Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Tekniska nämndens arbetsutskott Tid: Måndagen den 28 Januari 2013, kl 09.00 Plats: Lärlingen, Sveagatan 12, Alingsås Information och överläggningar A) Genomlysning av staben, bilaga senare mailutskick Ärendelista 1. Uppföljningar och bokslut för tekniska förvaltningen 2012 2. Attestlista för tekniska förvaltningen 2013 3. Utveckling av "Hotellparken" 4. Remiss - Ramverk för krisberedskapsprocessen 5. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Vardsjövägen Anita Skoglund (M) Ordförande Gunilla Hedman Sekreterare Tel: 0322-616207 E-post: Gunilla.hedman@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Ärende 1 Uppföljningar och bokslut för tekniska förvaltningen 2012
Tekniska kontoret Datum: 2013-01-17 Tekniska nämnden Handläggare: Bo Norling Direktnr: 616337 Beteckning: 2012.292 TN Uppföljningar och bokslult för tekniska förvaltningen 2012 Ärendebeskrivning Redovisningen för 2012 omfattar tre delar ekonomi, verksamhetsanalys och rapport av förvaltningens åtaganden. Hela verksamhetsanalysen, som utgår från kommunfullmäktiges 12 prioriterade mål, samt sammanfattande resultaträkningar för respektive verksamhet ska ingå i det underlag som ska lämnas till kommunledningen för den kommunövergripande årsredovisningen och bokslutet. Förvaltningens yttrande Drift Både den skattefinansierade och avgiftsfinansierade verksamheten kommer att redovisa ett bättre resultat än budget. Orsaker till detta kommenteras i ekonomidelen. En osäkerhetsfaktor när det gäller resultatet för gatuavdelningen utgör de s.k. parkeringsköpsavgifterna som enligt revisorerna ska redovisas som en intäkt under 2012. När detta skrivs är det ännu inte helt klarlagt var redovisning av intäkterna ska ske, hos tekniska nämnden eller samhällsbyggnadsnämnden. Detta hänger också ihop med avgiften till parkeringsbolaget i den nya arenan för kommunens disposition av 360 parkeringsplatser i anläggningen. Enligt revisorerna bör denna kostnad tas upp som en investering, se nedan under kapitlet Investeringar. I bifogad sammanställning ligger dock dessa utgifter och intäkter med. Som framgår av rapporten kring förvaltningens åtaganden och verksamhetsanalysen har de insatser som planerats på driftsidan också genomförts enligt nämndens flerårsstrategi. Sifferdelen i ekonomiredovisningen är fortfarande preliminära då bokslutet blir klart först efter den 25 januari. Enligt direktiven för årets redovisning kommer allt eget kapital, på skattefinansierad verksamhet, att nollställas vid utgången av 2012, varför inget beslut om förslag till disposition av överskott behöver tas. Investeringar
Investeringarna inom gata- och park ligger ca 10 Mkr lägre än budget. Enligt centralt beslut ska förra årets kostnad för köp av parkeringsrättighet i kv. Bryggaren för allmän parkering bokföras som en investering på gatuavdelningen vilket innebär att slutresultatet för årets investeringar för den skattefinansierade delen hamnar nära budget. För VA-avdelningen finns stor avvikelse mot budget, vilket i allt väsentligt beror på försenade detaljplaner eller tidsförskjutningar i exploateringsområden. Avfallsavdelningens investeringar följer i huvudsak budget. Ombudgeteringar av ej ianspråktagna medel till 2013 medges i normalfallet inte, enligt de centrala riktlinjerna för bokslutet. Förvaltningen anser att den begäran om överflyttning för investeringar i VA i s.k. omvandlingsområden som nämnden tidigare lämnat till kommunfullmäktige är en ombudgetering som faller utanför normalfallet, varför nämnden bör vidhålla denna begäran. Förslag till beslut i tekniska nämnden Nämnden godkänner årsredovisningen. Tekniska nämnden hemställer hos kommunfullmäktige att den tidigare begäran om ombudgetering av medel för utbyggnad av VA i omvandlingsområden behandlas och medges av kommunfullmäktige, annars riskerar hela den beslutade investeringen att utebli med negativa konsekvenser för såväl kommunens vision som förtroende och miljöpåverkan. Tekniska kontoretförvaltningen Bo Norling Teknisk chef Martin Wollhag T.f enhetschef/controller Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate
Ärende 2 Attestlista för tekniska förvaltningen 2013
Tekniska kontoret Datum: 2013-01-16 Tekniska nämnden Handläggare: Martin Wollhag Direktnr: Beteckning: 2013.025 TN Attestlista för tekniska förvaltningen 2013 Ärendebeskrivning Enligt fullmäktigebeslut KF 213, 2010-12-15, har attestreglemente godkänts. I reglementet beskrivs bland annat följande: Attestroller De kontrollansvariga har två olika attestroller: godkännare och beslutsattestant, där beslutsattestanten har det övergripande ansvaret för den ekonomiska transaktionen. Beslutsattest innebär att behörig person genom sin namnteckning intygar att fastställda kontroller och attester i flödet har genomförts och är ett slutligt godkännande av betalningsunderlaget. Beslutsattestanten har ansvar för hela kontrollkedjan och ansvarar därmed för att kontrollmomenten har fördelats till rätt personer och att kontrollerna utförs. Det är också beslutsattestanten som föreslår godkännare, men beslut sker av nämnd alternativt på delegation. Respektive nämnd ansvarar för att varje attestant har nödvändig insikt och kunskap för uppgiften. I samband med att attestanterna meddelas sitt uppdrag skall de också få tillgång till attestreglementet och tillämpningsanvisningarna samt andra upprättade dokument som reglerar attestarbetet, samt introduceras i arbetet. Beslut om att utse attestanter Nämnd får delegera rätten att utse beslutsattestant samt rätten att besluta om eventuella kompletterande kontroller till förvaltningschef. Fördelningen av övriga kontroller bör vara en naturlig följd av den ansvars- och arbetsfördelning som råder. Beslutsattest knyts i normalfallet till koddelen ansvar. Därtill kan ersättare utses. Vem kan utses till beslutsattestant? För samtliga attestanter gäller att de ska vara anställda av Alingsås kommun eller vara förtroendevalda i Alingsås kommun. Om särskilda skäl finns kan nämnden besluta om att en annan än anställd/förtroendevald kan attestera.
