Budget och verksamhetsplan 2015-2017. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-24 196

bilder från hängbron, nya mariedal skolan samt invigning av hemsjukvården.foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2015-2017 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-24 196

2 Innehållsförteckning Politisk budgetskrivelse 3 Vision 2015 4 Omvärldsanalys 9 Finansiell analys 11 Riktlinjer och mål av betydelse för god ekonomisk hushållning sid 15-21 15 Finansiella riktlinjer 15 Finansiella mål 17 Verksamhetsmål 18 Kommunens finansförvaltning 22 Resultatbudget/ -plan 25 Kassaflödesbudget/ -plan 27 Balansbudget/ -plan 28 Budgetramar 29 Förtydliganden till budgetramar/ -plan 30 Budgetramar 2015, specifikation kapitaltjänstkostnader 32 Investeringsbudget/ -plan 33 Förtydliganden till investeringsbudget/ -plan 34 Styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner sid 35-59 35 Kommunstyrelsen 35 Barn- och utbildningsnämnden 40 Kultur- och tekniknämnden 46 Miljö- och byggnadsnämnden 50 Revisionen 54 Socialnämnden 55 Protokollsutdrag KF 126, 196 bilagor

3 Politisk budgetskrivelse Timrå kommuns vision för 2015 Kommunen med livskvalitet, det självklara valet, är det som gäller för detta budgetår också. För sista gången speglar denna budget de övergripande målen om tillväxt, service och livsmiljö enligt det visionsdokumentet. Under 2015 ska en ny vision med nya övergripande mål läggas fast för en tidsperiod framåt. Förändringsarbetet med en välskött skola fortsätter och förhoppningsvis kan vi under året se positiva resultat. Det är otroligt viktigt att eleverna tycker att det är kul att gå i skolan, att få lära sig viktiga saker, få möjlighet att utveckla sina kreativa och entreprenöriella förmågor så att de kan möta framtiden och arbetslivet på ett positivt sätt. De elever som behöver särskilt stöd ska självklart få det. Skolans ansvar är stort och det måste tas. Även detta år, likväl som senaste mandatperioden så förstärker vi budgeten med ytterligare ekonomiska resurser, totalt på fem år blir det nästan 87 miljoner kronor. Dessutom ser vi möjligheter med extra förstärkningar av skolans resurser genom en ny regering. Vi ser att det finns en tydlig ambition från regeringshåll med extra tjänster som vill minska administrationen för lärarna så de får mera tid med eleverna och det välkomnar vi verkligen. Vi är glada över att visa upp nya och fräscha skolmiljöer, först Arenaskolan och nu Mariedalsskolan. Vi fortsätter med insatser på Ala skola och Bergforsens skola. Det är också dags för en ny matsal på Söråkers skola. De växande bristerna i samhällets trygghetssystem som a-kassan och sjukförsäkringen gör att våra försörjningsstödskostnader ökat. Med en ny regering och signaler om ett förbättrat trygghetssystem gör att vi ser ljusare på framtiden. Tillsammans med en aktivare arbetsmarknadspolitik så gör vi bedömningen att utanförskapet kommer att minska. Vi förstärker våra insatser inom ramen för Lärande och arbete och vi fortsätter att använda minst en miljon kronor av försörjningsstödet till aktiva arbetsmarknadsinsatser där det är möjligt. Vi startar upp arbetet för att förverkliga ambitionen med grönare och attraktivare kommundelscentra. Först genom att göra en gång- och cykelväg i Söråker som binder ihop centrum med havet. Projektering av insatserna i Sörberge genomförs 2015 och ambitionen är start år 2016. Under 2015 ska allaktivitetshuset i Tallnäs vara på plats. Det är viktigt att få igång både dag- och kvällsaktiviteter för olika åldersgrupper där. Arbetet kan ske i samverkan med många olika parter. Tvåa i Norrland var vi 2014 när det gäller företagsklimatet, men vi klättrade ändå till plats 57 i Sverige, och på plats 11 när det gäller företagsservice. År 2015 når vi målet med Norrlands bästa företagsklimat och topp 10 i Sverige när det gäller företagsservice! Ewa Lindstrand Kommunstyrelsens ordförande (S)

4 Vision 2015 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

5 Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service.

6 Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna är delaktiga och har inflytande i den demokratiska beslutsprocessen. Processperspektivet: Kommunens organisation är effektiv och har fokus på helhetssyn och service. Medarbetarperspektivet: Kompetensen i organisationen utvecklas i enlighet med medborgarnas¹) behov. Alla medarbetare visar tillit och respekt i mötet med medborgaren samt har ett förhållningssätt som inger förtroende. Alla medarbetare har utrymme att använda hela sin förmåga att växa och utvecklas i en gemenskap. Nya arbetsmetoder- och modeller prövas. Olika värderingar och åsikter respekteras, experiment uppmuntras och misslyckanden tillåts. Ekonomiperspektivet: omfattning, kvalitet och nettokostnader anpassas till en god ekonomisk hushållning. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Prognossäkerheten är god. Utvecklingsperspektivet: Genom en aktiv omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning säkras målen. ¹) nuvarande och potentiella kommuninvånare, företagare och besökare. Används i denna betydelse här och framgent i dokumentet.

