STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 14 RESULTATRÄKNING (AFFÄRSVERKEN ENDAST I FORM AV AVKASTNING) 15 DRIFTSEKONOMI 22 STADSSTYRELSEN 22 CENTRALVALNÄMNDEN 39 REVISIONSNÄMNDEN 40 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 41 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 46 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 48 SOCIALNÄMNDEN 51 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 68 KULTURNÄMNDEN 86 IDROTTSNÄMNDEN 96 TEKNISKA NÄMNDEN 99 AFFÄRSVERKEN 108 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 109 STYRELSEN FÖR HAMNVERKET 119 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 126 INVESTERINGAR 134

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit stark ovanligt länge. Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Prognosinstituten har höjt de tillväxtsiffror som presenterades i våras. De institut som publicerade konjunkturprognoser i september räknar med att nationalprodukten stiger med 4 4,5 procent i år. Produktionstillväxten inom fabriksindustrin har varit snabb. Industrins orderstock är större än normalt och kapacitetsutnyttjandegraden hög. Också produktionen inom jordbruk, byggande, handel och finansieringsverksamhet har vuxit snabbt. Företagens förtroendeindikatorer och konjunkturbarometrar visar att högkonjunkturen håller i sig. För nästa år förutspås allmänt en produktionstillväxt på mer än tre procent. Osäkerhetsfaktorerna gäller pris- och kostnadstrycket i Finland och den internationella ekonomins utveckling, särskilt osäkerheten på finansieringsmarknaden. 1

År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Tillsvidare har inflationstrycket i Finland varit rätt svagt, även om vissa branscher börjar närma sig överhettning. Inflationstakten har i år försnabbats av framför allt stegringen i den allmänna räntenivån och bostadspriserna. År 2008 väntas inflationen hålla sig på genomsnittsnivån för i år. Räntenivån beräknas stiga något inom euroområdet också under nästa år. Löneuppgörelserna och produktivitetsutvecklingen har en stor inverkan på kostnadsutvecklingen i Finland nästa år. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med sammanlagt drygt 60 000 personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden stiger i år till över 70 procent och väntas blir 70,5 procent nästa år. Arbetslöshetsgraden sjunker från fjolårets genomsnittliga nivå med sammanlagt 1,5 procentenheter år 2007 och 2008. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden uppskattas bli 6,3 procent år 2008. Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring fyra procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en tillväxttakt på drygt tre procent på årsnivå. I förhandlingarna om de kommunala kollektivavtalen 2007 2009 nådde arbetsgivaren och tre av huvudavtalsorganisationerna ett förhandlingsresultat 19.9. TNJ, som representerar vårdsektorn, förkastade KA:s bud men 19.11 godkändes ett förlikningsförslag av båda parterna. De nya kollektivavtalen träder i kraft 1.10.2007. Avtalsperioden på två år och fyra månader går ut 31.1.2010. Avtalet innehåller tre allmänna förhöjningar och dessutom lokala justeringspotter. Kostnadseffekten har beräknats bli i genomsnitt 11,6 procent under hela avtalsperioden. Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. En allmän förhöjning på 54 euro/månad (eller minst 3,4 %) har avtalats redan för i år. Den allmänna förhöjningen görs 1.10.2007 och dessutom betalas en engångspott på 270 euro i samband med lönebetalningen i december. Kommunsektorns förtjänstnivåindex beräknas i år stiga med i genomsnitt drygt tre procent. Lönesumman väntas växa med nära 4 procent. 2

Nästa år kommer lönesummans tillväxttakt att öka betydligt på grund av de avtalsenliga förhöjningarna. Förtjänstnivåindex väntas stiga med 6 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av fler anställda. Kommunsektorns kostnadsnivå kommer nästa år att stiga rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under 2003 2007 legat på omkring tre procent. Nästa år kommer kostnadsnivån förmodligen att stiga med i snitt 4,5-5 procent beroende på löneuppgörelsen. Det ekonomiska läget i Jakobstad Sysselsättning Arbetslösheten i såväl Jakobstad som regionen har minskat jämfört med samma period år 2006. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 2007 7,2 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2006 låg på 8,8 % och i regionen 4,9 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 5,7 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2007 på 658 st. och av dem var 54 st.( sept. 2006 72) under 25 år och 206 st. (sept. 2006 244) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,9 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2008 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Staden är även aktivt med och startar en återanvändningscentral där den viktigaste målsättningen är att skapa aktiviteter för långtidsarbetslösa och svårsysselsatta. 3

20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 2007 1996 1997 1998 2003 1999 2000 2001 2002 2004 2005 2006 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2006 för tredje året i rad. Jakobstads befolkning per den 31.12.2006 uppgår till 19.557 personer, en ökning med 36 personer. Födelseöverskottet låg på 44 personer (32 år 2005). Det totala flyttningsnettot både den nationella och internationella flyttningen - var år 2006-16 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2007 visar befolkningsutvecklingen en ökning med 1 person. Under tiden januari till september 2007 var antalet födda 175 personer. 4

