Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik 2006-01-16 VAD HAR DU PÅ DIG? Bomull vad är det? Projektrapport av: Eva-Lotta Rinaldo Linda Eliasson Annie Norin Isabella Andersson LAU160 delkurs 2 HT2005 Handledare Roy Tärneberg
Sammanfattning Vårt syfte med det här arbetet är att väcka tankar kring vad det är vi egentligen har på oss och skapa en medvetenhet kring klädindustrins miljöpåverkan. Vi tror inte att det är särskilt många som tänker på hur deras kläder har kommit till butiken. Vår valda målgrupp är elever i årskurs 6-9 eftersom vi tror att det går att väcka större tankar hos elever i dessa åldrar. Vi vill att eleverna ska börja fundera kring vad kläder är och hur tillverkningsprocessen ser ut. Hur det påverkar människor och miljö hela vägen från odlingen till det att man tar på sig plagget. För att kunna genomföra detta arbete har vi använt oss av Nationalencyklopedin, Lotten Westberg, Naturskyddsföreningen 1993, Konsument Göteborg, Rena kläder, Fredrik Holms bok Miljöboken, 2005/2006, FreeBook och Klas Sandells Miljödidaktik, 2003, Studentlitteratur. Till vår hjälp har vi även haft Lpo 94, www.eku.se, www.tryckvag.se, http://www.miljoklon.se/bomull.htm, www.krav.se och www.rattvisemarking.se. Två av oss som har arbetat med projektet ska läsa inriktning mot slöjd, en av oss läser hem och konsumentkunskap inriktning och en läser social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Inledning Två av oss som har arbetat med projektet ska läsa inriktning mot slöjd, en av oss läser hem och konsumentkunskap inriktning och en läser social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Därför låg valet av ämne ganska nära till hands. Anledningen till att vårt projekt heter Vad har du på dig? är att vi vill väcka tankar. Vi tror inte att det är särskilt många som tänker på hur deras kläder har kommit till butiken. Det är något vi själva, i gruppen, i alla fall inte har reflekterat djupare över. Vi vill att eleverna ska börja fundera kring vad kläder är och hur tillverkningsprocessen ser ut. Hur det påverkar människor och miljö hela vägen från odlingen till det att man tar på sig plagget. Om man lyckas få elever att tänka kritiskt tidigt i åldrarna så kan det förhoppningsvis leda till att man blir en mer medveten konsument, man planerar sina inköp. Genom att informera om barnarbete och miljöpåverkan hoppas vi att eleverna blir inspirerade till att göra egna medvetna val. Vi tycker att klädtillverkning är något som ligger i tiden och är värt att reflektera över. Vår undervisningsidé med PowerPoint-presentationen är att på ett kortfattat sätt presentera fakta om bomull och industrin runt den, vilken påverkan den har på miljön och hälsan. Vi vill med presentationen väcka tankar och frågor hos eleverna som sedan är tänkt att ligga som grund för det fortsatta arbetet. Vår undervisningsidé bygger på tre arbetspass och slutligen en redovisning. Arbetspass 1: Efter att eleverna tagit del av PowerPoint-presentationen följs den upp av en diskussion. I diskussionen finns det utrymme för alla elever att delge sina tankar och frågor. Här finns det även en möjlighet för pedagogen att se elevernas förkunskaper. I slutet av arbetspasset presenterar läraren hur arbetet ska fortskrida. Det finns flera olika alternativ till vilken riktning arbetet ska fortsätta. Man kan välja att direkt jobba med de frågor som ställs i PowerPoint-presentationen eller välja frågor som dyker upp under tiden ev. får läraren i smyg hjälpa till att styra frågorna åt relevant arbetsområde.
