Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Stockholms län 2016-02-25 Det återstår en del uppsnyggningsarbete att göra.
Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Stockholms län Skapat av: Trafikverket Dokumentdatum: 2016-02-29 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2016/19427 Version: 1 Publiceringsdatum: 2016-01-31 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Lars Wogel Uppdragsansvarig: Thomas Eriksson Distributör: Trafikverket, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921 2 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Innehåll Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas... 4 Bakgrund och förutsättningar... 4 Syfte med hastighetsanalyserna... 5 Inriktning... 5 Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn... 6 Nuvarande vägnät i Stockholms län med hastighetsgräns 70 km/h och högre 6 Beslutade åtgärder enlig planer 2014-2025... 8 Nya förslag till förändrad hastighet... 9 Effekter av redovisade åtgärder... 11 Bilaga 1 Metod för Regional hastighetsanalys... 13 3 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas Bakgrund och förutsättningar I denna rapport redovisas ett förslag till åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard, miljökvalitet och framkomlighet i Stockholms län. Bakgrunden är att regeringen har uttryckt att det är viktigt att fortsätta att systematiskt anpassa hastighetsgränserna till vägarnas standard. Regeringen angav i direktivet för Åtgärdsplaneringen 2014-2025 i december 2012: Det är viktigt att systematiskt fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägarnas standard för att uppnå ett effektivt och säkert transportsystem. Det är även fortsättningsvis angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Därför är det för närvarande inte aktuellt att genomföra ytterligare långtgående reformer av hastighetssystemet. Det fortsatta arbetet bör ske inom ramen för det befintliga hastighetssystemet, med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet. I Budgetpropositionen för 2016 angav regeringen: Regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Det finns en rad områden där Sverige har varit framgångsrikt, exempelvis genom mittseparering av vägsträckor, användning av trafiksäkerhetskameror och justerade hastighetsgränser. Detta arbete kommer att fortsätta Rapporten redovisar dels hastighetsförändringar på grund av beslutade åtgärder i de fastställda nationella och länsplanerna till år 2025 dels nya förslag till hastighetsförändringar på grund av miljö och trafiksäkerhetsskäl till år 2025. I rapporten sammanställs förväntade effekter till följd av beskrivna åtgärder. Genom att samla alla hastighetsförändringar som genomförs under planperioden i en rapport ges överblick samt möjlighet att bedöma de samlade effekterna på transportmålen. För arbetet i länen/regionerna har en gemensam nationell metod i fem planeringssteg tagits fram. Metodbeskrivningen redovisas i bilaga 1. Denna metod har tillämpats också i Stockholms län men här har även andra kriterier framförallt i förhållande till miljökvalitet för luft haft stor betydelse för de förslag som redovisas. 4 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Syfte med hastighetsanalyserna Det gemensamma syftet med hastighetsanalyserna i regionerna/länen är: att värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet utifrån grundläggande säkerhetskrav att utifrån säkerhets- och miljökrav föreslå justeringar av hastighetsgränser inom övrigt statligt vägnät i syfte att bidra till hänsynsmålets olika delmål att analysera de transportpolitiska effekterna av dessa åtgärder att ta fram genomarbetade konsekvensbeskrivningar av förslagen att så långt som möjligt skapa en samsyn med berörda aktörer kring behov av justerade hastighetsgränser. Restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV) värnas