Att vända på varenda sten Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se
Ansvar Styrdokument Värdegrund Samarbete Kommunikation Kunskap Lokaler Miljö Material Metoder Läromedel Hjälpmedel Anpassningar Dokumentation
Barn som väcker funderingar på förskolan S som går för sig själv på gården. A som ofta jagar och slår andra barn. E som inte pratar. L som verkar frånvarande och inte lyssnar. S som aldrig vill vara med på samlingen. P som vägrar äta. M som blir arg då kompisarna gör fel.
Vad ser vi i klassrummet/verksamheten? Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant Bristande organisationsförmåga tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid Bristande motivation har svårt att utföra ensidiga, tråkiga och meningslösa uppgifter
Vad ser vi i klassrummet/verksamheten? Bristande tidsuppfattning kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter Kort arbetsminne klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet Bristande reflektionsförmåga lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker Bristande affektkontroll reagerar snabbt och med starka känslor Svårigheter med språk och sociala koder missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör konstiga saker
Olika stödbehov i förskola/skola/vuxenverksamhet Stöd vid start/avslut? Stöd vid förflyttningar? Stöd under lektionerna? Stöd på raster/fri tid? Stöd för att teoretiskt förstå? Stöd för att praktiskt utföra? Stöd för läsa/skriva? Stöd för att orka? Stöd för att våga? Stöd för att behålla lugnet? Stöd för att behålla motivationen? Stöd för att behålla fokus? Stöd för att kommunicera? Stöd i lek/umgänge? Stöd kring kamrater/relationer? Stöd kring mat/hygien? Stöd kring medicinering?
Ökad förståelse Kartläggning personens delaktighet! Kunskap förstå vad som är svårt!
Kunskap om personen Vad vet vi om: Utv.nivån? Kommunikationsförmågan? Den motoriska förmågan? Förmågan att hantera sinnesintryck? Förmågan att vänta? Förmågan att begära och ta emot hjälp? Stressfaktorer? Stresskänslighet? Förmågan till uthållighet? Intressen? Tempo?
Visuellt underlag vid kartläggning
Duscha 1 2 3 4 5
SEP Skola Elev Plan Kartläggningsmaterial bestående av: En elevdel, med mestadels frågor med alternativa svar att ringa in, kryssa etc. En föräldradel, med öppna intervjufrågor. En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra färdigheter, hinder och möjligheter. En sammanställning av de insatser man kommer fram till utifrån kartläggningen.
Kartlägg Ämneskunskaper Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter/socialt nätverk Exekutiva färdigheter Stressfaktorer och stresskänslighet Perceptionssvårigheter Motorisk förmåga Basala funktioner
Exempel på elevfråga: Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/ läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är: att lyssna att skriva att jobba själv att jobba i grupp att minnas att komma igång att förstå vad jag ska göra att orka göra färdigt annat:
Kryssa för de ämnen/situationer som du tycker är roligast/bäst! Svenska Matte Engelska Hemkunskap Bussresorna Samhällskunskap Geografi Fysik Idrott Skolmatsalen Religion Teknik Biologi Musik Skolgården/ rasterna Historia Kemi Slöjd Bild Utflykter/ studiebesök
Skoldelen Hinder Möjligheter Stressreducering Kravanpassning Tydliggörande Intressen Relationer Samsyn Kunskapsförmedling SEP-plan
Lika, men ändå olika Ett annorlunda sätt att: Förstå mer konkreta, bokstavliga, visuella Minnas associerar utifrån detaljer Uppleva över- eller underupplever sinnesintryck Kommunicera svårt ta initiativ, färre uttryckssätt Föreställa sig svårt förstå konsekvenser och orsaker Tolka situationer oflexibla, utgår från sig själv
Stötta barnen i svåra situationer Teamwork! Gemensamt synsätt, delat ansvar, prestigelöshet Ha koll på triggersituationer Ha koll på triggerbarn Ha koll på tiden Håll nere affektnivån Avled Förebygg!
