item wording: Disentangling role conflict and role ambiguity. Journal of Applied Psychology 75, 738-742. Kjellberg, A. & Wadman, C. (2002) Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär. En prövning av Stress-Energi-modellen. Arbete och Hälsa 2002:12. Morgan, G., (1986).Images or organization. New York: Sage Publications. Schein, E. (1990). Organizational culture. American Psychologist 45, 2, 109-119. Theorell, T., Perski, A., Åkerstedt, T., Sigala, F., Ahlberg-Hultén, G., Svensson J. & P. E. (1988). Changes in job strain in relation to changes in physiological state. Journal of Human Stress, 14, 189-196. Åhsberg, E., Gamberale, F. & Kjellberg, A. (1997). Perceived quality of fatigue during different occupational tasks. Development of a questionnaire. Journal of Industrial Ergonomics, 20, 121 135. Åhsberg, E. (2000). Dimensions of fatigue in different working populations. Scandinavian Journal of Psychology 41, 231-241 Besvärstabell, Arbetsmiljöundersökningen, SCB. Åtkomst februari 13, 2004, från http://www.scb.se/templates/tableorchart