Rapportering och meddelande av beslut Uppdrag som beslutsattestant och ersättare ska meddelas attestanterna. Besluten över utsedda beslutsattestanter ska fortlöpande meddelas kommunledningskontorets ekonomiavdelning genom att protokollutdrag översändes. Dokumentation av attesträtter attestlista Förteckningen över attestanter skall innehålla uppgift om samtliga attestanter inom nämndens ansvarsområde. Av listan ska framgå förutsättningar för attesträtten, tex kodintervall, beloppsgränser mm. Årligen upprättas en ny attestlista som ersätter den gamla. Däremellan kan kompletterande beslut om nya attestanter fattas. Återkallande av beslut sker när nytt beslut fattas för det nya året och under året genom kompletterande beslut. Attestlista upprättas av respektive förvaltning. Attestlistan inklusive kompletterande beslut ska alltid finnas tillgänglig på kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tillsammans med eventuella tilläggsanvisningar från nämnden. Förslag med förteckning av attestanter enligt ovanstående krav bifogas enligt bilaga. Vi föreslår därför att tekniske chefen får rätt att godkänna ändringar i aktuell förteckning över attestanter under löpande år och att ny förteckning över attestanter tas upp till beslut av tekniska nämnden i december varje år. Detta innefattar även att ändra beloppsgränser om behov uppstår. Inköp och beställningar Kompletterande riktlinjer för vilka som har rätt att beställa och göra inköp och hanteringen kring detta har antagits av tekniska nämnden i januari 2012. Beredning Förvaltningen har tagit fram bifogade förslag till attestanter för 2013. Förslag till beslut i Tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner beslutsattestanter och deras ersättare, godkännare, kodintervall (ansvar i kombination med verksamhet), samt attestbelopp, enligt bifogad förteckning. Tekniska nämnden ger tekniske chefen rätt att utse attestanter under löpande år, samt att ändra beloppsgränser om behov uppstår. Tekniska förvaltningen Bo Norling Teknisk chef Martin Wollhag Ekonomienhetschef / Controller
Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2013-01-16
Attestlista 2013 Tekniska förvaltningen Konto är alltid 4-8* En ekonom kan alltid ersätta vid beslutsattest (upp till 100 tkr), men får endast användas i undantagsfall. Ekonom kan alltid ersätta (upp till 100 tkr) vid godkännandeattest men endast i undantagsfall, när ingen annan kan attestera. Permanent anteckning på fakturan skall göras om varför person går in som ersättare. Ansvar Ansvar text Verksamh. Verksamhet text Attestant Beslut Belopp Ersättare Belopp ersättare Godkännare Belopp Ersättare godk. Belopp ersättare titel beslut beslut beslut godkännare godk. 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Bo Norling x 2 000 000 x 2 000 000 Förvaltningschef 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Anita Skoglund x 2 000 000 x 2 000 000 Ordförande TN 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Martin Wollhag x 200 000 Controller, tf enhetschef ekonomi 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Tapani Jumisko x 200 000 Inköpsansvarig 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Margareta Battisti x 200 000 Informatör 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Börge Davidsson x 40 000 Personalman 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Marlene Karlin x 100 000 x 100 000 Ekonom 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Isabella Ek x 100 000 x 100 000 Ekonom 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Birgit Thorman x 100 000 x 100 000 Ekonom 2* tekniska förvaltningen (hela) * alla verksamheter Ewa Strandberg x 100 000 Administratör 20 Teknisk nämnd 10002 Politisk verksamhet Gunilla Hedman x 40 000 Utredare / nämndsekreterare 20 Teknisk nämnd 10002 Politisk verksamhet Ulrika Samuelsson x 40 000 x 40 000 Avdelningschef adm avd. 21 Stab tf 94001 Stab tf Tomas Carlsson x 40 000 Utredare / fordonsansvarig 21 Stab tf 94001 Stab tf Gunilla Hedman x 40 000 Utredare / nämndsekreterare 21 Stab tf 94001 Stab tf Conny Josefsson x 40 000 Utredare 21 Stab tf 94001 Stab tf Jennie Eriksson x 40 000 Miljöingenjör 21 Stab tf 94001 Stab tf Anna Hansson x 40 000 Miljöingenjör 21 Stab tf 94001 Stab tf Börge Davidsson x 40 000 Personalman 21 Stab tf 94001 Stab tf Rose-Marie Jansson x 40 000 Administratör 211 Ekonomichef 94002 Ekonomienhet Martin Wollhag x 40 000 x 40 000 Controller, tf enhetschef ekonomi 211 Ekonomichef 94002 Ekonomienhet Birgit Thorman x 40 000 Ekonom 211 Ekonomichef 94002 Ekonomienhet Marlene Karlin x 40 000 Ekonom 211 Ekonomichef 94002 Ekonomienhet Isabella Ek x 40 000 Ekonom 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Martin Wollhag x 200 000 x 500 000 x 500 000 Controller, tf enhetschef ekonomi 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Tapani Jumisko x 500 000 Inköpsansvarig 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Maria Widell Andersson x 500 000 Administratör mk 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Anita Claesson x 500 000 Administratör mk 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Willy Schånberg x 50 000 GIS-samordnare SBK 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Carina Gillqvist x 50 000 Administratör sbk 21 Gemensamma kostnader SVEA 94004 Gemensamma kostnader SVEA Conny Josefsson x 50 000 Utredare 212 Fordonsansvarig 92091 Fordonshantering Tomas Carlsson x 40 000 x 500 000 Utredare / fordonsansvarig 212 Fordonsansvarig 92091 Fordonshantering Martin Wollhag x 500 000 Controller, tf enhetschef ekonomi 212 Fordonsansvarig 92091 Fordonshantering Ewa Strandberg x 500 000 Administratör 212 Fordonsansvarig 92091 Fordonshantering Roland Andersson x 100 000 Verkstadsansvarig Fordonsansvarig 92091 Fordonshantering Tapani Jumisko x 500 000 Inköpsansvarig 213 Personalman 94003 Personalman Börge Davidsson x 40 000 x 200 000 Personalman 24x Gatuchef 24x, 9401x Hela gata Åke Aronsson x 2 000 000 x 2 000 000 Gatuchef 24 Gatuchef 249 Ledning Gata Bo Karlsson x 100 000 Kalkylator 24 Gatuchef 249 Ledning Gata Håkan Danielsson x 100 000 Projektör 24 Gatuchef 249 Ledning Gata Fredrik Johansson x 40 000 x 2 000 000 Tf gatuchef 24 Gatuchef 249 Ledning Gata Roland Andersson x 40 000 Verkstadsansvarig 24 Gatuchef 249 Ledning Gata Karl-Gustav Liljeäng x 40 000 x 2 000 000 Produktionsledare Gata 24 Gatuchef 249 Ledning Gata Peter Johansson x 2 000 000 Lagerhantering 24 Gatuchef 2496 Trafik Andersson Lennart x 100 000 Trafikingenjör 24 Gatuchef 2496 Trafik Marino Pozzi x 100 000 Trafikingenjör 24 Gatuchef 2496 Trafik Kjell-Eve Jäderström x 100 000 Trafiksäkersansvarig 24 Gatuchef 2496 Trafik Maria Malmström x 100 000 Parkeringsövervakare 24 Gatuchef 2495 Torg Rose-Marie Jansson x 50 000 Administratör 24 Gatuchef 2491 Gator och vägar Karl-Gustav Liljeäng x 40 000 x 2 000 000 Produktionsledare Gata 24 Gatuchef 2491 Gator och vägar Fredrik Johansson x 40 000 x 2 000 000 Tf gatuchef 24 Gatuchef 2491 Gator och vägar