7 Kommungemensamma mål Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhällsoch tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer.

8 Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Personalpolitik Ekonomi Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar.

9 Omvärldsanalys Detta avsnitt baseras på rapporten Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet (KI) 2014-08-27 Den internationella konjunkturen I stora delar av omvärlden har den ekonomiska utvecklingen varit svag hittills i år, i synnerhet i euroområdet där BNP knappt ökade alls det första halvåret. Flertalet enkätbaserade konjunkturindikatorer i OECD-området pekar på att BNP växer starkare under resten av året. De ljusare utsikterna är delvis en följd av låga styrräntor och mindre finanspolitiska åtstramningar än föregående år. Efter en lång period av låga investeringar i kölvattnet av finanskrisen finns det också ett växande behov av nyinvesteringar, men strama kreditförhållanden fortsätter att hämma investeringarna i en del euroländer. I år växer BNP i OECD-området som helhet med 1,9 procent och nästa år ökar tillväxten till 2,5 procent. Eftersom resursutnyttjandet i nuläget är mycket lågt kommer återhämtningen att ta lång tid och inflationen i OECD-området når inte över 2 procent i år eller nästa år. I USA och Storbritannien, som båda ligger före euroområdet i konjunkturcykeln, börjar styrräntorna höjas under 2015, medan ECB:s första höjning dröjer till början av 2017. Riskerna för en sämre utveckling dominerar fortfarande, bland annat som en följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris finns kvar, samtidigt som problemen i banksektorn kan leda till att kreditgivningen stramas åt markant. Såväl i år som nästa år blir finanspolitiken i många länder mindre åtstramande än vad som varit fallet de senaste åren och håller inte tillbaka konsumtionen lika mycket. Stigande aktie- och bostadspriser stimulerar också konsumtionen i en del länder, liksom en positiv utveckling på arbetsmarknaden. I många tillväxtekonomier ser tillväxten ut att stabiliseras och i vissa fall öka efter en viss nedgång i början av 2014. Exporttillväxten har stigit på många håll och i ett antal länder driver ekonomisk-politiska åtgärder på den inhemska efterfrågan. Skillnaderna mellan olika regioner är dock stor. Konjunkturen i Sverige Tillväxt Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Det beror huvudsakligen på den svaga utvecklingen i omvärlden efter finans- och skuldkriserna som började 2008. Svensk BNP var i stort sett oförändrad de två första kvartalen i år. En svag utveckling av omvärldsefterfrågan dämpade exporten och näringslivets investeringar exklusive bostäder föll tillbaka. Barometerindikatorn, som speglar stämningsläget i ekonomin som helhet, ligger dock på en nivå som indikerar att BNP utvecklas starkare under resten av året. Inflation Den svaga konjunkturen i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen har varit mycket låg de senaste åren. Under årets första sju månader uppgick KPIF-inflationen till i genomsnitt 0,5 procent. Den mycket låga inflationen och dämpade inflationsutsikter föranledde Riksbanken att sänka reporäntan överraskande mycket i juli, från 0,75 procent till 0,25 procent. Mycket talar dock för att perioden med exceptionellt låg inflation snart är över. De månatliga prisförändringarna på livsmedel och tjänster var mycket låga kring årsskiftet men är nu betydligt högre. Dessutom har kronan försvagats med knappt 4 procent under året vilket med viss fördröjning driver upp priset på importerade varor och tjänster. Slutligen innebär den svaga produktivitetsutvecklingen att arbetskostnaden per producerad enhet ökar relativt mycket i år.. Sysselsättning Efter en svag inledning på året steg sysselsättningen mer än väntat det andra kvartalet. Framåtblickande indikatorer talar för en fortsatt uppgång i närtid och sysselsättningen ökar med drygt 1 procent i år. Den starkare BNP-utvecklingen 2015 2018 innebär att sysselsättningen fortsätter att öka med 1 procent per år eller något mer och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Produktiviteten i näringslivet ökar då i ungefär normal takt, efter ett antal svaga år. Arbetskraften, som har ökat starkt de senaste åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller därför endast marginellt till 7,9 procent. De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften. Det är bland annat en följd av att tidigare genomförda utbudsstimulerande åtgärder inte längre bidrar till arbetskraftens ökning i samma utsträckning. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och 2018, vilket är i paritet med den av Konjunkturinstitutet bedömda jämviktsnivån. Eftersom arbetslösheten efter finanskrisen har legat på en hög nivå riskerar detta att leda till stigande långtidsarbetslöshet. Uppgången i långtidsarbetslösheten har dock inte varit så stor som man kunde befara.

10 Några nyckeltal, procentuell förändring från föregående år 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 BNP¹) 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Timlön²) 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Arbetade timmar¹) 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 KPI 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 Källa: SKL, cirkulär 14:38, 2014-10-02 ¹)Kalenderkorrigerad ²)Hela arbetsmarknaden, nationalräkenskaperna (NR) Kommunernas ekonomiska läge Detta avsnitt baseras på Ekonomirapporten, SKL, april 2014 samt cirkulär 14:32, SKL, 2014-08-18 och cirkulär 14:38, SKL 2014-10-02. Utgångsläget Kommunerna redovisade ett sammantaget resultat för 2013 på 15,7 miljarder kronor. Det motsvarar 3,5 % av skatter och generella statsbidrag och är det högsta hittills mätt i miljarder kronor för kommunerna. Liksom flera år tidigare gjordes 2013 en återbetalning av inbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor, som därmed till stor del förklarar den höga resultatnivån. Högre skatteunderlagstillväxt än budgeterat bidrog också till det positiva resultatet. Sammantaget har kommunerna haft ett positivt resultat under de senaste tio åren, med ett genomsnittligt resultat som motsvarar 2,7 % av skatter och generella statsbidrag. Positivt är att många kommuner uppger att de haft en god budgetföljsamhet i verksamheterna. De senaste årens starka resultat förklaras i hög grad av tillfälliga tillskott, som till exempel återbetalningar från AFA Försäkring. Dessa tillfälliga och relativt omfattande belopp har till stor del förstärkt kommunernas resultat och räddat många kommuner från att redovisa underskott. De tillfälliga förstärkningarna av resultatet innebär en pedagogisk utmaning eftersom det inte speglar det ekonomiska läget i kommunerna och det kan vara svårt att motivera och genomföra nödvändiga effektiviseringar och besparingar för att skatteunderlaget inte växer tillräckligt snabbt eller för att kostnaderna ökar oväntat kraftigt inom någon verksamhet. Utveckling 2014-2015 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har utvecklats svagare än beräknat, och haft en ryckig utveckling. Fjolåret avslutades starkt, men innevarande års utveckling har varit svag. Samtidigt ökar antal arbetade timmar vilket är en förklaring till ökningen i produktion. Den låga inflationen är gynnsam för skatteunderlaget. Låga prisökningar medför att den reala intäktsökningen ändå blir relativt stark. Bedömningen är att skatteunderlaget 2014 och 2015 ökar med 3,5 % respektive 4,7 %. Utveckling 2016-2017 Från och med 2016 stärks tillväxten som är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden och en stark inhemsk efterfrågan då såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Antalet arbetade timmar växer med drygt en procent per år och skatteunderlaget med över 2 % i reala termer. Skatteintäkterna beräknas växa med 4,9 % respektive 4,8 % 2016 och 2017. 2013 2014 2015 2016 2017 Prognostiserad skatteunderlagstillväxt*), % 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 *)Procentuell förändring från föregående år Källa: SKL, cirkulär 14:38, 2014-10-02

11 Finansiell analys Fyra perspektiv vid finansiell bedömning: Kontroll över den ekonomiska utvecklingen? Risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kapacitet att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Balans över intäkter och kostnader under året och över tiden? I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella utvecklingen och ställningen med hjälp av 14 nyckeltal. Analysen syftar till att utifrån de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifiera finansiella problem och positiva faktorer för att därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. I verksamhetsplanen har sju nyckeltal valts ut att utgöra en komprimerad finansiell analys. I analysen ingår utfallen för 2012 och 2013, budgeterade eller prognostiserade värden för 2014 samt budgeterade värden för 2015. Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven? Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Soliditet Tillgångars förändring Långfristiga skulder Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskrav Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under de tre senaste åren? Investeringar, deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Nyckeltal: 1 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2 Självfinansieringsgrad av investeringar 3 Årets resultat 1 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamheten/ skatteintäkter + statsbidrag Avskrivningarna/ skatteintäkter + statsbidrag Finansnettot/ skatteintäkter +statsbidrag nettokostnader¹)/skatteintäkter + statsbidrag ¹) inklusive finansnetto 2015 2014 2013 2012 96 % 95 % 92 % 94 % 3 % 3 % 3 % 3 % 1 % 1 % 3 % 0 % 100% 99 % 98 % 97 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna och generella statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. I en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhet mellan nettokostnadsökning och skatteintäktsökning. En av kommunens finansiella målsättningar är att nivån ska understiga 98 % för att kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Det kan även uttryckas som att resultatet före extraordinära poster ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. För 2013 är ökade skatteintäkter och ökade generella statsbidrag samt återbetalning av premier från AFA Försäkringar de främsta anledningarna till det positiva resultatet. För 2014 är det positiva skatteavräkningar samt ökad befolkning (i jämförelse med budget) som förklarar positivt resultat. I budget 2015 har i princip allt resursutrymme använts för ökade verksamhetskostnader. 2 Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad mnkr 2015 2014 2013 2012 Finansiering via medel från drift 4,6 63,0 60,9 52,8 Finansiering via sparade medel 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiering via nya långfristiga lån 30,0 10,0 0,0 20,0 Årets nettoinvesteringar 34,6 73,0 60,9 72,8 Självfinansieringsgrad investeringar 100 % 48 % 71 % 66 %