inom ramen för uppställda säkerhets- och miljökrav. Detta görs dels genom åtgärder för bibehållna och höjda hastighetsgränser, dels genom olika trimningsåtgärder. Justeringen av hastighetsgränserna ska även leda till att plottrigheten med olika hastighetsgränser minskas. Inriktning Inriktningen för anpassning av hastighetsgränser till vägarnas säkerhetsstandard under planperioden 2014 2025 är följande: Ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år 2025. Åtgärder för höjda hastighetsgränser ska i första hand ske inom funktionellt prioriterat vägnät. Den justering av hastighetsgränser som sker bör om möjligt inte medföra ökade CO2-utsläpp totalt på nationell nivå och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller. Anpassningen av hastighetsgränserna ska leda till en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Inriktning särskilt för Stockholms län Den regionala hastighetsanalysen för Stockholms län är utförd enligt samma grundförutsättningar som för riket i övrigt. Men förutsättningarna i den tätt trafikerade och snabbt växande centrala delen av storstadsregionen skiljer sig på sådant sätt mot övriga landet att inriktningen i hastighetsanalysen och redovisning av förslag och effekter har anpassats till detta. Val av hastighet på vägnätet är ett viktigt medel för att uppnå framkomlighet, god miljö och trafiksäkerhet. Restider är för många resenärer i regionens central delar i större utsträckning beroende på kösituation och framkomlighet än på skyltad hastighet. För många av de åtgärder, investeringar och omskyltningar, som genomförs i regionen har miljö och anpassning till trafiksituationen extra stor betydelse. Relativt få av de investeringsåtgärder som genomförs i Stockholms län har som främsta syfte att bidra till höjd hastighet. 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Trafikverkets samlade syn på framkomligheten på vägnätet redovisas i förslag till Framkomlighetsprogram för primära vägnätet i Storstockholm Betydelsen av det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet har i Stockholms län haft en begränsad betydelse. Anpassning av hastighet på det ej utpekade nätet har till största del skett redan tidigare. De flesta åtgärder (med undantag för väg 1103) som redovisas i den här rapporten ligger inom FPV. Beslutat FPV för Stockholms län redovisas i bilaga 1. Miljökvalitet I de centrala delarna av vägsystemet där trafikflödena och därmed effekterna för hälsa och miljö är betydande är anpassning av hastighet ett av de medel som Trafikverket har att tillgå. Under 2014 genomfördes sänkning/anpassning av hastighet på delar av E4 och E18. Före 2020 ska åtgärder genomföras för att klara miljökvalitetsnormer delar av väg 73 och väg 222. Ytterligare sänkningar/anpassningar av hastighet kan i senare skede bli aktuella med hänsyn till miljökvalitet. Anpassad hastighet Trängseln i och runt vägsystemet ger särskilda förutsättningar. För trängseldrabbade sträckor är sänkt/anpassad hastighet ett medel för att såväl klara miljösituationen som att optimera framkomligheten. För delar av de centrala vägsystemet övervägs möjligheten till variabel hastighet. Optimalt bör detta styras utifrån såväl aktuell trafikbelastning som miljösituation. I trånga vägsektioner kan det även finnas anledning att anpassa hastigheten och därmed utrymmeskravet utifrån behov av säker framkomlighet för buss och/eller cykel. Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn Under planperioden och med beräknat öppnande 2026, alltså efter planperioden till 2025, pågår arbete med de stora vägprojekten Förbifart Stockholm (FS) och Tvärförbindelse Södertörn (TS). Motiven till dessa projekt är främst den mycket snabba tillväxten i regionen och behovet av ett stärkt vägtrafiksystem som kan avlasta idag hårt trängseldrabbade vägar. Vägarna planeras också för en högre hastighet än vad dagens nät i motsvarande relationer har, effekten av val av hastighet är betydande men ändå underordnad betydelsen av den förväntade trafiktillväxten. Miljöeffekten räknat i CO2 blir i förhållande till andra åtgärder som redovisas i denna rapport mycket stor. Enligt tidigare utförda analyser för FS och TS beräknas CO2-belastningen på grund av dessa åtgärder öka med drygt 70 000 ton per år att jämföra med en samlad minskning på cirka 1500 ton per år för övriga åtgärder som redovisas i denna rapport. För andra måltal såsom restid och trafiksäkerhet, ger de båda projekten positiva bidrag till måluppfyllelsen. Nuvarande vägnät i Stockholms län med hastighetsgräns 70 km/h och högre Tabellen nedan visar antal kilometer statlig väg inom Stockholms län med hastighetsgränser från 70 km/h. Hastighetsgränsen 90 km/h har delats in i två 6 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
flödesintervall, detta då hastighetssänkningar i princip inte kommer att beröra det vägnät som har ett trafikflöde under 2000 fordon/dygn (f/d) år 2025. Tabell 1 Antal km statlig väg med hastighetsgränser 70 km/h Vägnät /km 70 km/h 80 km/h 90 km/h Idag År 2025 minst Idag Idag % totalt 2000 f/d År 2025 under 2000 f/d 100 km/h 110 km/h 120 km/h % Idag Idag Idag Totalt 1847 266 53 48 91 4 9 94 172 0 Genomförda förändringar 2014 Tabell 2 Omskyltning på grund av höga partikelhalter Väg nr Delen År 2025 Längd Genomförd Hastighetsgräns f/d km Hastighet före Hastighet efter E4 Hallunda-Västberga 9600 11,5 2014 90 80 E4 Järva Krog Häggvik 100800 8,7 2014 90 80 E4 Häggvik-Glädjen 1) 82350 11,3 2014 110 100 E18 Stäket-Jakobsberg 42400 6,2 2014 110 100 E18 Jakobsberg-Barkarby 42700 1,4 2014 90 100 E18 Barkarby-Hjulsta 47200 1,9 2014 90 80 E18 Hjulsta-Kista 50000 5,7 2014 70 80 E18 Inverness-Arninge 1) 68300 11,3 2014 90 80 SUMMA 58 1) Sänkning under dubbdäckssäsong på sträckan Häggvik Rotebro till 80 km/tim samt på sträckorna Inverness - Danderyd kyrka och Viggbyholm - Hägernäs till 70 km/tim Tabell 3 Omskyltning på grund av trafiksäkerhet Väg nr Delen År 2025 Längd Planerad åtgärd Hastighetsgräns f/d km Hastighet före Hastighet efter E18 Norrtälje-Kapellskär 7000 22,7 2014 90 80 SUMMA 23 7 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Tabell 4 Nybyggnad av väg Väg nr Delen År 2025 Längd Planerad åtgärd Hastighetsgräns f/d km Öppnad för trafik Hastighet före Hastighet efter 76 Förbi Norrtälje 7700 2,4 2014 50 80 E4/E20 Norra länken 2) 85000 4 2014-2016 50/70 80 SUMMA 6 2) Norra länken är delöppnad. Öppning av vägsträckan i sin helhet planeras till våren 2016. Effekter av Norra länken är beräknade för hastighet 80. Den är däremot öppnad med hastighet 70, vilket gäller tillsvidare. Beslutade åtgärder enlig planer 2014-2025 I nationell plan för transportsystemet 2014-2025 finns följande namngivna objekt med åtgärder som innebär att hastighetsgränsen kan höjas till en högre hastighetsgräns för att säkerställa en ökad tillgänglighet på sträckan. Tabell 5 Namngivna åtgärder enligt nationell plan 2014-2025 som medför ändrad hastighet Väg nr Delen År 2025 Längd Planerad åtgärd Hastighetsgräns f/d Km år i plan Nu Efter åtgärd E18 tpl Norrtälje-Kapellskär 5800 22 2016-2017 80 100 SUMMA 22 I länsplan för Stockholms län 2014-2025 finns följande namngivna objekt med åtgärder som innebär att hastighetsgränsen kan höjas/anpassas för att säkerställa en ökad tillgänglighet på sträckan. 