Peter Johansson x 2 000 000 Lagerhantering 24 Gatuchef 2492-4 GC, konstbyggn och parkering Karl-Gustav Liljeäng x 40 000 x 100 000 Produktionsledare Gata 24 Gatuchef 2492-4 GC, konstbyggn och parkering Fredrik Johansson x 40 000 x 100 000 Tf gatuchef 24 Gatuchef 2492-4 GC, konstbyggn och parkering Peter Johansson x 100 000 Lagerhantering 24 Gatuchef 24980 Vägföreningar Marino Pozzi x 100 000 Trafikingenjör 24 Gatuchef 24980 Vägföreningar Karl-Gustav Liljeäng x 40 000 x 100 000 Produktionsledare Gata 24 Gatuchef 24980 Vägföreningar Fredrik Johansson x 40 000 x 100 000 Tf gatuchef 241 Utföranenhet 9401x Utföranenhet Karl-Gustav Liljeäng x 40 000 x 2 000 000 Produktionsledare Gata 241 Utföranenhet 9401x Utföranenhet Fredrik Johansson x 40 000 x 2 000 000 Tf gatuchef 241 Utföranenhet 9401x Utföranenhet Berndt Svensson x 40 000 Smed 241 Utföranenhet 9401x Utföranenhet Roland Andersson x 100 000 Verkstadsansvarig 241 Utföranenhet 9401x Utföranenhet Peter Johansson x 1 000 000 Lagerhantering 25x Parkchef 25x, 9402x hela park Maria Borisson x 2 000 000 x 2 000 000 Parkchef 25 Parkchef 25 Ledning park Ewa Strandberg x 100 000 Administratör 25 Parkchef 25 Ledning park Roland Hallin x 1 000 000 Parkmästare 25 Parkchef 25 Ledning park Mikael Bank x 1 000 000 Parkmästare 251 Parkmästare 9402 Utförarenhet Roland Hallin x 40 000 x 1 000 000 Parkmästare 251 Parkmästare 9402 Utförarenhet Mikael Bank x 40 000 x 1 000 000 Parkmästare 251 Parkmästare 9402 Utförarenhet Roland Andersson x 40 000 Verkstadsansvarig 251 Parkmästare 2501 Parkmark Roland Hallin x 40 000 x 1 000 000 Parkmästare 251 Parkmästare 2501 Parkmark Mikael Bank x 40 000 x 1 000 000 Parkmästare 251 Parkmästare 2502 Lekplatser Roland Hallin x 40 000 x 1 000 000 Parkmästare 251 Parkmästare 2502 Lekplatser Mikael Bank x 40 000 x 1 000 000 Parkmästare 252 Skogsmästare 2503 Naturmark Anna Lindquist x 40 000 x 1 000 000 Skogsmästare 252 Skogsmästare 2503 Naturmark Stefan Johansson x 40 000 x 1 000 000 Tf skogsmästare 252 Skogsmästare 2503 Naturmark Roland Andersson Verkstadsansvarig 252 Skogsmästare 2507 Naturreservat Anna Lindquist x 40 000 x 1 000 000 Skogsmästare 252 Skogsmästare 2507 Naturreservat Stefan Johansson x 40 000 x 1 000 000 Tf skogsmästare 27x Avfallschef 87* hela avfall Hubert Malmström x 2 000 000 x 2 000 000 Avfallschef 27x Avfallschef 87* hela avfall Dan Ohlsson x 40 000 x 2 000 000 Driftledare 27 Avfallschef 87000 Ledning avfall Marie Bartelsen x 250 000 Administratör 27 Avfallschef 87000 Ledning avfall Anna Hansson x 40 000 Miljöingenjör 27 Avfallschef 87000 Ledning avfall Jennie Eriksson x 200 000 Miljöingenjör 271 Driftschef Insamling 8703 Insamling Marie Bartelsen x 250 000 Administratör 271 Driftschef Insamling 8703 Insamling Tomas Andersson x 40 000 Avfall 271 Driftschef Insamling 8703 Insamling Roland Andersson x 40 000 Verkstadsansvarig 271 Driftschef Insamling 8709 Övrig insamlingsverksamhet Marie Bartelsen x 250 000 Administratör 271 Driftschef Insamling 8709 Övrig insamlingsverksamhet Tomas Andersson x 40 000 Avfall 271 Driftschef Insamling 8709 Övrig insamlingsverksamhet Roland Andersson x 40 000 Verkstadsansvarig 272 Avfallsanläggning (ÅVC) 8702 Avfallsanläggning (ÅVC) Marie Bartelsen x 250 000 Administratör 272 Avfallsanläggning (ÅVC) 8702 Avfallsanläggning (ÅVC) Tomas Andersson x 40 000 Avfall 29x Avfallschef 865* hela VA Kristian Grötting x 2 000 000 x 2 000 000 VA-chef 29x Avfallschef 865* hela VA Tommy Blom x 2 000 000 Biträdande VA-chef 29 Va-chef 86500, 86590 Ledningsfunktion VA Gert-Inge Claesson x 2 000 000 Planeringsavdelningschef 29 Va-chef 86500, 86590 Ledningsfunktion VA Mats Andersson x 2 000 000 ARV-chef 291 Planeringsavdelning 86560-74, 86597 ledningsnät Gert-Inge Claesson x 40 000 x 2 000 000 Planeringsavdelningschef 291 Planeringsavdelning 86560-74, 86597 ledningsnät Peter Johansson x 100 000 Lagerhantering 291 Planeringsavdelning 86560-74, 86597 ledningsnät Stefan Svantesson x 100 000 291 Planeringsavdelning 86560-74, 86597 ledningsnät Mikael Svantesson x 100 000 291 Planeringsavdelning 86560-74, 86597 ledningsnät Marielouise Qvist x 100 000 VA-tekniker 292 Bitr va-chef / vattenverk 86510-20 VV Tommy Blom x 40 000 x 2 000 000 Biträdande VA-chef 292 Bitr va-chef / vattenverk 86510-20 VV Anders Bernardsson x 40 000 Driftledare 293 Driftchef avlopp 86530-50, 86595 ARV Mats Andersson x 40 000 x 2 000 000 ARV-chef 293 Driftchef avlopp 86530-50, 86595 ARV Peter Gustavsson x 40 000 293 Driftchef avlopp 86530-50, 86595 ARV Bernt Almqvist x 40 000 Processingenjör Balanskonton Konto 24* Utföranenhet 166x Teknisk förvaltning Fredrik Johansson x 600 000 Tf gatuchef 24* Teknisk kontoret 166x Teknisk förvaltning Åke Aronsson x 1 000 000 Gatuchef 2* Teknisk kontoret xxx Teknisk förvaltning Tomas Carlsson x 40 000 Utredare / fordonsansvarig 29* Teknisk kontoret xxx Teknisk förvaltning Gert-Inge Claesson x 40 000 Planeringsavdelningschef 29* Teknisk kontoret xxx Teknisk förvaltning Peter Johansson x 40 000 Lagerhantering
Ärende 3 Utveckling av "Hotellparken"
Tekniska kontoret Datum: 2013-01-18 Tekniska nämnden Handläggare: Bo Norling Direktnr: 616337 Beteckning: 2012.312 TN Utveckling av "Hotellparken" Ärendebeskrivning I förslag till investeringsplan för 2013 har kommunstyrelsen föreslagit att 2 Mkr ska avsättas av det utrymme som finns för expansionsinvesteringar för att iordningställa hela Hotellparken i samband med att den nya kulturarenan Estrad Alingsås nu färdigställs. Till kommunens expansionspengar har också Sparbanksstiftelsen utfäst sig att bidra med 2,5 Mkr till investeringen. För att klara att få delar av parken färdig till invigningen av arenan i slutet av april 2013 påbörjades arbetet med att ta fram förslag till utformning och handla upp konsult för att färdigställa projektering och ta fram förfrågningsunderlag för entreprenaden. För denna insats tog nämnden 2012-12-27, 95 beslut att finansiera projekteringen med 400 tkr från 2012 års investeringsbudget, som inte används för Nolhagaprojektet. Utöver detta fanns 100 tkr i budgeten för 2012. I decembersammanträdet informerades nämnden om det slutliga förslaget till utformning av parken. För att kunna skriva avtal om entreprenaden behöver nämnden nu fatta beslut om genomförande av projektet. Förvaltningens yttrande Vid behandlingen av expansionsinvesteringar enligt den nya investeringsmodellen för kommunen avsågs beslut om fördelning av den av kommunfullmäktige beslutade totalsumman ske i kommunstyrelsen. Vid styrelsens decembersammanträde antogs förslaget, med 2 Mkr till Hotellparken med tekniska nämnden som utförare, men med tillägget att slutligt beslut skulle tas av kommunfullmäktige. Fullmäktige beräknas ta beslut i frågan 2013-01-30. Den kalkyl som gjorts vid framtagande av slutligt förslag av platsens utformning och förfrågningsunderlaget för entreprenaden visar på en total kostnad på ca 5,5 Mkr. Denna kalkyl ligger då något över de medel som har antagits för ursprunglig budgetering. Men då har också den totala ytan utökats med fr.a. Södra Ringgatan utanför kulturhuset. För detta gatuavsnitt finns förslag till ombyggnad till gångfartsområde, varför denna del av kostnaden kan finansieras via gatuavdelningens arbetsprogram. Således ser förvaltningens förslag till finansiering av projektet ut som följer:
Investeringsmedel ur expansionsbudgeten 2,0 Mkr Bidrag Sparbanksstiftelsen 2,5 Mkr Disponerade medel för projektering 2012 0,5 Mkr Arbetsprogram gata 0,4 Mkr Avsatta pengar i exploateringsbudgeten (SBK) 0,2 Mkr. Totalt 5,6 Mkr Förslag till beslut i tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner finansieringen av projektet och ger förvaltningen i uppdrag att genomföra det i enlighet med framtagen projektering, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om expansionsmedel för projektet. Tekniska förvaltningen Bo Norling Teknisk chef Maria Borisson Stadsträdgårdsmästare Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate
Ärende 4 Remiss - Ramverk för krisberedskapsprocessen
Tekniska kontoret Datum: 2013-01-16 Tekniska nämnden Handläggare: Conny Josefsson Direktnr: 0322-616224 Beteckning: 2012.406 TN Remiss - Ramverk för krisberedskapsprocessen Ärendebeskrivning Förbundsdirektionen i Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund beslutade i oktober 2012 om förslag till Ramverk för krisberedskapsprocessen. En särskild lag, lagen om extraordinära händelser, ska säkerställa att kommuner vidtar nödvändiga åtgärder för att minska sin sårbarhet och uppnå god krishanteringsförmåga. Målet är att samhället kan upprätthålla grundläggande service, trygghet och omvårdnad även vid allvarliga störningar. För att ha en god förmåga att motstå och hantera händelser som identifieras i kommunens årliga risk och sårbarhetsanalys behövs ett ramverk, som tydliggör hur arbetet skall bedrivas. Efter beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kommer ramverket att distribueras till förvaltningar och bolag för kännedom. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 21 november 2012, 203, att förslaget till ramverk skickas på remiss med svar senast den 8 februari 2013. Förvaltningens yttrande Av förslaget till ramverk framgår att det är omöjligt att i förväg planera hur varje tänkbar kris och katastrof ska hanteras. Därför måste alla sträva efter att uppnå en generell förmåga att hantera konsekvenser som kan uppstå i den egna verksamheten till följd av extra ordinära händelser. Av denna anledning bör risk- och sårbarhetsanalysen kompletteras med en konsekvens- och åtgärdsbeskrivning, för att så långt möjligt säkerställa den egna beredskapen. Här bör särskilt de verksamheter som bedöms vara av sådan art att de måste kunna upprätthållas även under en extraordinär händelse identifieras (ex vattenförsörjning). För att trygga den egna beredskapen är det mycket viktigt att verksamheten löpande utbildas och övas, enligt förslaget till ramverk. Redan nu uppdateras Tekniska förvaltningens jouroch beredskapsansvar en gång per år. Enligt förslag till ramverk skall varje förvaltning ha förmåga att kommunicera via RAKEL och dokumentera via WIS. För att vara bekväm i detta behövs såväl utbildning som löpande övning i denna hantering. Tekniska förvaltningen har tidigare meddelat önskemål om RAKEL kommunikationsradio till VA-verket, Teknisk service på Sävelund samt förvaltningschefen. Enligt förslaget skall förvaltningar och bolag inneha förberedda lokaler för ledning av den egna verksamheten vid kris. För att effektivisera och säkerställa lokaler och löpande
uppdatera innehållet i lokalerna, bör det räcka med ett fåtal angivna platser/lokaler inom Alingsås kommun. Vad gäller ledningsplaner, är det mycket viktigt med tydlighet och gränsdragning när det gäller ansvar och beslut samt hanteringen av information till allmänheten. I övrigt har tekniska förvaltningen inget att erinra mot förslaget. Förslag till beslut i Tekniska nämnden Tekniska nämnden antar tekniska förvaltningens synpunkter som sina egna och överlämnar dem till kommunstyrelsens arbetsutskott som svar på remissen. Tekniska förvaltningen Bo Norling Teknisk chef Conny Josefsson Utredare Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2013-01-16
Ärende 5 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Vardsjövägen
Tekniska kontoret Datum: 2013-01-16 Tekniska nämnden Handläggare: Conny Josefsson Direktnr: 0322-616224 Beteckning: 2013.001 TN Detaljplan för Alingsås, bostäder vid Vardsjövägen Ärendebeskrivning Syftet med den nya detaljplanen är att, medge möjlighet att bygga nya bostäder vid Varsjövägen/Tuvebo. En utbyggnad av ca 40 nya bostäder. Planområdet, som är cirka 5,5 ha ligger ca 2 km sydväst om stadskärnan. Marken är i sin helhet privatägd. Förvaltningens yttrande Gata och trafik Inget att erinra. Park och natur Inget att erinra. Avfall För att det skall vara framkomligt för avfallsfordon i bebyggelseområden krävs en gatubredd om minst 5,5 meter med svepradie i gatuhörn, rundkörningsmöjlighet eller vändplan med ett vändutrymme om 8 + 8 meter alternativt en svängradie på 9 meter. För framkomlighet med avfallsfordon inom bostadskvarter förutsätts att gatuparkering inte tillåts. I den södra planens västra del finns angivet en skaftväg. Detta innebär att en gemensam uppställningsplats för avfallskärl behöver anordnas eftersom backningsrörelse inte sker inom bostadsområden samt längsta tillåten dragväg för avfallskärl är maximalt 25 meter mellan uppställningsplats för kärl och angöringsplats för fordon.. Vatten och avlopp Inget att erinra. Förslag till beslut i Tekniska nämnden Tekniska nämnden tillstyrker planförslaget under förutsättning att tekniska förvaltningens synpunkter tillgodoses. Tekniska förvaltningen Bo Norling Teknisk chef Conny Josefsson Utredare
Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2013-01-16
Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-61 63 67 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid VARSDSJÖVÄGEN Planbeskrivning 2012-12-18 Dnr 2011.074 211 Samrådshandling