1000 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2006 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 Inkomstutveckling syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Skatteintäkterna bygger på en oförändrad skattesats på 19,25 % under hela planeperioden. Inkomstskatten förväntas öka från år 2007 till år 2008 med 4,5 % och till år 2009 med 4 % och år 2010 med 3 %. I landet som helhet förväntas ökningen av inkomstskatten uppgå till 5,7 % år 2008. Fastighetsskattesatserna har hållits oförändrad under planeperioden. Samfundsskattens utveckling ser nu positivare ut än på flera år tack vare den ekonomiska tillväxten. Detta år torde det inflyta ca 1,5 milj. euro än budgeterat och för nästa år väntas en ökning på ca 4 % jämfört med den samfundsskatt som flyter in under 2007. I hela landet förväntas den kommunala andelen av samfundsskatten öka med 10 % till år 2008. 5

Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2008 uppgå till 63,79 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 87,5 % eller 55,79 milj. euro, samfundsskattens andel 7,8 % eller 5 milj. euro och fastighetsskattens andel 4,7 % eller 3 milj. euro. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BS-2001- TP BS-2002- TP BS-2003- TP BS-2004- TP BS-2005- TP BS-2006- TP BU-2007- TA BU-2008- TA EP-2009- TS EP-2010- TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med omkring 720 miljoner euro jämfört med år 2007. De främsta orsakerna är justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, indexjusteringen av statsandelarna på basis av stegringen i kostnadsnivån samt höjningen av statsandelsprocenten för social och hälsovården som kompensation för de förlorade skatteinkomster som lättnaderna i beskattningen medför för kommunerna. Dessutom medför förändringarna i åldersstrukturen en höjning av statsandelarna för socialoch hälsovården då de kalkylerade kostnaderna ökar. Statsandelsprocenternas nettobelopp sänks ändå i samband med justeringen av kostnadsfördelningen. Sänkningen motiveras bland annat med att verkningarna av indexnedskärningarna under 2001 2007 ska hållas i kraft samtidigt som de kalkylerade kostnaderna höjs till den justerade nivån. Dessutom baserar sig en del av sänkningarna på den tidigare justeringen av kostnadsfördelningen där en del av justeringen genomfördes i form av ändrade skattegrunder i stället för ökade statsandelar (minskat förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen). 6

Enligt basservicebudgeten genomförs klientavgiftsreformen inom social-, hälso- och sjukvården fr.o.m. 1.8.2008 så att den ökning i avgiftsinkomsterna som reformen medför, dvs. 25 miljoner euro (60 miljoner euro på årsnivå), minskar statsandelarna i motsvarande grad. Samtidigt gottgörs staten för nyttan av de slopade gränserna mellan öppenvård och institutionsvård genom att statsandelsprocenten (SHM) sänks. P.g.a. av ovanstående sänks statsandelsprocenten för social- och hälsovård från nuvarande 33,88 % till 31,77 % och för undervisning och kultur från 45,3 % till 41,89 % år 2008. Väsentligt i basservicebudgeten för 2008 är den stora ökningen i kommunernas finansieringsandelar per invånare. Den rekordstora ökningen av finansieringsandelarna beror på sänkta statsandelsprocenter, ökning av statsandelsgrunderna och de kalkylerade kostnaderna på basen av justeringen av kostnadsfördelningen, en ovanligt stor stegring i kostnadsindex (4,7 %) och den förändrade åldersstrukturens höjande verkan på de kalkylerade kostnaderna inom social- och hälsovården. Finansieringsandelarna ökar proportionellt mer än de kalkylerade kostnaderna, särskilt inom bildningsväsendet. Eftersom priserna per enhet för de privata och för samkommunerna stiger på lika grunder som för kommunerna stiger kommunernas finansieringsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten med anledning av huvudmanna-modellen procentuellt mycket mer än priserna per enhet. Detta för att kommunerna ansvarar också för dessa utbildningsanordnares kommunandel, vilket innebär att den genomsnittliga ökningen av statsandelen till kommunerna endast utgör 6,2 procent. Detta leder till att statsandelarna för undervisning och kultur minskar i många kommuner och att de andelar som faktureras av staten ökar jämfört med 2007. En minskning av elevunderlaget inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen leder till ytterligare minskning av statsandelen. Staten har lovat stödja en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher. För detta ändamål ska statsandelarna för social- och hälsovården höjas med 150 miljoner euro. Tillägget betalas förmodligen genom en höjning av statsandelsprocenten, vilket innebär att statsandelarna höjs i alla kommuner med knappt 30 euro per invånare. Ser man på utvecklingen av statsandelar i Jakobstad ökar statsandelarna för social- och hälsovården ganska kraftigt främst beroende på åldersstrukturen medan statsandelarna inom undervisnings- och kulturväsendet visar en sjunkande trend beroende på det minskande elevunderlaget inom grundutbildningen. 7

BS-06-TP BU-07-TA BU-2008-TA EP-09-TS EP-10-TS Skatteinkomster totalt-verotulot yhteensä 58 325 59 655 63 794 66 175 68 651 * Kommunalskatt-Kunnallisvero 50 496 53 391 55 794 58 025 60 346 * Samfundsskatt-Yhteisövero 4 805 3 279 5 000 5 150 5 304 * Fastighetsskatt-Kiinteistövero 3 024 2 985 3 000 3 000 3 000 Statsandelar totalt-valtionosuudet yhteensä 22 506 24 536 27 545 29 083 30 608 * Skatteutjämning-Verontasaus -2 702-1 840-1 487-1 400-1 400 * Statsandelar-Valtionosuudet 25 208 26 376 29 032 30 483 32 008 Skattefinansiering-Verorahoitus 80 831 84 191 91 338 95 259 99 258 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna ökar år 2008 med 3,9 %. En del av denna ökning beror på den reform av klientavgifterna inom social- och hälsovårdsväsendet som enligt regeringsprogrammet skall träda i kraft 01.08.2008. En annan del beror på affärsverkens ökade intäkter samt ökningen av den interna hyran. Verksamhetskostnaderna ökar år 2008 med 7,7 %. Här ingår löneökningen på 5,48 % samt den kraftiga ökningen av kostnaderna för hälsooch sjukvården med 13,6 % jämfört med årets budget. Budget- och ekonomiplan 2008-2010 bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Löneökningen uppskattas till 5,48 % i jämförelse med budgeten för år 2007. Statsandelarna inflationsjusteras med 4,7 % samt dessutom justeras de kalkylerade kostnaderna för år 2008 redan i detta skede. Statsandelarna inom social- och hälsovården stiger för Jakobstads del med 2,78 milj. euro till 22,45 milj. euro och inom utbildningsoch kulturväsendet minskar statsandelarna med 0,28 milj. euro till 6,24 milj. euro. I skatteutjämningen betalar staden 1,5 milj. euro istället för 1,8 milj. euro år 2007. Dessutom ingår här ett statligt stöd för en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher som för stadens del uppskattas till 0,56 milj. euro. Inkomstskatten förväntas öka från år 2007 till år 2008 med 4,5 % och till år 2009 med 4 % och år 2010 med 3 %. Prognosen för hela landet ligger på 5,7 %. Samfundsskatten uppskattas öka med 1,7 milj. euro jämfört med 2007 års budget eftersom det hittills under år 2007 influtit betydligt mer än vad som prognostiserades i budgeten. Fastighetsskatten förväntas inbringa lika mycket som år 2007. 8

Inrättningarna (exkl. hälso- o sjukvård) ålades i budgetramarna ett effektiveringskrav på 1,5 % förutom dagvårds- och utbildningsnämnden vars effektiveringskrav var 0,55 %. Endast ett fåtal av verksamhetsenheterna har lyckats leva upp till detta effektiveringskrav. Kostnaderna för hälso- och sjukvården fortsätter att öka bl.a. p.g.a. åldersstrukturen. Kostnaderna för hälso- och sjukvården förväntas öka med 4,1 milj. eller 13,6 % jämfört med årets budget. I socialnämndens budget ingår följande nya befattningar: 4 närvårdare (78,43 %), 1 hemserviceledare (100 %) samt en socialarbetare (100 %). Förutom ökningen av ersättningen för köptjänsterna från de privata servicehemmen och Folkhälsan samt inom handikappvården har bl.a. följande justeringar av anslagen gjortsjämfört med den ursprungliga budgeten för år 2007; närståendevård (äldreomsorg) + 10.000, närståendevård (handikappvård) + 7.000, olika anslag inom barnskyddet +135.900 och anstaltsvård inom missbrukarvården + 31.000 Dessutom har stadsstyrelsen höjt anslaget för köptjänster från de privata och föreningsbaserade åldringshemmen med 240.000. I dagvårds- och utbildningsnämndens budget intogs ett anslag på 0,244 milj. euro för ett s.k. Jakobstadstillägg på 150 euro per månad för barn under 2 år förutsatt att övriga syskon inte är i dagvård. Tillägget gäller även familjer med adopterade barn. Tillägget införs på prov under två år med en uppföljning var 6:e månad av konsekvenserna för dagvården. Ytterligare höjdes anslaget för dagvårds- och utbildningsnämnden med 0,16 milj. euro. Inom kulturnämndens budget har beviljats anslag för Suomen Kulttuurirahastos och Svenska litteratursällskapets s.k. boktalko. Inom idrottsnämndens budget har intagits anslag för personal för övervakning av simstränderna. Dessutom har inkomstanslaget sänkts eftersom det under tidigare år varit budgeterat på en orealistisk nivå. Tekniska nämnden ligger totalt sett under ramen. P.g.a. av de stigande räntorna och den växande skuldbördan har anslaget för räntorna höjts. Socialnämnden uppmanas att tillsammans med MHSO granska och effektivera vårdkedjorna. Inbesparingen bör uppgå till minst 200.000 euro år 2008. Effektiveringen skall fortsätta under åren 2009 och 2010. Dagvårds- och utbildningsnämnden uppmanas att granska kostnadsutvecklingen med hänvisning till det minskade elevunderlaget. Effektiveringen av köksfunktionerna bör fortsätta även efter 01.08.2008. Tekniska verket uppmanas se över kostnadsstrukturen och effektivera verksamheten. En inbesparing på minst 50.000 euro bör uppnås år 2008. Under perioden fortsätter effektiveringen av förvaltningen och service-produktionen. 9

