Nyfiken, samvetsgrann eller nervös hur personlighetsdrag påverkar sättet att söka information Jannica Heinström är psykolog till sin grundutbildning. I november 2002 disputerade hon vid Institutionen för allmän samhällsforskning/informationsförvaltning vid Åbo Akademi i Finland. Artikeln är baserad på hennes doktorsavhandling "Fast surfers, Broad scanners and Deep divers - personality and information-seeking behaviour". E-post: jannica.heinstrom@abo.fi Abstract The aim of the article is to discuss the influence of personality traits on information-seeking behaviour. The results presented here are based on a quantitative study of 305 university students who searched for information for their master thesis. The result of the study showed that personality traits influenced the students information seeking, even more strongly than discipline differences or stages of the thesis process. In the article the influence of openness to experience, competitiveness, nervousness, extraversion and conscientiousness will be discussed. The conclusion of the study is that although the context influence how information seeking will be executed, personality traits will incline towards certain information-seeking preferences across contexts. Inledning Det poängteras ständigt att vi lever i ett informationssamhälle, där vi varje dag stöter på ny information av mer eller mindre stort värde. Det är viktigt att man kan handskas med detta flöde på ett rationellt sätt genom att sålla bort det mindre viktiga och plocka ut det relevanta samt kritiskt behandla och analysera information. Sättet att handskas med information varierar emellertid, även bland studerande, trots att man kunde anta att de fått likartad utbildning i informationsfärdigheter. Denna artikel diskuterar huruvida dessa 1
skillnader i informationsbeteende kan bero på studenternas personlighet. Artikeln baserar sig på en större undersökning om relationen mellan personlighetsdrag, inlärningsstil och informationssökningsbeteende (Heinström, 2002). Bakgrund Inom informationsvetenskap har man länge betonat individen som det centrala vid uppbyggande av söksystem eller informationstjänster av olika slag (Kuhlthau, 1991; Wilson, 2000). Det lönar sig inte att mekaniskt bygga söksystem och sedan lära användare att utnyttja dem, utan man bör istället ta individen som utgångspunkt och bygga system utgående från användarnas behov och färdigheter. Man har alltså betonat det viktiga i att beakta individen. Trots det har undersökningar ofta koncentrerat sig på grupper av informationssökare, t.ex. en viss yrkesgrupp (t.ex. Ocholla, 1999). I denna forskning har man visserligen haft människan i motsats till söksystemet som utgångspunkt, men fokuseringen har varit av en mer sociologisk art än en rent psykologisk. Man har betonat inverkan av t.ex. sammanhanget kring individen (t.ex. Limberg, 1997) och sökuppgiften (t.ex. Byström, 2000) istället för att studera personens inre processer i en psykologisk mening. Det vore viktigt att denna forskningstradition kompletterades för att nå en större förståelse för individuella sökvanor och attityder. Tvärvetenskaplig och psykologisk forskning har också efterfrågats inom disciplinen (t.ex. Wilson, 2000). Tidigare forskning har ofta studerat informationssökning i anslutning till ett bestämt problem, där man klart kunnat se en början t.ex. då en studerande fått en viss uppgift och ett slut då uppgiften är slutförd. Informationssökning i det vardagliga livet är däremot långt ifrån något mekaniskt, statiskt och förutsägbart som följer vissa regelbundna stadier. Tvärtom är det något väldigt dynamiskt och föränderligt (Solomon, 1997). Informationsprocessen varierar beroende på situationen, men också i hög grad beroende på individen. I dagens värld då vi ständigt översvämmas av budskap av det vitt skilda slag, formas informationssökningen ofta spontant och anpassas flexibelt efter situationen. En del av den 2
