Arbetsplan Sjöängens förskola Avd. Blåbär Utvärdering 27/6 2016

Relevanta dokument
Arbetsplan Förskolan Sjöängen Avd. Lingon Utvärdering 27/5 2016

Arbetsplan Förskolan Sjöängen Avd. Hjortron Utvärdering 27/5 2016

Arbetsplan Mjölnargränds förskola Avd. Blå Utvärdering 20/5 2016

Arbetsplan Orrvikens förskola Avd. Sjösidan Utvärdering 20/5 2016

Arbetsplan Mjölnargränds förskola Avd. Paletten

Arbetsplan Orrvikens förskola Avd. Skogssidan Utvärdering 20/5 2016

Förskolechef Thomas Edström Upprättad: Utvärderad:

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Förskolechef Thomas Edström Upprättad: Utvärderad:

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Mjölnargränds förskola

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Mjölnargränds förskola

Mjölnargränds förskola. Avd. Paletten

Orrvikens förskola. Arbetsplan 2017/2018. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: NORMER OCH VÄRDEN. Avd. Sjösidan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

Mjölnargränds förskola Avd. Blå

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kommentarer till kvalitetshjulet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. Killingens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Häradsbäcks förskola

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplan för Tornets förskola

Lokal arbetsplan 14/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vitsippan 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2015

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret

Dokumentationen avser läsåret Marieby förskola Maria Weilert den 21 augusti 2014 Mallen reviderad

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Skogsgläntans förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Transkript:

Arbetsplan 2015-2016 Sjöängens förskola Avd. Blåbär Utvärdering 27/6 2016

2 Utvecklingsområden 2015/2016 Vi har inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun, tre fokusområden att arbeta långsiktigt med: SKA (systematiskt kvalitetsarbete) Digitalisering Flerspråkighet SKA Vi fortsätter att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation, som är vår metod och vårt förhållningssätt i det systematiska kvalitetsarbetet, i förskoleverksamheten. För att få en systematik i dokumentationen av barns utveckling och lärande, och för att fortsättningsvis kunna utveckla och förbättra vår verksamhet så har vi gjort ändringar i personalens scheman. Detta innebär att varje arbetslag får mer reflektionstid som ligger regelbundet varje vecka. Pedagogerna kan därigenom göra kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhet och dokumentation kollegialt. Samtidigt medför schemaändringarna att varje arbetslag har fem förmiddagar i veckan som helt kan ägnas åt aktiviteter, observationer och uppföljning av dokumentation tillsammans med barnen.. Digitalisering Vi kommer under ht-15 att ha en tredje och sista workshop i ipad-utbildningen med Monica Niemi. Syftet med utbildningen är: Att öka personalens trygghet och förmåga med ipad som ett dokumentationsverktyg i förskoleverksamheten. Vi har även fått pengar från BOUN i ett IT-projekt. Dessa kommer att användas till lärmötesgrupper (tvärgrupper med pedagoger från Lugnvik/Orrvikens fsk) där vi har ett erfarenhetsutbyte och ett kollegialt lärande kring tre olika teman gällande dokumentation knuten till lärplattor. Mål att uppnå med IT-projektet - För förskoleverksamheten: Fördjupa och höja kvalitén i arbetet med pedagogisk dokumentation, med hjälp av ipads, i det systematiska kvalitetsarbetet. Att via den pedagogiska dokumentationen, med hjälp av digitala verktyg, göra barnen delaktiga genom att få reflektera, analysera och bli medvetna om sin egen utveckling och sitt lärande. Användning av ipad i utvecklingssamtal Öka utbytet av det kollegiala lärandet mellan de tre förskolorna i vårt område Synliggöra den pedagogiska verksamheten via dokumentationen från digitala verktyg Mål att uppnå med IT-projektet- För förskolepedagogerna: Att utifrån definitionen av pedagogisk dokumentation kunna använda ipad som dokumentationsredskap i uppföljning, analys, utvärdering och utveckling av verksamheten, både kollegialt och tillsammans med barnen.

3 Utvärdering och analys av IT-projektet: Bra upplägg att sitta i olika grupper och träffa många olika pedagoger och utbyta tankar och idéer. Det har varit roligt! Det har gett oss pedagoger mycket. Bra input om pedagogisk dokumentation. Vi fick oss en tankeställare. Vi köpte dock inte allt som sades. Där fick vi använda oss av kritiskt tänkande. Pedagogerna har blivit bättre på att visa upp dokumentationen exempelvis för föräldrar (filmsnuttar, bilder och kollage). Föräldrarna har gett positiv feed back kring att deras insyn och delaktighet har ökat utifrån att pedagogerna gjort dokumentationen mera tydlig och synlig Åtgärder framåt: Att involvera barnen i ännu utsträckning i dokumentationen. Förskolepersonalen är nu tryggare med handhavandet av ipaden som dokumentationverktyg, och definitionen av pedagogisk dokumentation som arbetsätt och förhållningssätt är etablerad. Vårt fortsatta utvecklingsområde är att skapa större utrymme i verksamheten för barnen att reflektera kring dokumentationen och sitt eget lärande. Fortsätta att använda oss av det kollegiala lärandet mellan förskolorna. Vi kommer att sträva efter att träffas oftare och diskutera i tvärgrupper och utbyta erfarenheter mellan de tre förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Flerspråkighet Vi har (utifrån en handlingsplan som specialpedagogerna i Brunflo utformat) upprättat en Handlingsplan för mottagande av barn med annat modersmål, som ska gälla för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Denna ska vi även ha som utgångspunkt i arbetet med mångfald. Åtgärder framåt Vi kommer ht-16 att gå med i Läslyftet där ett av fokusområdena (modulerna) behandlar flerspråkighet i förskolan. Under vt-16 har vi därför i enheten Lugnvik/Orrviken arbetat med barns språkutveckling och språkliga lärandet som prioriterat mål. Vi har fokuserat på pedagogens förhållningssätt, att utveckla goda lärmiljöer och kartlagt vilka språkliga aktiviteter vi erbjuder på våra förskolor. Övriga utvecklingsområden: Barnhälsoplan - förskolechefen och specialpedagogerna tar fram en plan för barnhälsoarbetet gemensamt för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken Agenda reflektionstid förskolechefen utformar tillsammans med specialpedagogerna ett dokument (som ex. innehåller rubrikerna Pedagogisk dokumentation, Barnhälsofrågor, Arbetsplan och Plan för likabehandling. ) som ska utgöra en ram/struktur för reflektionstiden. Syftet med reflektionstiden: Ett forum för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.

1. Normer och värden 4 Vi strävar efter: Att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier: Att vi ser att alla barn känner sig trygga med varandra och leker tillsammans. Insatser för att nå målet: Snick & Snack Trivselregler, ipads filma olika sekvenser som vi tittar på och samtalar kring med barnen Utekuligt-material Massage Uppmuntra barnen att hjälpa varandra tex vid påklädning. Vi-personalen, ger positiv feedback när vi ser att barnen hjälper varandra. Utvärdering: Målet är nått! Resultat: En stökig grupp där det har tagit mycket tid att lösa konflikter osv men vi ser att alla har någon att leka med! Analys lärdomar: Trivselreglerna har vi pratat om och diskuterat kring flera gånger i veckan. Feedback är viktigt! Massagen blev bortprioriterad pga att vi var tvungna att organisera om läsvilorna och att annan tid inte hittades. Vi kommer att fortsätta arbetet med trivselreglerna för att barngruppen förnyas från år till år. Massagen kommer vi att återuppta samt spela lugnande musik. 2. UTVECKLING OCH LÄRANDE i strävar efter: Att varje barn utvecklar sin motorik koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek bild rörelse sång och musik dans och drama. Att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med olika tekniker material och redskap Målkriterier: När vi ser att barnen ökat sin förmåga till bättre balans. Vi ser att barnen kan klä på sig själv i större utsträckning. Att barnen i större utsträckning kan bedöma rätt kläder efter väderlek.

När vi märker att barnen har förmåga att reflektera över sina upplevelser i ord och bild om vad dom upplevt. Att barnen har utvecklat sitt ordförråd 5 Insatser för att nå målet: Tid för reflektion med barnen om vilka tankar och upplevelser dom har. Repetera övningarna så att barnen känner sig trygga. Dokumentera tex filma med ipad. Utflykter för att öva balans samt utnyttja gymnastiksalen med tex redskap. Sång och språklekar samt spela spel. Miniröris Göra modeller i tex lego så att barnen kan bygga efter en instruktion. Sångsamlingar. Högläsning och boksamtal Utvärdering: Målet är nått! Det känns väldigt bra att vi har utgått från barngruppens intressen när vi bestämt målen. Resultat: Vi har gjort bilder för vilka kläder som barnen ska ha på sig efter väder som vi satte upp på väggen, som barnen tittar på varje dag för att veta vad dom ska ha på sig. Vi har filmat med barnens ipad olika situationer som vi haft uppsatt på väggen vid hallen där barnen kunnat reflektera med barn, föräldrar och pedagoger Analys: Vi har inte använt gymnastiksalen pga missförstånd. Vi har haft sångsamlingarna sporadiskt och inte som vi tänkte oss, på grund av att vi har haft Bornholmsmodellen samt andra saker som tex konfliktlösningar med barngruppen, som vi måste diskutera med barnen innan vi kunnat gå vidare med tänkt aktivitet. Vi har inte kunnat ha boksamtal som vi tänkt eftersom en del barn kräver mera uppmärksamhet och upptagit tid från oss pedagoger i olika situationer. Vi ska återuppta sångsamlingarna under hösten på bestämda dagar. Vi ska hitta tillfällen att ha boksamtal i mindre grupper. Vi ska fortsätta med Miniröris till hösten. 3. BARNS INFLYTANDE Vi strävar efter att: Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Målkriterier: När vi ser att barnen känner trygghet i att berätta om sina tankar i mindre grupper. Att barnen vågar stå för vad dom tycker.

Insatser för att nå målet: Vi jobbar i smågrupper och filmar med ipad barnens reflektioner i olika sekvenser. Vi arbetar med drama Samtalsfrågor tex vad var bra och vad var mindre bra? 6 Utvärdering: Målet är uppnått! Resultat: Barnen har fått sitta i grupper och funderat över hur dom tänker kring årstiderna och vi har skrivit ner deras tankar i diktform. Förra årets julkalender fokuserade vi på att säga snälla ord till varandra. Vi har arbetat med Snick & Snackmaterialets kompisregler och haft många diskussioner kring det. Analys lärdomar: Vi känner att vi inte jobbat så mycket med drama som vi tänkt. Vi har inte filmat barnens reflektioner på reflektionstiden som vi tänkt men vi har diskuterat dom med barnen, bl a konflikter. Vi ska fortsätta arbeta med drama. Vi ska försöka arbeta med drama i mindre grupper, och bestämma när vi ska arbeta med drama under en tid samt spela upp det i barngruppen. 4. FÖRSKOLA OCH HEM Vi strävar efter; Att information om verksamheten ges till föräldrarna och att de ges möjlighet att påverka. Målkriterier: Att varje förälder får frågan om de upplever att de får tillräcklig information om verksamheten och om de känner att de har möjlighet att påverka. Insatser för att nå målet: Berätta om verksamheten på föräldramötet och även efterlysa föräldrarnas tankar och synpunkter gällande information. Synliggöra vår pedagogiska planering Information vid inskolningssamtalet Informera om barnets lärande och om verksamheten i den dagliga kontakten Uppmuntra föräldrar att komma med synpunkter Månadsbrev till föräldrar och kollegor Vi samordnar diskussionsgrupper vid föräldramöten kring synpunkter av förskoleverksamheten. En så kallad live-enkät. Syftet är att inte ha för övergripande frågor utan att tratta ner till ett fåtal viktiga frågor som rör verksamheten. Ta upp på nästa föräldramöte: Mobil-förbud innan för grindarna. Använda Handlingsplan för mottagande av barn med annat modersmål. Resultat: Vi har uppnått våra uppsatta mål. Vi har använt oss av diskussionsforum i smågrupper på föräldramöten, vi har haft drivande representanter i föräldrarådet och upplever att föräldrarna är intresserade av att ta del av vår dokumentation och om vår verksamhet i stort.