1. Inledning Syfte Syftet med planen är att ge möjlighet att bygga nya bostäder vid Varsjövägen/Tuvebo. Utbyggnaden är ca 40 nya bostäder i blandade bostads- och upplåtelseformer. Planhandlingar Den juridiskt bindande handlingen är plankarta med bestämmelser. Till detaljplanen fogas en planbeskrivning och en illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlätta förståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Efter ett skede med granskning av planen upprättas också ett granskningsutlåtande. Övriga handlingar är Bilaga 1 (Gällande detaljplan Plankarta) samt Fastighetsförteckning. Läge och areal Planområdet ligger ca 2 km sydväst om Alingsås stadskärna. Planområdet är sammanlagt ca 5,5 ha. Markägare All mark är i privat ägo. 2. Tidigare ställningstaganden Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2011-12-13 om en detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår. Detaljplaner För del av planområdet gäller följande detaljplan Detaljplan för Alingsås, Del av Mariedal (lagakraft 1972-06-28), DP A415 Genomförandetiden har gått ut för ovanstående plan. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphäva den äldre planen i berörda delar. Vision Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjärna för all planering. Bl.a. anges att Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42000 invånare år 2019. En av tre huvudstrategier för genomförandet är Boende och i en bostadspolicy anges att bostadsformerna ska vara strandnära boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknära boende samt boende på landet. Flerårsstrategi I flerårsstrategi (budget) 2012-2014 anges bl.a. följande prioriterade mål: I Alingsås kommun: finns det attraktiva boendemöjligheter skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Alingsås miljömål Kommunen har också antagit Alingsås miljömål 2011-2019. De är grupperade i de tre huvudområdena Rik natur, Friskt vatten och Det goda samhället. Dessa områden rymmer målsättningar inom 14 miljökvalitetsområden, t.ex. Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Översiktliga planer och avvägningar I översiktsplanerna har avvägningar gjorts mellan de motstående allmänna intressena att bevara naturvärden och rekreationsområden och att exploatera mark som är lämplig för bebyggelse. I fördjupning av översiktsplanen för staden Alingsås (antagen 2008-0326) har området beteckningen R1 Utbyggnadsområde blandstaden samt Bostäder med inslag av verksamheter. 1
Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen. Program Enligt plan- och bygglagen 5:10 kan kommunen, om man bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program. Kommunen bedömer att nu aktuell detaljplan inte är så komplicerad att ett särskilt program behövs. Bostadsprogram Kommunstyrelsen beslutade 2011-08-15 att anta Bostadsprogram 20112016 för bostadsbyggandet i kommunen. Bostadsprogrammet är ett åtgärdsprogram kopplat till översiktsplan och Vision 2019 som syftar till att Alingsås ska vara en attraktiv kommun att bo i och där målet är 42 000 invånare år 2019. I bostadsprogrammet ligger Vardsjövägen med som utbyggnadsområde för ca 40 nya bostäder. 3. Förutsättningar och förändringar Natur och kultur Mark och vegetation Planområdet ligger i ett område med åkermark och kuperat skogslandskap. Den norra delen av planområdet består av obrukad åkermark med två åkerholmar. På åkerholmarna finns det lövträd i form av Körsbär och Ask. Området sluttar svagt söder och väster ut. Åkermarken avgränsas av skog i öst och i söder som består av Ek, Gran, Sälg och några enstaka Lindar. Skogsmiljöerna i södra delen av planområdet består främst av hedekskogar, men inslag av barrskog, med gran och tal. Merparten av området är beläget på torr och frisk mark men smärre partier av våtmarker förekommer i södra delen av området. Några större Almar förekommer även. 2
Intentionen med utbyggnaden vid Vardsjövägen är att kunna expandera bebyggelsen på ett sådant sätt att både landskapets karaktärskvalité samt ekologiska värde bevaras. Åkermarken i Norra delen av planområdet brukas inte och håller ett måttligt naturvärde, vilket ger området goda förutsättningar för utbyggnad. Åkerholme med Körsbär och Sälg. Geotekniska förhållanden En geoteknisk utredning har utförts av Norconsult AB 2012-10-25. Området utgörs idag av åker och skogsmark och avståndet till centrala Alingsås fågelvägen är knappt 3 km i nordostlig riktning. Avståndet mellan de två föreslagna bostadsområdena är ca 300 m. Det södra området berörs fastigheterna Tuvebo 1:63, 1:64, 1:65 och 1:66 medan fastigheten Tuvebo 1:54 omfattar Norra delen av planområdet. Nordväst utmed planområdet sträcker sig väg E20, söderut finns Stora Vardsjön, i sydost Lilla Vardsjön. Österut dominerar mer höglänt, skogbevuxen fastmark. En handfull friliggande byggnader, främst småbostäder, finns i närheten av de båda blivande bostadsområdena och det norra bostadsområdet angränsar till bebyggelsen i Alingsås södra utkant Under september månad 2012 genomfördes fältgeotekniska undersökningar i 13 punkter, som redovisas i tillhörande MUR benämnd Alingsås, Bostäder vid Vardsjövägen, Markteknisk undersökningsrapport, MUR Geoteknik, daterad 2012-10-25. Södra planområdet Planområde t är ca 150 x 150 m2 och är en del av en större, skogsbevuxen kulle, i sydväst finns även en låglänt äng. Terrängen är delvis kuperad och området har till övervägande del fasta markförhållanden. Höjdnivåerna varierar mellan ca +86 till +96. Berg i dagen finns ställvis synligt, liksom större stenar, den ytliga jorden har övervägande karaktär av friktionsmaterial. Detta gör att inom denna del av området bedöms grundläggningsförhållandena vara gynnsamma 3
Övervägande fasta markförhållanden inom det södra planområdet I områdets sydvästra del, där planerad infartsväg ansluter till bostadsområdet, finns dock en låglänt äng där en bäck/ett dike rinner. Norra Planområdet Planområdet är knappt 200 x 150 m2 och är till övervägande del beläget på jordbruksmark. Den mer höglänta delen av området återfinns i norr och öster medan landskapet mot sydväst sänker sig i en mindre dalgång. Höjdnivåerna varierar mellan ca +87 till +96. Bild över norra planområdet tagen från norr, Det norra planområdet avgränsas i öster av ett skogsbevuxet höjdparti med fasta markförhållanden. På norra sidan finns ett bostadsområde med friliggande småhus medan en lokalväg parallell med väg E20 angränsar strax i nordväst. Mot söder och sydväst fortsätter till övervägande del den öppna ängs- och åkermarken med längre sluttningar även utanför planområdet. Mitt i planområdet finns några mindre trädoch buskbevuxna fastmarksområden med berg i dagen och friktionsjordskaraktär. Lerans djup kan förväntas vara mindre i den östra, mer höglänta delen av området med dess närhet både till sammanhängande och mindre fastmarksområden. Mer gynnsamma grundläggningsförhållanden bedöms föreligga här. Fältundersökningar rekommenderas för att verifiera detta. 4
