Noteringar från workshop 2009-04-24 Projektgruppens analys av konstruktören Nuläge: AutoCad och ADT vanligast med 2D Sällan respons på granskningshandlingar Fasförskjutning mellan projektering och produktion Positiva till speckonsulterna Åsikter om framtiden: Konstruktörerna är skeptiska till att speca själva Lathundar för produktionsanpassning efterfrågas Deltagande konstruktörer tyckte att slutsatserna kring nuläge och framtid enligt ovan var korrekt. Nedan redovisas den diskussion som fördes i anslutning till KSTR tar över specning En av konstruktörerna nämnde att ansvarsfrågan är svår. Vid specning blir det tydligt vems felet är och det kan få orimligt stora konsekvenser i förhållande till konstruktörens ersättning. När det gäller spec-konsulterna vågar inte entreprenören gå på dessa eftersom entreprenören riskerar att stå utan specare. En av entreprenörerna replikerade på detta. Var och en måste ta ansvar för sina delar och om inte konstruktören kan ansvara för armeringsmängder så är det hans problem. En av specarna poängterar att detta är ett spel och att de ibland också hjälper entreprenören att hitta fel och därigenom undviks felkostnader. En annan konstruktör ansåg att det är konstruktören som ska ha jobbet att speca. Vi har tyvärr lite erfarenhet av detta hittills och vi behöver hjälp med produktionsanpassning. Vi behöver även få betalt för specningsarbetet. Om konstruktören ska speca måste detta klargöras och inkluderas i upphandlingen av konsulten. På så vis är alla medvetna om vilken nivå på redovisning som krävs. Sällan respons på granskningshandlingar: UTV: I verkligheten så måste handlingar fram fort och det finns sällan tid åt att granska. 1
Projektgruppens analys av spec-konsulten Nuläge: Specar ifrån pappersritningar Använder Q-spec/Q-armering Kvalitetskontroll åt K Duktiga på produktionstänk Åsikter om framtiden: Produktionsanpassning istället för pris per ton Tydliga armeringsritningar efterfrågas Deltagande specare samtyckte gällande slutsatser kring nuläge och framtid. Nedan redovisas den diskussion som fördes med anledning av Spec-konsultens roll: En diskussion fördes gällande speckonsultens roll idag. En av armeringsleverantörerna poängterade att specarens erfarenhet och kunskap är A och O vad gäller produktionstänk. Detta kräver många års träning och erfarenhet. Specaren är ingen person som man ersätter hur som helst. Redovisningsteknik/Tydliga ritningar: Det fördes även en diskussion kring vad som menas med tydliga ritningar. Detta är ett vagt begrepp som är svårt att entydigt bestämma. Dagens standard (BH90) styr exempelvis utseende på symboler men säger inget om vilka vyer eller hur många snitt som ska redovisas. En av speckonsulterna nämnde att olika typer av armering redovisas på varandra i lager på lager vilket i slutändan blir en enda röra. En av entreprenörerna nämnde att han önskade redovisning av snitt på planritningen samt även mått på armeringsritningen. En annan av utvecklarna tog upp frågan kring om det är den exakta placeringen av järn eller symbolisk redovisning som ska gälla? En annan av programutvecklarna poängterade att ritningen fortfarande behövs ute på arbetsplatsen. Därför är redovisning med symboler viktigt. En av konstruktörerna nämnde att för just platsgjutna konstruktioner finns en tradition av att inte redovisa all armering, t ex för väggar. För att speca krävs att all armering redovisas. Vi är inte vana att skapa den information som krävs. Det fanns inget intresse från deltagarna av att inom projektet ta fram exempel på tydliga armeringsritningar. 2
Projektgruppens analys av entreprenören Nuläge Centrala avtal med armeringsfabriker Tidsbrist vid granskningsförfarandet Leveranser etappvis Specar som PDF Åsikter om framtid Tydligare armeringsritningar Littrerade husritningar efterfrågas Deltagande entreprenörer ansåg att projektgruppens analys av nuläge och framtid var korrekt. Nedan redovisas den diskussion som fördes med anledning av Tidsbrist vid granskning: En av entreprenörerna nämnde bristen på tid som ett problem vilket ofta gick ut över granskningsförfarandet. En av speckonsulterna nämnde som förslag att entreprenören kunde växla över tidigare mellan projekten för att kunna vara mer tillgänglig för granskning. En annan entreprenör upplevde dock inte att brist på granskning av armeringsritningar är relaterat till att entreprenören inte har tid att granska. Som entreprenör förutsätter jag att armeringshandlingar är korrekta. Jag har en plan för hur jag vill driva bygget och kommunicerar detta med armeringsleverantören tidigt i projektet vilket ger inspel för produktionsanpassning. Ett sådant startmöte innan produktionsstart säkerställer produktionsanpassning. Det framfördes även att konstruktören borde vara med på sådana uppstartsmöten. Det är i början av projektet som det är mest kritiskt då man håller på med grundkonstruktionerna eftersom osäkerheten i markförhållanden kan innebära att man tvingas ändra sin plan. En av specarna nämnde att typ av hissar som ska användas styr utformning av hissgrop och armeringen. Inköp av hissar är ofta inte klart då man sitter och ska bestämma sin armeringslösning. Som replik på detta nämnde en av entreprenörerna att denna problematik löser vi genom att ha standardhissar för alla projekt. Även om de inte är inköpta vet vi vilken typ som ska användas. 3
Projektgruppens analys av armeringsfabriken Nuläge Specar via Q-spec och Q-armering Avrop via telefon eller mail Specar avropas hela Specar förutsätts vara korrekta Åsikter om framtid Leveransplan Armeringsspecar direkt ifrån CAD-modell positivt men vem produktionsanpassar? Armeringsritningar täta på information och ibland svårlästa Deltagande armeringsleverantörer ansåg att projektgruppens analys av nuläge och framtid var korrekt. Nedan redovisas den diskussion som fördes med anledning av Leveransplaner från entreprenör Armeringsleverantörerna nämnde att de redan idag efterfrågar leveransplaner från entreprenören. Dock så varierar det beroende på projekt och personer om de får dessa. Som leverantör är det vår utmaning att komma in tidigt i projektet (i projekteringsskedet) för att exempelvis kunna använda rullarmering. Armeringsleverantören vill ha långsiktiga samarbeten med entreprenören. Deltagande entreprenörer samtyckte. En av entreprenörerna nämnde att i Danmark så har de nära samarbeten med armeringsleverantörerna. Frågan dök upp huruvida samverkan mellan entreprenör och leverantör är definierade i avtalen? Som svar på frågan nämnde en av armeringsleverantörerna att idag så står det i avtalet att samverkan ska ske. Det är dock vagt formulerat och det blir en tolkningsfråga vad som menas med samarbete och sker därför i varierande utsträckning. Beror mycket på personkemin. Som replik påpekades att tydligare definiera att samverkan ska ske i avtalet är en viktig pusselbit för utveckling och förbättring. 4
Flödesschema platsgjutet ILF Två kommentarer framfördes angående flödesschemat. Den första var att specningen även kan göras av armeringsleverantören (in-house), vilket borde framgå i schemat. Den andra rörde granskningsförfarandet där en pil även kunde ritas ner till spec-konsulten. Flödesschema platsgjutet+prefab ILF En av specarna nämnde en generell kommentar gällande ändringsproblematiken och att se till att alla blir varse om de ändringar som görs. Exempelvis om konstruktören gör en ändring och missar att informera spec-konsulten som samtidigt får förfrågan av arbetsplatsen att skicka över spec-filen vilket då kan vara inaktuell eftersom konstruktören gjort ändringar. Det är viktigt att se till att information om ändringar alltid går till ursprungskällan! Flödesschema - Förslag till ny metodik: Förslaget omfattar både 2D och 3D-baserat arbetssätt. I förslaget ingår att spec-konsultens del att speca armering flyttas till konstruktören och att entreprenören får ett ökat ansvar att säkerställa produktionsanpassning. Diskussion om den föreslagna metodiken En av spec-konsulterna frågade om det idag finns något projekt där man arbetar på det sätt som föreslås? Det var inget som hade ett klart svar på detta. Det är sällan som konstruktörerna specar men det förekommer. Däremot är det oklart i vilken omfattning som t ex den digitala kopplingen till armeringsleverantörens system utnyttjas. Det händer att armeringsleverantören får specar i form av pdf:er men följer inte upp om de kunde få dessa levererat i xml-format. En av konstruktörerna påpekade att om spec-konsulten försvinner så mister man värdefull kunskap gällande produktionsanpassning. Däremot granskningsmässigt går det att hantera, speciellt på brosidan där granskningsrutinerna idag är omfattande och väl utvecklade. Återigen ställdes frågan om konstruktören har tillräckligt med kunskap för att speca? Som replik nämndes att i takt med att konstruktören får mer spec-uppdrag så sker en kompetenshöjning. En annan konstruktör nämnde att det är naturligt att specning ligger på konstruktören. Armeringsleverantörerna kommer troligen tar över en del av detta då de är avhängiga av kvaliteten i spec-arbetet. Man kan då se att armeringsleverantören utnyttjar konstruktörens armeringsförslag (2D/3D) och gör en produktionsanpassning ihop med entreprenören. Presentation av aktuella IT-hjälpmedel Det blev en intensiv diskussion gällande de olika projekteringshjälpmedlen som presenterades. Företrädare för datorprogrammen menade att byggbranschen måste anpassa sig och utnyttja den nya tekniken. En av konstruktörerna var dock kritisk och menade att BIM-verktygen var alltför fyrkantiga och därför inte gick att använda vid något mer komplicerade (men vanligt förekommande) geometriska lösningar. I det läget är 2Darbetssätt överlägset eftersom det inte begränsar den mänskliga friheten. Impact RC är idag det enda program där man kan få ut en spec enligt typblad 1979. Det borde dock inte vara ett stort arbete för övriga produkter att implementera. En diskussion fördes även kring stöd för mottagningskontroll mha scanning. Det nämndes att det för närvarande pågår ett projekt gällande RFID-teknik i byggvaror. Att applicera RFID på armering innebär dock vissa praktiska svårigheter då tekniken inte fungerar om den hamnar under armering och att taggarna kan skavs bort under hantering och transport. 5