Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011
Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet?
(Stenhammar,2010) Lyssna på mig! -Mycket litet är gjort i fråga om verksamheter barn och unga möter. -Endast 40 studier där barn och unga är de som tillfrågas. -Mest kunskap finns inom hälso- och sjukvårdsområdet. -Storbritanien har forskat mest
Enkätundersökning 2009
Lyssna på oss innehåller beskrivningar och goda exempel från olika verksamheter på: VARFÖR - ska barn komma till tals VAD - som krävs för det HUR - det kan gå till i praktiken
Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt artikel 12 i barnkonventionen att komma till tals Barn har rätt enligt artikel 7:3 i Funktionshinderkonventionen att komma till tals men även erbjudas stöd att kunna utöva denna rättighet
Finns i lagstiftning t ex i socialtjänstlagen och i LSS*: När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. *lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade
Varför: Barn vet andra saker än det vuxna vet Föräldrar tenderar att skatta barnens livskvalitet lägre än barnen själva- barn anser att de har det bättre än vad deras föräldrar tror att de tycker. Trivs med livet. Smärta upplevs däremot starkare hos barn än vad föräldrar tror.
Varför: Barn vet andra saker än vuxna Samstämmigheten mellan barn och föräldrar är låg enligt forskning: Det barn vet - som inte vuxna vet - rör oftast sådant som är svårt att observera som t ex känslor Enligt föräldrar har barn: Fler problem i relationer och sociala kontakter Lägre kompetens (om sig själv) än vad barnen själva anser (Hemmingsson, H. professor i arbetsterapi, Linköpings universitet)
Varför: Mål låg samstämmighet Fåtal av barns resp. föräldrars mål överensstämmer Barnens mål - fritidsaktiviteter, kompisar Föräldrars mål - personlig vård, barnets förmågor, beteenden (Hemmingsson)
Hög samstämmighet
Barn kan mer än vuxna tror Vi vet idag att barn som är: 1,5 år kan fantisera och tänka ut händelser i framtiden 2 år kan bearbeta och reflektera över sin situation 3 år upplever att de kan påverka andra 4 år kan beskriva vad hälsa är för dem
Varför: När barn är med blir besluten bättre Om barn inte är delaktiga i planering är risken stor att beslutet inte stämmer med vad som viktigast för barnet. Om delaktig ökar barnets motivationen att samarbeta
varför. Viktigt att barn är med och påverkar tidigt Hälsa och utveckling främjas. Motiverade och intresserade barn upplever en högre kontroll över sitt liv. Det gör att självuppskattning och självkänsla ökar (KASAM)
Vinster för personal och verksamhet Barns och ungas delaktighet gynnar också den egna verksamheten och personalen.
Viktigt att det sker tidigt Barn som redan tidigt får vara delaktiga i planering och beslut kring sin vardag utvecklar sin förmåga att reflektera och argumenteraoch självkänslan ökar
Tre olika perspektiv alla behövs Barnet tänker här och nu Förälder och personal tänker då och sen
Delaktighet är mer än bestämma Barnets eget perspektiv och inflytande betyder inte med automatik att barnet ska bestämma. Att fatta beslut är ett steg längre fram i processen. Snarare handlar det om att barnet får möjlighet att visa hur det ser, känner, tänker och handlar, och vad barnet ser.
När är ett barn delaktigt? När barnet blir lyssnat till När barn får stöd att uttrycka sina åsikter och synpunkter När barns åsikter och synpunkter beaktas När barn involveras i beslutande processer Barn barn delar makt och ansvar över beslutfattande Harry Shier s delaktighetsmodell
När barn och föräldrar tycker olika Inte antingen eller utan både och Nivå 3 i Shiers modell
Shiers modell för att definiera delaktighet i samband med barnets möten med verksamheter för utvärdering för att se vad som behöver utvecklas vidare
Delaktighet innebär inte att fatta beslut på egen hand. Det är att bli lyssnad på, få stöd att uttrycka sina tankar och synpunkter, att åsikterna tas på allvar och att delta i att fatta beslut.
Efter pausen återkomma till era erfarenheter Vad behövs Skilja på barnets perspektiv och barnperspektiv Vuxnas barnperspektiv den kunskap om barn som vuxna utgår ifrån när de försöker agera utifrån ett barnperspektiv. Barnets eget perspektiv vad barnet själv ser, hör, upplever och känner. Hur barnet själv ser på sin värld, sig själv och hur hon eller han är. För att kunna ta ställning till vad som är barnets bästa behövs ett tydligt medvetande om skillnaderna mellan perspektiven.
Vad = förutsättningar som behövs för delaktighet: 1. barn har kunskap om sig själv 2. barn har kunskap om verksamheten + vad ska hända 3. barn möter personal med barnkompetens 4. dokumentation av barns åsikter 5. tid och tilltro till barns egen kompetens 6. Personalen har stöd i organisationen 7. föräldrars stöd / föräldrastöd
Vad behövs: Barnet behöver kunskap om sin sjukdom/funktionsnedsättning Vad säger barnet? Vem har berättat och hur? (Vem ansvar?) Hur pratar man i familjen? Vilket stöd kan verksamheter ge?
Vad: Barnkompetens vad är det? (3) Personal som ser barns kompetens Tilltro till barns synpunkter Tar sig tid Kan kommunicera - bygga kontakt samarbeta med barnet och föräldern Förmåga att lyssna in Har metoder att nå barnet Har utvecklat information riktat till barnen
Vad: Dokumentation viktigt för att tillvarata barns kunskap (4) Hur kan barns åsikter bli mer tydliga? Barnet som subjekt eller objekt Finns det beredskap för detta idag? Är några på gång? Hur hanterar vi barn och vuxnas olika åsikter - och dilemman som dyker upp?
Vad: Tid och tilltro till barnets kompetens(5) Barn är kompetenta redan i tidig ålder att reflektera över sin situation När barnet får chansen att vara delaktigt och visa vad det kan.. då förändras också vuxnas attityd om barnets förmåga
Vad: Personalen har stöd i organisationen (6) Genom tydliga riktlinjer och policydokument Genom lyssnande och stöttande chef
Vad: Föräldrars stöd (7) och för att ge det kan föräldrar behöva eget stöd
HUR
Hur kan barnets delaktighet öka i hela processen? Förberedelser inför mötet med barnet Själva mötet med barnet I beslutet Genomförande av insatsen Dokumentation Uppföljning och utvärdering.
Grupparbete 1. Barnets kunskap om sin funktionsnedsättning 2. Barnets kunskap om verksamheten 3. Barn möter personal med barnkompetens 4. Dokumentation av barnets tankar och åsikter 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet
Grupparbete Med utgångspunkt från gruppens uppgift Diskutera : Hur det är idag Hur ni vill att det ska vara vad ni vill uppnå
Hur: Förberedelser Vem är mötets huvudperson? Tid och plats? Vem följer med barnet? Signalerar miljön att barnet är välkommet?
Hur informera om verksamheten och om vad som ska hända: Tecknade berättelser Bilder t ex rörliga: webben Rit prat Exempel finns på www.handikappforbunden.se
FÖRBEREDELSER HUR KOMMUNICERAR BARNET?
KOMMUNIKATIONSPASS
Samtala med barnet
Vuxna lyssnar och bryr sig när: När vuxna ser mig i ögonen (eller gör ngt tillsammans) När vuxna antecknar vad jag säger Vuxna frågar igen när jag sagt nåt inte bara säger mm och mm Är tysta och pratar inte hela tiden - ger mig tid att hinna tänka efter
Pip gråter. Vad har hänt tror du? Nallen vill trösta. Vad är tröst? När är du ledsen? Axel: - Jag är ledsen när någon slår mig. Jag tänker på mamma. Mamma är tröst.
De är arga. Vad har hänt? Vad gör de? Vad säger de? Axel: - Argare än så på dagis. Barnen. De slår, de slår alla mig ganska mycket.
Samtalsmattan är utvecklad för att personer med kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna förmedla sina känslor och åsikter - t ex om olika sorters beslut. Ett sätt för den som lyssnar att förstå mer
Hur: Samtalsmatta vad tycker du?
Dokumentation Hur syns barnets åsikt i dokumentationen: - Med barnets egna ord - Referat av barns reaktion när tillfrågats - Icke-verbala utsagor noteras eller - Barnets ovilja att uttrycka åsikter, behov eller önskemål
Dokumentera Barnet är subjekt: Återge barnets egna ord inga egna tolkningar Kontrollera med barnet att du uppfattat rätt Om barnet använder bilder, t ex känslobilder eller samtalsmatta kan detta dokumenteras Det barnet säger ifrågasätts eller värderas inte
Dokumentation en viktig väg att tillvarata barns kunskap Hur kan barns åsikter bli mer tydliga? Barnet som subjekt eller objekt Finns det beredskap för detta idag? Hur hanterar vi barn och vuxnas olika åsikter - och dilemman som dyker upp?
Hej! Jag heter Marios
Jag bor i Malmö
Jag tycker om att Läsa böcker Titta på fotboll Träffa vänner Lyssna på musik
Jag tycker inte om att Bråka Spela tennis Äta blodpudding Städa
Mitt jobb Jag lyssnar och pratar med barn och ungdomar Jag lär vuxna lyssna och prata med barn och ungdomar
Jag kan hjälpa dig att Prata om dina tankar, känslor och frågor Få veta mer om din funktionsnedsättning
En livshistorisk förändring (7) En helt ny värld öppnar sig Livet avprivatiseras Vardagen påverkas starkt
Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning enligt Folkhälsoinstitutet 2009 Familjens totala omsorgsansvar för barn med funktionsnedsättning har snarare ökat än minskat. Att familjen får stöd beror ofta på familjens egna initiativ och uthållighet. Om samma utveckling fortsätter, kommer familjernas välfärd och hälsa att försämras.
Föräldrastöd - utökat föräldraansvar(7) informera barnet om barnets f-nedsättning stötta barnets rätt att bli lyssnad på och att säga sin mening hjälpa barnet i frigörelsen från föräldrarna och att utveckla kamratkontakter barn med kommunikationssvårigheter behöver kontinuerligt föräldrars tolkhjälp
Föräldrastöd..utökat föräldraansvar (7) De sociala konsekvenserna av övergången från litet barn till stort barn innebär en mycket annorlunda vardag jämfört med den familjer i allmänhet har. Ställföreträdande kompis Beroendeförhållandet mellan barn och föräldrar kan begränsa barnets självständighet.
Överbeskydd? Nej, ett dilemma om att skydda och ge trygghet eller släppa taget och barns frigörelse? Antle, 2007; Brooks, 2000
Kontrollen Som förälder släpper man inte kontrollen förrän man är säker på att det finns någon på annan som tar emot.
NU Handisam har uppdrag från regeringen att sprida Egen växtkrafts resultat Hemsidan www.handikappforbunden.se fylls på håll utkik och skicka själv in