G Utbildnings arbete med fkus nyanlända fas 2 Övergripande inriktning 2016 1. Bakgrund Utbildningslandskapet i Sverige är under starkt förändringstryck. Samhället i strt kan beskrivas befinna sig i en raplex verklighet, vilket innebär att vi knstant befinner ss i en mycket snabb rörelse av förändring i en allt mer kmplex värld. Den glbala eknmin ch digitaliseringen driver utvecklingen ch dess hastighet men även r ch krig i världen påverkar utvecklingen. Migratinsverket sammanfattade 2016 års första dag med att beskriva att nästan 163 000 människr sökte asyl i Sverige under 2015, aldrig förr har så många sökt asyl i Sverige under ett år. Sm en jämförelse kan nämnas 1992 då kriget på Balkan pågick ch ungefär hälften så många sökte asyl. Samtidigt avslutar Sverige året 2015 med ett mycket starkt eknmiskt läge, finansdepartementet skrev upp sin tillväxtprgns från 2,8 % till 3,6 %. För Sverige innebär flyktingsituatinen en mängd saker, mest akut är att tillse bende ch uppehälle. n annan effekt är att varje kmmun/skla blir hårt belastad med tanke på att alla nyanlända ska lära sig svenska ch/eller gå i sklan vilket är möjligt redan under asylprcessen (d.v.s. direkt) för dem sm är under 18 år. är det blir fler elever i sklan, från förskla till vuxenutbildning än beräknade prgnser ger detta en direkt påverkan på systemet, strukturen ch rganisatinen inm utbildningslandskapet. Det berör barn ch elever men ckså prfessinen såsm lärare ch sklledare men ckså andra nyckelaktörer elevhälsan med flera. Det är många perspektiv sm mger sklan i denna fråga. lärare Sklverket, sklinspektin, elever Kmmun/skla/u tbildning ikdsdag, egering, utbildningsdep. lkala plitiker Föräldrar/familje r SKL, Fackliga rg, allmänhet
Ytterligare faktrer sm påverkar situatinen är befintliga utmaningar i svensk skla med sjunkande kunskapsresultat samt en kraftig utmaning kring kmpetensförsörjning ch arbetsmiljö. Götebrgsreginen utgör en tillväxtregin främst pga. urbaniseringen men ckså för att reginen har välkmnat många nyanlända på krt tid. Sammantaget ställer detta ett ökat krav på kmmuner, sklr ch utbildningsanrdnare, vilket ställer krav på nytänkande ch tillskapandet av effektiva lösningar, ch här utgör G Utbildning en arena för samverkan, erfarenhetsutbyte ch hållbara insatser för att möta behv på både krt ch lång sikt. 2016-02-04 2. uläge nyläge Från september 2015 till januari 2016 har G Utbildning inm ramen för sitt uppdrag ch resurser försökt rikta insatser för att stödja medlemskmmuner i sitt arbete med mttagande ch integrering av nyanlända, inte minst kring kmpetensförstärkning genm ett antal kurser ch knferenser. Under våren 2016 är det viktigt att identifiera behv men ckså knsekvenser samt belysa lika scenarin för att i samverkan kunna arbeta vidare med smarta ch hållbara lösningar för utbildningslandskapet i Götebrgsreginen sm ligger i linje med de inriktningar ch överenskmmelser sm finns för verksamheten. 3. mvärldsspaning en någt förenklad sammanfattande mvärldsspaning på lika mötesarenr både i Gs närvärld ch mvärld så uppfattas följande delar relevanta att arbeta vidare med: 1. Språk sm nyckel till integratin, svenska för nyanlända (sfi ch svenska sm andraspråk) ch mdersmål. Viktigt med fkus på språkinlärning i ett sammanhang, med kppling till autentiska situatiner samt tillvaratagande på befintliga kunskaper, vilket innebär behv av handledning ch stöd på mdersmål ch tydliga kpplingar till samhälls- ch arbetsliv. 2. Vuxenutbildning sm ett viktigt verktyg i matchning mellan utbildning ch arbete men ckså samverkan i gränssnitt för gymnasiet ch vuxenutbildning. Viktigt av att tydliggöra vikten av flexibilitet i frmer även inm grund- ch gymnasiesklan till följd av nya behv. 3. Allt viktigare att arbeta för fullföljda studier bland lika målgrupper inklusive nyanlända, ett arbete sm kräver en bred palett av insatser, differentiering inm målgrupper för lika utbildningar ch sklfrmer samt en flexibilitet i arbetet med att ge individer möjligheter att etablera sig i samhälls- ch arbetslivet. 4. Stärka svenska sklans kvalitetsarbete i syfte att förbättra resultaten ch stärka verksamheten. 5. Strategisk kmpetensutveckling på flera nivåer ch mt lika målgrupper 6. Mtverka trenden av ökande lärarbrist ch sjukskrivning hs lärare i alla sklfrmer, från förskla till vuxenutbildning. Det finns anledning att se över möjligheter att bredda rekryteringsbasen till yrket på lika sätt. 7. Bidra till en effektivare administratin ch planering för kmmunerna inm mråden där alla kmmuner står inför liknande utmaningar ch där en samrdning innebär ett mer effektivt resursutnyttjande samt medför en ökad kvalitet. xempel utgörs av validering av kunskaper, betygsbedömning, bstadsch lkalplanering.