8 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Tabell 6 Namngivna objekt enligt länsplan för Stockholms län 2014-2025 Väg nr Delen År 2025 Längd Planerad åtgärd Hastighetsgräns f/d Km år i plan Nu Efter åtgärd 57 Gnesta-E4 8400 17 2018-2021 70 80 77 Länsgräns C-Rösa 6000 29 2018-2021 70 80 222 Mölnvik-Ålstäket 34000 2 2022-2025 50 60 226 Pålamalmsvägen-Högskolan 23000 2 2018-2021 70 80 261 Tappström-Nockeby 3) 24000 8 2018-2021 50/70 40/60/80 267 tpl Stäket-Tpl Rotebro 31000 6 2018-2021 70 80 268 E4-Grana 10000 5 2022-2025 50/70 80 276 Sjöbergsvägen-Åkersberga (276 etapp 1) 33000 2 2016-2017 90 90 1103 Tulkavägen 3900 2 2018-2021 50 60 SUMMA 63 3) Effekter av åtgärden Tappström-Nockeby som bl a innefattar särskilda busskörfält har ej tagits med i effektsammanställningen på grund av svårighet att på ett jämförbart sätt beräkna effekter av denna åtgärd Nya förslag till förändrad hastighet Genomförandet av förslag till justerade hastighetsgränser sker i huvudsak vid tre tillfällen under planperioden: 2016, 2019 samt 2023. Nedan angivna sträckor föreslås få sänkt/anpassad hastighetsgräns under planperioden. Tabell 7 Vägsträckor inom FPV med 90 km/h, ej mittseparerad, föreslagen sänkning till 80 Väg nr Delen År 2025 Längd Hastighetsgräns Tidpunkt för genomförande f/d Km Nu Efter sänkning 225 tpl Gärtuna-Skartuna 6800 2 90 80 2016 274 tpl Arninge-Säby 4) 11000 7 90 80 2023 SUMMA 9 4) Möjligheten att mötesseparera väg 274 och därmed möjliggöra högre hastighet bör studeras ytterligare inför kommande beslut om hastighet. I kommandestudie ska även funktion för kollektivtrafik och cykel ingå och vägas in i en samlad analys av vägens funktion och standard. 9 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Tabell 8 Vägsträckor som föreslås få sänkt/anpassad hastighetsgräns, främst på grund av hög partikelhalt Väg nr Delen Tidpunkt för År 2025 Längd Hastighetsgräns genomförande f/d km Nu Efter förändring 73 tpl Larsboda- tpl Trångsund 46000 2 90 80 2019 73 tpl Trångsund-Tpl Jordbro 65000 10 110 100 2019 222 väg 75 - tpl Skuru 70000 7 90 80 2019 222 tpl Björknäs - tpl Orminge 53000 1 90 80 2019 222 tpl Orminge - tpl Insjön 37000 5 90 100 2019 SUMMA 25 Tabell 9 Mittseparerade vägar som föreslås få höjd hastighet Väg nr Delen År 2025 Längd Hastighetsgräns Tidpunkt för genomförande f/d km Nu Efter höjning 265 tpl Häggvik-tpl Rosenkälla 5) 20000 15,5 70/90/100 80/100 2019 276 tpl Rosenkälla- 2023 Sjöbergsvägen 6) 33000 5 90 100 SUMMA 20 5) Är mittseparerad. Enbart mindre åtgärder bedöms behövas. Utreds inför kommande länsplan 2018-2029. 6) Är mittseparerad. Utreds inför kommande länsplan 2018-2029. Fortsatt utredning Fortsatt utredning kommer att ske för ett antal vägsträckor. Inför beslut om ändrad hastighet enligt ovan kommer studier att göras på väg 265, väg 274 och väg 276. För väg 229 Skarpnäck-Tyresö som är mittseparerad föreslås ingen förändring det innebär att denna väg även fortsatt kommer att ha 90 som hastighetsgräns. Trafikverket kommer fortsatt att följa miljökvaliteten för att framöver överväga om sänkning till 80 är motiverad. I samband med genomförande av hastighetssänkning på väg 73 kommer möjligheten att ytterligare minska plottrigheten genom övergång till till jämna 60 och 80-steg att prövas på ytterligare delsträckor Fortsatt utredning kommer att ske avseende möjlighet att genomföra variabel hastighet. Variabel hastighet 80/60 övervägs för Norra länken, Essingeleden och Södra länken. Variabel hastighet 100/80 övervägs för Förbifart Stockholm och del av Tvärförbindelse Södertörn. Det kan även bli aktuellt att införa variabel hastighet på del av infarterna riktade mot centrala Stockholm på grund av miljökvalitet och framkomlighet t ex på E18, väg 73 0ch väg 222. 