Vår undervisnings ide är att eleven delas in i grupper där varje grupp väljer/tilldelas ett arbetsområde, en fråga att ta reda på mer om t.ex. viskos, transporter ur miljöperspektiv. Arbetspass 2 & 3: Detta pass är tänkt som tid till att söka och hämta information och fakta som bearbetas för en senare presentation. Läraren fungerar som handledare och tillhandahåller med litteratur, Internet och bibliotek. I slutet av pass 2 samlas för avstämning, i slutet av pass 3 då alla ska vara förberedda för presentation. Arbetspass 4: Eleverna delar med sig av deras nyvunna kunskaper i gruppens presentation. Redovisningarna ska vara muntliga tillsammans med någon annan form av media t.ex. kollage, film, PowerPoint. En slutdiskussion utifrån vad eleverna har kommit fram till. Sen sammanställer läraren de texter som eleverna skrivit, för att slutligen ge ett prov. Eftersom att eleverna själva deltagit i vad som ska vara med på provet, tror vi att det hamnar på en relevant nivå till skillnad från den tenta som vi fick i LAU 160, delkurs två. Detta är ett projekt som spänner över flera av skolans ämnen. Undervisningsidén kan användas på följande sätt i till exempel matematiken kam man räkna ut ett plaggs sammanlagda transportsträcka, kostnader och göra diagram. I slöjden ingår materiallära och man kan återvinna gamla plagg. I samhällskunskap kan man inrikta projektet på konsumtion, trender och samhällsutveckling, men det kam även användas i hem- och konsumentkunskap. Inom kemin kan man fördjupa sig i vad kemikalier är för något. Miljöpåverkan och dess konsekvenser kan man studera i biologin. Bakgrunds material Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. (Lpo 94 s.8) Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lpo 94 s. 7) Båda citaten är hämtade från läroplanen för grundskolan och ligger till grund för det projektarbete vi jobbat med i kursen om hållbar utveckling vid Göteborgs universitet. Projektarbetet består av två delar, denna rapport samt en PowerPoint presentation som vi döpt till Vad har du på dig? Vårat arbete vänder sig till grundskolans äldre åldrar, åk. 6-9. Vi har valt att arbeta med bomull ur hållbart utvecklingsperspektiv. Hållbar utveckling: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter till att tillfredställa sina (Definitionen hämtad från Bruntlandkommisionens rapport som låg till grund för FN: s miljökonferens i Rio 1992). (Sandell s.47). De fakta vi samlat här berör både miljön och arbetsförhållanden då dessa många gånger är konsekvenser av varandra. Bomull är idag en av världens viktigaste råvaror och ett material som alla har kommit i kontakt med. Flera av de plagg som vi använder dagligen är tillverkade av bomull
till exempel jeans och t-shirts. Tillsammans med lin och ull är bomull en av våra naturfibrer. Material som polyester, polyamid och viskos framställs av fossila bränslen och cellulosa, dessa kallas för syntetfiber (www.eku.nu). Bomull har odlats i ca 4000 år men det är först under de senaste 70 åren som den odlats med bekämpningsmedel (www.tryckvag.se). Bomullsodlingarna besprutas för att problem som skadeinsekter ska vara så minimala som möjligt och skördarna större. Tillsammans med kraftig gödning av jorden leder detta till resistenta skadedjur och urlakad jord vilket i sin tur leder till mindre skördar. Miljön påverkas av kemikalierna som används men även människorna som jobbar med odlingen påverkas, dels hälsomässigt men också ekonomiskt. Efterfrågan är stor och det krävs stora skördar för att kunna konkurrera. Idag odlas den mesta bomullen i USA, Afrika och Asien, då främst i Kina. Det finns ekologiska odlingar, där bomullen odlas utan miljöfarliga bekämpningsmedel. Det finns ingen gemensam internationell märkning för dessa varor. I Sverige är KRAV märkningen, en symbol för ekologiska varor, även varor som importerats får bära symbolen om dessa uppfyller kraven (www.krav.se). I hela processen från fiber till färdig produkt behandlas bomullen med en rad olika kemiska preparat. Vid vävning tillsätts bland annat antimögelmedel (biocid) och mjukmedel (tensid). Vid färgning förekommer kemikalier som underlättar fixeringen men också färgerna i sig innehåller kemikalier och metaller. eku.nu). Upp till 800 olika kemikalier kan förekomma i processen från fiber till produkt (www.tryckvag.se). Många av kemikalierna och metallerna som förekommer i bomullsindustrin är omiljövänliga. De är svårnedbrytbara och stannar kvar i kretsloppet lång tid. Forskning om påverkan och förbättringar pågår. Eftersom ämnena har lång nedbrytnings tid ser vi först idag vilken skada ämnen som användes för 30 år sedan gett. (Holm, Miljöboken). 30 miljoner människor arbetar inom textilindustrin och blir påverkade av kemikalierna hälsomässigt lungsjukdomar, allergier, är vanligt förekommande men också cancer förekommer. Av alla som drabbas finns det också barn då barnarbete tillämpas. I vissa länder är arbetsförhållandena orättvisa. Varor som är framställda med rättvisa arbetsförhållanden kan bli rättvisemärkta (www.rattvisemarkt.se). För miljön spelar transporterna en stor roll. Från det att bomullen skördas till det att den är en färdig produkt transporteras den ett flertal gånger långa sträckor. Transporterna som sker med fartyg, flygplan och lastbilar kräver mycket energi i form av fossila bränslen. Påverkan på miljön som är en följd av utsläppen från transporterna är klimat förändringar (växthuseffekten), försurningar och smog. (Holm, Miljöboken). Textil är ett material som kan återvinnas genom att skänka till hjälporganisationer, använda igen på nytt sätt till exempel jeans sys om till väska och trasmattor, eller som lump som används vid pappersframställning. Naturfiber kan komposteras (Holm s.74). Men vart tar kemikalierna vägen som eventuellt kan finnas kvar?
Resultat Vi fick olika respons på vår PowerPoint redovisning, beroende på vilka klasser det var. Vi tycker att det var ett bra sätt att inleda en lektion på, vi fick allas uppmärksamhet snabbt, och eleverna tyckte att det var ett bra sätt att ge information på, när vi frågade dem. Det här var ett nytt sätt för eleverna att få undervisning på och det uppskattades. Eftersom eleverna satt stilla och tysta så reagerade vi, eftersom de inte gör så när vi som lärare undervisar. Det kändes som om de lyssnade bättre när de fick titta på datorskärmen istället för att en människa står ansikte mot ansikte med dem. Eleverna visade egen insikt om kläder och de drog slutsatsen att höga pris och märkeskläder inte behöver betyda hög kvalité. Det var svårt att få igång en bra och livlig diskussion med eleverna, men eleverna ställde bra frågor om ämnet. Några elever var helt främmande för återvinning av kläder, medan andra var väldigt medvetna och kunde berätta hur de brukade göra. Bland annat gav de bort till syskon och vänner, skänkte och om plagget var utslitet eller trasigt slängdes det. När eleverna ställdes frågan om de skulle vilja göra om sina kläder eller använda andra material exempelvis plastpåsar, papp, burkar etc. i slöjden var de positiva. Det hade känts lättare och mer målmedvetet om man hade fått fullfölja ett helt projekt med undervisningsplaneringen och fått se elevernas resultat av arbetet. Ett par elever blev riktigt intresserade och gav själva förslag om att de skulle vilja fördjupa sig i materialen och fram för allt i kemikalierna. Elevengagemanget varierar från klass till klass, men de visade bättre respekt för oss studenter än för vår handledare, vilket förvånade oss. Vi tror dock att detta kan bero på att de inte känner oss, och vill veta var vår gräns går. Ur miljösynpunkt, så tyckte vissa elever att klädernas transportsträcka inte spelade någon större roll och att det inte var så långt till Kina. Andra däremot tyckte att det var bättre om man kunde köpa närproducerade kläder. Vilket visar att eleverna hade olika förkunskaper om miljöproblem. Diskussion Efter att vi hade bestämt att vi skulle skriva om bomull, så började vi med att dela upp de olika områdena mellan oss, lade upp arbetet och sökte på varsitt håll efter information. Vi sammanstrålade redan efter några dagar och alla hade då sökt reda på sin information. Detta tycker vi var ett bra sätt att starta arbetet på. Alla fick lika mycket att göra och alla var delaktiga. Redan från början diskuterade vi mycket om varför vi valt ämnet, och vad vi hade för åsikter om det. Vi funderade själva på alla de kläder vi har hemma om det verkligen är nödvändigt att köpa en ny festtopp varje gång man ska gå ut. Vi funderade även på hur det påverkar miljön att ständigt förnya sin garderob. När vi har varit ute på VFU så har vi märkt att märkeshysterin är väldigt stor och även de yngre eleverna är modemedvetna. Med tanke på att modet ständigt ändras så köps det nya kläder inför varje säsong. Tre av våra VFU platser är på en högstadieskola i Tuve och en i Falköping. Vi som varit i Tuve har sett att eleverna är väldigt modemedvetna, och framför allt att märkeskläder är vardag för dem. Såhär upplevde vi inte det själva när vi gick på högstadiet, utan då var det en liten grupp som hade det. Att bo i en stor stad, eller strax utanför en, tror vi påverkar ungas syn på mode och kläder, då det inte är lika stor märkes- och modehysteri i Falköping bland elever i samma ålder som de från Göteborg.
I Göteborg finns det även ett utbud för alla, medan utbudet i Falköping är begränsat. Något som vi i gruppen reagerade starkt på var att bomull som är en av världens viktigaste råvaror är så hårt besprutad i jämförelse med till exempel majs. Att majs besprutas har vi hört om, det har varit näst intill skrämselpropaganda om besprutad och genmodifierad majs, men att bomull som en stor del av våra kläder innehåller har besprutats många gånger fler så mycket har vi inte hört ett knyst om. När människor får eksem eller andra hudåkommor, så vill man helst ha en salva mot sina problem, men i praktiken kan det vara kläderna som orsakat dem. Man vill ha ett botemedel snabbt och lätt, för att slippa gå till grunden med problemet. Detta tycker vi inte är så konstigt egentligen, eftersom man aldrig hör något dåligt om bomull eller hur mycket den utsätts för kemikalier, både i odlingen och tillverkningen av kläder. Bomullsmarknaden är större än majsmarknaden, men ändå så utlöses inga larm om att kläder kan vara farliga. En sak som vi tycker är bra är att second hand modet har växt sig stort, men når det ut till de yngre? För att sticka ut krävs det mod, vilket kan saknas när man är yngre eftersom man då helst vill vara som alla andra. På TV går det nu program som handlar om hur man kan sy om gamla kläder, så att de blir nya. De visar även att det kanske kan bli populärt och modernt att sy om sina gamla kläder till nya. Samtidigt skriver Göteborgs Posten (050109) att tre av fyra svenskar skänker sina gamla använda kläder till hjälporganisationer. Detta tycker vi tyder på en väldigt positiv utveckling.