Investeringar I nämndernas budgetförslag uppgick nettoinvesteringarna till 18,9 milj. euro. år 2008. I det nu gällande förslaget ligger nettoinvesteringarna på 14,7 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,9 milj. euro där Bambi daghem och Björkbackas köks renovering utgör den största posten. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 1milj. euro. Förutom 1,5 milj. euro som finns reserverat för nybyggnad och sanering inom kommunalteknik finns som separata anslag för Västra Ringvägen 0,3 milj. euro samt industritomter på Peders 0,2 milj. euro. Dessutom ingår en investering i kajkonstruktioner för Baltic Yachts under åren 2008-2009. År 2008 är anslaget 1 milj. euro och år 2009 3 milj, euro. I understöd från TE-centralen erhålles drygt 18 %. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 8,8 milj år 2008 varav anslaget för Laukkokajens förlängning uppgår till 3,9 milj. Under år 2009 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 13,9 milj. euro och år 2010 till 11,0 milj. euro. Årsbidraget ligger år 2008 på 5,6 milj. euro, år 2009 på 5,8 milj. euro och år 2010 på 6,6 milj. euro vilket med beaktande av de stora investeringarna leder till en skuldbörda år 2010 på 83,9 milj. euro eller 4.291 euro per invånare. 1000 euro Bs-2003 Bs-2004 Bs-2005 Bs-2006 Bu-2007 Bu-2008 Ep-2009 Ep-2010 Årsbidrag 7 231 4 921 3 183 8 626 6 644 5 574 5 822 6 604 Avskrivningar 5 346 5 529 5 825 5 997 6 200 6 400 6 550 6 700 Nettoinvesteringar 14 446 10 820 10 216 12 961 13 006 14 716 13 964 11 016 Skuldbörda/inv 1 743 1 926 2 318 2 757 3 029 3 652 4 078 4 291 Den viktigaste målsättningen under de kommande åren bör, förutom att producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta kan endast ske genom att man efter att servicen är finansierad, skapar ett tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera investeringarna med egna medel men också klara av att finansiera en del av amorteringarna. Detta förutsätter att arbetet med att effektivera verksamheten fortgår och intensifieras under de kommande åren samt att alla investeringar granskas mycket noga. 10

Kommun- och servicestrukturreformen Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun beslöt hösten 2007 bilda ett samarbetsområde, för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvården (förutom barndagvården) samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för bastrygghetsnämnden. Varje avtalskommun överför med stöd av KomL 76 sin beslutanderätt till bastrygghetsnämnden i frågor som berör primärhälsovården, miljöhälsovården och socialvården, så att serviceproduktionen utgör en helhet och leds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grundprincipen är att verksamheten överförs till värdkommunen. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m. 1.1.2010. Strengbergs fastigheten Staden köpte våren 2006 den s.k. Strengbergs fastigheten. Målsättningen med anskaffningen var att kunna erbjuda utrymmen åt företag och näringsidkare. Ytterligare kommer Karvikshallen att bolagiseras och ingå i ett holdingbolag (Jakobstads Företagsfastigheter) tillsammans med Strengbergsfastigheten. De renoveringar och omändringar som görs i dessa bolag finansieras med lån upptagna av bolagen. 11

