Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)



Relevanta dokument
STRESS- höna eller ägg?

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Bemötande. Uppträda mot någon

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Kränkande särbehandling

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Riktlinje vid kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Policy för diskriminering och kränkande särbehandling

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Den yttersta tragedin

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Personalenkät /2/2011

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

FRCK Diskrimineringspolicy

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Likabehandlingspolicy Tillämpning Arbetet

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Policy kränkande särbehandling och diskriminering

Angående arbetsmiljöfrågor.

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling

kränkande särbehandling

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Policy för likabehandling

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Kränkningar, diskriminering och repressalier

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Med kränkande särbehandling

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Riskbedömning genom friskfaktorer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kränkande särbehandling

Handlingsplan vid Kränkande särbehandling

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier


Rutin. Rutin för kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. Vad säger lagen? HaV:s ståndpunkt

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

Sven Lindblom 1

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Lindgårdens förskola

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Mellan den som utsätts och den som utsätter står du.

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket. Vår vision

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Personalpolitiskt program

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Nova Futura - Bosse Angelöw

Transkript:

Definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att kunna förverkliga sina vitala livsmål (fritt efter Nordenfelt) Hälsa är att ha överskott i förhållande till vardagens krav (P Hjort)

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra Hälsofrämjande Förhindra Förkorta Föra åter Systematiskt; Undersöka Göra riskbedömningar Handlingsplan/åtgärda Uppföljning Utgå från det som stärker hälsans olika dimensioner; Fysiska - ork Psykiska/mentala- vilja Sociala -samarbete Existentiella; KASAM

Den psykosociala arbetsmiljön En av de största utmaningarna på arbetsmiljöområdet i vår tid Mikael Sjöberg Generaldirektör Arbetsmiljöverket

Europaomspännande inspektion 13.000 inspektioner 2012 i Europa 50% av arbetsgivarna gör inte systematiska riskbedömningar kring den psykosociala arbetsmiljön 66% av arbetsgivarna fick inspektionsmeddelande att åtgärda brister

De vanligaste kraven pååtgärder Hög arbetsbörda rörde Stress Hot och våld Påfrestande relationer

En hel del positivt finns att notera 50% av arbetsgivarna gör psykosociala riskbedömningar Ungefär lika många vidtar åtgärder för att eliminera eller minska riskerna Vissa arbetar endast med att mildra skador

Samverkan De flesta av arbetsgivarna som gjort riskbedömningar, har gjort det i samverkan med so och/eller medarbetarna

MEN En hög procent arbetar inte systematiskt med uppföljning av att åtgärderna fått avsedd effekt

Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Det som påverkar oss psykiskt och socialt i arbetsmiljön- positivt och negativt

När förändringens vindar blåser Bygger en del vindskydd Medan andra bygger väderkvarnar Mao Zedong

Individens förändringskurva Förnekande Motstånd Anklagelser Stabilitet Nya idéer Aggressivitet Flykt Låg motivation Isolering Hopplöshet Vantrivsel Ska jag sluta Handlingsförlamning Avlärning Inlärning Ser framåt, problem och möjligheter Acceptans

Fyrarummaren Nöjdhet: Anpassning. Allt känns rätt bra. Ingen önskan om förändring. Realism. Upplevelse att vara vem som helst-vanlig Censur/förnekande: Pseudoanpassning. Ansträngd självbehärskning. Ihåligt. Hålla masken. Irritation Inspiration/förnyelse: Skapande förändring. Känsla av att vara i utveckling. Aha upplevelser. Öppen. Intensiv kontakt med nuet. Känslor av gemenskap. Energi. Idéer. Vill påverka. Förvirring och konflikt: Något känns fel. Jag eller de andra. Självupptagen. Mindervärdighetskänslor.Tviv el. Dålig kontakt med andra.

Varför konflikter? Du har behov du vill ha tillgodoseddaden andra parten har andra intressendet är därför ni har en konflikt

Konfliktstilar Kamp Kompromiss Undvikande Anpassning Samverkan

MED KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AVSES återkommande, klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap Arbetsmiljöverkets författningssamling

Exempel påkränkande särbehandling Förtal Undanhållande av information Förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande Omotiverade ändringar i arbetsuppgifter Nedvärdering av personlighet eller utseende Sexuella trakasserier Överdriven kontroll Göra sig rolig pånågons bekostnad Jargong Utfrysning

Krav - kontroll och hälsa Frisk - riskfaktorer Låga Krav Höga Hög Kontroll Låg Avspänd mår bra Passiv Risk; depression Aktiv mår bättre Spänd Risker; smärta, högt blodtryck, hjärt-kärl Stöd

