Om frågorna i huvudet - vad 400 nya lärarstudenter undrar

Om frågorna i huvudet - vad 400 nya lärarstudenter undrar Bodil Jönsson, Certec, LTH 7 oktober, 2001 Skygglapparna är borta nu vet lärarstudenterna av egen erfarenhet en hel del om skolans problem. Men beslutsamheten att själv bli lärare har snarare ökat än minskat. Även om många fortfarande är tveksamma. Ungefär så lyder en av de viktigaste slutsatserna av hur lärarstudenter i Växjö påverkats av sin första verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Intrycket är baserat på en jämförelse mellan de viktigaste frågor som studenterna hade före VFUn, och de frågor som de själva angivit som de viktigaste sett i backspegeln. Bakgrund 400 blivande Växjöstudenter fick inför sin första verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i uppgift att skriva ner de 3 viktigaste frågor de tänkte söka svar på under VFUn. De hade också i uppgift att efter VFUn tala om vilka frågor som i praktiken (sett i backspegeln, alltså) visat sig vara de viktigaste. 396 studenter lämnade in frågor före VFU, och 344 lämnade också in efter VFUn (hög svarsfrekvens, alltså, med tanke på att inga individuella påminnelser har gjorts). I samtal över webboarden har det framkommit att studenterna tyckte att det var mycket svårare att skriva ner backspegelsfrågorna än framrutefrågorna. Det kan möjligen tyda på att backspegelsfrågorna mer är deras egna, medan framrutefrågorna kanske producerades mer eller mindre mekaniskt utifrån en uppmaning att man skulle lämna in dem. 1. Kategorisering 1 Efter genomgången av frågorna före VFUn gjordes konstaterandet: Dominansen för frågor om människor och relationer är stark. Man är mycket mer intresserad av relationen mellan lärare och elev än av relationen elev-elev. Själva detta att arbeta som lärare, att ingå i arbetslag, etc. drar också till sig intresse. En vanlig fråga är vad som ändrats sedan man själv gick i skolan. Men ingen frågar om makt, och bara en frågar om lön och en om rektor. Anmärkningsvärt få är det också som frågor om dokumentation av verksamhet. 1 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

Inledningen av lärarutbildningen är ämnes- och stadiegemensam. Detta har ett så starkt genomslag hos studenterna att frågor som är ämnes- eller stadiespecifika kommer först på 13 plats. Högt upp (på fjärde plats) ligger däremot frågan duger jag som lärare/vill jag bli lärare? Nästan en på fyra undrar om det. Vanliga är också frågor om respekt och hur man blir betraktad som lärarkandidat, hur det blir att vara nybliven lärare och att vara ung som lärare. Frågorna klassificerades in i 28 olika kategorier. Mer om kategorisering 1 och dess utfall finns i bilaga 1. 2. Kategorisering 2 I den andra omgång, som är den som skall presenteras här, riktas inte intresset mot att kategorisera de enskilda frågorna utan mot att kategorisera hur individer ändrat sig. Därför jämförs här för varje individ den kompletta uppsättningen av de tre frågorna före och de tre frågorna efter. Avsikten med att försöka se efter om det går att spåra några huvudskillnader i frågor före och efter den första VFUn var att försöka få fatt på konsekvenser av VFUn. Hur den påverkar tankar och frågor, alltså. Förskjutningarna på individnivå kom att hänföras till 17 olika kategorier, och 648 kategoriseringar gjordes (flera individer har alltså placerats i 2 eller fler förändringskategorier). Upptäckten av de stora svårigheterna, 155 Den största kategorin är Upptäckten av de stora svårigheterna. Det är inte mindre än 155 som hamnat i denna gruppen. De återfinns också differentierade i undergrupper enligt följande: 48 har fått ett nyväckt intresse för resurser (pengar, tid, mindre klasser och grupper) och uttalar sig ofta offensivt och fördömande om hur lite det satsas på skolan 38 bekymrar sig mer för hur de själva skall räcka till alla, hur det skall gå med demokratin, och hur negativa omvärldsförändringar tränger in i skolan. 24 funderar över vad man alls kan göra med de stökiga, högljudda, ointresserade 18 undrar över föräldrar 11 undrar över hur man kan få det tystare i skolan och förskolan (alternativt om man kan vänja sig vid ljudnivån) 6 uttalar en indignation över något de varit med om under VFUn 6 ifrågasätter om barn verkligen kan ta så mycket ansvar och göra så många val som vad de skall göra i dag 4 undrar om man inte kan göra något åt det hårda, kaxiga språket. Trots detta är det betydligt färre nu som ställer frågor om huruvida de själva verkligen vill bli lärare än vad det var före VFUn, och jag har bara hittat 12 som är mer tveksamma nu än tidigare. De flesta verkar alltså hålla 2 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