Södra planområdet Enligt jordartskarta och fältundersökningar domineras jordarna inom området av fasta markförhållanden såsom friktionsmaterial/morän och berg i dagen på kullen i norr/nordost. Dock visar undersökningarna att jorden vid den låglänta ängen i sydväst, nedanför kullen, domineras av siltig lera där oftast de ca två översta metrarna har torrskorpekaraktär. Även ett tunt övre torvlager förekommer Norra planområdet Jordartskarta och fältundersökningar visar att områdets centrala och norra/nordöstra delar domineras av små jorddjup av övervägande friktionsjordkaraktär/ morän. Skogsområdet i öster är fastmarksområde/berg i dagen. Sonderade jorddjup i områdets centrala, västra och södra delar varierar mellan 4-13 meter. Undersökningarna visar att de västra/sydvästra delarna av Norra Vardsjövägen domineras av främst siltiga lerjordar med en mäktighet varierande mellan 8-12 meter och en utbildad torrskorpa om 1-3 meter. Stabilitetsförhållanden Stabilitetsberäkningar har utförts med beräkningsprogrammet Geostudio Slope/W. Som indata i beräkningarna har lerans skjuvhållfasthet valts med ledning av fältresultaten, övriga parametrar har valts efter erfarenhetsvärden. För att beakta framtida bebyggelse placeras en utbredd last om 20 kpa i slänterna, vilket representerar bebyggelse i två plan. Grundvattenytan har ansatts i nivå med torrskorpelerans underkant Sättningar Från de Conrad-utvärderade CPT-sonderingarna kan utläsas att leran under torrskorpan kan betecknas som överkonsoliderad med ca 100-300 kpa. Eftersom belastningarna från enfamiljshusen ej kommer överstiga 20 kpa bedöms sättningsriskerna vara små. Av den geotekniska utredningen så bedöms planens intentioner för södra delen av planområdet samt norra delen ur geoteknisk synvinkel kunna genomföras. Den geotekniska stabiliteten betecknas som tillfredsställande och en tillåten markbelastning om 20 kpa rekommenderas. Flertalet hus bedöms kunna grundläggas med platta på mark, men detta skall utredas genom detaljprojektering innan byggnation. Innan byggnation påbörjas skall även riskerna för bergras samt blocknedfall utredas. Risk för översvämning eller erosion Planområdet ligger på ca 130 meters avstånd från närmaste vattendrag som är lilla Vardsjön. Området ligger ca 95 meter över högsta högvattennivå och någon risk för översvämning eller erosion föreligger inte (höjdnivåer är angivna i höjdsystemet RH2000). Radon Planområdet ligger inom låg- till normalriskområde för radon. Bostadsbyggnad inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Bostadsbyggnad inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion alternativt ska motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och 5
vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen etc härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp på det tekniska samrådet. Fornlämningar/kulturminnen Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Riksintresse kommunikationer Väster om planområdet finns E20 som utgör riksintresse. Föreslagen detaljplan bedöms inte begränsa möjligheterna till utveckling av E20 då närmsta bebyggelse hamnar på ett avstånd om ca 50-70 meter från E20. Bostäder Befintliga bostäder kring planområdet utgörs av friliggande villor på stora (1000-1500 kvm) till mycket stora tomter (16 000 kvm) Nya bostäder Utmed Vardsjövägen och en ny gata centralt i norra delen av planområdet planeras det för ca 37 villor/parhus. I södra delen av planområdet planeras det för ca 12 villor/parhus med infart från Vardsjövägen. I detaljplanen regleras största tillåtna area för bostäder men däremot inte antal lägenheter. Beroende på vilka lägenhetsstorlekar som slutgiltigt väljs kan därför det totala antalet komma att variera. Upplåtelseform regleras inte heller i detaljplanen vilket innebär att ägande-, bostads- eller hyresrätt kan bli aktuellt. Byte av upplåtelseform kan också komma att ske senare. På plankartan införs generösa bestämmelser för minsta tomtstorlek (500 kvm) och största byggnadsarea (max ¼ av tomtarea dock inte mer än 200 kvm) så att planen är flexibel nog för att kunna hantera eventuella ändringar av förutsättningar som en utbyggnad över längre tid med olika aktörer inblandade medför. Höjdskillnader inom södra planområdet är stora till mycket stora. Om olämpliga hustyper byggs inom dessa fastigheter eller olämpliga infartslösningar anordnas kan stora stödmurar eller omfattande schakteller utfyllnadsingrepp krävas, vilka kan ha mycket negativ påverkan på kringliggande fastigheter och landskap. För att skapa en successiv övergång mellan bostadskvarteren och kringliggande landskap men också mellan tomterna ska den nya bebyggelsen och tomtutformningen respektera och tillvarata landskapets utformning Befintlig service och verksamheter Det finns ingen offentlig eller kommersiell service vid Vardsjövägen/Tuvebo utan närmsta handelsområde med mataffär och vårdcentral m.m. är Alingsås centrum ca 2 km nordöst. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Regionmuseum Västra Götaland har 2006 utarbetat rapporten Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskärnan. Ingen byggnad inom planområdet har utpekats som en viktig kulturhistorisk miljö. Ingen av fastigheterna inom planområdet finns heller med på listan för övriga fastigheter med kulturhistoriskt värde som inte inventerats. 6
Gestaltning För att se till att den nya bebyggelsen passar in i sin omgivning reglas fasadmaterial. Inom planområdet ska byggnaders fasader i huvudsak utföras i trä eller puts. Terränganpassning Bebyggelsen ska anpassas till terrängen så långt det är möjligt och nivåförändringar tas upp genom olika höga socklar, suterrängvåningar, grundläggning på plintar o.dyl. Uteplatser kan finnas på balkonger och trädäck. Höjdskillnader inom 1:65 och 1:66 är mycket stora. Om olämpliga hustyper byggs inom dessa fastigheter eller olämpliga infartslösningar anordnas kan stora stödmurar eller att omfattande schakt- eller utfyllnadsingrepp krävas, vilka kan ha negativ påverkning på kringliggande fastigheter. Gaturum Gaturummet markeras på olika sätt med staket, murar eller häckar vid tomtgränserna samt med den angränsande naturen. Hustyper Olika typer av hus blandas längs gatorna. Upplåtelseformerna varieras. Friggebodar Vad gäller en- och tvåbostadshus får man i bostadshusets omedelbara närhet utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader (så kallade friggebodar), även på mark som enligt planbestämmelse inte får bebyggas (så kallad prickmark), men inte närmare tomtgräns än 4,0 meter. De grannar som berörs kan dock medge att friggebodar får placeras närmare gränsen. Se plan- och bygglagen för aktuella regler för dessa byggnader. Tillgänglighet Markplaneringen ska utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Föreskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Tillgänglighet till enbostadshus kan undantas med hänsyn till besvärliga terrängförhållanden på tomten. Ramp med maximal lutning 1:12 ska dock kunna anordnas till entré. Policy för funktionshinderfrågor i Alingsås kommun (antagen av kommunfullmäktige den 23 mars 2011, 34) har upprättats som är vägledande för arbetet med tillgänglighetsfrågor. Trygghet Trygghetsskapande aspekter är viktiga som god belysning både inomhus i trapphus m.m. och utomhus på parkeringar och allmänna ytor (se nedan under Ljussättning). God överblick över olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebär att höga buskar, plank eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Bilar som inte står i garage ska kunna ses från bostäderna. Trafikflöden med fordon och människor som rör sig ger också trygghet.manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar för planeringen (se www.botryggt.se) Ljussättning Riktlinjer för ljussättning finns i Alingsås ljusguide (antagen av kommunstyrelsen 2004) samt i rapporten Tryggt och jämställt ljus (Alingsås kommun 2010). Ljussättningen bör gestalta rummet, framhäva karakteristiska detaljer/miljöer och underlätta orientering. Gång- och cykelstråk mellan olika målpunkter som entréer, busshållplatser etc. ska vara väl ljussatta. För belysning på kvartersmark och längs gång- och cykelstråk används stolpar med ca 4 m höjd till armaturen, alternativt låga pollare eller vägghängning på byggnader. Samtliga armaturer inom kvarteret bör ha en enhetlig karaktär för att upplevelsemässigt hålla 7
samman området. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning och neutral färgtemperatur. En planbestämmelse anger att belysningsarmaturer ska vara helt avbländade och en ljusplan ska redovisas innan bygglov godkänns. Att armaturerna är helt avbländade är viktigt för att inte förstöra människors mörkerseende så att delområden med lägre ljusnivåer upplevs som alltför mörka och otrygga. I ljusplanen ska bl.a. på en karta anges vilka ytor som belyses, armaturnamn och utseende, placering, höjd över mark, typ av ljuskälla, watt-tal samt eventuell tidsstyrning. Enligt plan- och bygglagen 8:3 ställs krav på ljusanordningar inom områden med detaljplan. Kommunens antagna riktlinjer tillämpas vid bygglovprövning. Samlingsplatser och aktivitetsytor Naturliga samlingsplatser och områden för lek är de gemensamma grönområdena i området. Det finns flera promenadstigar i omgivningarna med närhet till naturen. Friytor Riksintresse Planområdet är inte av riksintresse för naturvården. Förordnanden Väg E20 är en allmän väg och enligt väglagen 47 får inga byggnader eller anläggningar normalt uppföras inom 12 meter från vägområde utan Länstyrelsens tillstånd. Utmed E20 är det bebyggelsefria området utökat till 50 meter från vägområdet. Förordnandet gäller i de områden utefter vägarna där markanvändningen inte bestäms i detaljplan. Enligt riskutredning som tagits fram av COWI AB 2012-05-25 gäller ett bebyggelsefritt område på minst 40 meter från E20 för detaljplanen. Strandskydd Enligt miljöbalken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjöar och vattendrag och syftet är att tillgodose allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Något strandskydd finns inte inom nu aktuellt planområde. Naturområde Följande mål finns med i Alingsås miljömål 2011-2019: Boende i tätorterna ska ha maximalt ca 500 meter promenadavstånd mellan bostad och sammanhängande grönområde. Inom planområdet ligger de flesta bostäderna i direkt anslutning till naturen. Lövskogen i planområdets södra del och öster om planområdet är mycket uppskattat och används intensivt för promenader. Planområdet ligger ca 200 meter från Stora Vardsjön som har ett värde för vattenrekreation. Trafik och gator Trafik Kommunfullmäktige har antagit en Trafikplan för Alingsås Stad (antagen 2012-06-20). Bl.a. innehåller planen mål för olika trafikslag, beskrivning av olika gators funktioner samt ett antal förslag till åtgärder. Ändrad utformning av gator, nya gång- och cykelvägar m.m. föreslås. För nu aktuellt planområde anges förslag på ny åtgärd, Ny GC-väg. Förbindelse mellan planområdet och Alingsås stadskärna med bl.a. affärer, vårdcentral, skolor och station, går via Vardsjövägen-Afzelivägen, Vardsjövägen-Göteborgsvägen Förbindelse med väg E20 går via Vardsjövägen. Gator Infart till norra samt södra planområdet går via Vardsjövägen. 8
Gång-, cykeloch mopedtrafik Förslag för kompletterade gång- och cykelbana längst med delar av Vardsjövägen finns med i den nya trafikplanen för Alingsås Stad (antagen 2012-06-20) Skolvägar (årskurs 1-6) Vardsjövägen tillhör kullingsberg (förskola - år 6) och Nolhagaskolan (år 7- år 9) upptagningsområde. Avståndet till dessa skolor samt till Alströmergymnasiet är ca 3,5 km. Parkering för bilar Parkeringsnormen som tillämpas vid bygglovgivning är 2 p-platser för enbostadshus och 3 p-platser för tvåbostadshus. Som en av dessa pplatser godtas uppfart framför garage/carport. Parkeringsbehovet för respektive verksamhet löses inom varje enskild fastighet. Att tillräckligt med bilparkering kan skapas ska redovisas vid bygglovsprövning. Kollektivtrafik Området försörjs med kollektivtrafik genom busslinjerna 561 och 562 som går vid Stora Vardsjön. Planering pågår för linje 567 som skall bli en ny linje 3 i tätorten. Alla bostäder inom planområdet har mindre än 500 meter till närmsta busshållplats som är Lövås. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Planområdet ansluts till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Nya VA-ledningar kommer att dras i de planerade lokalgatorna. Allmänna underjordiska ledningar ska vara tillgängliga för eventuella ledningsarbeten. Planbestämmelsen u finns därför inom kvartersmark. För VA-försörjning av södra området behövs en pumpstation, plats för denna har reserverats. Dagvatten Dagvatten ska alltid tas omhand lokalt eller om så behövs genomgå rening innan det avleds till recipient. Kommunfullmäktige har i oktober 2010 antagit Dagvattenstrategi för Alingsås tätort (en bilaga till Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun ). Tekniska nämnden har också i mars 2011 godkänt Dagvattenplan för Alingsås tätort, Del I. I enlighet med dessa handlingar ska dagvattnet inom varje fastighet ledas till ett fördröjningsmagasin med bräddavlopp till närmsta dike eller naturområde. Energitillförsel Kommunfullmäktige har antagit Alingsås miljömål 2011-2019. Målen är i huvudsak att energianvändningen per invånare och utsläppen av växthusgaser per invånare ska minska, andelen förnyelsebar energi ska öka samt att nya byggnader ska kännetecknas av en mycket hög energieffektivitet. Utsläppskraven på eldstäder för ved jämställs med de som gäller för pelletseldstäder avseende partiklar och kolväten. Sårbarhets/beredskapsaspekter med avseende på elförsörjning skall beaktas. Lokala eldstäder som uppfyller utsläppskraven i Boverkets Byggregler får installeras. En bestämmelse anger att endast flexibla luft- eller vattenburna uppvärmningssystem får finnas. Syftet är att undvika den bindning till el som direktverkande elradiatorer ger (el ska enbart användas till elspecifika ändamål). 9
Energieffektiva byggnader För att uppmuntra till ett mer energieffektivt byggande finns en bestämmelse om att energieffektiva byggnader (som klarar energikraven nedan) får ha ytterligare 10 m2 byggnadsarea. Syftet är att bostadens area inte ska behöva minskas för att man bl.a. väljer ytterväggar med extra tjock isolering. Riktlinjer för miljöanpassat byggande har tagits fram inom Alingsås kommun. De övergripande målen är att begränsa vår klimatpåverkan och att byggnader inte ska påverka människors hälsa negativt. Vad gäller energianvändning krävs bättre energieffektivitet än gällande byggnorm. Byggnadens behov av köpt energi av olika slag ska räknas samman (för värme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på deras miljöpåverkan. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från energikällor med höga omvandlings- och distributionsförluster ska köpt el till byggnaden räknas upp med en faktor 2,5. Grundprincip: Byggnaden har ett behov av köpt energi, viktat enligt beräkningsmodellen, av maximalt 90 kwh/m2 och år, eller uppfyller kriterierna för passivhus enligt kravspecifikation från Forum för energieffektiva byggnader. Exempel småhus med pelletseldning: Högst ca 60 kwh/m2 biobränsle + ca 12 kwh/m2 driftel (12 x 2,5 = 30) Exempel småhus med värmepump: Högst 36 kwh/m2 el (36 x 2,5 = 90) Arean som avses är golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 oc begränsade av klimatskärmens insida (definition enligt BBR 9:12). Övrig energianvändning Låg vatten- och energianvändning ska eftersträvas enligt bl.a. miljömålen. Under upplysningar på plankartan finns som anger att dels ska bygg- och installationsteknik användas som medför låg vatten- och energianvändning, dels ska installationer ha individuell mätning av vattenanvändning för varje bostad/verksamhet samt medge eller vara förberedda för individuell mätning av energianvändning. El Vardsjövägen tillhör Alingsås Energis distrubutionsområde. I byggnaderna bör femledaresystem installeras för att minska elektromagnetiska fält. Restprodukter/avfall Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter ska finnas. Under tak bör också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall vilket i så fall ska anmälas till miljöskyddskontoret. Utomhus ska plats finnas för kompostering av trädgårdsavfall. 4. Konsekvenser Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Bebyggelsens energianvändning minimeras genom att kommunen har strängare krav än Boverkets byggregler. Transporternas energianvändning och miljöbelastning är svårare att påverka. Exploateringen sker dock i ett bra kommunikationsläge med närhet till kollektivtrafik och goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Trafikmiljö Planen skapar mellan 35 och 45 nya bostäder och utgående från 6 fordonsrörelser/hushåll leder denna utbyggnad till en trafikökning på mellan 210 och 270 fordon/dygn. Vardsjövägen försörjer idag ca 30 hushåll samt en mekanisk verkstad, plantskola och en bilverkstad som 10
alstrar ca 300 fordonsrörelser/dygn. Den delen av Vardsjövägen som kommer att få en ökad trafikbelastning är mellan 4,7 och 5,3 meter bred. Vardsjövägen bedöms vara att tillräckligt god standard för att klara den ökade trafikalstringen. Naturmiljö Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljöbalken kapitel 3 och 7. Det finns inga intressen vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet. Området har inte bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Kulturmiljö Planen innebär inte någon förändring av någon kulturhistoriskt värdefull miljö. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Luftkvalitén i Alingsås kontrolleras regelbundet i stadens centrala delar. Jämfört med mätningar från 1993 visar de på en minskning av luftföroreningar. Mätningarna görs varje år under vintertid, som är den mest belastade årstiden. Under 2011 har luftmätningar av kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, xylen och toluen utförts i centrala Alingsås via samverkansorganisationen Luft i Väst. Ingen av mätningarna indikerar något överskridande av de lagstadgade miljökvalitetsnormerna. En mätning har även utförts längs E20, i höjd med Gärdesgatan. Mätningen utfördes under 2010 och bestod bl.a. av en långtidsmätning av kvävedioxid och partiklar. Mätresultaten längs E20 visar att man klarar de lagstadgade miljökvalitetsnormerna. Den nya exploateringen medför endast en ringa ökning av trafiken vilket innebär att buller och avgaser inte kommer att öka nämnvärt. Planen kommer inte att innebära att någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken överträds. Buller Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvärden för bullernivåer från trafik. Enligt Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i Planeringen, är huvudregeln att följande ljudnivåer ska klaras: - 30 dba ekvivalentnivå inomhus - 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad och på uteplats - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (kl 22-06) - 70 dba maximalnivå på uteplats Norconsult har 2012-05-24 genomfört en bullerutredning. Ljudnivåerna har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodell och rafikmängder och andra trafikförutsättningar läggs också in i modellen Trafiken har vid bullerberäkningarna utgått från Trafikverkets trafikmätning från år 2011 och räknats upp till år 2020 enligt trafiktillväxttal från Trafikverkets Publikation Effektsamband för vägtransportsystemet. Södra delen av planområdet Ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid fasad De ekvivalenta ljudnivåerna för de skisserade husen i det södra området blir lägre än riktvärdet, (55 dba), för samtliga hus i våning 1. För våning 2 blir ljudnivåerna lägre än riktvärdet för alla hus utom för tre hus där riktvärdet överskrids med 1 dba, 11
Maximala ljudnivåer vid uteplats De maximala ljudnivåerna blir klart under riktvärdet för maximala ljudnivåer vid uteplats (70 dba), ljudnivåerna vid uteplats blir som högst 60 dba, inomhus Riktvärdet för ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus klaras med normala 3-glasfönster. Norra delen av planområdet Ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid fasad De ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad för de skisserade husen i det norra området blir lägre än riktvärdet, 55 dba, för samtliga hus i våning 1. För våning 2 blir ljudnivåerna lägre än riktvärdet för alla hus utom för två hus i norr där riktvärdet överskrids med 1 dba. Att ljudnivåerna blir 56 dba för dessa två hus i andra våningen beror på att den befintliga skärmen är lägre än den nya skärmen (vid beräkningen har en skärmhöjd på 3 m relativt E20 antagits för den befintliga skärmen). Maximala ljudnivåer vid uteplats De maximala ljudnivåerna är klart under riktvärdet för maximala ljudnivåer vid uteplats (70 dba). Ljudnivåerna vid uteplats blir lägre än 60 dba för samtliga husinomhus Riktvärdet för ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus klaras med normala 3-glasfönster. 12
Strålning Sydväst om södra delen av planområdet samt söder om norra delen av planområdet går två 130 kv kraftledningar som förvaltas av Vattenfall Eldistribution AB. Följande mål finns med i Alingsås miljömål 2011-2019: "Vid nybyggnation ska riktvärdet 0,2 mikrotesla för magnetfält klaras." För att klara detta krav ska en skyddsavstånd på 120 meter från kraftledning hållas. Inom den del av planområdet som ligger närmre än 120 meter från kraftledning får endast komplementbyggnader (uthus, garage) uppföras. Riskbedömning En riskutredning är framtagen av COWI AB 2012-05-25. E20 är en viktig förbindelse mellan Göteborg och Stockholm. Vägen ingår i det nationella stamvägnätet och har stor betydelse för både näringslivets transporter och för arbetspendlare. Enligt Trafikverkets (2011) utredning var ÅDT 19 000 år 2006 varav 12 % bestod av tung trafik. Enligt samma källa förväntas ÅDT öka till 25 600 13