Kartlägg och arbeta med stressoch konflikthantering
Att se och förstå
Hur svårt kan det vara att inkludera elever med AST/NPF i grundskolan? Hur svårt som helst! Olika svårt! Ganska lätt! En pedagogisk utmaning!
Vad är det som är svårt? Sociala relationer Generella inkluderande undervisningsstrategier
Strategier och verktyg Samarbete och dialog med föräldrar/nätverk Lågaffektivt bemötande Lösningsfokuserat arbetssätt Visuellt stöd Förberedelse, kontroll, delaktighet, socialt lärande
Grundläggande upplevelse för att känna delaktighet Gemenskap/ tillhörighet Vara i fokus Ha en uppgift Lyckas Hjälpa andra Att räknas Vara behövd Bli förberedd Känna igen Få förklaring Att förstå Kunna påverka Få frågor/välja Få berätta Få bestämma
Underlättande faktorer för delaktighet Meningsfulla och motiverande aktiviteter Positivt lösningsfokus Anpassningar utifrån kunskap om personen
Grundläggande strategier i klassrummet: se över placering av möbler, material och elever och vuxna i klassrummet. se till att det finns material som behöver användas i klassrummet, såsom pennor, sudd mm. komma överens med eleverna om vilka nödutgångar som finns. ha en positiv och tillåtande ton i klassrummet. prata om och visa att olikhet är bra.
Behov av stöd extra anpassningar i undervisningen Uppmärksamhets-/ genomförandesvårigheter Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av successivt Ge konkret hjälp att veta var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken Hjälp eleven att planera och dela upp en sammansatt uppgift Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse Skapa en perceptionssanerad lugn miljö i klassrummet Motorisk rastlöshet/ svårighet Erbjud skrivhjälp vid behov Använd surfplatta, dator, smartboard, film i undervisningen Ge korta uppgifter med snabb feedback Låt eleven göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar Svårighet se mening/ sammanhang Gör tydligt schema/ planering över lektionen/dagen Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt förklara svåra ord/begrepp innan genomgången Koppla innehåll till elevens erfarenhet och vardaglig användning Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop, ex. Mål - uppgift - bedömning Sammanfatta viktiga saker skriftligt/visuellt Bokstavlig tolkning/ svårighet med perspektivtagning Säg det du menar rak och tydlig kommunikation Låt eleven få skriva utifrån intresse och egna erfarenheter och ge stöd före och under gruppuppgifter Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik småprat Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka Undvik negationer - formulera dig positivt Ulrika Aspeflo Kravkänslighet/ känslighet för beröring Ha genomgångar på tavlan och muntliga diskussioner i klassrummet Bedriv indirekt undervisning genom att fokusera på pappret/materialet/ andra elever Undvik beröring och kräv inte ögonkontakt Ha för vana att ge elever olika uppgifter och material Visa från början vad som ska göras inga överraskningar Led lektionen Låt eleven få hjälpa till med praktiska saker Förklara varför uppgiften ska göras Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt Ha ett lågaffektivt bemötande, tala med neutral röst Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel Låt eleven få ha pauser Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal Uttala det underförstådda Sitt snett emot eller bredvid eleven
Stöd vid rast/fritid för elever med AST Ulrika Aspeflo Kartlägg vad eleven behöver få uppleva under rasten vila? något att göra? social samvaro? ha kul? Ge visuell information om vilka alternativ som finns hjälp att välja rastaktivitet Ge förförståelse genom att gå igenom lekar och regler i förväg Låt eleven ha möjlighet att stanna inne på rasten Använd tidshjälpmedel för att förbereda eleven på att det strax är dags för rast. Ge tydlig information om vem eleven kan vända sig till och få hjälp av under rasten Erbjud rastaktiviteter utifrån elevens intressen och styrkor Visa olika rastaktiviteter skriftligt, med bilder eller konkret utifrån längden på rasten Väv in sociala färdighetsmål i rastaktiviteten Vuxna som deltar proaktivt och lågaffektivt i rastaktiviteten Använd tidshjälpmedel för att signalera att rasten är slut Gå igenom vad som hänt på rasten/förbered eleven med hjälp av sociala berättelser, seriesamtal och ritprat
Kommunikation och samspel Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelseaktiviteter. Locka inte kräva! Uppmuntra all slags kommunikation. Var nära andra som gör positiva saker.