information vi möter i vårt dagliga liv väcker ett helt nytt intresse hos oss och vi kan också komma över nyttig information av en slump (Erdelez, 1997). Flere tidiga modeller över informationsbeteende har kunnat påvisa att det finns mönster som går igen i informationssökningsprocessen. Dessa regelbundenheter har visat sig vara oberoende av sökuppgift eller person som utför den (Ellis, Cox & Hall, 1993; Kuhlthau, 1991). Det har dock alltid funnits individer som avvikit från det allmänna mönstret. Det här är en orsak till att modellerna kritiserats (Dervin, 1999; Limberg, 1997). Modeller och generella mönster kan endast beskriva företeelser på ett mycket allmänt plan. Det finns alltid undantag som i dessa fall inte bekräftar regeln. En förklaring till dessa undantag kan ligga i personlighetsdrag, där en persons karakteristiska sökbeteende har ett starkare inflytande än gruppens normala lagbundenhet. Tidigare forskning som studerat psykologiska mekanismer i informationssökning har betonat t.ex. kognitiva aspekter. Vår tidigare kunskapsstruktur påverkar det sätt på vilket vi tar emot och förstår ny information. Samma information tas därför emot på olika sätt beroende på personens förkunskap om ämnet (Ingwersen, 1996). Skillnader i inlärningsstil har dessutom visat sig påverka vårt sätt att söka information (Wood et al., 1996). En medvetenhet om känslors betydelse i informationssökningsprocessen har även växt fram. Vårt behov av information väcks av kunskapsmässig osäkerhet. Upplevelsen av att vi borde veta mer om något, som vi inte har tillräcklig kunskap om, väcker känslor av förvirring och oro, t.o.m. ångest. Känslor av ångest är vanligast i början av en sökprocess, då vi är mer medvetna om vad vi inte vet om ett ämne än vad vi vet om det (Kuhlthau, 1991). Man kan spekulera i om det finns endel människor som till följd av sin personlighet är extra känsliga för denna osäkerhet och därmed upplever dessa känslor starkare än andra. Föreliggande undersökning antyder att detta verkligen är fallet. Tidigare har det förekommit få undersökningar som betonat personlighetens inverkan på informationssökning (Kernan & Mojena, 1973; Miculincer, 1997; Palmer, 1991; Webreck, Fine, & Woolls, 1985), trots att personligheten är en av de mest inflytelserika psykologiska mekanismer som påverkar vårt beteende. Det är viktigt att se informationssökning i ett brett perspektiv och beakta den 3
mångfald av faktorer som kan påverka vårt informationsbeteende (Wilson, 1997). Därför skulle en ökad förståelse av personlighetens inflytande på informationssökning ytterligare fördjupa vår förståelse för invididuella val och vanor i informationssökningsbeteendet. Personlighet Personlighet har definierats som ett mönster av karakteristiska tankar, känslor och beteenden som skiljer en person från en annan och består genom tid och situation (översatt från Phares, 1991, s. 4). Personligheten är summan av det biologiskt grundade och inlärda beteende som formar individens unika sätt att reagera på stimuli från omgivningen (Ryckman, 1982, s. 4-5). Den innersta kärnan av vår personlighet är svår att förändra, medan mer ytliga drag kan påverkas av situationen. Det gör att t.ex. trötthet kan få oss att reagera på ett sätt som inte liknar våra vanliga reaktioner (Cattell, 1950). Det är också de mer ytliga karaktärsdragen som påverkas av våra upplevelser och känslor och därmed kan förändras under livets gång. Vissa utvecklingsmönster tenderar att vara generella, som att öppenhet för nya upplevelser vanligen minskar med åren, medan självförtroende, samvetsgrannhet och vänlighet ökar (Neyer, 2000). Uttrycken för personligheten kan även variera genom livet. Samma aktiva och energiska karaktär kan ta sig uttryck i ett fotbollsintresse i unga år, för att senare utvecklas mot ett aktivt intresse för trädgårdsskötsel (Costa & McCrae, 1980, s. 80). Trots att vår personlighet alltså utvecklas under livets gång och att vi kan visa upp olika drag i olika situationer, förblir vår personlighets kärna ändå konstant. Det är endast i fall av trauma, sjukdom eller en stark medveten strävan som våra personlighetsdrag i grunden kan förändras (Costa & McCrae, 1992, s. 9). I modern personlighetsforskning har man kunnat konstatera att det finns ett begränsat antal karaktärsdrag (fyra sju) som beskriver grundläggande skillnader i kognitivt, känslomässigt och socialt beteende (Revelle & Loftus, 1992). De flesta forskare har enats om att dessa dimensioner är fem till antalet. Detta har utgjort grunden för den s.k. fem-faktor teorin inom personlighetsforskningen. De fem grundläggande karaktärsdimensionerna är emotionell instabilitet stabilitet, utåtriktning - inåtvändhet, öppenhet för nya upplevelser konservativism, empati tävlingsinriktning och samvetsgrannhet 4
lättsamhet (Revelle & Loftus, 1992). Eftersom denna undersökning baserar sig på fem-faktor modellen, ska vi ta en närmare titt på vad de fem dimensionerna står för. Personer med en hög emotionell instabilitet reagerar vanligen starkt på stimuli från omgivningen. De blir lättare osäkra, oroade, upprörda och ledsna. Stabila personer påverkas inte lika lätt och är lugna och avslappnade till sin läggning (Howard & Howard, 1998). Utåtriktade personer är aktiva, äventyrslystna och har ett stort behov av sällskap, medan inåtvända personer är självständiga och trivs med ensamhet (Howard & Howard, 1998). Öppenhet för nya upplevelser beskriver en skillnad i djup, bredd och variation i fantasi och iver för nya upplevelser. Öppna personer är kreativa och intellektuellt nyfikna med många intressen, medan jordnära personer är konservativa och ogillar förändringar (Howard & Howard, 1998). Empatiska personer är vänliga, sympatiska och varma, medan tävlingsinriktade individer ofta är makthungriga, självcentrerade, avundsjuka och likgiltiga (Howard & Howard, 1998). En samvetsgrann individ är ansvarsfull, noggrann, kompetent och arbetar medvetet mot sina mål, medan en mindre samvetsgrann person är flexibel, lättsam och ombytlig (Howard & Howard, 1998). Var och en av oss placerar oss någonstans mellan de två extrempoler som var och en av dessa fem dimensionerna utgör. Vår personlighet består därmed av en unik kombination av olika nivåer av dessa dimensioner. 5
Personlighetens inverkan på informationssökning Vår personlighet skiljer oss från våra medmänniskor genom att skapa individuella sätt att reagera, känna och tänka (Phares, 1991, s. 4). Då vår personlighet påverkar alla aspekter av vårt beteende, påverkas även vårt sätt att söka information. Kernan och Mojena (1973) visade att studenters sätt att använda information i en problemlösningsprocess kunde hänföras till deras personlighetsdrag. De som var samvetsgranna till sin personlighet, men osäkra på sin förmåga, tenderade att överdriva sin informationssökning. De sökte fram mer information än vad som egentligen hade varit nödvändigt för att lösa uppgiften. De som däremot var självsäkra, sociala och dominanta använde sig endast av en tredjedel så mycket information som de samvetsgranna gjorde. De självsäkra uppfattade sin tidigare kunskap som tillräcklig för att lösa problemet och ansåg därmed att de inte behövde lika mycket ny information. Ett utmärkande drag för de dominanta var även att de avskydde rutiner och därför hade svårt att förlika sig med de återkommande skeden som en strukturerad informationssökning kräver. I problemlösningssituationer har man även kunnat påvisa en skillnad mellan utåtriktade och inåtvända personer. Utåtriktade frågar ofta om råd för att lösa problemet och det är viktigt för dem att höra andras åsikter om lösningsmodeller. Inåtvända använder sig däremot av den information de själva har till handa och har lättare att reflektera självständigt och teoretiskt över problemet (McCaulley, 1987). En studie av Judith Palmer visade att det fanns en skillnad i informationssökning som kunde hänföras till skillnader i kreativ stil, s.k. adaptorer och innovatorer. Innovatorer är utåtriktade och öppna för nya upplevelser (tidigare forskning redovisad i Kirton, 1989, s. 31). Detta kan påverka deras informationssökning som till en följd blir entusiastisk och bred med användning av en stor mängd källor (Palmer, 1991). Adaptorer, däremot, är konservativa, inåtvända och oroliga till sin personlighet (tidigare forskning redovisad i Kirton, 1989, s. 31). Adaptorernas osäkerhet reflekteras även i deras informationssökning där de tenderar att påverkas av auktoriteter och färdiga modeller. De är mer systematiska, metodiska och kontrollerade i sin informationssökning än innovatorer (Palmer, 1991). 6
Mer avgörande än den verkliga kapaciteten är ofta den egna uppfattningen om förmågan (Bandura, 1986). Om man t.ex. förväntar sig att misslyckas i sin databassökning påverkar det sökbeteendet. Man kanske avslutar sökningen för tidigt eller gör direkta fel. Desto lägre förväntan man har på sin egen förmåga, desto mindre vill man anstränga sig. De som däremot har en positiv självbild är mer effektiva och anpassningsbara i sitt söksätt. Säkra personer har också lättare att acceptera oväntad och ny information (Miculincer, 1997). Oro och nervositet kan däremot hindra informationsanskaffning även i sådana fall, där den vore viktig för den egna hälsan. En undersökning visade att oro och nervositet var den största barriären mot information för 20 % av sådana cancerpatienter som behövt mer information om sin sjukdom (Borgers et al., 1993). Metod Avsikten med föreliggande undersökning var att undersöka vilken inverkan personlighetsdrag och inställning till studierna har på pro gradu studenters informationssökning. Studenterna som deltog i undersökningen studerade vid Åbo Akademi i Finland och representerade alla fakulteter vid universitetet. Deras personlighet mättes med Five-Factor Inventory, som mäter fem grundläggande personlighetsdrag; emotionell stabilitet, utåtriktning, öppenhet för nya upplevelser, empati och samvetsgrannhet (Costa & McCrae, 1992, pp. 1). Deras informationssökning mättes med ett frågeformulär som hade utvecklats specifikt för denna studie. Frågeformuläret mätte bl.a. kritisk bedömning av information, bedömning av relevans, anstränging för att få fram information, nogrannhet i informationssökning samt användning av informationskällor. Materialet behandlades statistiskt med bl.a. korrelations-, varians- och regressionsanalyser. Förutom personlighetsdrag och avsikt med studierna relaterades studenternas informationssökning till deras ämnesområde och stadie i gradu-arbetet. I undersökningen studerades också studenternas avsikt med 7
och motivation för sina studier. Undersökningen visade att studenternas informationssökning kunde indelas i tre grupper, som förklarades av olika personlighetsdrag och inlärningsstilar. Denna artikel koncentrerar sig dock endast på enskilda personlighetsdrags inflytande på informationssökning. Olika personlighetsdrags inverkan på informationssökningen Resultatet av undersökningen visade att personlighetsdrag kan påverka målet med informationssökningen, graden av struktur och problem med att hitta information. I undersökningen framkom ett samband mellan informationssökning och alla de personlighetsdrag som fem-faktor modellen mätte. Inflytandet av personlighetsdrag på informationsbeteendet visade sig starkare än inverkan av studieområde eller skede av pro gradu arbetet. Öppenhet för nya upplevelser Undersökningen visade att studerande som är öppna och kreativa till sin personlighet har goda förutsättningar för flexibelt och nytänkande informationsbeteende. De är mottagliga för information från ett brett spektrum av informationskällor, allt från traditionella böcker och tidskrifter till massmedier och Internet. Undersökningen bekräftade här tidigare forskning som visat att innovatorer söker information i en stor mängd informationskällor (Jacobsen, 1998; Palmer, 1991 b). Öppna personer är fantasifulla, nyfikna och okonventionella till sin personlighet och tycker om att reflektera kring abstrakta idéer (Costa & McCrae, 1992, s. 49). Det visade sig också att öppna studerande gärna ville hitta dokument som gav dem något att fundera över. De valde därför hellre inspirerande och utmanande texter än texter som bekräftade det de redan kände till. Konservativa personer är däremot mindre nyfikna och föredrar att koncentrera sig på ett fåtal ämnen (Costa & McCrae, 1992, s. 49). Det visade sig att konservativa studerande ofta var försiktiga i sitt 8
informationsbeteende. De föredrog bekräftande texter som övertygade dem ännu starkare i det de redan tidigare varit medvetna om, istället för texter med alltför nytänkande innehåll. Då konservativa studerande har ett snävare sätt att söka information kan de därmed få ett begränsat perspektiv på sitt studieområde. Det visade sig också att konservativa studerande hade problem med att bedöma vad som var relevant information för dem och vad som inte var det. Personer med en öppen personlighet visade sig även lättare än andra komma över information av en slump. Nyfikenhet och intresse för omgivningen ökar sannolikheten för att vi ska uppmärksamma nyttig information och därmed kunna använda den. Erdelez (1997) har i sina studier av slumpmässigt informationsförvärv spekulterat i om nyfikenhet, upptäckarglädje och vida intressen ökar sannolikheten för att hitta nyttig information av en slump. Resultatet av denna undersökning kunde bekräfta Erdelez antaganden, då det mycket riktigt visade sig att öppenhet för nya upplevelser ökade mottagligheten för slumpmässigt informationsförvärv. Studenter som var öppna för nya intryck hade också lättare än andra att bedöma information kritiskt. Dessa studerande sökte och fann information i många olika källor. Detta gjorde dem medvetna om olika synpunkter och dokuments varierande kvalitet, vilket underlättade den kritiska jämförelsen av dem. Därtill är personer med en öppen natur till sin karaktär intellektuellt nyfikna och tycker om att reflektera över och analysera information. Det gör att de även har en naturlig tendens att behandla information analytiskt och ifrågasättande. Kreativa personer har lätt att se på saker från nya synvinklar, vilket ytterligare underlättar kritisk bedömning av information. Tävlingsinriktning Tävlingsinriktade och självsäkra studerande hade även lätt för att bedöma information kritiskt. Ett typiskt drag för tävlingsinriktade personer är fallenhet för argumentering och skeptiskt tänkande. Dethär är karaktärsdrag som kan vara nyttiga i ett vetenskapligt sammanhang. Men tävlingsinriktade och självcentrerade personer kunde även uppleva problem med att veta vad som var relevant information 9
för dem och vad som inte var det. Dessutom upplevde de ofta att tidsbrist hindrade dem från att hitta relevant information. Tävlingsinriktade personer är ofta otåliga och krävande till sin personlighet vilket kan göra att de föredrar snabba lösningar istället för att ge sig tid för informationssökning. Emotionell instabilitet Tidigare forskning har visat att instabilitet ökar känsligheten för stress (Costa & McCrae. 1992, s. 14). I denna undersökning visade det sig att studerande som var instabila och osäkra till sin läggning ofta upplevde att tidsbrist hindrade dem från att söka information. Tidsbrist kan förvisso vara en realitet, men känsliga personer kan ha svårare att hantera den stress som brist på tid skapar. En reell brist på tid, som i sin tur förstärker negativa känslor av oro och nervositet, kan göra att inte mycket energi återstår t.ex. för informationssökning. Osäkra studerande föredrog bekant information som minskade den känsla av förvirring som många konfliktfyllda budskap skapar. Tidigare forskning har visat att ju säkrare man är, desto aktivare söker man information och desto mer öppen för ny information är man (Miculincer, 1997). Inre säkerhet kan förklara varför ny information inte ses som ett hot, utan tvärtom som en möjlighet. Säkra studerande med ett gott självförtroende vågar lita på sin förmåga att hitta information och ifrågasätta den. Studerande som var nervösa och oroliga till sin personlighet hade däremot ofta problem med att bedöma relevans och att kritiskt granska information. Osäkerhet på den egna förmågan kan även leda till att man lätt ger upp och vill avsluta t.ex. databassökningar så fort som möjligt (Miculincer, 1997). Det visade sig även att oroliga och spända studerande tenderade att ge upp sökningar i databaser ifall de inte genast fick ett gott sökresultat. 10
Utåtriktning Utåtriktning tog sig uttryck i ett aktivt men flexibelt sökande efter information där särskilt dokument som förde in nya aspekter på området var välkomna. Utåtriktade personer tenderar att vara entusiastiska, aktiva och självsäkra (Costa & McCrae, 1992, s. 49), vilket kan förklara beredskapen och viljan att vidga vyerna också med nytänkande information. Ett annat tecken på utåtriktning var att de använde sig av sin sociala förmåga i sin informationssökning, då de konsulterade lärare, handledare och t.o.m. vänner och bekanta som informationskällor. Aktivitet i informationssökning leder dock inte nödvändigtvis till ansträngning i analys och användning av information. Utåtriktning visade sig nämligen ha ett negativt inflytande på studieresultat. Det är sannolikt att utåtriktade studerande hellre tillbringar sin tid med sociala aktiviteter än studier. Samvetsgrannhet Samvetsgranna studerande var metodiska och nogranna i sin informationssökning. De var villiga att anstränga sig för att få fram information och upplevde sällan problem med att veta vad som var relevant information och vad som inte var det. De lät inte heller tidsbrist bli ett hinder för att få fram nyttig information. Samvetsgranna och ambitiösa studerande var beredda att lägga ner både tid, pengar och energi på informationssökning. Deras ansträngning och flit visade sig även i analysen av information. De föredrog detaljerade vetenskapliga dokument framom översikter och populärvetenskapliga verk och valde allra helst artiklar av respekterade författare från de mest centrala tidskrifterna på området. De var alltså både beredda att anstränga sig för att få fram relevant information och i sin analys av denna. Lättsamma och impulsiva studerande skyndade däremot genom informationssökningen. De ansträngde sig ogärna för att få fram information utan använde sig helst av den information som var lättast att få tag på. Deras informationssökning var sällan planerad utan formade sig snarast spontant. 11
Slutsats Tidigare forskning har visat att sammanhanget påverkar det sätt på vilket man söker information. Resultaten av denna undersökning visar att personlighetsdrag kan förklara tendenser att söka information på ett visst sätt, helt oberoende av situation. Då sammanhanget ställer större krav på hur informationssökningsuppgiften ska utföras har situationen en större betydelse (Allen & Kim, 2001). Personlighetsdrag får en större inverkan, då man är fri att närma sig sökuppgiften på det sätt som passar en bäst. Man kan visserligen lära sig att söka information effektivt, men det finns ändå vissa tendenser som kvarstår oberoende av undervisning. Föreliggande undersökning har visat på personlighetsdrag som en av de bakomliggande orsakerna till detta. Om man t.ex. är impulsiv och lättsam till sin karaktär, kan man förstå att detta även återspeglas i informationssökningen, som därav blir mindre metodiskt utförd än en sökning gjord av en noggrann och samvetsgrann person. Visserligen kan man lära sig att modifiera sitt beteende, men detta är djupgående tendenser och vanor som det är ytterst svårt att helt utplåna. Olika personlighetsdrag kan vara nyttiga i olika situationer och det som sist och slutligen avgör vilken inverkan personligheten har på beteendet är den unika kombination av egenskaper som var och en har. Med en medvetenhet om att det finns djupgående skillnader mellan människors sätt att söka information och att dessa kan hänföras till något så stabilt som personlighetsdrag, bör vi sträva efter att utveckla informationssökningstjänster och sök system vidare för att bättre ta hänsyn till individuella skillnader. Tidigare forskning runt de psykologiska mekanismer som styr vår informationssökning har koncentrerat sig på olika kognitiva stilar och känslotillstånd. På bas av resultatet av denna undersökning kan man konstatera att även personlighet påverkar informationssökning. Detta visar ytterligare hur individberoende informationssökningsprocessen verkligen är och hur viktigt det är att beakta att varje individ har sitt eget unika sätt att söka information. Man kan i korthet säga att personlighetsdrag förvisso inte 12
förutbestämmer informationssökningsbeteendet, men att de skapar hinder, men också unika möjligheter för att hitta information. 13
Referenser Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall Borgers, R., Mullen, P. D., Meertens, R., Rijken, M., Eussen, G., Plagge, I., Visser, A. P. & Blijham, G. H. (1993). The information seeking behaviour of cancer outpatients: A description of the situation. Patient Education and Counselling, 22, 35-46. Byström, K. (2000). The effects of task complexity on the relationship between information types acquired and information sources used. In L. Höglund & T. Wilson (Eds.). The New Review of Information Behaviour Research. Vol. 1. Cambridge: Taylor Graham. (Proceedings of the ISIC III, The Third International Conference on Research in Information Needs, Seeking and Use in Different Cont.ex.ts, Göteborg, 2000), 85-101. Cattell, R. B. (1950). An introduction to personality study. Herts: William Brendon and son. Costa, P. T. Jr., & McCrae, R. R. (1992). NEO PI-R. Professional manual. Odessa: Psychological Assessment Resources, Inc. Dervin, B. (1999). On studying information seeking methodologically: The implications of connecting metatheory to method. Information Processing and Management, 35, 727-750. Ellis, D., Cox, D. & Hall, K. (1993). A comparison of the information-seeking