12 En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller minska befintlig likviditet. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. För 2013 års investeringar, främst skolprojektet, finansierades som helhet med egna medel. Den budgeterade investeringsnivån 2014, 73 mnkr, planeras endast delvis att finansieras med nya lån. I budget 2015 reduceras investeringsnivå kraftigt jämfört med 2014, upplåning som planeras stärker även likviditeten. 3 Årets resultat mnkr 2015 2014 2013 2012 kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Kommunens soliditet är lägre jämfört med andra kommuner. Den genomsnittliga soliditeten (ovägt medelvärde) exklusive ansvarsförbindelse för samtliga kommuner låg för 2013 på 50 % och inklusive ansvarsförbindelse på 4 %. 40 30 32 33 Soliditet, % 34 36 Årets resultat 3,0 5,8 13,1 21,5 Årets res i % av skatteint + gen statsbidr 0,3 0,6 1,5 2,5 20 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Budget Årets resultat/ invånare, kr 165 321 728 1 197 Kommunens resultat är känsligt för förändringar i statsbidragsregler, skatteintäkter m.m. Resultatet 2012 motsvarade 2,5 % och resultatet 2013 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det prognostiserade resultatet 2014 är positivt, betydligt högre än budgeterade 0,6 %. Det budgeterade resultatet 2015 förväntas bli betydligt lägre än den långsiktiga planen på ett resultat som motsvarar 2 % av skatter/ generella statsbidrag. Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap Från 2002 t.o.m. 2013 har Timrå kommun ett samlat överskott på ca 95 mnkr. Hur har kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella motståndskraft utvecklats? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nyckeltal: 4 Soliditet 5 Långfristiga skulder 4 Soliditet, % (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mnkr 2015 2014 2013 2012 Exkl. ansvarsförb 36 34 33 32 Inkl. ansvarsförb -33-34 -35-35 Soliditet beskriver finansiell styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har 5 Långfristiga låneskulder mnkr 2015 2014 2013 2012 Långfristiga låneskulder 154,0 140,0 135,0 153,0 Den långfristiga låneskulden har de senaste åren varit i princip oförändrad genom strikt amortering samt låg upplåning. Vid utgången av 2013 uppgick kommunens långfristiga skuld till 8 827 kr per invånare, jämfört med snittet för riket på 15 809 kr per invånare. För 2014 är prognosen att den långfristiga låneskulden kommer att minska trots en högre investeringsnivå, främst skolinvesteringarna. Enligt budget 2015 kommer den långfristiga låneskulden att maximalt uppgå till 154 mnkr. 175 125 75 25 153 2012 Utfall Låneskuld, mnkr 135 140 2013 Utfall 2014 Prognos 154 2015 Budget Risk och kontroll Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen haft över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal: 6 Likviditet 7 Pensionsåtaganden och förvaltning av pensionsmedel

13 6 Likviditet ur ett riskperspektiv mnkr 2015 2014 2013 2012 Likvida medel 48,0 43,9 50,5 70,9 Balanslikviditet¹) 92 % 76 % 81 % 80 % ¹) Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder När likviditeten analyseras är det viktigt att samtidigt beakta förändringen av de långfristiga lånen. De likvida medlen minskade under 2013, till 50,5 mnkr och balanslikviditeten uppgick till 81 %. Enligt budget blir balanslikviditeten lite lägre under 2014. Enligt budget 2015 ökar balanslikviditeten till 92 %. Kommunen har en checkkredit som gör att eventuella svackor i betalningsberedskapen kan hanteras. Några risker på kort sikt föreligger ej. 110 90 70 50 80 81 2012 Utfall Balanslikviditet, % 2013 Utfall 7 Pensionsåtaganden och förvaltning av pensionsmedel mnkr (inkl. löneskatt) 2015 2014 2013 2012 Pensioner som kortfristig skuld 26,1 26,0 24,7 25,3 Avsättning till pensioner 71,0 63,0 63,2 52,6 Pensionsförpliktelser före 1998 409,9 432,0 446,1 427,6 Total pensionsskuld 507,0 521,0 534,0 505,5 Pensionsåtagandet redovisas fr.o.m. 1998 enligt den s.k. blandmodellen, dels som en avsättning inom balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse (pensioner intjänade före 1998). Avgiftsbestämd ålderspension (kortfristig skuld) utbetalas i början av nästkommande år. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår 31 december 2013 till 446,1 mnkr inklusive löneskatt. Under 2013 sänktes diskonteringsräntan, som enligt gällande riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07), används vid 76 2014 Budget 92 2015 Budget beräkning av framtida pensionsutbetalningar. Detta innebar att såväl avsättningen som ansvarsförbindelsen för pensioner ökade. mnkr (inkl. löneskatt) 2015 2014 2013 2012 Avsättning för pension enl. PFA 98/KAP-KL inkl. kortfristig skuld 97,1 89,0 86,4 78,0 Finansiella placeringar (pensionsfond) 0,0 0,0 0,0 0,0 Av sammanställningen ovan framgår att det inte finns några finansiella tillgångar för att finansiera framtida pensionsutbetalningar. Samtliga åtaganden för pensioner är återlånade av kommunen. En stor risk utgör fortfarande ansvarsförbindelsen för pensioner. I bokslut 2007 2013 har kommunen öronmärkt sammanlagt 89,0 mnkr av årets resultat för att täcka framtida utbetalningar avseende ansvarsförbindelsen. 600 500 400 300 200 100 0 Total pensionsskuld, mnkr 506 534 521 507 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Budget Sammanfattande kommentarer Den finansiella analysens syfte är att identifiera problem och positiva faktorer. Följande problem och positiva faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram: 1. Balansen mellan kostnader/intäkter var under 2011-2013 ca +42 mnkr. Enligt budget 2014 är resultatet 5,8 mnkr. Enligt budget 2015 når kommunen för detta år ett positivt resultat om 3,0 mnkr. 2. 2013 var ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag 29 mnkr jämfört med 2012. För 2014 budgeteras en ökning med 44 mnkr jämfört med 2013, vilket förklaras av förändringar i utjämningssystemet samt skatteväxling med landstinget för hemsjukvården. Budget 2015 innebär en ökning med 32 mnkr jämfört med 2014.

14 3. Soliditeten ligger på en betydligt lägre nivå än för jämförbara kommuner. De senaste årens övervägande positiva resultat har inneburit att den har ökat från 22 % 2006 till 33 % 2013. Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner är soliditeten starkt negativ. För 2014 budgeteras soliditeten till 34 %. Budget 2015 innebär en soliditet på 36 %. 4. Ca 17 mnkr per år har de senaste åren amorterats på låneskulden. Under 2014 kommer investeringarna enligt prognosen, trots att de är på förhållandevis hög nivå, att kunna finansieras med låg nyupplåning och låneskulden bör kunna ligga kvar på ungefär samma nivå. För 2015 erfordras viss nyupplåning, delvis som konsekvens av senarelagd upplåning. 5. Likviditeten har under de senaste åren varit på en acceptabel nivå., vilket har inneburit liten känslighet för den löpande verksamheten och investeringarna. Med anledning av nyupplåning kommer likviditeten att enligt budget kunna upprätthållas under 2015. 6. 89,0 mnkr har hittills öronmärkts för den pensionsskuld som uppstod före 1998 och som är redovisad som en ansvarsförbindelse och uppgår till 446,1 mnkr inklusive löneskatt den 31 december 2013.

15 Riktlinjer och mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen (8 kap 5 ) ska kommuner och landsting för verksamheten ange mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av lagstiftningen framgår inte i detalj vad som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. I tidigare propositioner har dock angivits att en kommun inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov samt att verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Finansiella riktlinjer Enligt den kommungemensamma målsättningen för ekonomin i Vision 2015 ska kommunen ha handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultatet ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Resultat Lagstiftaren menar att balanskravet utgör miniminivå för resultatet och att god ekonomisk hushållning behövs för att med ökade resurser bl.a. kunna möta ökande behov av vård och omsorg till allt fler äldre samt ökande pensionsutbetalningar. Enligt lagstiftaren måste resultatet vara tillräckligt stort så att varje generation kan bära kostnaderna för den service som den konsumerar så att skatten inte ska behöva höjas för att garantera motsvarande servicenivå för kommande generation. När resultatnivån bestäms måste också investeringarna beaktas. Om investeringsnivån är högre ger ett högre resultat större möjligheter att finansiera investeringarna med egna pengar. Annars måste investeringarna lånefinansieras. En hög låneskuld gör kommunen mer sårbar och känslig för ränteutvecklingen. Ökade räntekostnader tar resurser från verksamheten. Ur ett generationsperspektiv bör inte dagens kommuninvånare övervältra kostnader för sina investeringar på kommande generationer. Någon exakt nivå för resultatet anges inte i lagstiftningen. Enligt förarbeten till lagstiftning kan 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning utgöra en nivå där resultatet innebär god ekonomisk hushållning, vilket har kommit att utvecklas till en praxis. Någon djupare analys bakom denna nivå har inte presenteras, utan varje kommun ska anpassa målsättningarna till sina egna förhållanden och omständigheter. Motiv för ett positivt resultat Ett positivt resultat behövs för att finansiera framtida utbetalningar av pensioner intjänade före 1998. I enlighet med den kommunala redovisningslagen tillämpar kommunen den s.k. blandmodellen som innebär att pensioner som tjänats in före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse, vilket betyder att de inte ingår i pensionsavsättningen i balansräkningen, utan redovisas som kostnader det år de betalas ut. Under de närmaste åren kommer de att öka markant, fram till år 2027, då de enligt KPA Pensions prognos från april 2014 är som högst. Det finns därför behov av att genom en högre resultatnivå bygga upp ett större eget kapital så att utbetalningarna kan finansieras den dag de uppstår. I annat fall kommer utbetalningarna att kräva resurser från verksamheten. Under perioden 2007 2013 har sammanlagt 89,0 mnkr av årets resultat öronmärkts för framtida pensionsutbetalningar. Tkr 29 000 24 000 19 000 14 000 9 000 4 000-1 000 Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser 2009 2014 2019 2024 2029 2034 2039 2044 2049 Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms Effekt av bromsen på gamla utbetalningar Gamla utbetalningar Det bör också i resultatet finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag samt oförutsedda händelser. 1 % minskning av skatteintäkterna motsvarar ca 7,8 mnkr och 1 % ökning av kommunens nettokostnader ca 10 mnkr. Ytterligare en anledning till att resultatet med marginal bör överstiga balanskravet är att skapa ett utrymme att över tiden kunna skattefinansiera investeringarna. Från 1990-talets slut till början på 2000-talet hade Timrå kommun ett stort samlat underskott på ca 300 mnkr. Ur ett generationsperspektiv bör dessa underskott hämtas igen. Underskotten har lett till att Timrå kommun har ett lågt eget kapital och en låg soliditet jämfört med andra kommuner. Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår eget kapital i bokslutet 2013 till -229 mnkr. Under 2014 har diskonteringsräntan, som enligt gällande riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07), används vid År

16 beräkning av framtida pensionsutbetalningar varit oförändrad. Den långfristiga målsättningen har tidigare varit ett resultat efter finansiella poster på minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. De senaste fem åren ligger resultatet på minst 2 % under två av fem år. Sammanlagt för perioden ligger det på 2,0 %. 2014 motsvarar det budgeterade resultatet på 5,8 mnkr 0,6 %. Resultatnivån i budget/plan på 3,0 mnkr 2015 motsvarar 0,3 %. För att på sikt uppnå ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, bör resultatet efter planperiodens slut varje år ligga på minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Låneskuld och soliditet Kommunen bör ha en beredskap för eventuella framtida finansiella svårigheter, dvs. en långsiktig betalningsförmåga och finansiell motståndskraft. En hög låneskuld gör kommunen mer sårbar och känslig för ränteutvecklingen. Kommunens låneskuld har tidigare varit högre jämfört med andra kommuner, men på senare år har den minskat. Vid utgången av 2013 uppgick kommunens långfristiga skuld till 8 780 kr per invånare, jämfört med snittet för riket på 15 809 kr per invånare. De senaste åren har inneburit en målmedveten minskning av den långfristiga låneskulden, som var som högst år 2001 med 345 mnkr till 135 mnkr i bokslutet 2013. Med anledning av positiva kassaflöden de sista tre åren har investeringarna dessa år delvis finansierats med egna medel. Låneskulden i bokslutet 2013 minskade med 18 mnkr vilket motsvarar årets amortering av låneskulden. Bedömningen är att för att finansiera den prognostiserade investeringsnivån 2014 på ca 70 mnkr kommer i huvudsak likvida medel att ianspråktas. I budget/flerårsplan 2015-2017 förutses ett behov att ta upp nya lån med30 mnkr 2015 och 20 mnkr 2016 och 0 mnkr 2017. Fortsatta amorteringar på befintliga lån ska dock göras, så att låneskulden ökar netto med 14 mnkr 2015, ökar 2 mnkr 2016 och minskar 18 mnkr 2017. Soliditet är ett mått på finansiell styrka på lång sikt och anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. En minskning av låneskulden, allt annat lika, leder i sig till högre soliditet. Även utvecklingen av tillgångarnas värde påverkar soliditeten. Ett positivt resultat leder till högre soliditet och bättre beredskap för ökade kostnader, t.ex. avseende pensionerna som nämnts ovan, och ökade möjligheter att självfinansiera investeringar. Kommunens soliditet är låg jämfört med snittet för kommunerna, 33 % jämfört med 50 % exklusive ansvarsförbindelsen 2013. Inklusive ansvarsförbindelsen var soliditeten 2013, -34 % i Timrå och 4 % i riket 2013. För att långsiktigt förbättra kommunens finansiella styrka bör soliditeten därför successivt öka. Den högre investeringsnivån med påföljande måttliga ökning av låneskulden 2014 leder till att soliditeten beräknas uppgå till något högre nivå 2014 jämfört med 2011, för att sedan öka något under 2015 och 2016. Soliditeten enligt prognosen per den 31 augusti bedöms till 34 % för 2014. Enligt budget/plan uppgår den till 36 % 2015, 36 % 2016 och 37 % 2017. Kommunen bör på sikt, genom goda resultat och restriktivitet med att lånefinansiera investeringar även efter planperiodens slut, uppnå en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. God ekonomisk hushållning finansiellt perspektiv Positiva resultat och återhållsamhet med lånefinansiering av investeringar ska leda till en utveckling mot ett positivt eget kapital och en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner.

17 Finansiella mål Med hänvisning till Vision 2015 samt den finansiella analysen kan de finansiella målen preciseras på följande sätt: 1. Resultat före extraordinära poster Resultatet före extraordinära poster bör uppgå till minst nedan angivna procentsatser av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 3. Soliditet Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. 40 35 30 33 35 Soliditet, % 36 36 37 Utfall Prognos Mål Mål Mål 2013 2014 2015 2016 2017 1,5 % 2,0 % 0,3 % 0,3 % 0,3 % 25 20 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2. Långfristig låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med ca 16-20 mnkr per år. 2015 ska den tillfälligt tillåtas att öka och uppgå till följande belopp (mnkr): Utfall Prognos Mål Mål Mål 2013 2014 2015 2016 2017 135 140 154 156 138

18 Verksamhetsmål I en kommun är verksamheten målet och pengarna medlen. För att långsiktigt upprätthålla en bra verksamhet måste både de finansiella målen enligt ovan och de gemensamma och nämndsvisa mål som finns för kommunens verksamhet uppnås. Hushållning i verksamheten innebär, förutom att inte förbruka mer resurser än de finansiella målen medger, också att verksamhetens omfattning, kvalitet och prioriteringar motsvarar medborgarnas behov. Verksamheten ska med andra ord bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning - verksamhetsperspektiv Det är god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv i Timrå kommun när verksamhetsmålen uppfylls inom tilldelade budgetramar. Utifrån denna definition har Timrå kommun formulerat verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa verksamhetsmål återfinns också i anslutning till Vision 2015 samt under respektive nämnd/styrelse. Koppling styrelsens/nämndernas verksamhetsmål mot Vision 2015 I kommunens vision, Vision 2015, finns fem kommungemensamma mål som handlar om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi. Respektive styrelse/nämnds verksamhetsplan, ska vara en konkretisering och nedbrytning av visionen. De verksamhetsmål som styrelsen/nämnden formulerar i sin verksamhetsplan ska vara kopplade till de kommungemensamma målen i Vision 2015. Minst ett effektmål inom livsmiljöområdet per styrelse/nämnd ska vara kopplat till något av Västernorrlands fem profilmål inom miljöområdet. Genom att styrelsens och nämndernas verksamhetsmål är kopplade till Vision 2015, ska den uppföljning av verksamhetsmålen som sker, främst i delårsrapport och årsredovisning, visa på om utvecklingen i verksamheten går i rätt riktning för ett uppfyllande av de kommungemensamma målen. De kommungemensamma målen som finns i anslutning till Vision 2015 får anses vara de mest väsentliga för kommunen som helhet just för att de är tänkta att vara ett led i att arbeta mot visionens uppfyllelse. Med hänvisning till målens centrala betydelse för kommunens utveckling, anses de också vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. Några av styrelsens/ nämndernas mål har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa redovisas dels i detta avsnitt nedan samt i respektive styrelses/nämnds verksamhetsplan. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap är Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2015 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges 290 kommuner år 2015. b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Styrtal Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar.

19 Styrtal Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Styrtal I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor, att jämföras med lagstiftningskrav på 10 veckor. Socialnämnden Effektmål Brukarnöjdheten inom socialtjänsten ska förbättras Resultatet i nationella/egna undersökningar 2015 är bättre eller lika med 2014. Styrtal Upplevelse av bemötande, kontinuitet och brukarinflytande är lika med eller högre än föregående mätning. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på www.timra.se ska öka. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål En välskött skola där varje barn, ungdom och vuxenstuderande: - Trivs och mår bra - Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper - Kommer att nå målen i alla ämnen - Har huvudrollen i sitt och skolans arbete Styrtal Enkät samt utdrag ur lärplattformen edwise. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under 2015 genomföra en kundattitydmätning hos användare av Sporthallen, Tennishallen och NCChallen. Målet är att 80 % av användarna ska vara nöjda. Styrtal Andelen nöjda användare av Sporthallen, Tennishallen och NCC-hallen. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Korta handläggningstider är viktiga för en serviceinriktad och kostnadseffektiv myndighet. Styrtal Enligt servicedeklarationen ska a) handläggningstiden för en anmälan enligt miljöbalken inte överskrida sex veckor. b) handläggningstiden för registrering av livsmedelsanläggning inte överskrida två veckor. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de är nöjda med de insatser de får av socialtjänsten. Resultatet i nationella/egna undersökningar 2015 är bättre eller lika med 2014. Styrtal 2015 påbörjas mätning av nöjdhetsgraden. 2016 ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år. Styrtal År 2015 ska antalet besök på www.timra.se öka jämfört med 2014.

20 Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommuns klimatpåverkan ska minska. Styrtal Genom att nyttja kollektivtrafik och IT ska sträckan med personbilar och minibussar i tjänsten vara 3 % kortare än föregående år. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Till 2020 ska minst 25 % av centralt inköpta matvaror vara ekologiska. Styrtal Statistik från livsmedelsleverantör. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 10 % år 2015 jämfört med år 2014. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Klimatsmart verksamhet. Styrtal 2013 rullade nämndens bilar totalt 25 300 km. Under 2015 ska den sträckan minskas med minst 10 %. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de insatser de får av socialtjänsten medverkar till att de kan leva ett liv som är så självständigt och meningsfullt som möjligt. Styrtal Kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse presenteras vid bokslut 2015. Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Kommunstyrelsen Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på kommunlednings- och näringslivskontoret. Styrtal Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla positioner bemannas med personer som har den kompetens och behörighet som krävs. Personalens kreativitet tas tillvara och stimuleras. Styrtal Medarbetarenkät. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Utifrån verksamhetens mål och ett personligt ansvar ges medarbetare utrymme för utveckling, vilket gör att förutsättningarna ökar för att efterfrågade resultat uppnås. Styrtal Antalet kompetens och utvecklingsinsatser i denna riktning.

21 Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen. Styrtal a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. Socialnämnden Effektmål Cheferna/ledarna har ett synligt och tydligt ledarskap, ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer. Styrtal 2015 påbörjas mätning av upplevelsen av ett synligt och tydligt ledarskap, som ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer. 2016 ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal Budget i balans. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Styrtal Positiv resultatavvikelse. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren 2015-2017. Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal En budget i balans åren 2015-2017. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2013 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 70 %. Under 2015 ska den vara minst 65 %. b) 2013 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 45 %. Under 2015 ska den vara minst 40 %. c) 2013 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 88 %. Under 2015 ska den vara minst 85 %. Socialnämnden Effektmål Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet) Ekonomin ska vara i balans. Styrtal Om avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/ utredning samt föreslår åtgärder, för att få en ekonomi i balans.

22 Kommunens finansförvaltning Pensioner Kommunen avsätter pengar för personalens pensioner enligt den s.k. blandmodellen. I den årliga kostnaden ingår ökning av avsättning för pensioner intjänade under året (förmånsbestämd ålderspension) och utbetalningar avseende pensioner intjänade före 1998. Till detta tillkommer löneskatt om 24,26 %. Blandmodellen innehåller också en finansiell kostnad som består av räntan på pensionsavsättningen. Årets intjänade pensioner (avgiftsbestämd ålderspension), 6,83 % inklusive löneskatt, ingår också i pensionskostnaden och fördelas på verksamheterna som procentuella påslag på lönen. Fördelade kapitaltjänstkostnader I kapitaltjänstkostnaderna ingår planenliga avskrivningar och internränta. Avskrivning innebär att fördela investeringsutgiften över nyttjandeperioden och görs på en tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde och baseras på tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningstider/ekonomisk livslängd bestäms med utgångspunkt från Rådet för Kommunal Redovisnings (RKR) skrift om avskrivningar, men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Nominell beräkningsmetod tillämpas. De totala avskrivningarna beräknas till ca 31 mnkr 2015. Kapitaltjänstkostnaderna för 2015 uppgår totalt till ca 50 mnkr och har uträknats efter en internränta på 4,0 %. Det budgeterade beloppet utgör summan av en årlig finansiell ersättning för det kapital som är bundet i investeringar mellan kommunens finansförvaltning under kommunstyrelsen och övriga styrelser/nämnder. Ersättningen är en hyra för en investering under en bestämd tidsperiod. Kommunalskatteintäkter Prel. skatteintäkter 2014 Prel. skatteintäkter 2015 Förändring i % jämfört med prel. skatteintäkter 2014 755,5 mnkr 782,0 mnkr +3,5 % Generella statsbidrag och utjämning Systemet för generella statsbidrag och utjämning har från och med 2014 förändrats vad gäller inkomstutjämningen. Systemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/-avgift. Inkomstutjämningen beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Kostnadsutjämningen utgår från en standardkostnad för olika verksamheter t.ex. förskola, grundskola, äldreomsorg. Standardkostnaden summeras till en strukturkostnad för hela kommunen som sedan jämförs med den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. Kommunen får därefter ett tillägg eller avdrag beroende på om den egna strukturkostnaden ligger över eller under rikssnittet. Timrå kommuns strukturkostnad ligger något lägre än riksgenomsnittet, vilket innebär ett avdrag till kommunens statsbidrag. Strukturbidrag utgår till kommuner med liten befolkning och/eller hög arbetslöshet. Timrå får strukturbidrag p.g.a. hög arbetslöshet. Regleringsbidrag/-avgift reglerar statens totala bidragsnivå till kommuner och landsting så att den motsvarar det belopp riksdagen har anslagit. Generella statsbidrag 2015 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag 165 mnkr -1 mnkr 2 mnkr 1 mnkr Systemet för utbetalning av kommunalskatt innebär att kommunens skatteintäkter under 2015 grundar sig på skatteunderlaget enligt 2014 års taxering (2013 års inkomster) uppräknade till 2015 års nivå enligt en riksprognos om skatteunderlagets utveckling, som framtagits av SCB. Vid 2016 års utgång finns taxeringsutfall för 2015. Då görs en avräkning mellan den prognostiserade och den verkliga utvecklingen av skatteunderlaget.