ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

Relevanta dokument
Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Behöver vi checklistor och instrument?

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Barn. Vinjett SIP Vera

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Förändringskonceptens bakgrund

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Antisociala ungdomar

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Stockholmsenkäten 2012

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet.

Stockholmsenkäten 2012

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

-NYTT #4:

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Stockholmsenkäten 2014

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Stockholmsenkäten 2012

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Stockholmsenkäten 2014

Vad är SOFIA-studien?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Skolan som arena för ANDT-prevention

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Stockholmsenkäten 2012

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Vad är SOFIA studien?

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Stockholmsenkäten 2014

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Att anmäla oro för barn

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Vägledning vid samtal

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

KUNSKAP TILL PRAKTIK

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2018

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

1

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Våld i nära relationer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2016

Högoms skola. Förhållningssätt och förväntningar

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Ungdomsenkät Om mig 1

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Transkript:

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet

Checklistan/instrumentet Den checklista om risk- och skyddsfaktorer som Henrik Andershed hänvisar till i hans Forskargrandprixframträdande den 27/9 2013 är ESTER-bedömning.

Tack till våra forskningsfinansiärer Utveckling och utvärdering av checklistan/instrumentet ESTER Vetenskapsrådet Socialstyrelsen (fd. UPP-centrum)

Betydelsen av bra bedömning/utredning Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? Sannolikt inte Kan vi ge effektiva insatser om vi inte innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? Sannolikt inte Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna

Bedömning Insatser (Andershed, Andershed & Farrington, 2012) Strukturerad bedömning av risk och skyddande faktorer, av utbildade professionella Observerade faktorer Starka riskfaktorer, t.ex. Aggressivitet Hyperaktivitet Bristfälligt föräldraskap Rejektion Svaga skyddande faktorer, t.ex. Tillgivenhet Trygghet Analys av utbildade professionella rörande Risk? Behov? Responsivitet? Analys för att utforma en plan för insatser Tillgängliga insatser Intervention A Intervention B Intervention C Intervention D Intervention E Uppföljning, uppföljande bedömning

Betydelsen av samstämmiga bedömningar/utredningar Det får inte vara utredar-/personbundet hur en bedömning/utredning blir Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika läkare? Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av professionella som arbetar med psykosocialt utredningsarbete, t.ex: psykologer, socialsekreterare, psykiatriker, m.fl. Strukturerade bedömningsinstrument om de används rätt kan bidra i detta!

Exempel på strukturerade bedömningsinstrument (se www.socialstyrelsen.se) För att bedöma risk- och skyddsfaktorer för normbrytande/aggressivt beteende hos unga Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, 12-18 år, samt tjäna som bas för val av insatser Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (ESTER)

Vad är ESTER? (se Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning). Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang ESTER

Att användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar Samtliga som går utbildning kan använda ESTER (oavsett förkunskaper) Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta risker och skydd som alla verksamheter ska kunna acceptera, hantera och tycka är relevant Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter Datorstödet förenklar samarbete

ESTER-bedömning Strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

Riskfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

Skyddsfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

Hur man bedömer en faktor med ESTER-bedömning

Bedömning av risk- och skyddsfaktorer Minst två av dessa källor Information från: Samtal/intervju med förälder/ föräldrar vid ett eller flera tillfällen Information från: Samtal/intervju med den unge Observation av den unge Information från: ESTER-screening Bedömning av de 19 faktorerna i ESTER-bedömning - görs av dig som professionell - Basera bedömningen på så många olika informationskällor och miljöer som möjligt. Dokumentera i Informationsbas från vem och när (datum) information inhämtades. Information från: Samtal/intervju med förskollärare/lärare Information från: Akt/journal Annan/Annat Planering av insatser Dokumenteras i Planerade insatser.

Datorstöd Användarvänligt Underlättar: Tolkning och presentation av resultat Visualiserar resultaten på enkelt sätt Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge Samarbete mellan kollegor och verksamheter Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

Risk-skydds profil

Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor I detta fall har fyra bedömningar gjorts

Leder användning av ESTER-bedömning till samstämmiga bedömningar? (Andershed m.fl., 2010) Två oberoende ESTER-bedömare bedömer helt oberoende av varandra samma ungdomar 30 flickor på SiS-institution

(Andershed m.fl., 2010)

Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget instrument)? En vanlig hypotes bland forskare: Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används Stämmer det?

Vad visar tidigare forskning om detta? Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till riktigt bra samstämmighet Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B, SAVRY, ESTERbedömning Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att vara mindre samstämmiga men svårt att uttala sig om T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares bedömningar Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts med och utan ett strukturerat instrument Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller ESTER-bedömning är bättre än ostrukturerade bedömningar!

Mer samstämmigt än vad? Leder användning av ESTER-bedömning till: att professionella i större utsträckning identifierar risk- och skyddsfaktorer mer korrekta /adekvata bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?

En vinjettstudie Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study (Andershed & Andershed, in prep.)

Metod: Vinjettmetoden Steg 1: Vinjetten (om Kalle 14 år) författas och realismskattas av två praktiker med erfarenhet av socialt arbete med unga. Skattningen blev 9,5 av 10. Steg 2: En strukturerad kategorisering görs av de saker som beskrivs i vinjetten och delas upp i två Steg 3: kategorier: (1) forskningsbaserade riskfaktorer (2) forskningsbaserade skyddsfaktorer Vinjetten bedöms: Med hjälp av ESTER-bedömning av 30 oberoende socialsekreterare Utan något strukturerat instrument av 30 andra oberoende socialsekreterare Steg 4: Samtliga utlåtanden/bedömningar läses igenom av två oberoende forskare vilka bedömer vilka risk- och skyddsfaktorer som tagits upp i de 60 bedömningarna Steg 5: För att även få ett mått på vad andra praktiker anser om de aktuella bedömningarna lät vi sedan andra praktiker socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden? Var blinda inför (de visste ej) om bedömningen ifråga var gjord med ESTER-bedöming eller ej.

60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTERbedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.

Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra chefer vid socialtjänstenheter (forts.) De fyra cheferna Två chefer bedömde samma 30 bedömningar Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar Cheferna visste ej om bedömningarna var gjorda med hjälp av ESTER-bedömning eller ej Svarade på frågor såsom: På hela taget en adekvat bedömning? Missat något? Föreslås rätt insatser?

Vinjetten Totalt 1,5 A4-sidor

Instruktioner till de 60 socialsekreterarna + Övergripande information om studiens syfte, etc.

Frågeformuläret till de 60 socialsekreterarna

Exempel på frågor Formuläret till cheferna

Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? Riskfaktor Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer I vinjetten Kalle har enligt klassföreståndaren svårt att koncentrera sig längre stunder, blir lätt störd av andra och ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Det händer då och då att Kalle gör och säger saker utan att tänka efter före, t.ex. svarar rakt ut i klassen utan att räcka upp handen. Han är väldigt fysiskt aktiv, rastlös och sitter sällan stilla längre stunder, något som gör att han bland annat stör andra elever under lektionstid. Kalle blev enligt mamman inte speciellt skakad av att ha åkt fast för snatteriet. Han har inte uttryckt någon oro över detta eller pratat om det på något sätt. Ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Mamman och pappan oroar sig mycket för Kalles skolgång. De är måna om att Kalle ska ha en bra skolgång och pratar ofta med honom om hur viktigt det är med skolan. De ser att han hamnar efter och att han har svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. De har det också svårt med att få honom att göra läxor hemma.

Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? (forts.) Riskfaktor Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier I vinjetten Kalle blev hemskjutsad av polisen för ett par veckor sedan då han åkt fast för snatteri i en matvaruaffär. Han hade snattat flera godispåsar och blev tagen på bar gärning i butiken av väktare. Då erkände han för polisen (som kallades till butiken) att han tagit saker i butiker flera gånger förut, det senaste halvåret, ca 5-10 gånger. Mamman berättar också att de som föräldrar noterat att Kalle har börjat dricka alkohol. De har ibland (ca 2-3 gånger i månaden enligt mamman) fester hemma hos någon i fotbolls eller innebandylaget och Kalle kommer då hem och luktar alkohol. Så har det varit under det senast halvåret ungefär. Kalle uppger då också till mamman att han alltid gör detta (snattar) tillsammans med ett antal kamrater från innebandylaget som också tar saker i butikerna. De hamnar i diskussioner och t.o.m. bråk med Kalle nästan varje dag på grund av hans svårigheter i skolan och att han inte gör sina läxor, etc. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Mamman säger att hon och pappan inte vet hur de ska hantera detta.

Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30 Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30)

Vilka skyddsfaktorer finns i vinjetten? Skyddsfaktor Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd I vinjetten Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Kalle är enligt klassföreståndaren en go, trevlig och artig kille som är lätt att tycka om. Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Båda föräldrarna är alltid med på föräldramöten och någon av dem kommer på utvecklingssamtalen angående Kalle. De visar ett stort intresse för Kalles skolgång och undrar ofta hur det går för honom i skolan. Klassföreståndaren säger att föräldrarna verkar väldigt engagerade i Kalle.

Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument (n=30) * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30)

Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) T-värde (fg) På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt Medelvärde Medelvärde 2,78 2,42 2,43*** (58) 1,43 1,88-4,26*** (58) 2,12 1,95 1,48+ (58) *** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna (forts.) På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Utan instrument (n=30)

När professionella gör ESTER-bedömningar på riktiga barn och ungdomar? ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn som inte bedöms med ESTER-bedömning Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam 65 ESTER-bedömda barn och ungdomar 85% pojkar Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96) 30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp 80% pojkar Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38) De följdes i 1 år efter den första bedömningen.

Användning av ESTER-bedömning relaterat till att normbrytande beteende minskar mer? Normbrytande beteende 1,5 1,45 1,4 1,35 1,3 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1,25 Första bedömning 1-årsuppföljning

Professionellas beskrivning av insatserna Insatserna har fokuserat på att förändra evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för normbrytande beteende Insatserna har skräddarsytts efter den unges specifika behov (risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende) ESTER-bedömning vid första bedömning N=65 81% 17% 67% 73% Ej ESTER-bedömning vid första bedömning N=30

Sammanfattning Användning av ESTER-bedömning har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Problembeteende minskar mer över tid Att professionella anser att de i högre utsträckning fokuserar på riskoch skyddsfaktorer i insatser Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer

Slutsatser Bedömning av risk- och skyddsfaktorer kan leda till effektivare insatser! Kräver dock att vi har insatser att erbjuda till de aktuella faktorerna och att vi skräddarsyr Kräver att vi känner till vad våra insatser gör! Vilka risk- och skyddsfaktorer kan man konkret arbeta med i insatsen X? Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer med hjälp av instrument har flertalet fördelar jämfört med att inte använda instrument Samstämmighet rättssäkerhet Missar färre saker

Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet E-post: henrik.andershed@oru.se www.oru.se