10 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Effekter av redovisade åtgärder Höjda och anpassade hastigheter I tabellen nedan redovisas sammanlagda transportpolitiska effekter av föreslagna åtgärder som medför höjd/anpassad hastighetsgräns inom Stockholms län under planperioden 2014 2025. Tabell 10 Transportpolitiska effekter av planerade och genomförda åtgärder som medför höjd hastighetsgräns år 2025 Planerade och genomförda åtgärder Döda Transportpolitiska effekter år 2025 Svårt skadade Tusen tim pb Tusen tim lb CO2 ton Nationell plan -0,46-1,3-1830 -3,0-580 Länsplan -0,19-3,1-3310 -43,4 8000 (Pb = Personbil, Lb = lastbil) SUMMA -0,65-4,4-5140 -46 7400 Beräknade effekter av hastighetssänkningar I tabellen nedan redovisas beräknade effekter av sänkta hastighetsgränser inom de vägar i Stockholms län som föreslås få sänkt/anpassad hastighetsgräns till under planperioden 2014 2025 (se objektslista ovan, tabell 7 och 8). Tabell 11 Transportpolitiska effekter av föreslagna sänkta/anpassade hastighetsgränser år 2025 Sänkt hastighetsgräns Transportpolitiska effekter år 2025 Döda Svårt Tusen tim Tusen tim CO2 skadade pb lb ton SUMMA -0,57-3,3 +580 +25,4-8900 I tabellen nedan redovisas de samlade effekterna av föreslagna höjningar och sänkningar av hastighetsgränser i Stockholms län räknat vid planperiodens slut år 2025. Tabell 12 Transportpolitiska effekter av föreslagna höjda och sänkta hastighetsgränser år 2025 Transportpolitiska effekter år 2025 Döda Svårt skadade Tusen tim pb Tusen tim lb CO2 ton Höjda hastigheter -0,65-4,4-5140 -46 7400 Sänkta och anpassade hastigheter -0,57-3,3 +580 +25-8900 SUMMA -1,2-7,7-4600 -21-1500 11 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
De sammantagna effekterna av föreslagna höjningar och sänkningar av hastighetsgränser i Stockholms län beräknas uppgå till 9 färre dödade och svårt skadade (DSS) per år, 4,6 miljoner fler fordonstimmar per år samt minskade CO2-utsläpp motsvarande 1500 ton per år, räknat vid planperiodens slut år 2025. 12 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Bilaga 1 Metod för Regional hastighetsanalys Planeringsteg för arbete med RHA Arbetet med RHA genomförs i 5 planeringssteg. Dessa framgår av bilden nedan. Figur 1 De fem planeringssteg som arbetet med regionala hastighetsanalyser genomförs i. Underlag effektberäkning Förslaget baseras på följande underlag: Nationell vägdatabas (NVDB) Objekt i nationell plan och länsplan 2014-2025 Effekter har normalt beräknats med Trafikverkets effektsamband, RHAeffektberäkning (se www.trafikverket.se/effektsamband). Metoden ger en översiktlig bedömning på region- och länsnivå av trafiksäkerhets-, restids- och CO2-effekter år 2025 av planerade investeringsåtgärder och tänkbara justeringar av hastighetsgränser under planperioden. Metoden innebär en schablonisering av linjeföring, vägtyp och reshastighet. Metoden kan endast användas för bedömning av effekter på en aggregerad nivå och kan inte användas för bedömning av effekter för enskilda objekt. För vissa åtgärder har effektberäkningar skett med kalkylverktyget EVA. Funktionellt prioriterat vägnät Förslaget utgår från det funktionellt prioriterat vägnät (FPV) som utarbetats under 2015 i samråd med länsplaneupprättarna. 13 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Det funktionellt prioriterade vägnätet beskrivs utifrån fyra funktioner som kan vara överlappande, dessa funktioner är: Godstransporter på väg Dagliga personresor med bil Långväga personresor med bil Kollektivtrafik med buss Dessutom delas vägarna in i tre skikt: 1. Nationellt och internationellt viktiga vägar 2. Regionalt viktiga vägar 3. Kompletterande regionalt viktiga vägar Trafikverket anser att åtgärder för att värna och utveckla tillgängligheten inom statligt vägnät bör inriktas mot det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikens hastighetsanspråk inom FPV kan variera, bl.a. beroende av vägnätets funktion. 14 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Figur 2 Det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV) i Stockholms län. På kartan redovisas enbart det sammanvägda FPV utan funktioner och skikt. Dessa kommer att redovisas i NVDB. 15 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 16 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas