Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

Relevanta dokument
KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,

Övningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel

Kap. P. Detta kapitel utgör Inledande kurs i matematik. I kapitlet beskrivs vilka bakgrundskunskaper som förutsätts.

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

ENVARIABELANALYS FÖR F OCH Q HT 2012, 10 HP

5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.

Repetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009

Lektioner Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

SF1625 Envariabelanalys

Kapitel 3 Diskreta slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar

Teorifrå gor kåp

Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Välkommen till Matematik 3 för lärare!

Matematik i Gy Susanne Gennow

Läsanvisningar Henrik Shahgholian

Matematik 4 Kap 3 Derivator och integraler

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR D, I OCH PI, FMSF45 & MASB03

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

Tentamen IX1304 Matematik, Analys , lösningsidéer

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

Förord till läraren. 1. Mer praktisk information

4 Diskret stokastisk variabel

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Instuderingsfrågor i Funktionsteori

Våra vanligaste fördelningar

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Jörgen Säve-Söderbergh

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Matematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Flervariabelanalys. Undervisning Undervisning sker i form av föreläsningar (39 st) och lektioner (20 st).

Lärmål Sannolikhet, statistik och risk 2015

Föreläsning 12: Repetition

Modul 1 Mål och Sammanfattning

SF1625 Envariabelanalys

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

SF1625 Envariabelanalys

En Guide till hur man Pluggar för Tentan. 1 Hur man Läser Matte.

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009.

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

KURSPLANERING 5B1138 REELL ANALYS II, VT06

Meningslöst nonsens. December 14, 2014

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 3, OCH INFÖR ÖVNING 4

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik

Föreläsning 1. X kallas för funktionens definitionsmängd, mängden av funktionens alla värden kallas funktionens värdemängd.

ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016

Föreläsning 7. SF1625 Envariabelanalys. Hans Thunberg, 13 november 2018

SF1625 Envariabelanalys

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Läsanvisningar till: R.A. Adams, Calculus, a Complete Course, 4th ed.

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

Ledtrå dår till lektionsuppgifter

Upphämtningskurs i matematik

TAMS79: Föreläsning 6. Normalfördelning

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.

Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator

TMS136. Föreläsning 4

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TNA003 Analys I för ED, MT, KTS

5.6 Matematik. Bedömning

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

Planering Analys 1, höstterminen 2011

LMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Kap 6: Normalfördelningen. Normalfördelningen Normalfördelningen som approximation till binomialfördelningen

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.

MATEMATIK. Ämnets syfte

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

Lärarutbildningsnämnden Matematik. Kursplan

ÄMAD04, Matematik 4, 30 högskolepoäng Mathematics 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

TMS136. Föreläsning 7

KURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012

TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Transkript:

Avsnitt 1, Inledning ( Adams P1,P3,P4, P5) Genomgång och repetition av grundläggande begrepp. Funktion, definitionsmängd, värdemängd. Intervall. Olikheter. Absolutbelopp. Styckvis definierade funktioner. Parablar. Skiftning och skalning. Matematiska modeller. P.1. Intervallbeteckningar (s5), olikheter, belopp. P3. Parabler, skalning och skiftning (s19-21) P4. Vad är en funktion? (definition 1, s24). Se till att du förstår begreppen: Definitionsmängd (domain) Värdemängd (range) P5. Sammansatta funktioner. Se till att du förstår exempel 3 & 4 (s33-34) Styckvis definierade funktioner. Se till att du förstår exempel 6-9 (s35-36) Övning 1: P1. 16, 22, 41, 43, 44 P3. 15, 40 P4. 5, 6, 8, 13, 37 P5. 9 Avsnitt 2, Gränsvärden och kontinuitet ( Adams 1.1-1.4) Exempel på hastigheter och ytor. Gränsvärden av funktioner. Gränsvärden i oändligheten. Kontinuitet. 1.1. Principerna i Exempel 1, 2, 4. Se till att du förstår principen i exempel 4 (s60-61) 1.2. Principen för gränsvärde Se till att du: förstår begreppen höger och vänster gränsvärde kan använda regler för gränsvärden, Teorem 2 & 3 1.3. Gränsvärden i oändligheten. Se till att du kan bestämma gränsvärden för polynom och bråk Se till att du förstår exempel 2, 4, 8, 9, 10 (s72-74) 1.4 Kontinuitet Se till att du förstår begreppen kontinuitet kontinuitet i en punkt kontinuitet i ett intervall Se till att du förstår Teorem 8 (s80) Övning 2: 1.1. 9-11 1.2. 14, 20, 22, 34 1.3. 4, 9, 33 1.4. 1-3, 8 P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5. 1, 25 1.1. 5-7 1.2. 1, 7, 9 1.3. 1, 3, 5, 11 1.4. 4, 7

Avsnitt 3, Derivator ( Adams 2.1-2.7, 2.11) Begreppet derivata, elementära derivator och grundläggande deriveringsregler räknas som förkunskaper och förutsätts kända från gymnasiet. Om du känner dig osäker är det läge att repetera, se rutan till höger. Föreläsningen behandlar: Tangenter och lutning. Normaler. Derivering. Översikt över deriveringsregler. Medelvärdesteroremet. Förändringshastighet. Hastighet och acceleration Förkunskaper! Elementära derivator Tabell 1 (s 102) Deriveringsregler (2.3) Derivatan av sinus och cosinus (s 120) Några repetitionsexempel för att testa dina förkunskaper 2.3: 1, 7, 13, 19, 21, 45 2.4: 1, 3, 13, 37 2.5: 3, 9, 11, 17, 31, 51 2.11. 1 Bestämma elementära derivator (med hjälp av formelsamling). Behärska deriveringsregler: derivatan av en produkt derivatan av en kvot kedjeregeln Förstå och kunna använda sambandet mellan derivatan, lutningen hos en kurva och tangenten. Förstå och kunna förklara sambandet mellan derivatan och en kurvas utseende Förstå och kunna använda derivatan för att beskriva förändringar och hastigheter Övning 3: 2.2. 1+5, 3, 2.3. 46 2.4. 11+18, 25, 27 2.5. 27, 51 2.6. 13, 14 2.7. 5, 7, 19, 31 2.11. 3, 7, 15 Avsnitt 4, Mer om derivator ( Adams 2.8-2.10) Högre ordningens derivator. Induktion. Implicit derivering. Begynnelsevärdesproblem. Kunna bestämma högre derivator. Förstå och kunna använda induktion. Implicit derivering: Förstå principen och tillämpa på enkla exempel. Förstå principen för begynnelsevärdesproblem. Övning 4: 2.8. 13, 19 2.9. 10, 15, 21 2.10. 17, 19, 29, 39, 43 2.8. 1, 5, 11 2.9. 1, 3, 9 2.10. 1, 3, 9, 13

Avsnitt 5, Inverser, Exponential- och logaritmfunktioner ( Adams 3) Inversa funktioner. (3.1) Logaritm- och exponentialfunktion (3.2-3.3) Tillväxtproblem (3.4) Känna till vad en invers funktion är. Kunna ge exempel på några vanliga inversa funktioner Kunna bestämma enkla inverser. Exponential- och logaritmfunktioner: Kunna använda, med tillhörande räknegler. Känna till vanliga gränsvärden för. Kunna formulera tillväxtproblem som en diffekvation. 3.1. 1 3.2. 1, 3, 5 3.3. 1, 3, 7, 20, 31 3.4 9 Övning 5: 3.1. 5, 7 3.2. 9, 13, 15, 17 3.3. 5, 13, 15, 16, 17, 25, 58 3.4. 1, 3, 5, Avsnitt 6, Derivatatillämpningar ( Adams 4) Tillämpningar (4.1) Extremvärden och tillämpningar (4.2, 4.5) Linjär approximation (4.7) Förstå sambandet mellan derivata och förändring av storheter, och kunna tillämpa detta. Kunna lösa extremvärdesproblem (rutan s 238-239) Kunna principen för linjär approximation 2.7. 4.1. 1, 3, 21 2.11. 4.2 1, 119, 39 4.1. 4.5 1, 73, 21 4.2 4.7 1, 19, 39 Övning 6 4.1. 5, 13, 31 4.2 5, 7, 9, 21, 27, 29, 41 4.5 3, 9, 21, 29 4.7 3, 7, 15 Avsnitt 7, Integraler ( Adams 5) Summor (5.1), area som summor (5.2) Egenskaper hos integraler (5.4) Huvudsatsen (5.5) Förstå grundläggande egenskaper hos integraler Övning 7: 5.1. 3, 9, 11, 17, 21, 37 5.2. 3, 11 5.4. 7, 9, 13, 29, 34 5.5 15, 23, 49 Förkunskaper! Elementära integraler, se tabell s 302-303: 1-10, 15-18 Egenskaper s 291-293 Några repetitionsexempel för att testa dina förkunskaper 5.1: 1, 7 5.4: 1, 17, 23, 35 5.4 (använd metoden från ex 1, sid 293): 3, 5, 13 5.5 1, 5, 9, 13, 21

Avsnitt 8, Mer om integration ( Adams 5.7 6.1, 6.3) Tillämpning: Arean av plana ytor (5.7) Integrationsteknik: Substitution (5.6) Partiell integration (6.1) Rationella funktioner och partialbråk (6.3) Bestämma arean av plana ytor Förstå och kunna använda partiell integration Förstå och kunna använda substitutioner Förstå tekniken med partialbråk 5.6. 1, 3, 5 5.7. 1, 3 6.1 1 6.3 1 Övning 8: 5.6. 7, 9, 15, 23 5.7. 5, 7, 15, 17, 25 6.1. 3, 5, 21 6.2. 3 6.3. 3, 5, 17 Avsnitt 9, Integration: tillämpningar ( Adams 7.1, 7.3, 7.7, 7.9) Volymer (7.1) Båglängder (7.3) Ekonomi (7.7) Separabla diffekvationer (7.9) Förstå och kunna använda de grundläggande metoderna för volymberäkning. Skivor Cylindriska skal Kunna beräkna båglängder Övning 9: 7.1. 3, 7, 11 7.3 3, 5, 9 7.7. 3, 9, 11 7.9. 1, 5, 7 7.1. 1, 5 7.3. 1 7.7. 1, 5 7.9. 3 Avsnitt 10, Serier ( Adams 9.1, 9.2, 9.6) Talföljder (9.1) Geometriska serier, konvergens (9.2) Taylorserier (9.7) Förstå begreppet konvergens. Kunna avgöra om en geometrisk serie är konvergent (och kunna bestämma summan) Förstå principen för potensserier 9.1. 1, 9, 13, 9.2. 1, 9 9.6. 1 Övning 9: 9.1. 3, 5, 15, 17, 19 9.2. 3, 5, 7 9.6. 5, 11, 15 9.7. 23

Avsnitt 11, Diffekvationer ( Adams 3.7, 7.9, 17.1, 17.2, 17.6) 2:a ordningens linjära diff.ekv. (3.7, 17.6) 1:a ordningens linjär diff.ekv, integrerande faktor (7.9) 1:a ordningens homogena diff.ekv. (17.2) Kunna lösa diffekvationer med Mathematica Kunna lösa enkla typer av diffekvationer för hand Kunna tolka lösningarna Kunna förstå betydelsen av begynnnelsevärden 3.7: 1, 7 17.1: 1, 3, 5 17.6: 1 Övning 11: 3.7: 2, 6, 10, 19, 24, 7.9: 11, 15, 17 17.2: 2, 6 17.6: 2, 4, 12 Avsnitt 12, Sannolikhetslära ( Blom 2) Sannolikheter Kombinatorik Betingad sannolikhet Oberoende händelser (se sammanfattning på sid 37) Behärska ovanstående begrepp och kunna tillämpa dem Övning 12: (kap 2.9): 2.6, 2.8, 2.9, 2.13, 2.21, 2.23 2.31, 2.39, 2.40 Förkunskaper från Matematik I Multiplikationssatsen (s. 20). Dragning med och utan återläggning (satserna 2.5, 2.6, 2.7, 2.8) (2.9): 2.1, 2.2 2.4 2.5 Avsnitt 13, Stokastiska variabler ( Blom 3) Stokastiska variabler (3.2) Diskreta stokastiska fördelninger (3.3, 3.4) Kontinuerlig stokastisk variabel (3.5) Kontinuerliga fördelningar (3.6) Fördelningsfunktion (3.7) (3.12): 3.1, 3.3, 3.10, 3.11, 3.16, 3.17 Övning 13: (kap 3.12): 3.2, 3.4, 3.8, 3.9, 3.11, 3.14, 3.20, 3.22

Avsnitt 14, Väntevärden, spridningsmått ( Blom 5) Väntevärde 5.2ab (ej c) (def 5.1) Varians och standardavvikelse 5.3 (def 5.2,5.3, sats 5.6,5.7) Summa och linjärkombination 5.5 (sats 5.10, 5.11) Stora talens lag 5.6 Beräkna väntevärde, varians och standardavvikelse Övning 14: (kap 5.9): 5.2, 5.4, 5.6, 5.9, 513, 5.15, 5.23, 5.31 (5.9): 5.1, 5.3, 5.12, Avsnitt 15, Normalfördelningen ( Blom 6) Normalfördelningen (6.2) Standardiserad normalfördelning (6.3) Allän normalfördelning (6.4) Linjärkombinationer (6.6, sats 6.3, 6.4, 6.5) Centrala gränsvärdessatsen (6.7, följdsats 6.8.1) Bestämma sannolikheter för normalfördelade stokastiska variabler summor av normalfördelade stokastiska variabler samt tillämpa detta Förstå och tillämpa centrala gränsvärdessatsen Övning 15: (kap 6.9): 6.8, 6.10, 6.12,, 6.15, 6.19, 6.21, 6.23 Avsnitt 16, Några andra fördelningar ( Blom 7) Binomialfördelningen (7.2ab) Poissonfördelning (7.4ab) Hypergeometrisk fördelning (7.5a) Bestämma sannolikheter för stokastiska variabler som är binomialfördelade Poissonfördelade hypergeometriskt fördelade samt tillämpa detta (6.9): 6.1, 6.3, 6.7 (7.7): 7.4, 7.6 Övning 16: (kap 6.9): 7.1, 7.3, 7.7, 7.11, 7.16, 7.24, 7.27