Svåra kommunikativa situationer för elever/personer med AST Att hälsa på folk. Att påbörja ett samtal. Att småprata. Att be om hjälp och tala om vad man vill ha. Att berätta och ställa frågor. Att anpassa sig till samtalspartnern. Att förstå utifrån sammanhanget. Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester. Att svara på öppna frågor. Att avsluta ett samtal.
Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk, tecken, bildstöd. Intressanta aktiviteter lockar fram kommunikation.. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog. Använd inte ordet inte! Ställ inte så mycket frågor säg vad du menar!
Strategier och redskap som stöd för förståelse, förutsägbarhet och uttrycksförmåga Dagsplanering/schema Aktivitetsplanering Visuella instruktioner Sociala berättelser/manuskript Seriesamtal Ritprat Samtalsmatta Ipad
Samtalsmattan = en teknik där man använder bilder för att: ta reda på åsikter och värderingar personen kan delta i avgörande beslut
Att tala eller inte tala? Tala I en aktivitet för att dela upplevelse För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla I en tal eller språkövningssituation Men ställ inte frågor - använd ifyllnadsstrategi! Tala inte När eleven själv försöker förstå vad han/hon ska göra För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer När du märker att personen är stressad eller orolig
Vad menas med att något är meningsfullt? Jag vet vad jag ska göra och när! Jag vet hur mycket/länge jag ska hålla på och hur jag ska göra och vad som kommer sen! Jag förstår varför sammanhanget! Jag kan påverka, göra egna val och uttrycka det jag vill! Det är lätt, kul och jag kan själv!
Vad vill jag se i er verksamhet? Respekt Intresse Tillit Flexibilitet Tydlighet Meningsfull sysselsättning Hjälpmedel och anpassningar Samarbete
Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten. Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lära sig av dem. Skratt smittar!
Referenser Läroplanen Lgr 11 www.socialstyrelsen.se www.skolinspektionen.se Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013 Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013 Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket, 2014 Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004 Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Att följa lärande formativ bedömning i praktiken, William, 2013 Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012 Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009 Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013 Formativ bedömning, Heyer, Hull, Natur & Kultur, 2014 De fem förmågorna i teori och praktik, Svanelid, 2014 http://webb2.svedala.se/kvutis/ http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/
Fler referenser G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014 Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009 Vilse i skolan, Greene, 2011 Explosiva barn, Greene, 2014 Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012 Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014 Skolkompassen och Vardagskompassen, Sjölund, Henriksson, 2015 www.autism.se www.pedagogisktperspektiv.se http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep. pdf http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_ink ludering_i_grundskolan.pdf
Ännu fler referenser Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 Mamma, är det där ett djur eller en människa?, Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005 Se mig, hör mig, förstå mig!, Winlund m.fl, ala, 2004 Det ska va gott att leva, film, Aspeflo, RFA, 2009 Hjälpmedelsboken, G. Gerland, Pavus, 2011 Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008 Vardagsstöd, Sjölund, Pedagogiskt Perspektiv, 2008 En femma kan få mig att tappa kontrollen, www.pedagogisktperspektiv.se Smarta tankar om starka känslor, Gothia fortbildning Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009, 2015 Barn som oroar, Hedström, 2014 Rätt att leka, Dillner, Löfgren, 2013 Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren, 2014 Vägledande samspel för föräldrar, Bergman, Edenhammar, ICDP, 2007 Själv-känsla, Brodin och Hylander, Liber, 2002 Men Aron, Rydell mfl. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM