Presentationer. Alkoholens hälsoeffekter på det ofödda och födda barnet

Presentationer Alkoholens hälsoeffekter på det ofödda och födda barnet s t o c k h o l m 21 22 j a n u a r i 2009

Presentationer

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2009 ISBN: 978-91-7257-605-6 OMSLAGSFOTOGRAFI: Photos.com Foto inlaga: Photos.com Bildbearbetning: AB Typoform GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping 2009

Innehåll 4 Yngre och medelålders kvinnor dricker mer alkohol 5 Alkoholmönster under graviditet i Sverige och i andra länder 6 Småbarnsföräldrars alkoholvanor vad vet vi? 7 Hjärnans Big Bang 8 Myt eller verklighet? Effekterna på fostrets utveckling av måttligt alkoholintag 9 Skadepanorama hos barn exponerade för alkohol under graviditet 10 Alkoholens effekt på den vuxna hjärnan 11 Närhetens och lyhördhetens betydelse för det lilla barnet 12 Women and Pregnancy: What to Consider Around Alcohol Use? 13 Alkohol inom mödra- och barnhälsovården, Västmanlands Landsting 14 Mödra- och barnhälsovården, Västra Götalands läns landsting 15 Att utreda och hjälpa barn med alkoholskador. Behov av utredningsoch kunskapscentra? 16 Att omsätta kunskap i praktiken en interaktiv process om att vilja, våga och kunna 16 Moderator

Yngre och medelålders kvinnor dricker mer alkohol Alkohol är det stora folkhälsoproblemet i Sverige om man ser det historiskt. Alkoholskador finns ofta i bakgrunden till andra hälsoproblem och just det faktum att de är så vanliga gör att man inte alltid känner igen dem. Alkoholskadorna kunde under lång tid pressas tillbaka tack vare stora insatser från folkrörelser men också från engagerade människor inom vården. Fortfarande ligger den svenska alkoholkonsumtionen under EU:s genomsnitt. Under senare år har det skett en ökning av alkoholdrickandet men också en omfördelning exempelvis till yngre och medelålders kvinnor. Detta ställer nya krav på sjukvårdens insatser. Gunnar Ågren, f.d. generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, läkare och forskare inom alkoholområdet. 4 Presentationer

Alkoholmönster under graviditet i Sverige och i andra länder Kvinnors alkoholkonsumtion och dryckesmönster har ändrats. Inte minst bland de unga kvinnorna har konsumtionen ökat. De debuterar i unga år och de flesta har etablerade alkoholvanor när de blir gravida och väljer att föda sitt första barn. Att alkohol är fosterskadande är ingen ny kunskap. Det finns beskrivet sedan antiken. I Sverige rapporterar ca 90 % av de gravida kvinnorna att de är alkoholkonsumenter. De flesta uppger att de slutat med alkohol när de blivit medvetna om att de var gravida. Studier visar att kvinnor är högmotiverade att skydda det väntande barnet om de får god information och hjälp med motivation att avstå från alkohol under graviditeten. Andelen kvinnor som helt avstår har under de senaste åren ökat markant. Konsumtionen i andra länder avspeglar i hög grad kvinnors alkoholkonsumtion generellt. Det finns forskning som visar klara samband mellan kvinnors jämlikhet och en ökad alkoholkonsumtion. Mona Göransson, leg. barnmorska, Med. dr. verksam inom forskning på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Åsa Magnusson, leg. läkare, överläkare i psykiatri, doktorand vid Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Presentationer 5

Småbarnsföräldrars alkoholvanor vad vet vi? Barnhälsovården i Stockholms läns landsting (SLL) gjorde en kartläggning av alkoholvanor bland föräldrar med barn som kom till barnavårdscentralen under uppmärksamhetsveckan; vecka 45, 3-7 november 2008. På initiativ av Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut uppmärksammades alkoholfrågor denna vecka i tidningar, radio och TV med bland annat filmen Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Alla 463 BVC-sjuksköterskor i Stockholms läns landsting fick material i förväg. De la ut informationsblad till föräldrarna och satte upp affischer och särskilda brevlådor i väntrummen. När veckan kom erbjöds alla föräldrar som besökte BVC att anonymt fylla i ett AUDIT-formulär. Om båda föräldrarna var med fick var och en ett formulär. Föräldrarna fyllde i AUDIT-formulären i väntrummet och stoppade det sedan i den särskilda brevlådan. Preliminärt har barnhälsovården fått in 6 000 AUDIT-formulär. Resultat från undersökningen kommer att redovisas på konferensen. Margareta Blennow, överläkare, Barnhälsovårdsenheten Södersjukhuset, Stockholm Margareta Blennow är barnhälsovårdsöverläkare sedan 1996 med ansvar att utveckla, samordna och kvalitetssäkra verksamheten vid barnavårdscentralerna i södra Stockholm. Hon medverkar i ett flertal expertgrupper för barnhälso vårdsfrågor. Sedan 2008 är Margareta Blennow ordförande för Svenska Barnläkarföreningen. 6 Presentationer

Hjärnans Big Bang Hjärnan genomgår en explosiv utveckling under fosterlivet. Det bildas cirka 200 000 nya nervceller per minut från graviditetsvecka 10 till 20. Därefter förgrenar sig nervcellerna och kopplas ihop med synapser, som bildas i miljontals per minut. Generna är ansvariga för konstruktionen av hjärnans byggställningar, men nervcellernas aktivitet är avgörande för finjusteringen av nervkretsarna. Nervbanor som inte används, exempelvis från näthinnan till hörselbarken, går i träda medan nervbanor från näthinnan till synbarken etableras. Det förutsätter dock att de stimuleras. Ett barn som föds med medfödd starr och inte opereras i tid får en nedsatt syn. Fostrets hjärna är ingen dator, snarare en djungel, som måste gallras. Alkohol kan störa denna viktiga process och leda till att felaktiga nervkopplingar uppkommer. Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm Tidigare verksamhetschef för neonatalvården vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Har varit ordförande för Svenska Barnläkarföreningen och det Europeiska Sällskapet för pediatrisk forskning. Har gett ut såväl ett flertal vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar och böcker. Boken I barnets hjärna blev Augustnominerad år 2005 och har översatts till flera språk. Presentationer 7

Myt eller verklighet? Effekterna på fostrets utveckling av måttligt alkoholintag Omfattande forskning sedan 70-talet har bevisat att alkoholintag under graviditet orsakar fosterskada av olika svårighetsgrader. Skadepanoramat varierar beroende på hur mycket, hur länge och under vilken del av graviditeten organismen exponeras. Andra mekanismer som genetisk känslighet och individuell metabolism försvårar angivelse av gränsen för säker alkoholkonsumtion. Senare årens forskning har gett nya insikter att även måttliga mängder alkoholintag under känsliga stadier har större effekter på hjärnans utveckling än man tidigare trott. Evidensen kommer huvudsakligen från djurexperiment. En liten alkoholmängd givet bara vid ett tillfälle under nätverksbildningsfasen framkallade intensivt självmord hos nervcellerna i vissa distinkta cellpopulationer i hjärnan hos möss. Rhesus ap-mödrar som gavs en till två drinkar dagligen resulterade i att ungarna blev hyperaktiva med försämrad uppmärksamhet. Avvikelserna uppstod även när exponeringen begränsades till en gång i veckan under de första sex veckorna av graviditeten. Nya studier hos människofoster visar att hjärnans nätverksutveckling försenas i sin mognad mellan graviditetsvecka 18 och 35 när mödrarna konsumerade tre drinkar per vecka. Epidemiologiska studier hos människa ger stöd för att exponering för små mängder alkohol ger mätbara effekter senare i livet. Barnen har svårigheter i de så kallade exekutiva funktionerna, vilket leder till brister i uppmärksamhet, i läsförmåga och i aritmetisk färdighet för att ange några områden, utan att den klassiska bilden av fetalt alkoholsyndrom med låg IQ uppstår. Men området är svårstuderat i långtidsuppföljningar hos människa på grund av metodologiska svårigheter varför motsägande resultat presenteras i andra studier. I framställningen återges resultaten i vetenskapliga rapporter som har fokuserat på lågt till måttligt alkoholbruk. Ihsan Sarman, Med. dr, barnläkare, Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Kliniskt verksam överläkare för nyfödda och för tidigt födda barn vid Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset. Är samtidigt engagerad i frågor om drogmissbruk under graviditet och är konsult åt specialistmödravården för gravida missbrukare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge sedan flera år. 8 Presentationer

Skadepanorama hos barn exponerade för alkohol under graviditet Alkoholens skadeverkningar på det ofödda barnet omfattar ett spektrum av missbildningar, inlärningssvårigheter och beteendeproblem. Påfrestningen för de drabbade och samhället är betydande och många svårt skadade av FAS (fetalt alkoholsyndrom) är inte igenkända, uppmärksammade och har inte heller bemötts adekvat med råd och stöd. Det gäller i ännu större utsträckning barn- och ungdomar som inte har fullt så tydliga tecken på att tillhöra alkoholskadepanoramat. Alkohol kan orsaka hjärnmissbildningar och är den mest betydande miljöbetingade orsaken till utvecklingsstörning och andra former av inlärningssvårigheter. Symtom från ögonen är vanligt. ADHD, motoriska koordinationssvårigheter och beteendeproblem har visat sig ha samband med FAS. Men dessa problem kan också uppkomma på grund av alkohol utan den typiska FAS-bilden med karaktäristiskt ansikte, tillväxthämning och tecken på neurologisk påverkan. Till skadepanoramat räknas fetalt alkoholsyndrom (FAS), partiellt fetalt alkoholsyndrom (PFAS), alkoholrelaterade missbildningar (ARBD), som kan drabba till exempel hjärta, njurar, ögon och skelett, samt alkoholrelaterade utvecklingsneurologiska tillstånd (ARND) som till exempel inlärningsstörningar och ADHD. Skadepanoramat kommer att belysas med aktuella fallpresentationer och forskningsrapporter. Magnus Landgren, Med. dr, barnneurolog, Barn och ungdomscentrum, Mariestad. Barn- och ungdomshabiliteringen och Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicin Skaraborgs Sjukhus. Presentationer 9

Alkoholens effekt på den vuxna hjärnan Föreläsningen kommer att belysa alkoholens effekter på den vuxna hjärnan. Vad händer i hjärnan när vi dricker, vilka områden påverkas och hur påverkar det i sin tur vårt beteende? Jenny Häggkvist, MSc, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, Stockholm Doktorand vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet i Solna. Forskningen fokuserar på de neurobiologiska mekanismerna bakom återfall, med sikte på utveckling av återfallsförebyggande läkemedel. Jenny undervisar även om hur hjärnan påverkas och förändras vid upprepat intag av beroendeframkallande substanser. 10 Presentationer

Närhetens och lyhördhetens betydelse för det lilla barnet Spädbarnets utveckling sker i nära sampel med föräldern/vårdaren. Såväl barnet som föräldern bidrar till interaktionen och kvaliteten i samspelet. Våra tidiga erfarenheter lagras och hjälper oss att förutse vad som kan komma att ske, det vill säga hjälper oss med praktisk vägledning för samspel. Dessa inre bilder, erfarenheter, stigar i hjärnan, är inte verbala. De underbygger vårt beteende och våra förväntningar på andra utan att vi är medvetna om det. Många forskare är idag överens om att barnets förväntningar på andra människor och på hur dessa kommer att bete sig skrivs in i hjärnan under spädbarnstiden och lagras där på ett omedvetet plan. Dessa förväntningar är av grundläggande betydelse för vårt beteende när det gäller relationer genom hela livet. Allt tyder på att vår sociala förmåga är särskilt känslig för erfarenheterna i åldern 6 18 månader, något som inte enbart gäller våra känslomässiga reaktioner utan också påverkar fysiologiska processer i kroppen. Det är angeläget för spädbarnet att det finns en uppmärksam, lyhörd och kärleksfull vuxen i dess närhet som hjälper barnet att reglera dess olika reaktioner, som kan återställa välbefinnande genom fysisk, psykisk eller känslomässig kontakt. Att ge känslomässig reglering kräver mentalt utrymme och en vilja att prioritera relationer. Spädbarn som utvecklar en trygg anknytning har större förutsättningar att känna tillit till andra, vara mera empatiska, mindre aggressiva. Berit Nordström, Fil. dr, leg. psykolog, Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet Berit Nordström har i många år varit verksam inom barnhälsovården. Berit är medförfattare till ett antal böcker om föräldraskap och barns utveckling. Sedan drygt tio år är hon verksam som lektor vid Lunds universitet. Presentationer 11

Women and Pregnancy: What to Consider Around Alcohol Use? Although we know that in the absence of alcohol, fetal alcohol spectrum disorders (FASD) can not occur, prevention and intervention are more complex than advising and educating women to abstain from alcohol when they can become pregnant. Women who misuse alcohol often have complex histories, which may limit the success of population based prevention strategies. This presentation will examine what we know about women who consume alcohol during pregnancy and the childbearing years and will also highlight what we are learning in Canada to implement more effective strategies to prevent FASD. Specifically, information on the preferences of women, physicians current practices, and the lack of consistency in messages about the impact of alcohol during pregnancy will be presented, and implications for prevention efforts will be discussed. New evidence on the relationship between alcohol use and child development will also be presented, in particular the association of fatty acid ethyl esters (FAEE) biomarkers and child development at two years of age. Challenges inherent in research in this field will also be reviewed as will information on identifying, supporting, and providing care for children with FASD with a particular focus on the suitability of screening after birth for alcohol use during pregnancy. Suzanne Tough, Professor, Departments of Paediatrics and Community Health Sciences, University of Calgary, Canada Dr. Tough is a Professor with the Departments of Paediatrics and Community Health Sciences in the Faculty of Medicine at the University of Calgary. She is also the Scientific Director of the Alberta Centre for Child, Family and Community Research, an organization whose vision is to improve child, family and community well-being through applied research. She is also Co-Leader of an interdisciplinary research team, consisting of 21 researchers, funded by Alberta Heritage Foundation for Medical Research. Dr. Tough s research program seeks to improve the health and well-being of women during pregnancy to achieve optimal maternal, birth and early childhood outcomes. Specifically, Dr. Tough has research interests in the area of maternal and child health, preconception and prenatal care, fetal alcohol spectrum disorders, preterm birth, and delayed childbearing. The underlying aim of Dr. Tough s research program is to create evidence that informs the development of community and clinical programs and influences policy to optimize birth and childhood outcomes. 12 Presentationer

Alkohol inom mödra- och barnhälsovården, Västmanlands Landsting Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och 15 procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter att de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med studien Barnmorskorna och alkoholfrågan en utvärdering av Landstinget i Västmanlands Riskbruksprojekt var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Maria Nordin är fil. kand i folkhälsovetenskap och genomgår just nu magisterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Arbetet Barnmorskorna och alkoholfrågan en utvärdering av Landstinget i Västmanlands Riskbruksprojekt gjordes på uppdrag av det lokala Riskbruksprojektet i Västmanland och blev också Maria Nordins examensarbete. Presentationer 13

Mödra- och barnhälsovården, Västra Götalands läns landsting I Skaraborg finns familjecentraler eller familjecentralsliknade verksamheter i nästan alla kommuner. I Riskbruksarbetet var det naturligt att bygga vidare på den samverkan som redan fanns runt familjerna. En arbetsgrupp, med representanter från familjecentralernas olika verksamheter, har ansvarat för planering och genomförande av utbildning och det förändrade arbetssättet. All personal på familjecentralerna fick samma grund att stå på med gemensamma utbildningar kring fakta om riskbruk och alkohol. Vissa utbildningsinsatser har varit specifika för barnmorskor eller BVC-sjuksköterskor. Ett lokalt handlingsprogram för det alkoholförebyggande arbetet är framtaget för hela vårdkedjan. Med kunskap, nya instrument och metoder samt lokala samarbetspartner vid riskbruk och missbruk känns arbetet med alkoholfrågor mer meningsfullt och är på väg att få en självklar plats i vardagen på barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och familjecentraler. Gudrun Broberg, leg. barnmorska, verksam som samordningsbarnmorska för mödrahälsovården i Skaraborg Christina Djäken, leg. sjuksköterska, verksam som samordnande sjuksköterska för barnhälsovården i Skaraborg. 14 Presentationer

Att utreda och hjälpa barn med alkoholskador. Behov av utrednings- och kunskapscentra? Fetal alkohol spektrum störning (FASD) är den vanligaste formen av utvecklingsneurologiskt funktionshinder som samtidigt är möjligt att förebygga. Medfödda alkoholskador ökar med en ökad alkoholkonsumtion. Genom kunskap om funktionshindret kan individer och familjer där utveckla en strategi och ett förhållningssätt samt få råd och stöd. Att bli igenkänd med sina relativa styrkor och svagheter är både en rättighet och en nödvändighet för att komma vidare. Alkoholens skadeverkningar på centrala nervsystemet bildar ett komplext mönster, från strukturella hjärnmissbildningar (till exempel liten hjärna) till kognitiva funktionsnedsättningar av framför allt logiskt tänkande, visuell perception och aktivitetsreglering (ADHD). Psykiatriska pålagringar i form av ökad risk för till exempel depression och missbruk är också vanligt vid FASD. Utrednings-, rådgivnings- och stödbehovet medför att olika specialiteter inom medicin, psykiatri, psykologi, pedagogik och socialt arbete behöver samverka. Internationella och egna erfarenheter av utredningar av barn- och ungdomar med skador inom alkoholspektrum kommer att diskuteras. Leif Svensson, psykolog, Utvecklingsneurologiska enheten, barn- och ungdomscentrum, Skaraborgs Sjukhus Magnus Landgren, Med. dr, barnneurolog, Utvecklingsneurologiska enheten, barnoch ungdomscentrum, Skaraborgs Sjukhus Presentationer 15

Att omsätta kunskap i praktiken en interaktiv process om att vilja, våga och kunna Bo Alm, Stockholm, kommunikatör och projektledare Bo har arbetat med kommunikationsfrågor inom hälso- och sjukvårds- och folkhälsosektorn i 20 år och har drivit flera uppmärksammade informations- och påverkanskampanjer såväl nationellt som lokalt. Moderator Viveka Sundelin-Wahlsten, docent och psykolog, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, samt Beroendecentrum EWA-mottagningen Viveka har lång erfarenhet från såväl klinisk verksamhet som forskning vad gäller barn som traumatiserats och som kommer från utsatta miljöer. 16 Presentationer

I denna skrift presenteras föreläsare och programpunkter inför konferensen Alkoholens effekter på det ofödda och födda barnet, 21-22 januari 2009. Syftet med konferensens är att sprida kunskap om alkoholens effekter på det ofödda och födda barnet. Syftet är också att ge kraft och inspiration till konferensdeltagarna för att ge riskbruksarbetet i verksamheterna näring. Under två dagar presenteras forskning med både nationellt och internationellt perspektiv samt erfarenheter från det praktiska arbetet med riskbruksfrågan. Deltagarna kommer även att på ett organiserat sätt få utbyta egna tankar och idéer och dela erfarenheter av arbete med alkohol. Statens folkhälsoinstitut Riskbruksprojektet Forskarens väg 3 831 40 Östersund 08-566 135 00 www.fhi.se ISBN 978-91-7257-605-6