Ramböll Sverige AB --- Skanska, Vasakronan Stockholm 2009-02-12
Datum 2009-02-12 Uppdragsnummer Utgåva/Status Version 1 CHYTRAEUS CARL Carl Chytraeus Stefan Thelander Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 4205, Kapellgränd 7 102 65 Stockholm Telefon 08-615 60 00 Fax 08-702 19 34 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Uppdraget har beställt av Skanska Fastigheter Stockholm AB och Vasakronan i samarbete med Solna kommun. Beställare; Inger Olsson Ulf Ranhed Louis Sellgren Skanska Fastigheter Stockholm AB Skanska Fastigheter Stockholm AB Vasakronan Medverkande; Sofie Loftenius Allan Hedman Björn Lindelöf Mikael Uppling Stina Elonsson Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Skanska Nya Hem AIX arkitekter Andersson & Jönsson ii
Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Området 2 2.1 Allmän beskrivning 2 2.2 Markanvändning 2 3. Omgivande gatunät. 3 3.1 Nuvarande gatunät 3 3.2 Framtida gatunät 3 4. Föreslagen gatunät inom planområdet 6 4.1 Gatunätet 7 4.2 Sydlig anslutning 7 4.3 Nordlig anslutning 8 5. Trafikanalys 11 5.1 Befintliga trafikmängder 11 5.2 Trafikmängder efter åtgärder i gatunätet i Solna. 11 5.3 Trafikflödesberäkning med EMME/3 12 5.4 Trafikmängder med en utbyggnad 18 6. Biltrafik med föreslagen exploatering 18 6.1 Biltrafiknät 19 6.2 Angöring parkering 19 6.3 Utformning av gator och korsningar. 20 6.4 Utryckningstrafik 31 6.5 Distributionstrafik 31 7. Kollektivtrafik 31 8. Gång-och cykeltrafik 32 9. Stambanan 33 10. Sammanfattning 33 1 av 34
1. Inledning Inom Solna kommun planeras en utbyggnad av Laboratoriet 1, Huvudsta 4:26 samt del av Polisen 2. Detta trafik-pm utgör en del av underlaget till detaljplanen. 2. Området 2.1 Allmän beskrivning Planområdet Planområdet är beläget norr om Postens huvudkontor och begränsas av Stambanan i norr och öster samt Storgatan/Armégatan i väster. 2.2 Markanvändning Inom planområdet planeras för 48 000 m 2 kontor och 700 lägenheter. De befintliga lokalerna inom Laboratoriet 1 kommer till stor del att vara kvar tills vidare liksom den verksamhet som nu pågår där. 2 av 34
3. Omgivande gatunät. 3.1 Nuvarande gatunät Område trafikmatas från korsningen med Storgatan/Armégatan via Lundagatan och Gunnar Asplunds Allé. Fastigheten Polisen 2, Postens område trafikmatas i första hand via Terminalvägen som har en anslutning till cirkulationsplatsen i korsningen mellan Pampaslänken och Ekelundsvägen. Det finns också en anslutning i öster mot Pampaslänken. Denna anslutning är signalreglerad och vänd öster ut och används för trafik norr ut som från Pampaslänken svänger norr ut på Klarastrandsleden mot Norra Länken. Det går däremot inte att från Norra Länken komma in på Pampaslänken norr ifrån. Det går inte heller att norr ifrån komma av från Essingeleden ned till området. Trafik norr ifrån till området måste därför komma Huvudstagatan - Storgatan Armégatan. 3.2 Framtida gatunät 3.2.1 Gatunätet i Huvudsta Det befintliga gatunätet inom Huvudsta kommer att behållas, men Solna stad har planer på trafikdämpande åtgärder i Huvudsta och Solnas centrala delar. Tyréns har åt Solna stad tagit fram en konsekvensbeskrivning av ett antal förslag till åtgärder; Trafikdämpande åtgärder i Huvudsta och Solnas centrala delar daterat 2006-03-30. Av dessa åtgärder planeras att genomföra åtgärdspaket 4, vilket innebär följande; Storgatan: Störd 50 km/h alternativt 30 km/h och avsmalning till ett körfält i vadera riktningen mellan Lundagatan och Huvudstagatan. 30 km/h och ett körfält i vardera riktningen mellan Armégatan och Göran Persons väg. Frösundaleden: Ett körfält i nordostlig riktning mellan nuvarande anslutning till Huvudstabron förbi Ankdamsrondellen till Huvudstagatan samt ett körfält i västlig ritning förbi Solna station d.v.s mellan Kolonnvägen och Dalvägen. Solnavägen: Ett körfält i båda riktningarna förbi Solna centrum mellan Frösundaleden och Centralvägen. 3 av 34
3.2.2 Huvudstaleden och E4-länken Huvudstaleden har funnits med som en planeringsförutsättning inom Solna stad sedan utbyggnaden av Essingeleden på 1960-talet och finns med i Solnas översiktsplan. Den senaste genomförda utredningen är från juni 2005. Den beskriver två huvudalternativ Alternativ Huvudstabron och alternativ Triton. I alternativ Huvudstabron går Huvudstaleden i tunnel under Huvudsta och förbinder Huvudstabron med Essingeleden och i alternativ Triton så förlängs Huvudstaleden till Frösundaleden via Tritonbron eller i en tunnel under Bällstaviken. Huvudstaleden. E4-länken är en förbindelse som avlastar Uppsalavägen och Norra Länken från trafik. Denna länk förbinder Essingeleden med E4 vid Frösunda trafikplats via en tunnel under Solna. Vägverket har aktualiserat detta projekt och en systemstudie pågår. Vid trafikplats Karlberg sammanlänkas Huvudstaleden, E4-länken och Essingeleden i en trafikplats. 4 av 34
Förslag på utformning av trafikplats Karlberg Ovanstående förslag till utformning av trafikplatsen redovisas i utredningen av Huvudstaleden 2005. Utformningen kommer att ses över om Vägverket gör en förstudie över E4 länken. Det går därför inte att förutsäga den slutliga utformningen av trafikplatsen. 5 av 34
4. Föreslagen gatunät inom planområdet Illustrationsplan över området 6 av 34
4.1 Gatunätet En allégata föreslås utgöra huvudaxeln genom området och till vilken de övriga lokalgatorna är anslutna. Allégatan ansluts till det övergripande vägnätet i dagens korsning med Armégatan/Storgatan och Lundagatan och i en sydlig anslutning till ramperna till och från Essingeleden samt Ekelundsvägen. Möjligheten att ansluta även en nordlig förbindelse till Solnavägen har studerats. 4.2 Sydlig anslutning I planförslaget ingår en sydlig anslutning som kopplar ihop Allégatan med ramperna från Essingeleden och Ekelundsvägen. En sydlig anslutning avlastar korsningen med Armégatan och delen Armégatan - Ekelundsvägen samt ger bättre och genare förbindelse söderut. Anslutningen sker i en ny cirkulationsplats. Från cirkulationsplatsen dras en ny väg fram till en ny korsning med Terminalvägen. Cirkulationsplatsen ligger i ett läge för framtida E4 länk vilket innebär att den kan behöva flyttas i det fall E4 länken eller Huvudstaleden byggs. Även med en ny trafikplats kommer den sydliga anslutningen att bibehållas och anslutas till det övergripande vägnätet i anslutning till den framtida trafikplatsen. På kartan redovisas den principiella sträckningen från Terminalvägen till Allégatan. Sträckan har också detaljstuderats för att hitta den bästa placeringen i förhållande till terräng och växtlighet. Antalet parkeringsplatser på den befintliga parkeringsplatsen mellan Postens huvudbyggnad och terminal kommer att minska med dragningen av den södra anslutningen. Det exakta ersättningsbehovet beror på den slutliga linjeföringen av vägen. Sydlig förbindelse 7 av 34
4.3 Nordlig anslutning En nordlig vägförbindelse och gång- och cykelförbindelse mellan planområdet och Solnavägen har studerats. 4.3.1 Gång-och cykelförbindelse För att få höjdmässigt bra anslutningar mot lokalgatan på södra sidan och Hedvigsdalsvägen på norra sidan bör bron förläggs på en nivå ca +20,2. Godsspåren ligger på en nivå av + 12,9 under gång- och cykelbron. En gång och cykelväg kan dras längs Hedvigsdalsvägens östra sida och ansluta ned till Solnavägen. När den nya Mälarbanan byggs behöver gång-och cykelvägen schaktas ned ca 1 meter under nuvarande nivå i anslutning till den framtida södra spårbron för att få en fri höjd på ca 3 meter. Lutningen för gång-och cykelvägen mellan föreslagen gångbro över godsspåret och den framtida spårbron understiger 5% vilket är acceptabelt ur framkomlighetsskäl. Förslag på gång- och cykelförbindelse till Solnavägen 8 av 34
4.3.2 Vägförbindelse Befintliga spår. En ny bro byggs över befintligt spårområde för godsspår. Spåren ligger på en nivå ca + 12,7 vilket gör att vägen hamnar på ca + 20,2. Med befintliga spår går det bra att ansluta till Hedvigdalsvägen och fortsätta med en gång- och cykelväg på östra sidan som ansluts till Solnavägen. Vägen kan antingen anslutas till Hedvigdalsvägen och ha kvar denna i dess nuvarande sträckning eller dras ned till Solnavägen i en ny anslutning. Väg och gång-och cykelförbindelse till Solnavägen med befintliga spår. Nya spår på Mälarbanan Banverket utreder två nya spår för Mälarbanan vilket gör att den nya förbindelsen måste passera en av dessa nya broar på en nivå av ca +15,3 för att klara fri höjd 4,7 meter. Med en lutning på ca 7 % från bron över godsspåren och fram till den nya spårbron så hamnar vägen på en höjd av ca +16,3 meter. Detta innebär att den ria höjden kommer att behöva begränsas till ca 3,7 meter. För gång- och cykeltrafiken är 7 % brantare än vad som är acceptabelt. För att få en mindre lutning på gång- och cykelvägen bör denna läggas på en högre nivå än vägen. Men även med en fri höjd på ca 3 meter så blir lutningen 5,8 % vilket är högre än god standard, vilket är 5 % lutning. De nya spåren kommer att ta Hedvigdalsvägen i anspråk vilket gör att den nya förbindelsen lämpligen ansluts till Solnavägen och den lokala gatan framför 9 av 34
Vägverkets nuvarande lokaler (Albydal). Anslutningen till Solnavägen görs på lämpligt ställe med hänsyn till Solnavägens lutning och den framtida bebyggelsen i området. Längs vägen går också en gång- och cykelväg. Detta ansluts till Solnavägens övergripande gång-och cykelnät i samma punkt som den nya korsningen eller separat i en egen punkt närmare befintlig spårbro över Solnavägen Väg och gång-och cykelförbindelse till Solnavägen med framtida spår. Slutlig utformning av denna förbindelse måste utredas vidare tillsammans med Banverket, Solna, exploatörer och berörda markägare. 10 av 34
5. Trafikanalys 5.1 Befintliga trafikmängder Befintliga trafikmängder år 2005, fordon per dygn. Trafikmängder i befintligt gatunät. 5.2 Trafikmängder efter åtgärder i gatunätet i Solna. Solna planerar att göra åtgärder i gatusystemet för att reducera genomfartstrafiken och har därför tagit fram ett åtgärdsförslag och ett gestaltningsprogram för detta. Det finns flera alternativa förslag till åtgärder. Av dessa planerar Solna för att genomföra åtgärdspaket 4. I detta alternativ ingår bl.a. att minska antalet körfält på Storgatan till ett i vardera riktningen samt åtgärder på Solnavägen och Frösundaleden. Med dessa åtgärder minskar dagens trafikflöde med ca hälften på Armégatan och Storgatan norr om Ekelundsvägen. 11 av 34
Dessa åtgärder bedöms vara genomförda i samband med utbyggnaden av planområdet och utgör därför en förutsättning i planeringen av området och de redovisade trafiktekniska konsekvenserna med ett utbyggt planområde. Trafikmängder med åtgärder i Solnas gatunät, fordon per dygn. Åtgärdspaket 4. 5.3 Trafikflödesberäkning med EMME/3 För att kunna bedöma konsekvenserna av en sydlig och nordlig anslutning har trafikmängdsberäkningar genomförts med hjälp av EMME/3 för tre alternativ samt för dagens situation med föreslagna åtgärder enligt alt 4 i Solna. Studerade alternativ: Åtgärdspaket 4 utan exploatering inom planområdet Åtgärdspaket 4 med ny exploatering inom planområdet Åtgärdspaket 4 + sydlig anslutning, ny exploatering inom planområdet Åtgärdspaket 4 + sydlig + nordlig anslutning, ny exploatering inom planområdet. Redovisningen i EMME/3 sker för förmiddagens timtrafik i fordon per timme riktningsfördelat. För att erhålla ungefärlig dygnstrafik adderas trafiken i respektive riktning och multipliceras med 10. 12 av 34
Åtgärdspaket 4:Trafikmängder utan exploatering inom planområdet 13 av 34
Åtgärdspaket 4: Trafikmängder med ny exploatering inom planområdet 14 av 34
Åtgärdspaket 4: Trafikmängder med sydlig anslutning och exploatering inom planområdet En sydlig anslutning innebär att ca 60% av trafiken väljer denna anslutning och avlastar därmed den befintliga korsningen Lundagatan/Storgatan/Armégatan. Trafikmängden i denna korsning minskar så att trafikmängden understiger trafikmängden utan en exploatering av planområdet. 15 av 34
Åtgärdspaket 4: Trafikmängder med sydlig, nordlig anslutning och ny exploatering inom planområdet. 16 av 34
Trafikeffekter av en sydlig och nordlig anslutning. En sydlig och en nordlig anslutning till Solnavägen innebär en potentiell genomfartsmöjlighet genom området mellan främst Essingeleden och Solnavägen. Denna trafik går i dag på Armégatan och Storgatan och utgör den trafikström som Solna försöker minska med föreslagna åtgärder på bl.a. Storgatan. Alternativet med en sydlig anslutning utgör för planområdet det bästa alternativet genom att det förbättrar tillgängligheten för området och avlastar korsningen med Lundagatan/Armegatan/Storgatan. Alternativet innebär också en minskning av trafikflödet framför Postens huvudkontor och underlättar för distributionstrafiken till och från Posten. 17 av 34
5.4 Trafikmängder med en utbyggnad 5.4.1 Förutsättningar trafikalstringstal. För beräkning av trafikalstringen från och inom området har följande trafikalstringstal valts för redovisning. Trafikalstring Arbetsplatser Lägenheter 70 fordonsrörelser/1000 BTA 2,64 rörelser/lgh 6. Biltrafik med föreslagen exploatering Biltrafikmängder med en utbyggnad av planområdet och en sydlig anslutning Fordon per dygn, Vardagsmedeldygn. 18 av 34
6.1 Biltrafiknät Förslag till biltrafiknät. Allegatan och den södra infarten utgör lokalgator. 6.2 Angöring parkering Angöring till fastigheterna sker längs lokalgatorna. Parkering sker i huvudsak i garage under fastigheterna på tomtmark. Inom Solna stad är parkeringstalet 1,0 för lägenheter och 0,1 för besökande. Planförslaget innehåller 700 lägenheter vilket motsvarar 770 p-platser. Antalet tillgängliga platser är 790 platser vilket täcker behovet. För kontor är parkeringstalet i Solna stad 15 platser per kontor och 3 platser per besökande per 1000 m2 BTA. Med 48 000 m2 kontor motsvarar detta 860 parkeringsplatser. I planförslaget redovisas 857 parkeringsplatser i garage. Därtill kommer tillgänglig ytparkering i anslutning till kv E och i det övriga gatunätet. Totalt täcker antalet parkeringsplatser Solna stads parkeringsnorm för kontor. 19 av 34
6.3 Utformning av gator och korsningar. Gatusystemet är uppbyggt kring Allégatan som genomkorsar området i öst-västlig riktning och ansluts till det övergripande vägnätet i väster till Armégatan /Storgatan och i söder till Terminalgatan, Ekelundsvägen och Essingeledens ramper. Allégatan har en körbanebredd av 6,5 meter för att möjliggöra busstrafik. Längs gatans norra sida finns 2 meter breda angöringsplatser samt längsgående separat dubbelriktad cykelbana. 6.3.1 Korsning Lundagatan/Armégatan/Storgatan Korsningen har utformats i enlighet med gestaltningsförslaget kompletterat med ett vänstersvängskörfält från Storgatan i riktning mot Asplunds allé. Armégatan har två körfält i vardera riktningen varav det högra i nordlig riktning utgörs av ett busskörfält. Storgatan har ett körfält i vardera riktningen. Korsningen har kapacitetsberäknats för morgonens och eftermiddagens maxtimme med utgångspunkt från de i simuleringen erhållna trafikflödena, se punkt 5.3. Tre alternativ har studerats för korsningen. Åtgärdspaket 4 utan exploatering inom planområdet Åtgärdspaket 4 med ny exploatering inom planområdet Åtgärdspaket 4 + sydlig anslutning, ny exploatering inom planområdet Åtgärdspaket 4 utan exploatering inom planområdet 20 av 34
Belastningsgrad förmiddag, Åtgärdspaket 4 utan exploatering inom planområdet Belastningsgrad eftermiddag, Åtgärdspaket 4 utan exploatering inom planområdet 21 av 34
Åtgärdspaket 4 med ny exploatering inom planområdet Belastningsgrad förmiddag, Åtgärdspaket 4 med exploatering inom planområdet Belastningsgrad eftermiddag, Åtgärdspaket 4 med exploatering inom planområdet 22 av 34
Åtgärdspaket 4 + sydlig anslutning, ny exploatering inom planområdet Belastningsgrad förmiddag, Åtgärdspaket 4 med exploatering inom planområdet och en sydlig tillfart. Belastningsgrad eftermiddag, Åtgärdspaket 4 med exploatering inom planområdet och en sydlig tillfart 23 av 34
Sammanställning av belastningsgraderna i korsningen Belastningsgrad FM EM Åtgärdspaket 4 utan exploatering inom planområdet 0,77 0,57 Åtgärdspaket 4 med ny exploatering inom planområdet 0,78 0,79 Åtgärdspaket 4 + sydlig anslutning, ny exploatering inom planområdet 0,69 0,54 I alla alternativ blir belastningsgraden i korsningen under 0,8 vilket är acceptabelt för en korsning i tätortmiljö. Lägst blir belastningen med en sydlig anslutning. 6.3.2 Ekelundsvägen De trafiktekniska konsekvenserna längs Ekelundsvägen i befintlig cirkulationsplats vid Pampaslänken och den föreslagna nya cirkulationsplatsen beskrivs närmare i komplement 1 till 5. Komplement 1 I komplement 1 beskrivs kapaciteten i den befintliga trafikplatsen under förmiddagen och den planerade cirkulationsplatsen under eftermiddagen med de trafikmängder som bedöms bli effekten med åtgärdspaket 4 och med exploatering av. Belastningsgraden för den nordriktade trafiken längs Ekelundsvägen in i den befintliga cirkulationsplatsen har beräknats till 0,7. Den högsta belastningsgraden i den nya cirkulationsplatsen under eftermiddagen har beräknats till 0,43. Komplement 2-5 Vägverket har ställt krav på att kapaciteten på Ekelundsvägen skall belysas om trafikminskning inte blir den förväntade enligt åtgärdsförslag 4 utan ligger kvar på dagens nivåer. I övriga komplement har därför kapacitetsberäkningarna genomförts för en situation med befintlig trafikmängd som bas och med ny exploatering inom planområdet. Detta leder till totalt mer trafik än om åtgärdspaket 4 är fullt genomfört. Främst är det trafiken i sydlig riktning som är högre beroende på att Storgatan har två genomgående körfält i sydlig riktning mot planerat ett i åtgärdspaket 4. I nordlig riktning är det redan ett körfält på Storgatan beroende på avstängningar i samband med byggnation. I komplement 2 belyses konsekvenserna i den nya trafikplatsen med utbyggnad av och Pampasområdet. Belastningsgraden blir som högst under förmiddagen för trafiken från Essingeledens ramp in mot cirkulationsplatsen, belastningsgrad 0,77. I komplement 3 belyses konsekvenserna för Ekelundsvägen i nordlig riktning mot befintlig cirkulationsplatsen vid en utbyggnad av planområdet. Konsekvenserna belyses för tre alternativ i förhållande till dagsläget. Planområdet ansluts enbart till Armégatan/Storgatan 24 av 34
Sydlig förbindelse till Terminalvägen Sydlig förbindelse till en cirkulationsplats till Ekelundsvägen För trafik i nordlig riktning in mot Cirkulationsplatsen blir belastningsgraden lägst, d.v.s framkomligheten bäst för alternativet med en sydlig förbindelse med anslutning till en ny cirkulationsplats vid Ekelundsvägen. Framkomligheten blir något bättre även jämfört med dagens förhållande genom att cirkulationsplatsen avlastas trafik mellan Essingeleden och planområdet respektive postens område. Risken för köbildning bakåt på Ekelundsvägen mot Essingeledens ramper blir därmed lägst med alternativet med en sydlig anslutning Komplement 5 Vägverket har också planer på att förbättra framkomligheten på Essingeleden i sydlig riktning genom att stänga av den befintliga påfartsrampen från Pampaslänken mot Essingeleden. Den sydriktade trafiken från Solna mot Essingeleden svänger i dag höger ut på Pampaslänken i den befintliga cirkulationsplatsen. Med en stängd påfartsramp kommer denna trafik att i stället att passera genom den befintliga cirkulationsplatsen och söder ut på Ekelundsvägen ned till den nya cirkulationsplatsen och där ta befintlig påfartsramp mot Essingeleden. I komplement 5 beskrivs konsekvenserna om nuvarande sydriktad påfartsramp från Pampaslänken mot Essingeleden stängs. En ny cirkulationsplats med anslutning till en sydlig anslutning från det nya planområdet avlastar dagens cirkulationsplats med Pampaslänken. Under förmiddagen är belastningen högst för trafiken i nordlig riktning längs Ekelundsvägen. Belastningsgarden för denna trafik minskar från 0,92 till 0,75 med en ny cirkulationsplats i en situation där planområdet är utbyggt och påfartsrampen från Pampaslänken till Essingeleden är stängd för trafik. Under eftermiddagen är det främst problem för trafiken från Pampaslänken att komma in i cirkulationsplatsen. Med samma förutsättningar som ovan minskar belastningen för denna trafik från 1,06 till 0,73 med en ny cirkulationsplats. Genomförs åtgärdsförslaget 4 fullt ut minskar trafikflödet i sydlig riktning genom cirkulationsplatsen. Detta innebär belastningsgraderna blir något lägre än de ovan redovisade. Den befintliga korsningen mellan Ekelundsvägen och Essingeledens ramper behöver justeras så att det blir två vänstersvängskörfält och ett körfält rakt fram i sydlig riktning på Ekelundsvägen. Genomförs denna förändring bedöms befintlig korsning klarar framkomligheten i korsningen med en utbyggnad av planområdet och en stängd påfartsramp från Pampaslänken mot Essingeleden. En ny cirkulationsplats beräknar också klara framkomligheten utan kapacitetsproblem med en utbyggnad av planområdet och en avstängning av befintlig påfartsramp från Pampaslänken mot Essingeleden. 25 av 34
Nedan sker en mer detaljerad redovisning av framkomligheten med och utan en ny cirkulationsplats. Trafikmängder utan fullt utbyggt åtgärdspaket 4 och med trafik från planområdet samt stängd påfartsramp från Pampaslänken mot Essingeleden. Fordon per vardagsmedeldygn. 26 av 34
6.3.2.1 Befintlig cirkulationsplats med påfartsramp mot Essingeleden stängd Belastningsgrader under förmiddagen utan sydlig förbindelse och med påfartsrampen mot Essingeleden stängd. Belastningsgrader under förmiddagen med sydlig förbindelse och ny cirkualtationsplats och med påfartsrampen mot Essingeleden stängd. Belastningsgraden för trafik i nordlig riktning från Ekelundsvägen genom cirkulationsplatsen är lägre med en sydlig förbindelse och ny cirkulationsplats. (0,92 jämfört med 0,75). Detta beror på att cirkulationsplatsen avlastas trafik till planområdet och Postens område. 27 av 34
Belastningsgrader under eftermiddagen utan sydlig förbindelse och med påfartsrampen mot Essingeleden stängd. Belastningsgrader under eftermiddagen med sydlig förbindelse och ny cirkualtationsplats och med påfartsrampen mot Essingeleden stängd. Under eftermiddagen är det främst kapacitetsproblem för trafiken från Pampaslänken. Belastningsgraden för trafik från Pampaslänken och in mot cirkulationsplatsen är lägre med en sydlig förbindelse och ny cirkulationsplats. (1,05 jämfört med 0,73). Detta beror på att cirkulationsplatsen avlastas trafik till planområdet och Postens område. 28 av 34
6.3.2.2 Korsning Ekelundsvägen och ramper till och från Essingeleden med stängd påfartsramp från Pampaslänken mot Essingeleden. Belastningsgrader i befintlig korsning med Ekelundsvägen och ramper till och från Essingeleden. utbyggt, förmiddag. Ramp från Pampaslänken mot Essingeleden stängd för trafik Cirkulationsplats nr 2, Essingeldens påfartsramp stängd för trafik Utformning och belastningsgrader under förmiddagen Under förmiddagen uppstår inga kapacitetsproblem i befintlig korsning eller med en ny cirkulationsplats. 29 av 34
Belastningsgrader i befintlig korsning med Ekelundsvägen och ramper till och från Essingeleden. utbyggt, eftermiddag. Ramp från Pampaslänken mot Essingeleden stängd för trafik Cirkulationsplats nr 2, Utformning och belastningsgrader under eftermiddagen. Essingeledens påfartsramp stängd för trafik Under eftermiddagen uppstår inga större problem för framkomligheten varken i befintlig korsning eller med en ny cirkulationsplats. Komplement 4 Det finns också ett komplement 4. Men det är inte aktuellt då det beskriver konsekvenserna av en stängd påfartsramp mot Essingeleden från Ekelundsvägen. 30 av 34
6.4 Utryckningstrafik Utryckningsfordon når planområdet norr och väster ifrån via Armégatan/Storgatan och söderifrån via den södra anslutningen med koppling till Essingeleden, Ekelundsvägen och Pampaslänken. Bostads och kontorskvarteren är utformade så att de omges av gator eller körbara ytor så att de kan nås av utryckningsfordon från alla yttersidor. Innergårdarna är ej körbara med utryckningsfordon. 6.5 Distributionstrafik En sydlig tillfart underlättar tillgängligheten för distributionstrafiken till och från Posten och Banverkets verksamheter. Det avlastar dagen cirkulationsplats vid Pampaslänken/Ekelundsvägen och minskar antalet tunga fordon framför Postens huvudkontor. 7. Kollektivtrafik Exempel på dragning av busslinje genom området. 31 av 34
I dag passerar tre busslinjer och två nattlinjer på Armégatan/Storgatan utanför området, linje 507 går in Terminalvägen förbi Postens huvudkontor och vänder. För att möjliggöra för en framtid bussförbindelse genom området utformas den sydliga anslutningen och Allégatan för busstrafik. 8. Gång-och cykeltrafik I dag finns ett övergripande gång- och cykelnät längs Armégatan Storgatan som fortsätter söderut mot Pampas Marina och Karlbergs slott. Detta nät förbinder Asplunds allé med Solna centrum via en plankorsning med stambanan eller en planskild förbindelse vid Huvudstagatan. Det saknas bra tvärförbindelser mellan Asplunds allé och Postens område till Solnavägen. Därför föreslås en ny förbindelse längs den södra anslutningen till Asplunds allé och via en ny gång- och cykelbro över Banverkets spår fram till Solnavägen. Dessutom bör Allégatan utgöra ett huvudcykelstråk för matning av området. Huvudcykelstråket har separat dubbelriktad cykelbana. Förslag till gång- och huvudcykelnät 32 av 34
9. Stambanan Mälarbanan utreds, som ett av två alternativ, att byggas med två spår norr om området. Förslag på nya spår för Mälarbanan 10. Sammanfattning En exploatering av området Asplunds allé innebär en ökning av antalet fordon från dagens 1 760 fordon per dygn till 6 800 fordon per dygn. Sona stad planerar att dämpa genomfartstrafiken på Storgatan Armégatan mellan Järnvägsgatan och Lundagatan samt på Storgatan vid Huvudsta Centrum. Detta innebär bl.a. en försämrad framkomlighet på Storgatan - Armégatan. Att enbart trafikmata Asplunds allé via Lundagatan skulle ge en mindre bra tillgänglighet till det övergripande vägnätet. För att förbättra tillgängligheten till Asplunds allé föreslås därför en kompletterande sydlig gata med anslutning till Essingeledens ramper och Ekelundsvägen. Den nya gatan kopplas också ihop med Terminalvägen vilket också underlättar för fordonen till och från Posten och Banverkets område. Anslutningen till Essingeledens ramper och Ekelundsvägen föreslås ske i en cirkulationsplats som ligger mitt i den planerade korsningen mellan E4-länken och Huvudstaleden. För att förbättra tillgängligheten norr ifrån och avlasta Huvudstagatan och Storgatan har även en nordlig anslutning mot Solnavägen studerats. Med en sydlig och nordlig förbindelse förbättras tillgängligheten till området, men samtidigt uppstår en mycket attraktiv genomfartsmöjlighet mellan Essingeleden och Solnavägen. Det finns stor risk att även med trafikdämpande åtgärder kommer andelen genomfartstrafik att bli högt. Andra åtgärder som förhindrar ej önskvärd genomfarttrafik kommer att utredas i ett senare skede. I ett första 33 av 34
skede föreslås att enbart en ny gång- och cykelväg byggs i denna sträckning mellan Asplunds allé och Solnavägen. Tillsammans med en gång- och cykelväg längs den södra vägförbindelsen skapas ett nytt gent gång- och cykelstråk mellan Karlbergsområdet och Solnavägen. För att möjliggöra framtida kollektivtrafik genom området utformas den sydliga tillfarten och Allégatan så att de kan trafikeras med busstrafik. Ett hållplatsläge kan lämpligen förläggas centralt på Allégatan i Asplunds allé. 34 av 34