fast vi att de vill bli lärare. Detta är ett synnerligen positivt resultat som bör begrundas och analyseras. Tänk om flertalet lärarstudenter allra längst in är så inriktade på att bli lärare att de är beredda att ta de svårigheter som nu via VFUn börjar uppenbara sig för dem? Att alltså dessa konkreta svårigheter inte får dem att tveka i samma utsträckning som vad den tidigare förhandsosäkerheten gjorde. Tämligen oförändrad karaktär på frågorna, 146 Den därnäst största kategorin är inte oväntat den med beteckning Tämligen oförändrad karaktär på frågorna. En individ placeras där endast undantagsvis på grund av att frågorna är de samma som före praktiken frågrona kan i själva verket skilja mycket vad gäller innehåll. Placeringen görs här om jag bedömt karaktären på frågorna vara oförändrad. En lärarstudent kan ha hamnat i denna kategori om t.ex. hennes tre första frågorna var distinkta men disparata, och hennes tre frågor efteråt likaledes var distinkta men disparata (fast de handlar om något alldeles annat). Likaså hamnar man här om de första är 3 allmänna frågor och de avslutande är 3 andra allmänna frågor. För såvitt jag inte förmått hitta en trend som förbinder denna förskjutning med någon som jag också sett hos någon annan individ. För att något skall klassificeras som en kategori har jag velat att det skall vara 10 eller fler som kan föras samman till denna klass. Men jag har gjort undantag. T.ex. finns det bara två lärarstudenter som efter sin avslutade första VFU ställer frågan om utbildningen och senare fortbildning kommer att ge dem det de behöver för att kunna vara lärare. Den kategorin får finnas med som ett observandum för att man ännu inte funderar så mycket i denna riktning. Hur skall jag göra för att?, 78 och Mer metareflekterande frågor, 74 De i övrigt tyngsta kategorierna är dels de 78 som jag hänfört till kategorin som ställer fler frågor än tidigare om Hur skall jag göra för att?, dels de 74 som jag klassificerat som Mer metareflekterande. Med det menar jag att de ställer fler frågor om sammanhangskedjor och fler abstraherade frågor, betänkta i flera led. Småkategorier Slutligen finns det 10 studenter som undrar mer om datorer och IT, 7 som undrar mer om hållbar utveckling och 9 som undrar över hur andra skolor och förskolor är i förhållande till den egna VFUn. 3 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

3. Ordräkningsjämförelser Eftersom de båda frågeomgångarna finns registrerade i databaser, är det lätt att göra ordfrekevnsjämförelser. I tabellen nedan är det en direkt räkning i stycken som gjorts (sammanlagda antalet gånger som ett ord nämns i lärarstudenternas frågor). Den representationen är lämpad för en direkt jämförelse mellan de två gångerna. För även om det var färre svarande i omgång 2 än i omgång 1, var längden på frågorna större i den sista omgången. Det gör att det sammanlagda antalet ord i varje omgång är nästan identiska (17532 jämfört med 17209). Färgmarkeringar: rött används för nedgång, blått för uppgång vid en jämförelse mellan frågeinnehållen före och efter VFUn. Ord/stavelse Före VFU Efter VFU 1. Allmänt Elev 380 390 Grupp 18 26 Alla 51 105 Lärare 326 280 Arbetslag 44 25 Lärande/inlärning/lär 189 135 Kommentar: intresset för elever är fortfarande större än intresset för läraren och hans roll, arbetslag, etc. Ja, elevintresset har faktiskt förstärkts, medan lärare- och lärandeintresset minskat. Extra tydligt är uppgången för det som handlar om alla elevers möjligheter (även om inte samtliga alla enligt ovan är knutna till just alla elever ). 2. Den egna personen Jag 301 209 Min 107 71 Mitt 17 9 Ung 70 42 Kommentar: intresset/ osäkerheten inför om man vill bli lärare, om man duger och hur man blir bemött som ung lärare har snarare minskat än ökat. 3. Lärarens arbetsmetoder och resultat Metod 32 11 Pedagogik 12 6 Lektion 78 41 Rast 11 3 Förbättra/ring 5 14 Varför? 14 40 Kunskap 29 35 Läxa 2 7 Reflektera/reflexion 2 1 4 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

Kommentar: Det är förvånande hur glest det är mellan ord som metod, pedagogik, kunskap, alltså de direkt arbetsrelaterade orden. Det gäller både före och efter VFUn, men VFUn har definitivt inte förstärkt förekomsten av lärarspecifika ord. En ljuspunkt är att så många fler varför-frågor och förbättringsfrågor ställs efter än före. Man reflekterar alltså över det upplevda, men nästan ingen använder det ordet. 4. Skolans kris Stör/a/ning 14 21 Tid 65 101 Resurser 9 30 Förstå 15 21 Föräldrar 15 31 Svag 0 1 Gräns 3 14 Hur gör man när/om..? 16 28 Ansvar 7 24 Stress 4 8 Demokrati 3 6 Ålder 9 19 Ljud, oljud, tyst 3 12 Konflikt 14 20 Trött 4 11 Kommentar: det behövs inga skandalglasögon för att man skall se att skolans problem färgat av sig på de frågor som rör sig i huvudet på lärarstudenterna. Var för sig är kanske ingen av ovanstående sifferparen särskilt uppseendeväckande. Men tillsammans är de väldigt tydliga. 4. Fortsatt bearbetning Det ovanstående är bara en första bearbetning av ett stort material, som har forcerats för att återkopplingen till studenterna och till Lärarutbildningen i Växjö skall bli meningsfull. Vi har för avsikt att följa upp den ytterligare, bl.a. genom samtal med lärarstudenter och Lärarutbildningen i Växjö. Efter ytterligare bearbetning kommer projektet att publiceras, både metodiskt och resultatmässigt. 5 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

Bilaga 1. Mer komplett redovisning av frågeomgång 1 Alla nya lärarstudenter i Växjö inbjöds i september 2001 att inom kursen Läraren, lärandet och informationsteknologin delge oss sina tre viktigaste frågor inför den första verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)/praktiken. Nedan redovisas resultatet. Efter den verksamhetsförlagda perioden har lärarstudenterna i uppgift att besvara: vilka blev i praktiken de viktigaste frågorna? Detta följs upp med en analys (individuellt och totalt) av förändringarna av frågorna. Momentet är avsett att fylla åtminstone fyra funktioner: 1) den direkta: att samla in, göra tillgängligt och analysera frågeställningar i nya lärarstudenters huvuden 2) den metodiska: att demonstrera hur man kan samla in och återkoppla tankar från studerande 3) den självbildsstärkande: några svar på vem är jag?, absolut och i förhållande till de andra 4) den kontaktskapande: att skapa möjligheter för bättre kontakter mellan studenter med likartade frågeställningar. T.ex. öppnar vi genast ett speciellt webboardsamtal för de nästan 100 studenter som undrar över Duger jag som lärare?, Vill jag bli lärare?, Har jag valt rätt stadium? Verktyg Frågorna har samlats in via nätet. De är direkt sökbara på t.ex. ordnivå, men viktigare det kan också kategoriseras med hjälp av verktyg. En och samma fråga kan hänföras till olika kategorier. Studenterna får individuell återkoppling om hur de egna frågorna kategoriserats och om hur totalgruppens frågor fördelade sig. Resultat Dominansen för frågor om människor och relationer är stark. Man är mycket mer intresserad av relationen mellan lärare och elev än av relationen elev-elev. Själva detta att arbeta som lärare, att ingå i arbetslag, etc. drar förstås också till sig intresse. En vanlig fråga är vad som ändrats sedan man själv gick i skolan. Men ingen frågar om makt, och bara en frågar om lön och en om rektor. Anmärkningsvärt få är det också som frågor om dokumentation av verksamhet. Inledningen av lärarutbildningen är ämnes- och stadiegemensam. Detta har ett så starkt genomslag hos studenterna att frågor som är ämnes- eller stadiespecifika kommer först på 13 plats. 6 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

Högt upp (på fjärde plats) ligger däremot frågan duger jag som lärare/vill jag bli lärare? Nästan en på fyra undrar om det. Vanliga är också frågor om respekt och hur man blir betraktad som lärarkandidat, hur det blir att vara nybliven lärare och att vara ung som lärare. Urskiljbara kategorier Det går givetvis att kategorisera på ett oändligt antal olika sätt. Detta är de kategorier jag urskilde: Relationen elever lärare 287 Att vara lärare 191 Metoder, metodiker, pedagogik 180 Vill jag bli lärare, duger jag som lärare, har jag valt rätt stadium? 93 Elever med särskilda behov 91 Logistik, schema, lokaler, 85 organisation, samverkan Elevuppfattningar och inflytande 77 Frågor direkt VFU-anknutna 67 Kunskap och lärande 59 Skolan nu och när jag gick där 51 Mobbing 49 Arbetslag 45 Ämnes- eller stadiespecifikt 41 Lektionen 38 Nytänkande, förändringar, förbättringar 33 Datorn i undervisningen 30 Läroplaner, kursplaner, måloch styrdokument 28 Arbetsklimat 16 Föräldrar 13 Informellt lärande, lärande i annan miljö 12 Betyg och kontroll 12 Dokumentation 11 Läromedel 10 Relationen elev-elev 10 Raster 10 Grupp kontra individ 7 Flickor och pojkar 6 Samhällets inverkan på skolan 5 Kommentarer från direkt ordsökning inuti frågorna Om människor: elev nämns 363 gånger, lärare 114, speciallärare 2 och rektor 1 gång. Om relationer: Mobbing/mobbning dominerar med 49, respekt nämns 26 7 Bodil Jönsson växjöredovisning 2

Dominansen för den egna rollen (nyfikenheten, osäkerheten, beslutsamheten) visar sig i att jag nämns 282 gånger, min/mitt 118 och ung 66 gånger. Vad gäller logistik, organisation, etc. finns det ett stort intresse för arbetslag (41) och klassrum (32). Nästan ingen frågar om lönen. 8 Bodil Jönsson växjöredovisning 2