8. Skapa trygghet ch tlerans i förhållande till nyanlända barn ch elever i verksamheterna, men ckså i samhället i strt. 9. Påverkan ch strategisk kmmunikatin i förhållande till nyckelaktörer. 4. Att göra 2016 På G utgör styrgrupper ch nätverken nyckelarenr för verksamheten ch kring nyanländasituatinen har det förts kntinuerlig dialg kring dessa frågr sedan september 2015. n nyckel i arbetet sm har haft str betydelse kring insatser bttnar i den behvsinventering på utbildningsmrådet sm kunde genmföras med krt varsel genm våra nätverk i våra 13 kmmuner (se bilaga). Utbildningscheferna (UC) utgör en av nyckelarenrna ch under 2016 kmmer frågan gällande nyanlända barn ch unga att integreras i de teman sm UC kmmer att fkusera på ett antal reginala strategier ch perspektiv: S A G S K K M M U K A eman UC 2015 2018 eginala strategier/tvärgående perspektiv Strategisk kmpetensförsörjning Hållbart ledarskap Utanförskap/inkludering - en skla för alla Utbildning på vetenskaplig grund Kppling G nätverk M V Ä L D S G U 2 0 2 0 Här ser GU ckså behv av att inm krt skapa en referensgrupp sm skulle kunna utgöras av en tvärgrupp för alla utbildningsfrmer ch andra nyckelaktörer såsm mdersmålslärare etc. för att få bilder av vardagen ch skapa mötesplatser kpplat till specifika behv. Mycket handlar m att bygga kunskap ch veta vad sm fungerar när det gäller mttagande ch integratinsarbete. Knkreta förslag att arbeta vidare med inm nätverks- ch erfarenhetsutbyteskntexten är utvecklandet av tillfälliga, tematiska arenr/nätverk där kmmunerna själva väljer
representatin ch GU står för rganisatin samt visst innehåll, men där fkus ligger på det knkreta erfarenhetsutbytet inm relevanta ch aktuella frågr, kmmunrepresentanter emellan. Genm att skapa en GU-specifik referensgrupp syftar till att säkerställa att insatser ch aktiviteter planeras med direkt input från förhållandena ute i kmmunerna, detta särskilt viktigt i en situatin då infrmatin ständigt tillkmmer ch ändras till följd av många initiativ ch aktörer på mrådet, ch fficiell statistik etc. av tidsskäl inte kan användas sm infrmatinskälla. Befintliga nätverk utgör givetvis även frtsatt grunden för GUs inriktning ch arbete, ch även här kan generella frågeställningar ch ingångar tas fram ch dkumenteras inm ramen för rdinarie nätverksarbete i syfte att tydliggöra hur arbetet med frågan hanteras utifrån lika funktiner ch kmpetenser i kmmunerna. n ny kartläggning/behvsinventering planeras inm ramen för nätverksarbetet, med riktning bl a mt att fånga nuläget utifrån både individ/grupperspektiv, samt rganisatinsperspektiv; detta i syfte att tydliggöra gemensamma kmpetensbehv ch tänkbara samrdningsmråden. G Utbildning har stärkt sin närvar i de två kmmungemensamma plattfrmar sm avser nyanlända ch integratin. 2015 bildades den senaste av dem; en kmmungemensam plattfrm för ensamkmmande barn ch unga bestående av representanter från de 13 medlemskmmunerna, Länsstyrelsen, Västra Götalandsreginen, ädda Barnen ch Migratinsverket. G kmmer ckså att försöka hitta samverkansfrmer med civilsamhället, ch en kppling till frskningen inm mrådet kmmer ckså att etableras. Syftet med plattfrmen är att skapa en kmmungemensam arena för strategiska frågr kring ensamkmmande barn ch unga. rfarenhetsutbyte ch mvärldsbevakning ska hjälpa till att hitta inspiratin, idéer ch förslag på hur utmaningar i ensamkmmandearbetet kan mötas. Utgångspunkten är de frågr sm finns i kmmunernas arbete. ventuellt kan arbetet med ensamkmmande barn ch unga i reginen ckså kmma att förstärkas extra genm externa prjektmedel 2016-2019. är det gäller den perativa verksamheten har följande utmaningar ch lösningar identifierats så här långt att arbeta vidare med under 2016: 1. Språk sm nyckel till integratin, Svenska för nyanlända (sfi ch svenska sm andraspråk) ch mdersmål. Viktigt med fkus på språkinlärning i ett sammanhang, med kppling till autentiska situatiner samt tillvaratagande på befintliga kunskaper, vilket innebär behv av handledning ch stöd på mdersmål ch tydliga kpplingar till samhälls- ch arbetsliv. Hantering av vlymer ch tid i relatin till kvalitet gällande Sfiundervisning, här finns möjlighet att lärdmar från G (integratinsprjekt med fkus på språk ch sfi) arbetas vidare med ch sprids inm ramen för ett SF-prjekt (P1). Här finns ckså önskemål att G delar med sig av kunskaper i ett västsvenskt perspektiv. illskapandet av en vuxenutbildning med språkstöd, sm erbjuds reginalt inm GVux, till studiehandledare på mdersmål; studiehandledare sm efterfrågas inm alla sklfrmer samt även i andra verksamheter. Frtsatt arbete för att undersöka möjligheter 2016-02-04
