Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Relevanta dokument
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler. A3 Vardagslivets sociala organisation

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Elevmaterial Livets steg om riter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Idrott, genus & jämställdhet

Prövning i sociologi

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

(Policyn antogs på årsmötet Detta är styrelens förslag på en uppdatering som läggs till årsmötet 2018)

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Studentundersökningen 2017

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson


Välkomna till kursen politisk och ekonomisk antropologi!

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Nationella examensmål för socionomexamen: Kunskap och förståelse. För socionomexamen skall studenten

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Utveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas

Organisation Individ och grupp

Oskuld är ingen skuld

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Identitet - vilka är du?

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ett barns interaktion på två språk

SKAPA HÅLLBAR FÖRÄNDRING

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Förvirrande begrepp?

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Perspektiv. Aktörers kunskap, värderingar och beteenden i energisystemet. Anna-Lisa Lindén Lunds universitet

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Chris von Borgstede

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

CHARTER. Upphovsrätt 2017 The SOS. Alla rättigheter förbehålls.


Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Jämställdhet Genus Ledarskap

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: W W W. E G O N A U T. O R G

Organisering. Aida Alvinius.

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Införande av perspektiv i kursen PV7200, "Examensprojekt"

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Transkript:

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1.

BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella

Meningsskapande och socialisering.

är processer som finns i oändliga variationer! Överallt och hela tiden. - hur orkar vi??? Idag (och i morgon) ska vi prata om socialisering och statuspositioner Inom vilka ramverk sker det? Hur sker det? Hur relaterar vi till varandra? Hur organiserar vi oss socialt utifrån kategorier som ålder, genus, klass, etc.? Människor är resultat av sociala processer (Eriksen 2000:43)

Några begrepp: Social struktur vs social organisation Sociala positioner vs sociala roller Socialiseringsprocesser Övergångsriter Struktur vs aktörskap/agens, (structure vs agency)

Socialt liv består framför allt av handling, eller interaktion mellan aktörer (Eriksen 2000:51) - Du måste titta Kråkan! Annars är det ju ingen MENING!

Vi är summan av våra relationer. Inget annat (?)

Social struktur Vad är det? Den totala uppsättningen av institutioner, normer, och relationer som utgör ett samhälle. Abstraherat från individerna (Eriksen 2000:98)

Social struktur vs Social organisation Social struktur = statisk orörlig Social organisation = levande dynamisk Den sociala organisationen kan beskrivas som den sociala strukturens dynamik Den sociala organisationen har alltså att göra med sociala relationer

Praktiska exempel? Äktenskap är en del av en social struktur. HUR vi faktiskt gör äktenskap är del av den sociala organisationen.

På individnivå: Socialisering: Att lära sig bli en del av ett samhälle Någon som vågar gissa vilket kön bebisen har????

Socialiseringsprocess Att bli en socialt erkänd person sker inte automatiskt Sker främst när vi är barn, men notera att synen på barn skiljer sig mellan olika kulturella kontexter

Tidiga antropologiska forskare fokuserade på barnet som blivande vuxen. Exempel: Coming of Age in Samoa Margret Mead (1901-1978)

Antropologisk forskning idag: socialisering är en process. Vuxna lär sig också, och barn lär sig av varandra. LÄSTIPS: Barns växa vilt och vuxnas vilja att forma. Av: Åsa Aretun http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:24132/fulltext01.pdf

Socialiseringen övergripande mål Individer ska skolas in i de värderingar som gäller Normerna internaliseras av aktörerna i ett samhälle Gör normerna starka, självklara, tysta En väg till kulturell kontinuitet

HABITUS (Bourdieu) Vad betyder begreppet?

Nu har vi pratat om Social struktur, social organisation och socialiseringsprocessen. Men människan i allt detta då? Statuspositioner Vi har alla ett antal statuspositioner Vi kan exempelvis också vara student, statsminister, präst, ordförande i föräldraföreningen, 70-talist, etc. etc.

Statuspositioner är bestämmande för ett socialt förhållande medför vissa rättigheter och skyldigheter kan vara tillskrivna eller förvärvade

Social roll Statuspositionens dynamiska aspekt Faktiskt beteende inom ramen för en statusposition Fortlever bortom varje individ Utrymme för improvisation Överdriven avvikelse leder till sanktioner och straff Ibland kan roller vara i konflikt

Statusposition och social roll - kopplat till: MAKT Detta är vanligt att antropologer studerar. -Hur genereras makt? -Makt i relation till vem och vad? -Strukturell makt och individuell makt

Ett exempel på hur antropologer studerat statuspositioner och dess dynamiska aspekt: social roll Ervin Goffman: Impression management (intrycksstyrning) Frontstage and Backstage Vad menade Goffman med sin teori? Tycker ni teorin är applicerbar? Har ni egna exempel på när den är användbar som förklaringsmodell?

Att diskutera! Vad har du för statuspositioner? Vad innebär positionen för förpliktelser/rättigheter? Hur spelar du din sociala roll inom statuspositionerna? Vad skulle hända om du avviker från rollen för mycket? (Har det hänt? Vad hände?)

Steget från en statusposition till en annan måste föregås av en ceremoniell Övergångsrit (rite de passage, passagerit)

Rite de passage övergångsriter Arnold Van Gennep, Victor Turner Tre faser: Separation, Liminalfas, Återintegration Van Gennep Turner

Separationsfas Bort från det ordnade samhällslivet

Liminalfas En tvetydig plats/tillvaro Betwixt and Between (Mary Douglas) Innehåller ofta prövning/smärta/risk Ny statusposition kan formas

Återintegration Återförs till samhället och gemenskapen Ny social position Ofta festligheter

Att diskutera Vilka övergångsriter finns i vårt samhälle? Hur ser de ut? Hur väl definierade är de tre stadierna? Vilka övergångsriter har du själv genomlidit?

Exempel på övergångriter i vårt samhälle Dop, konfirmation, bröllop, begravning Nollning Disputation Studenten Finns många fler!

När vi insocialiserats individuellt aktörskap Är vi slavar under den sociala strukturen? I vilken mån påverkar vårt agerande strukturerna? Vilket manöverutrymme har vi i våra olika statuspositioner och i våra sociala roller?

Antropologer har länge funderat över samhällets påverkan på människors beteende och det mänskliga beteendets påverkan på samhällsstrukturerna. - Har människor egentligen något rum för att tänka utanför de samhälleliga strukturerna som man är insocialiserad i? - Eller är det till och med så att individers aktörskap (om)skapar de sociala strukturerna hela tiden?

Struktur vs aktörskap (structure vs agency) Instuderingsfrågor: Vad sa funktionalisterna och strukturalisterna om människan och samhället? Vad skilde Radcliffe-Brown från exempelvis funktionalisten Malinowski? Vad menade Giddens med sin strukturationsteori?

Aktör, Aktörskap, Interaktion (Actor, Agency, Interaction) Antropologer talar hellre om aktörers handlingar än människors beteende. betonar människans reflexiva förmåga Den minsta studerade enheten inom socialantropologin är inte en individ, utan relationen mellan två (Eriksen 2000:52)

Personhood Individ - kollektiv Marilyn Strathern: Dividual identity En atomiserad individ? Del av en större kropp el kollektiv (familj, klan) Summan av en individs sociala relationer? Bestäms av ens plats i kosmos?

När ni läser Nisa Tänk på vilken statusposition och social roll Nisa har. Vad berättar boken om den sociala strukturen och den sociala organisationen som Nisa lever i? Vilka insocialiseringsprocesser finns där? Vad kan man säga om begreppen struktur och aktörskap i relation till Nisas liv och leverne?

Fundera också över Författarens metodologi och hur hon beskriver och förklarar sitt tillvägagångssätt Begreppen EMIC och ETIC (emisk och etisk) notera hur författaren växlar perspektiv i sin beskrivning och analys.

Nyckelord Social struktur vs social organisation Social position vs social roll Socialiseringsprocess Övergångsriter Struktur och aktörskap (structure agency)

I morgon Mer om den sociala människan. Med fokus på religion och genus Hej då! Hej då! Tack för idag!