Vi ser svårigheter i att nå ut med information till alla föräldrar. Vi gör det vi kan och föräldrarna har ett eget ansvar att ta del av den information som vi skickar ut. 7 Analys lärdomar: Vi förmedlar information via olika forum såsom, tamburkontakt, anslagstavla, brev, mejl samt sms. Vi ger föräldrarna möjlighet att påverka i den löpande verksamheten, utvecklingssamtal, föräldrafika, föräldramöten och föräldraråd. Vi fortsätter enligt våra etablerade rutiner. 5. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Vi strävar efter att ha ett pedagogiskt utbyte med pedagogerna i förskoleklassen. Insatser för att nå målet: Gemensamt möte med förskoleklassen En ledningsfråga. Thomas lyfter intresse för olika former av samarbete med förskoleklass och skola exempelvis i form av ett kollegialt utbyte genom gemensamma p-möten med tema språk eller matte. Vi behöver diskutera fram gemensamma förhållningssätt med förskoleklassens personal gällande utemiljön. Vi bjuder in personal från förskoleklass/fritids på förskolans husmöte tisdag 29/9 kl 12.30. Revidera Övergångsplanen vt-16 Resultat: Delvis uppnått. Vi har tillsammans med förskoleklassens personal på ett husmöte dragit upp gemensamma riktlinjer och förhållningssätt i utemiljön. Analys lärdomar: Omständigheter har gjort att de andra målen inte har uppnåtts. Detta beror delvis på rektorsbyte på skolan. Målet om utbytet mellan förskola och skola får stå kvar. Förskolechefen ansvarar för att planera in ett gemensamt APT med teman som språk och övergångar mellan förskola-förskoleklass. En övergångsplan kommer att upprättas centralt för förskolor och skolor i Östersunds kommun sep-16. 6. Hälsa och livsstil Vi strävar efter; att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Målkriterier: Att barnen tycker det är roligt att röra på sig. Att barnen med stöd av vuxna få uppleva att det är skönt att varva ner 8 Insatser för att nå målen: Daglig utomhusvistelse Utveckla gården så att den stimulerar barnens motoriska och kreativa utveckling. Materialet Utikuligt Lekar/samarbetsövningar i utemiljön. Lyssna på barnen, fånga deras tankar och funderingar. Ge barnen tid och hjälpa dem att varva ner och hitta lugna stunder. Prata och diskutera med barnen om varför det är viktigt att vara ute. Åka skidor/skridskor/pulka på vintern. Informera föräldrarna om vikten av rätt utrustning/klädsel Prata och diskutera med barnen om vikten av att äta rätt och om matens betydelse för att vi ska må bra och orka leka. Utvärdering: Målet är delvis uppnått. Resultat: i haft en bra vinter med mycket aktiviteter såsom skridskor, skidor och pulkåkning. Vi upplever att föräldrarna blivit mer medvetna om rätt utrustning och därigenom gett barnen bättre förutsättningar att delta i ovan nämnda aktiviteter. Vi nyttjar gården dagligen och utvecklat den med balansbanor, komplett fotbollsplan, isbana, hopphage etc. Merparten av detta gjordes på fixarkvällen vt-15. Analys lärdomar: Vi upplever att barnen är aktiva och vill röra på sig. Ett fortsatt utvecklingsområde är att få barnen att varva ner och tid för återhämtning. Vi har förslag på att införa massagesagor, avslappningsmusik, införa ligg-vila/lugn stund för barnen. Detta för att skapa stunder för vila och återhämtning under förskolevistelsen.