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ INKOMSTER -1000 EURO- BS 2006 BU-2007 BU-2008 ULKOISET MENOT JA TULOT TP 2006 TA-2007 TA-2008 STADSSTYRELSEN UTG - MENOT 7 428 8 227 8 495 KAUPUNGINHALLITUS INK - TULOT 1 364 1 402 1 374 NETTO 6 064 6 825 7 121 CENTRALVALNÄMNDEN UTG - MENOT 73 40 45 KESKUSVAALILAUTAKUNTA INK - TULOT 51 20 0 NETTO 23 20 45 REVISORER UTG - MENOT 25 25 25 TILINTARKASTAJAT INK - TULOT 0 0 0 NETTO 25 25 25 HÄLSO-O SJUKVÅRD UTG - MENOT 29 357 29 922 34 001 TERVEYDEN- JA INK - TULOT 0 0 0 SAIRAANHOITO NETTO 29 357 29 922 34 001 MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK UTG - MENOT 1 508 1 783 2 099 KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN INK - TULOT 15 0 241 ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO 1 493 1 783 1 858 MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN UTG - MENOT 413 442 492 YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA INK - TULOT 124 115 149 NETTO 289 327 343 SOCIALNÄMNDEN UTG - MENOT 19 205 19 372 20 775 SOSIAALILAUTAKUNTA INK - TULOT 3 446 3 219 3 468 NETTO 15 760 16 153 17 307 DAGVÅRDS- O UTBILDNINGSNÄMNDEN UTG - MENOT 29 571 30 309 32 945 PÄIVÄHOITO- JA KOULUTUSLAUTAKUNTA INK - TULOT 2 261 2 186 2 505 NETTO 27 309 28 123 30 440 KULTURNÄMNDEN UTG - MENOT 1 905 1 898 2 022 KULTTUURI LAUTAKUNTA INK - TULOT 88 74 82 NETTO 1 817 1 824 1 940 IDROTTSNÄMNDEN UTG - MENOT 2 192 2 298 2 497 URHEILULAUTAKUNTA INK - TULOT 493 621 551 NETTO 1 698 1 677 1 946 TEKNISKA NÄMNDEN UTG - MENOT 12 216 12 883 13 298 TEKNINEN LAUTAKUNTA INK - TULOT 13 145 13 629 14 243 NETTO - 928-746 -945 JAKOBSTADS VATTEN UTG - MENOT 2 931 3 161 3 266 PIETARSAAREN VESI INK - TULOT 5 174 5 303 5 439 NETTO - 2 243-2 142-2 173 HAMNSTYRELSEN UTG - MENOT 971 1 054 1 137 SATAMAHALLITUS INK - TULOT 2 426 2 415 2 725 NETTO - 1 456-1 361-1 588 ENERGIVERKS STYRELSEN UTG - MENOT 12 111 15 218 15 319 ENERGIALAITOKSEN HALLITUS INK - TULOT 20 210 20 677 20 808 NETTO - 8 099-5 459-5 489 UTG - MENOT 120 346 126 633 136 417 TOTALT-YHTEENSÄ INK - TULOT 48 796 49 661 51 585 NETTO 71 550 76 972 84 832 12

RESULTATRÄKNING 13

FINANSIERINGSKALKYL 14

RESULTATRÄKNING (AFFÄRSVERKEN ENDAST I FORM AV AVKASTNING) 15

JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Staden Jakobstads strategiplan för åren 2004-2015 Stadsfullmäktige godkände 23.3.2004 staden Jakobstads strategiplan för åren 2004-2015. Under år 2004 har de olika nämnderna utarbetat delstrategier, som bygger på stadens strategiplan. Dessa delstrategier har, trots att de ännu inte godkänts av nämnderna, utgjort grunden för de målsättningar som de olika nämnderna fastslagit för sitt verksamhetsområde. Stadens verksamhetsidé bygger på de frågor som kom upp under strategiarbetet och på stadens historia och dess traditioner. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2015 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med landets bäst fungerande service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 16

Staden Jakobstads vision för år 2015 konkretiseras i 10 strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt (korta väntetider) och effektivt (fungerande service). Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden bär ansvar för att ordna servicen och den kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med andra kommuner, som privata köptjänster eller tjänster producerade inom den tredje sektorn, Då man nationellt jämför utbudet på service och hur nöjda kunderna är med de kommunala tjänsterna, visar jämförelsen att Jakobstad hör till de bästa i landet 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos jakobstadsborna. Stadsmiljön är viktig för jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljö och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Andra stadiets utbildning har förstärkts och utvecklats. Jakobstads gymnasium och musikutbildningen har ett intimt samarbete och samarbetet mellan gymnasierna och yrkesutbildningen har utökats och utvecklats. Gymnasiernas möjlighet till specialisering lockar studeranden från andra orter. För den yrkesinriktade utbildningen ansvarar samkommunerna i Jakobstad, Karleby och Vasa. Yrkesutbildningen stöder regionens näringsstruktur. Yrkeshögskoleutbildningen i Jakobstad har förstärkts och blivit mångsidigare. Tvåspråkig yrkeshögskoleutbildning ges förutom inom turism, internationell handel och pälsbranschen även för båtindustrin. Den finlandssvenska musikutbildningen är koncentrerad till Jakobstad. 17

Studier på universitetsnivå möjliggörs på grund av att ett rikt utbud på både svensk- och finskspråkig utbildning. Huvudansvaret för denna utbildning har Åbo Akademi och Karleby universitetscentrum. Barnpedagogiska institutionen vid Åbo Akademi stärker Jakobstads ställning som högskolestad. Jakobstad fortsätter sina gamla traditioner inom vuxenutbildningen och de utvecklas enligt principerna för ett livslångt lärande. Det finns ett rikt kulturutbud för alla åldersgrupper i Jakobstad. Utbudet återspeglas stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat kulturutbud, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 18

7. Jakobstads image är positiv I Jakobstad har man satsat på att skapa en verksamhetsmiljö som motsvarar invånarnas och det privata näringslivets behov så väl, att det är mer attraktivt och meningsfullt att verka och bo i Jakobstad än på någon annan ort. I Jakobstad är detta en medveten strategi för att skapa ett gott anseende (goodwill) och bidra till att bilden av Jakobstad både nationellt och internationellt är positiv. Ett av de viktigaste elementen i detta sammanhang är närhetsbegreppet. 8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga kommunerna Jakobstad är den naturliga centralorten i regionen. Staden har tillsammans med regionens övriga kommuner utarbetat en strategi för vilka ärenden som är av den naturen att en gemensam handläggning är nödvändig om regionen skall vara framgångsrik. I övrigt arbetar kommunerna självständigt och besluter om hur servicen produceras i den egna kommunen. Den regionala framgången beror på en medvetenhet om kommunernas ödesgemenskap, en insikt om att man kan lyckas endast om man samarbetar. I regionen finns olika samarbetsorgan som besluter om gemensamma projekt. Staden Jakobstad har en central roll vid marknadsföringen och förverkligandet av dessa projekt. 9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt-, plast- och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk Arbetet inom nätverken koncentreras på information, utveckling och intressebevakning. För de externa nätverken har utarbetats en nätverkskartläggning. Kartläggningen ger information om det kontaktnät, som de olika enheterna har skapat. Om denna kartläggning har alla som verkar inom organisationen informerats. Denna kartläggning av befintliga nätverk underlättar stadens intressebevakning bl.a. gentemot olika myndigheter. 19

För staden Jakobstad har utarbetats en koncernstrategi och koncernmålsättning. I koncernstrategin definieras spelreglerna, styrsystemet och målsättningarna för de samkommuner och bolag i vilka staden är en part. Där definieras också de mål som staden uppställt för de externa nätverken. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer - definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: effekt, förnyelse, processer och strukturer samt resurser och ekonomi. Innehållet kan definieras på följande sätt: Effekt (ur medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Effekten är de resultat man åstadkommer som befrämjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Förnyelse (ur arbetsgemenskapens och personalens synpunkt) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Processer och strukturer (organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi ( resursanvändning och ekonomi) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 20

Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer EFFEKT 1. Tillgång och kvalitet på service 2. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet 3. Aktiv näringspolitik 4. Förbättrad regional konkurrenskraft 5. Positiv image 6. Tät samhällsstruktur FÖRNYELSE 7. Målinriktat ledarskap 8. Aktiv och välmående personal 9. Förnyande av servicefunktionerna VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ PROCESSER OCH STRUKTURER 10. Effektiv och ändamålsenlig organisation 11. Smidig beslutsprocess RESURSER OCH EKONOMI 12. Balanserad ekonomi 13. Lyckad personalrekrytering 14. Ägarstyrning En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planeperioden 2008-2010 finns under varje nämnd. 21

DRIFTSEKONOMI STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Arkivfunktion Konsumentrådgivning Intressebevakningstjänster Personalärenden It-strategi Bostadsärenden Utvecklingsenheten Stadssekreterare: Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar socialens, dagvårds- och utbildningsverkets samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, centralarkivet, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Allmänna intressebevakningen, skuldrådgivningen, konsumentrådgivningen och socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knutna till stadskansliet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samordning av ärendehanteringen under pågående KSSR-process gällande social- hälso- och sjukvård underlydande den nya bastrygghetsnämnden med Jakobstads som värdkommun blir en utmaning att förverkliga under planeperioden. Staten övertar anordnandet och finansieringen av intressebevakningen och konsumentrådgivningen senast 1 januari 2009 enligt lagen om kommun- och servicestrukturreformen. 22

Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Ärendehantering av hög Inkommet ärende registreras kvalitet, som är snabb, och vidarebefordras på den 1:a flexibel och kostnadseffektiv dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) samt att beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. Prestationer / Budget Budget EP EP Nyckeltal -04-05 -06-07 -08-09 -10 Årsverken 14,25 13,75 13,75 14,25 Konsumentombud: Hellevi Kytölä VERKSAMHETSOMRÅDE: Konsumentrådgivning, skuld- och ekonomisk rådgivning samt socialombudsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Med den kommunala konsumentrådgivningen strävar man till att förbättra konsumenternas kunskaper och färdigheter, så att de kan klara av konsumtionssamhällets krav. Konsumentrådgivaren hjälper till vid redan uppkomna konfliktsituationer genom att ge råd hur man går vidare eller själv sköter ärendet. Förverkligandet av den lagstadgade konsumentrådgivningen övervakas av Konsumentverket. Konsumentrådgivningen berör endast staden Jakobstads invånare, ävenom rätt många förfrågningar kommer från grannkommunerna. Den bärande principen i skuld- och ekonomisk rådgivning är att hjälpa personer som är i ekonomiskt trångmål, överskuldsatta. Förfaringssätten är flera: det finns enligt skuldsaneringslagen från 1993 både frivillig och av tingsrätt fastställd skuldsanering. Med hjälp av ekonomisk rådgivning försöker man stöda kontrollen av den egna ekonomin och förhindra överskuldsättning. Statsmakten finansierar verksamheten till hundra procent. Länsstyrelsen och Konsumentverket övervakar verksamheten. Skuld- och ekonomisk rådgivning omfattar de fem kommunerna inom Korsholms tingsrätts, Jakobstads avdelnings verksamhetsområde. Verksamhetspunkt finns enbart i Jakobstad. 23

Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, som verkar såväl inom den offentliga som den privata socialvården. Socialombudet ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten. Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetstrycket inom skuld- och ekonomisk rådgivning kommer att öka p.g.a. förpliktelsen att ordna mer förebyggande rådgivning beträffande ekonomiskötsel. Detta kommer att ordnas i läroinrättningar, organisationer etc. Prestationer / Nyckeltal -04-05 -06 Budget -07 Budget -08 Konsumentrådgivning Kunder 548 550 550 550 550 Skuld- och ekonomisk rådgivning Nya kunder 85 49 47 47 47 Kundmöten 370 214 149 150 150 Socialombudsverksamhet Kontakter 18 20 24 24 24 Årsverk 1 1 1 1 1 EP -09 EP -10 Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform skall staten från början av 2009 överta ordnandet och finansierandet av uppgifter som ålagts kommunerna, bland annat konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. Intressebevakare: Kirsi Laaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Intressebevakningstjänster VERKSAMHETSIDÉ Syftet med intressebevakningen (förmyndarverksamheten) är att bevaka de personers intressen och rättigheter som p.g.a. omyndighet, frånvaro eller annan orsak inte själva kan handha sin ekonomi. En intressebevakare kan tillsättas för personer som behöver stöd i skötseln av sina ekonomiska angelägenheter. Den person vars intressen skall bevakas kallas för huvudman och den av kommunen utsedda tjänsteförmyndaren för allmän intressebevakare. 24

Prestationer / Nyckeltal -04-05 -06 Budget -07 Budget -08 Intressebevakning Huvudmän 112 135 160 175 175 Årsverken 2 2 2 2 2 EP -09 EP -10 Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform skall staten från början av 2009 överta ordnandet och finansierandet av uppgifter som ålagts kommunerna, bland annat konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. Stadskamrer Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Organisationsförändringen som genomfördes 2005 är nu genomförd fullt ut genom att alla bokförare även fysiskt flyttat till gemensamma utrymmen. Målsättningar bindande mot fullmäktige FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Utvecklande av delårsrapporter Arbetet med utvecklandet av delårsrapporterna fortsätter. Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till fakturor i Finnvoice-format staden kommer i Finnvoiceformat vilket effektiverar verksamheten 20 % - 30 % - 50 % 7 Målinriktad ledarskap.årliga utvecklingssamtal 1 gång per år per arbetstagare. med personalen. 25

Prestationer / Budget Budget EP EP Nyckeltal -04-05 -06-07 -08-09 -10 Årsverken 8,7 8,7 12,32 12,5 12,1 12,1 12,1 Personalchef Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Staden är aktivt med och Vid slutet av år 2008 finns startar en återanvändningscentral totalt ca 80 arbetslösa där den viktigaste aktiverade med hjälp av målsättningen är att skapa stadens sysselsättningsåtgärder aktiviteter åt 70 % - 85 % - 100 % långtidsarbetslösa och svårsysselsatta FÖRNYELSE 7 Målinriktad ledarskap Ledare och förmän deltar i Den största delen av våra stor utsträckning i ledare/förmän deltar i utbildning som erbjuds på utbildning olika nivåer 60 % - 80 % - 100 % 26

8 Aktiv välmående personal Förnyande av stadens De flesta av stadens arbetsplatser personalstrategi som en diskuterar förslaget till produkt av stadens personalstrategin och blir engagemang i projektet sålunda delaktiga i processen. Mobilisering 2010 60 % - 70 % - 90 % PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation En handlingsplan görs för Samtliga arbetsplatser som genomförandet av berörs av förändringen ges värdkommunmodellen från möjlighet till respons år 2010. (delaktighet) senast år 2009. 70 % - 85 % - 100 % Prestationer / Nyckeltal -04-05 -06 Budget -07 Budget -08 EP -09 EP -10 Arbetslöshetsgrad 862 860 811 656 520 480 450 antal, maj/juni Långtidsarbetslösa 239 234 249 225 200 185 170 antal, maj/juni Årsverken 9,7 11,8 16,5 16,3 15,7 15,7 15,7 Motiveringar Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med förberedelserna för övergång till värdkommunskapet från år 2010. Det mest intensiva samarbetet kommer sannolikt att ske med personaladministrationen inom MHSO som utgör en betydande resurs i förändringen. Verksamhetsmål Hållbar utveckling Personalbyråns insatser för hållbar utveckling gäller främst social hållbarhet. Målsättning i personalpolitiken är bl.a. god hälsa och allmän trivsel samt goda människoförhållanden. 27

Arbetarskyddschef: Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyky (verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan) VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För att förebygga "hot om våld"-situationer betalas härefter ersättning för behovsprövade vaktmästartjänster. Målsättningar bindande mot fullmäktige FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Ett nytt handlingsprogram vid Vid slutet av året använder längre sjukfrånvaro tas i arbetsplatserna det nya bruk. programmet (andelen arbetsplatser där man följer programmet). Sjukfrånvaro beroende på belastningsskador (stöd- och rörelseorgan) minskas från nuvarande nivå En stor del av arb.platserna har kunnat förbättra åtminstone en faktor som påverkar arbetsklimatet - jfr arbetsklimatundersökningen - 07 50 % - 75 % - 100 % Belastningsskadornas andel av den totala sjukfrånvaron (alla anställda - hemservice) 29 % - 27 % - 25 % 43 % - 40 % - 38 % Den procentuella andelen arbetsplatser som kunnat förbättra arbetsklimatet. 30 % - 50 % -70 % 28

Prestationer / Nyckeltal Sjukfrånvaro, kalenderd./anställd Olycksfall, antal ersättningsdagar Olycksfallsfrekvens, olycksfall/1milj. arb.h J:stad /jfr kommuner* -04-05 -06 Budget -07 Budget -08 EP -09 EP -10 12,5 12,4 13,9 13,6 13 12,5 13** 511 832 440 500 500 500 500** 15 / 23 16 / 27 17 16 15 15 15** Motiveringar * Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och under arbetsfärd samt yrkessjukdomar. ** Svårt att prognosticera på grund av KSSR. IT-chef: Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättningen är driftssäkra Över en timme långa avbrott i datasystem datasystemens drift Färre än 10 - färre än 5 - inga avbrott 29

FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Personalen kan i tillräcklig Inget deltagande i fortbildning grad delta i - 2 kurser/person - 5 kurser / fortbildningstillfällen för att person upprätthålla sitt personliga kunnande. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Tillgängliga samarbetsparter Samarbetsparterna är inte när de egna tillgängliga - samarbetsparterna personalresurserna inte används som kompletterande räcker till resurser - tyngdpunkten ligger på användande av samarbetsparter. RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Ekonomin är i balans Prestationer / Budget Budget EP EP Nyckeltal -04-05 -06-07 -08-09 -10 Årsverk 2 2 2 2 2 2,5 3 Motiveringar En utvidgning av stadens basdatateknik vid införandet av värdkommunmodellen förutsätter betydande åtgärder i form av planering och förverkligande. 30

Bostadssekreterare: Anneli Blomström VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsfrågor VERKSAMHETSIDÉ Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala, grunder, godkänna räntestöd och andra understöd för boende samt lättnader i betalningen av statliga lån, övervakning av användningen av statliga lån och understöd, allmän rådgivning i bostadsfrågor, följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Bostädernas tillgång och Långvariga hyresgäster efterfråga i balans 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Höjning av hyresboendets Ökad trivsel status. Invånarnas deltagande i hyresgästdemokratin 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Ägarnas satsning i Attraktiva hyreshus hyreshusens underhåll. Alla bostadsområden likvärdiga RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Tillräcklig personalstyrka Ersättare vid ev. sjukledighet 31

14 Ägarstyrning Kontinuerligt underhåll av Bibehållande av egendomens stadens eget värde. I gott skick varande och bostadsbestånd trivsamma hyresbostäder Prestationer / Nyckeltal -04-05 -06 Budget -07 Budget -08 EP -09 EP -10 Ledigblivna bostäder 353 328 328 270 315 305 290 Tomma lägenheter 22 51 62 15 40 45 45 Bostadssökande... 576 462 462 400 395 390 385 " under 25-åringar 83 95 95 80 110 106 100 " pensionärer 51 96 96 78 95 92 90 Bostadsbytare 71 65 65 68 63 60 55 Bristfälligt boende och bostadslösa 21 17 17 10 15 15 15 Verksamhetsmål Hållbar utveckling Bostadsbyrån kopierar blanketter och övriga handlingar i stället för att beställa dem. Andvändningen av e-post har ökat. Kontorsmaterial återanvänds så mycket som möjligt. Råvaru- och avfallsmängden minskas genom återanvändning överblivet papper. Bostads- och fastighetsbolag uppmuntras att kontinuerligt underhålla fastigheterna. Genom detta undviks omfattande och kostsamma grundförbättringar i framtiden. Bolagen uppmanas också att satsa på förbättring av byggnadernas närmiljö vilket gör bostadsområdena mer trivsamma och attraktiva. Utvecklingsdirektör: Håkan Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Utvecklingsavdelningen VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: 32