Stresskonen Fri tillgång till hela intellektet, Vidsynthet, Överblick, Mottaglighet, Nyanseringsförmåga, Tålamod, Medmänsklighet, Intelligens, Fördomsfrihet, Smidighet Samarbete, Konstruktiv konflikthantering, Positiv Konkurrensbeteende, Utmanande, Rivalitet Begränsat intellekt, Trångsynthet, Stereotypt beteende Fiendskap, Destruktiv konflikthantering, Hotfull Förmörkning, Reflexbeteende Sårande, Total hänsynslöshet Panik

VÅLD OCH HOT I ARBETSMILJÖN Varje dag drabbas sex arbetstagare såallvarligt av hot eller våld att de tvingas vara sjukskrivna En del av dessa kommer att vara långtidssjukskrivna De allra flesta av de drabbade är kvinnor Statsanställda män uppger sig vara mer utsatta för våld och hot än statsanställda kvinnor

UNDERSÖKNINGEN Ingen ökning av våld och hot under 2000 talet, men många utsatta Drygt 20% uppgav 2011 att de utsatts för våld eller hot de senaste 12 månaderna En ökning av antalet anmälningar om arbetsskada p g a våld eller hot har skett-likaså angående våld mot tjänsteman Det finns dock betydande mörkertal när det gäller drabbade i statlig verksamhet

UNDERSÖKNINGEN VISAR att det förebyggande arbetet mot våld och hot inte är särskilt etablerat inom statlig verksamhet att genusperspektiv i stort sett saknas att incitamenten för att tillbuds och/eller arbetsskaderapportera inte alltid är såstarka att arbetet på många håll saknar helhetssyn- mjukt och hårt

att det på vissa håll i operativa verksamheten finns en kultur av att lite får man tåla att ovanstående motverkar de centrala satsningar som görs

När jag öppnar munnen får det konsekvenser för andra

Kommunikation och bemötande

DET GODA SAMTALET Ömsesidig respekt Ömsesidig ärlighet Ömsesidig åsiktsfrihet Ömsesidig öppenhet

JAG-BUDSKAP för att förmedla behov och önskningar Beskriv vad du hör eller ser (subjektivt) Beskriv den konsekvens detta får för dig Beskriv en önskad förändring Beskriv vad den förändringen skulle betyda för dig

AKTIVT LYSSNANDE- för att ta reda på den andres behov Jag hör vad du säger Jag förstår vad du säger Jag förstår vad du vill ha sagt

Livspositioner Erich Berne Den grundinställning jag har till mig själv och andra Präglar i högsta grad kommunikationen mellan människor

Jag är OK Du är OK Vi föds som okay personer Starkt förankrat + Tror på sig själva och andra. God självkänsla

Jag är inte OK Du är OK Depressiv och mycket vanlig i vår kultur Jante Dessa personer vågar sällan ställa krav. Andra lyckas med allt men jag misslyckas Tror aldrig på komplimanger

Jag är OK Du är inte OK Livet är ett evigt tävlande Jag kan vinna bara om andra förlorar Jag känner mig ofta aggressiv

Jag är inte OK Du är inte OK Dessa människor har tidigt mycket negativa livserfarenheter Ingen, allra minst jag, har något värde Hopplöshet Likgiltiga och opålitliga Brister i respekt och uthållighet

Den mogna gruppen Målet är tydligt för alla Fokus på uppgift Riklig kommunikation Tillåtet att visa känslor Gruppen utvärderar kontinuerligt sitt arbete Störningar tas upp tidigt

Känsla av sammanhang, Kasam, byggs upp av känslan av: MENINGSFULLHET Inre motivation, drivkraft, grundläggande byggsten BEGRIPLIGHET Förståelse, tolkning av sammanhang, orsak och verkan. HANTERBARHET Se handlingsvägar, tro på lösning, påverka sin situation på egen hand eller med andras stöd och hjälp PersonalDialog 2009,

Konflikter Surdeg Konflikt Svårighet Störning

Socialt stöd och Kasam gör skillnad Påfrestningar (stressorer) kan leda till stress och ohälsa eller upplevas som stimuli, enligt Antonovsky i Hälsans mysterium: Påfrestningar (stressorer) Hög Kasam och starkt socialt stöd Låg Kasam och svagt socialt stöd Stimuli och bibehållen hälsa Stress och ohälsa 2009, Rolf Gustafson, DialogPROMOTION

VAD BLIR DITT BIDRAG?

Förebyggande och främjande arbete Systematiska riskbedömningar i samverkan och som inbegriper genusperspektiv Friskbedömningar Ge den enskilde arbetstagaren kontroll, inflytande och delaktighet Tydlig organisationsstruktur Tydliga förväntningar Vem gör vad? Rimliga prestationskrav Möjlighet till återhämtning Utvecklingsmöjligheter

Utvecklat, medvetet ledarskap-vad vill jag som chef med mitt arbetsmiljöarbete? Diskrimineringsgrunder na Mångfald Medvetet medarbetarskap

anitha.kiianlinna@telia.com