Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Relevanta dokument
Handlingsplan för lika villkor-behandling av studenter 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Hur vi arbetar med likabehandling på Sophiahemmet Högskola

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Mångfald berikar och utvecklar

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Program för lika villkor

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utgångspunkt Likabehandlingsarbetet i Kristianstads kommun har sin grundläggande utgångspunkt

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Inrättande av Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Handlingsplan fö r likabehandling 2017

Handlingsplan för likabehandling 2018

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Program för HBT-frågor

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Likabehandlingsplan 2018 Störningsjouren i Göteborg AB. ur verksamhetsperspektivet. Del av Framtidenkoncernen

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Den nya diskrimineringslagen

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsarbete

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Att förstå diskrimineringslagen

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

AIK Fotboll. Likabehandlingsplan ( )

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Förvirrande begrepp?

Förebyggande arbete mot diskriminering

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Policy för likabehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan i Surahammars Kommun

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2017 Vätö förskola

Förebyggande arbete mot diskriminering

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Förebyggande arbete mot diskriminering

Antagen i januari 2017 Reviderad i augusti 2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Transkript:

Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Kulturdepartementet har gett möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism. Kommunstyrelsens ställningstagande Betänkandets långa lista med rekommendationer och förslag kan ur ett kommunalt perspektiv upplevas svårt att ta konkret ställning till. Förslagen riktas så gott som uteslutande till regeringen och statliga myndigheter, oaktat att aktörer på regional och lokal nivå är väl så viktiga mottagare av beredningens angelägna budskap. Det är en gemensam uppgift för alla nivåer i samhället att motverka uttryck av diskriminering och antiziganism. Istället för att kommentera de många rekommendationerna var för sig väljer Göteborgs Stad att besvara remissen genom att dela med oss av Göteborgs erfarenheter som pilotkommun för romsk inkludering. har sedan 2012 haft regeringens uppdrag att utgöra en av fem pilotkommuner för romsk inkludering och har därigenom gedigen erfarenhet av att i praktiken utveckla strukturella förändringar för att förverkliga den tjugoåriga nationella strategin för romsk inkludering. Det är uppenbart att anti-romska strömningar och attityder fortsätter att uttryckas i dagens svenska samhälle. Det har dessutom blivit allt tydligare i takt med att antalet fattiga EU-medborgare, ofta med romsk tillhörighet, från Rumänien och Bulgarien blivit vanlig i gatubilden i de flesta kommuner. De negativa attityder till öppet tiggeri som uttrycks har även bidragit till att väcka upp negativa attityder till bofasta romer i Göteborg. Staden har bland annat beslutat att tillerkänna barnen till EU-medborgare som lever i utsatthet rätten att gå i skolan under vistelsen i Göteborg. Det är exempel på ett konkret ställningstagande inom ramen för kommunens dagliga verksamhet som kan bidra till att motverka effekterna av antiziganism både i barnens hemländer och i Göteborg. I linje med strategin för romsk inkludering har stadens arbete som pilotkommun förutsatt och byggt på romsk delaktighet och inflytande. Stadens erfarenheter stärker insikten om att ett framgångsrikt rättighetsbaserat arbete måste grundas på principen om romsk delaktighet - med romer snarare än för romer - och detta bör likaledes vara utgångspunkten i arbetet mot antiziganism. Utvecklade former för romsk delaktighet/medskapande är även viktiga delar i arbetet för att öka den ömsesidiga tilliten mellan offentlig verksamhet och den romska minoriteten.

En stor del av de mänskliga rättigheter som staten åtagit sig att garantera förverkligas på regional och kommunal nivå, där merparten av det faktiska befolkningsansvaret ligger. anser att den kommunala och regionala nivån är viktiga skyldighetsbärande aktörer som mer tydligt bör fokuseras i arbetet med att motverka antiziganism och främja romers rättigheter. Vidare är det viktigt att insatser mot antiziganism inte sidoordnas utan integreras i kommunens, regionens och statliga myndigheters ordinarie arbete och redan befintliga strukturer och processer, exempelvis inom ramen för befintligt antidiskriminerings- och likabehandlingsarbete. Däremot vill vi betona vikten av att den särpräglade formen av etnisk diskriminering och rasismen av romer tydliggörs och uttryckligt definieras i sammanhanget. Som ett led i arbetet mot antiziganism är ökad kunskap om romers kultur, historia och situation omistligt. Således ser positivt på insatser för att öka spridningen av Vitboken och skolboken mot antiziganism. ser i sammanhanget att bredare och samordnade utbildningssatsningar för att öka kunskapen om antiziganism, romers historia och kultur inom offentliga verksamheter och inom det civila samhället är nödvändiga. En ökad kunskapsnivå och medvetenhet om romers situation och antiziganism inom offentliga myndigheter kan leda till att romer på sikt får en ökad tillit till majoritetssamhället och dess representanter. Det är även viktigt att verka för att romer som rättighetsbärare stärks. Kunskap om rättigheter samt hur dessa kan utkrävas, är viktiga delar för att synliggöra och på sikt motverka antiziganismen i olika former. Här är det romska civilsamhället en viktig plattform/aktör och åtgärder för att stärka den romska organiseringen är önskvärda. Vad gäller frågan om en kommande nationell institution för mänskliga rättigheter är det - i linje med Parisprinciperna - viktigt hur inrättandet genomförs. vill särskilt understryka vikten av att det romska civilsamhället involveras i arbetet med att etablera institutionen och i att formulera dess befogenheter och uppdrag. I Göteborg läggs just nu grunden för att etablera ett romskt informations- och kunskapscentrum. I samband med denna process har just frågan om romsk delaktighet och inflytande varit angeläget att möjliggöra och finna praktiska lösningar på. Den romska minoritetens rättigheter är mänskliga rättigheter. En nationell institution för mänskliga rättigheter skulle således med fördel kunna omfatta arbetet för romers rättigheter och organisatoriskt inkludera även ett eventuellt nationellt romskt center. avstår från att kommentera alla rekommendationer som listas i betänkandet men vill ändå uppmärksamma svårigheterna att enkelt tillstyrka några av dem. Regeringen uppmanas, genom några av rekommendationerna, att agera på sätt som skulle kunna påverka myndigheternas direkta handläggning av sina uppdrag. Kommissionen uppehåller sig i stora delar kring tillkortakommanden hos olika statliga myndigheter och skrivningarna ska kanske snarare tolkas som kommissionens önskan om att åstadkomma kraftfulla åtgärder mot antiziganismen. Samtidigt avstår kommissionen från att beskriva de goda exempel på gemensamma strävanden mot antiziganism som genomförs i olika kommuner i landet tillsammans med lokala romska företrädare. menar att det är dessa många lokala initiativ som har styrka att motverka diskriminerande uttryck mot romer. Trots positiva strukturella förändringar i Göteborg och andra kommuner finns det fortfarande mycket mer att göra för att säkerställa bestående förbättringar. De

nödvändiga förändringarna på ömse håll kommer sannolikt att ta lång tid, vilket också kommer till utryck i den tjugoåriga nationella strategin för romsk inkludering. Nödvändiga åtgärder bör dessutom avpassas så att de också kan omfatta de övriga nationella minoriteterna och andra tydligt identifierade utsatta grupper i samhället. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade Lars Hansson (SD) som yttrande en skrivelse från den 7 december 2016, enligt bilaga A. Göteborg den 7 december 2016 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Ann-Sofie Hermansson Jonas Andrén

Bilaga A Yttrande (SD) 2016-12-07 Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Sverigedemokraterna tar avstånd från all form av diskriminering. Principen om likabehandling regleras av kommunallagen 2 Likställighetsprincipen: Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns skäl för något annat. Medborgarna i Sverige skyddas av diskrimineringslagen. Det finns 6 diskrimineringsgrunder i denna lag 1. Tyvärr finns inte politisk diskriminering med i lagen, trots att denna diskrimineringsgrund finns med i artikel 2 i de mänskliga rättigheterna. 2 Det står även uttalat i artikel 7 att alla är lika inför lagen och alla har rätt till skydd utan diskriminering. 3 Värt att notera är att Regionfullmäktige i VGR så sent som 2016-11-29 beslutade om att anta Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2017-2020 I VGR:s program finns politisk åskådning (sid 9) med som en diskrimineringsgrund. 4 Sverigedemokraterna i Göteborg har vid upprepade tillfällen yrkat på att politisk diskriminering ska ingå i stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Trots vårt ihärdiga arbete och våra goda argument har samtliga övriga partier i kommunfullmäktige alltid avvisat våra förslag. Klara regler måste finnas. Likabehandlingsprincipen och diskrimineringslagen gäller. Sverige har en historia med statligt sanktionerad antiziganism, och det bör lyftas fram när staden undervisar eller håller föredrag om etnisk diskriminering, rasism, antiziganism eller antisemitism. 1 Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Lag (2014:958). 2 Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. 3 Artikel 7 Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering 4 Åtgärdsområde: Jämlikhet Alla människor är jämlika och har en inneboende värdighet. De mänskliga rättigheterna gäller alla utan åtskillnad på grund av exempelvis hudfärg, kön, etnicitet, ålder, språk, religion, sexuell läggning, könsidentitet, politisk eller annan uppfattning, nationellt ursprung, funktionsnedsättning, socioekonomisk status eller ställning i övrigt. Om utveckling inte kan nå alla på en gång, ska de mest marginaliserade prioriteras. Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska allt arbete inom Västra Götalandsregionen främja jämlikhet och vara icke-diskriminerande. Åtgärdsområde jämlikhet handlar om att skapa jämlika förutsättningar för alla invånare i Västra Götaland.

Slutordet i Stadsledningskontorets remissvar betonar vikten av ett brett arbete mot etnisk diskriminering: Nödvändiga åtgärder bör dessutom avpassas så att de också kan omfatta de övriga nationella minoriteterna och andra tydligt identifierade utsatta grupper i samhället. På grund av den ansvarslösa invandringspolitiken har vi stora grupper i vårt land som inte delar våra västerländska värderingar. Nya kulturer och sedvänjor tillämpas av stora grupper. Stora och svårhanterliga kulturkrockar uppstår, var och en med olika särarter samt med olika anpassningsproblem till det svenska samhället. Det är därför mycket viktigt att ta ett samlat grepp mot etnisk diskriminering. Skulle varje enskild minoritet i Sverige få en enskild problembeskrivning och åtgärdsplan skulle det medföra att enorma resurser skulle behöva avsättas till detta arbete. Det åligger samhället en skyldighet att behandla alla medborgare likvärdigt, men också en skyldighet för alla invånare att anpassa sig till det svenska samhället.