att skala upp denna verksamhet. Sndering kring hur GU kan stötta/kmplettera befintliga satsningar på språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. 2. Vikten av vuxenutbildning sm ett viktigt verktyg i matchning mellan utbildning ch arbete men ckså samverkan i gränssnitt för gymnasiet ch vuxenutbildning. Viktigt av att tydliggöra vikten av flexibilitet i frmer även inm grund- ch gymnasiesklan till följd av nya behv. rsättningsfrågan ch regelverk kan utgöra ett hinder, inte minst när man tittar på flexibla lösningar mellan arbetsmarknadsinsatser ch yrkesutbildningar. Vikten att inm ramen för relevanta nätverk lyfta fram gda exempel ch tydliggöra möjliga lösningar sm redan har prövats, bl.a. inm Plug n-prjektet. Matchningsarbete, praktik ch samverkan mellan utbildning ch arbetsliv utgör en del av det strategiska kmpetensförsörjningsmrådet där GUs arbete förstärks sm helhet. Knkreta insatser sm planeras/undersöks utgörs bl.a. av möjligheter för ensamkmmande ungdmar att ta del av praktikmöjligheter, studiebesök ch liknande insatser. Flera möjliga snabbspår, av lika slag bland annat med akademiska inslag. Här arbetar GU för en samrdning med andra relevanta aktörer, både AF sm exempelvis genmfört en kartläggning av befintliga nyanlända persner med lärarutbildning i reginen, men även natinellt samt exempelvis med Stckhlms stad sm har initierat ett eget snabbspår för nyanlända lärare. Yrkesutbildningar med språkstöd kan göras flera av, men en uppväxling kräver ett statligt initiativ kpplad till ökade medel. GU undersöker löpande möjligheten att pröva flera av van nämnda initiativ i kmmunerna sm piltsatsningar inm ramen för SF (P2) gällande nyanlända. 3. Allt viktigare att arbeta för fullföljda studier bland lika målgrupper inklusive nyanlända, ett arbete sm kräver en bred palett av insatser, differentiering inm målgrupper för lika utbildningar ch sklfrmer samt en flexibilitet i arbetet med att ge individer möjligheter att etablera sig i samhälls- ch arbetslivet. Här görs insatser inm ramen för Plug in 2.0 med avsikt att stärka möjligheterna för nyanlända. 6-8 prjektverkstäder planeras starta runtm i reginen i juni 2016. GU arbetar med ett strategiskt påverkansarbete mt flera arenr för att säkerställa att Us strukturfnder följer sina planer med satsningar på målgruppen unga inm ramen för utlysningar till smmaren. Detta skulle skapa förutsättningar för att implementera ett verksamt arbete med syfte att få alla ungdmar att fullfölja sina studier i alla kmmuner i G med start under 2017, där en initial extern finansiering (SF, P2.2) ger möjlighet till en extra skjuts i arbetet samt utrymme för ett metdutvecklande arbete. Arbete för att utveckla gymnasiesklans flexibilitet samt kmpetens ch rganisatin för att möta elever sm av lika anledningar har
svårigheter att följa de natinella prgrammen, gynnar även nyanlända elever. Detta arbete genmförs bl.a. vilket tidigare har nämnts, inm ramen för Plug n-prjektet samt prjekt sm kan kmma att genmföras inm SF P2.2. 4. Stärka svenska sklans kvalitetsarbete i syfte att förbättra resultaten ch stärka verksamheten. GUs befintliga arbete inm lika verksamheter ch inm ramen för lika insatser ch prjekt syftar sm helhet till att stärka reginens sklverksamheters kvalitet. Det faktum att många nyanlända finns i verksamheterna kmmer att påverka både efterfrågan från kmmunerna ch GUs inriktning på insatser. Många av GUs fkusmråden för insatser ch prjekt (bedömning för lärande, utveckling av studie- ch yrkesvägledning m.m.) syftar till att bredda prfessinens kmpetens på sätt sm kan förväntas ge gda effekter för nyanlända elever. 5. Strategisk kmpetensutveckling Det krävs både generell ch specifik kmpetensförstärkning bland prfessinen på flera mråden för att arbeta ch integrera nyanlända i kmmunernas ch utbildningslandskapets befintliga strukturer. Stöd att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att bättre möta nyanlända ch hur kmmunerna/sklrna väljer att rganisera sig kan tillhandahållas av GU. 6. Mtverka trenden av ökande lärarbrist ch sjukskrivning hs lärare i alla sklfrmer, från förskla till vuxenutbildning. Det finns anledning att se över möjligheter att bredda rekryteringsbasen till yrket på lika sätt. Här kan arbete vidareutvecklas ch nya möjligheter prövas inm ramen för ffentlig sektrs stra utmaningar med nya lösningar, ch även detta kan kategriseras till temat kring strategisk kmpetensförsörjning. Här kan det finnas anledning att samverka med både universitet ch H-nätverk i kmmunerna. Snabbspår för lärare kan vara ett spår, vilket tidigare har nämnts, ch här pågår sndering samt eventuell samrdning med andra initiativ, såsm Stckhlms stad samt natinella initiativ. Förutsättningar för ett utvecklat arbete för att säkerställa tillgång till, samarbete kring samt kmpetensutveckling av handledare på mdersmål undersöks. Bevakning ch eventuella åtgärder efter pågående natinell utredning avseende hur kunskap ch kmpetens hs asylsökande ch nyanlända snabbt kan tas tillvara i sklsystemet. illäggsutredningen ska presentera sitt resultat 14 mars 2016. 7. Bidra till en effektivare administratin ch planering för kmmunerna inm mråden där alla kmmuner står inför liknande utmaningar ch där en samrdning innebär ett mer effektivt resursutnyttjande samt medför en ökad kvalitet. xempel utgörs av validering av kunskaper, betygsbedömning, bstads- ch lkalplanering.
Lkaler, rätt lkaler till rätt behv i rätt tid för att bedriva utbildning när förutsättningar ändrar sig på krt tid. Här har berörda förvaltningschefer/mtsvarande i kmmunerna påbörjat en dialg kring strategisk samrdning avseende samhällsplanering ch utbildningsplanering (bstadsförsörjning ch lkaler för utbildningsändamål). nm ramen för SF-finansiering (P1) planeras ett arbete sm ska leda fram till riktlinje rörande betygsbedömning/kunskapskartläggning på gymnasiet, för att stärka sklrnas arbete samt bidra till likvärdighet. Förslag till rekmmendatin angående återsökning av statlig ersättning för utbildningskstnader tas fram inm GU. Arbete pågår kring att utarbeta en reginal rekmmendatin gällande återsökning av statlig ersättning för utbildningskstnader för asylsökande barn ch unga. mvärldsbevakning kring mrådet asylsökande ch nyanlända. Lagstiftning, andelen asylsökande ensamkmmande resp. barn i familj, kmmande, pågående ch redvisade utredningar på natinell nivå kpplat till utbildningsmrådet kmmer att samlas ch redvisas sm stöd för GUs nyckelnätverk. 8. Skapa trygghet ch tlerans i förhållande till nyanlända barn ch elever i verksamheterna, men ckså i samhället i strt. Bidra till att möta de samhälleliga utmaningarna gällande intlerans ch skapa trygghet bland kmmuninvånare, det finns anledning att förstärka värdegrundsarbete ch bemötande men ckså attityd ch förhållningsätt. Str medvetenhet m risker men ckså möjligheter för att skapa gda miljöer ch trygghet när många lika möts i bende, klassrum eller ute i samhället. GU kan bidra genm ett stärkt fkus på värdegrundsarbete kpplat till befintliga prfessinsnätverk på G där framgångsrika exempel på rganisatin, metder, förhållningssätt delas systematiskt. 9. Påverkan ch strategisk kmmunikatin i förhållande till nyckelaktörer. G utgör ti prcent av utbildningslandskapet i Sverige, vilket innebär att den samlade erfarenheten i reginen kan ch bör få ett strt genmslag gällande behv av regeländringar, behv av stöd ch initiativ etc. G Utbildning kan via upparbetade kntakter ch påverkanskanaler i förhållande till nyckelaktörer reginalt ch natinellt, samt tack vare ett utvecklat nätverksarbete med kmmunrepresentanter från många prfessiner, hjälpa till att föra kmmunernas talan gällande viktiga förändringar.