patterns of researchers in the physical and social sciences. Journal of Documentation, 49 (5), 356-360. Erdelez, S. (1997). Information encountering: A conceptual framework for accidental information discovery. In P. Vakkari, R. Savolainen and B. Dervin (Eds.). Information Seeking in Cont.ex.t: Proceedings of an International Conference on Research in Information Needs, Seeking and Use in Different Cont.ex.ts. Tampere, Finland: 14 August 1996-16 August 1996. London: Taylor Graham, 412-421. Heinström, J. (2002). Fast surfers, Broad scanners and Deep divers personality and information-seeking behaviour. Doctoral dissertation. Åbo: Åbo Akademi University Press. Available online at http://www.abo.fi/~jheinstr/thesis.htm Howard, P. J. & Howard, J. M. (1998). An introduction to the five-factor model for personality for human resource professionals. Accessed June 7 th, 1999 at www. centacs.com/quik-pt3.htm Ingwersen, P. (1996). Cognitive perspectives of information retrieval interaction: Elements of a cognitive IR theory. Journal of Documentation, 52 (1), 3-50. Jacobsen, D. M. (1998). Adoption patterns and characteristics of faculty who integrate computer technology for teaching and learning in higher education. Doctoral dissertation. University of Calgary, Department of Educational Psychology. Accessed May 3 rd, 2002 at http://www.ucalgary.ca/~dmjacobs/phd/diss/ Kernan, J. B. & Mojena, R. (1973). Information utilization and personality. The Journal of Communication, 23, 315-327. Kirton, M. J. (1989). A theory of cognitive style. In M. J. Kirton (Ed.). Adaptors and innovators. Styles of creativity and problem-solving. London: Routledge, 1-36. Kuhlthau, C. C. (1991). Inside the search process: Information seeking from the user s perspective. Journal of the American Society for Information Science, 42 (5), 361-371. 14
Limberg, L. (1997). Information use for learning purposes. In P. Vakkari, R. Savolainen and B. Dervin (Eds.). Information Seeking in Cont.ex.t: Proceedings of an International Conference on Research in Information Needs, Seeking and Use in Different Cont.ex.ts. Tampere, Finland: 14 August 1996-16 August 1996. London: Taylor Graham, 275-289. McCaulley, M. (1987). The Myers-Briggs type indicator: A Jungian model for problem solving. In J. E. Stice (Ed.). Developing critical thinking and problem-solving abilities. San Francisco, CA: Jossey-Bass, 37-53. Miculincer, M. (1997). Adult attachement style and information processing: Individual differences in curiosity and cognitive closure. Journal of Personality and Social Psychology, 72 (5), 1217-1230. Neyer, F. J. (2000). How does personality influence social relationships and choices of life patterns?. Paper presented at the 10 th European Conference on Personality, July 16-20, 2000, Cracow, Poland. Ocholla, D. (1999). Insights into information-seeking and communicating behaviour of academics. International Information & Library Review, 31, 111-143. Palmer, J. (1991). Scientists and information: II. Personal factors in information behaviour. Journal of Documentation, 47 (3), 254-275. Phares, E. J. (1991). Introduction to psychology. Third Edition. New York: Harper Collins Publishers. Revelle, W. & Loftus, D. (1992). The implications of arousal effects for the study of affect and memory. Accessed June 9 th, 1999 at http://pmc.psych.nwu.education/revelle/publications/r191/rev-loft-toc.html Ryckman, R. (1982). Theories of personality. Second Edition. Monterey: Brooks/Cole. Solomon, P. (1997). Discovering information behaviour in sense making: III. The person. Journal of the American Society for Information Science, 48 (12), 1127-1138. Webreck, S., Fine, S. & Woolls, B. (1985). The effects of personality type and organizational climate on the acquisition and utilization of information: A case study approach involving the professional staff of four academic libraries. Academic dissertation. School of Information Science. Pittsburgh: University of Pittsburgh. Wilson, T. D. (2000). Human information behaviour. Informing Science, 3 (2), 49-56. Wood, F., Ford, N., Miller, D., Sobczyk, G. & Duffin, R. (1996). Information skills, searching behaviour and cognitive styles for student-centred learning: A computer-assisted learning approach. Journal of Information Science, 22 (2), 79-92. 15
16