WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

Relevanta dokument
Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Matematiklyftet 2013/2014

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

För elever i gymnasieskolan är det inte uppenbart hur derivata relaterar

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Student Personnummer

Learning study elevers lärande i fokus

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Arbetsområde: Jag får spel

Per Berggren och Maria Lindroth

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sunnerbogymnasiet i Ljungby kommun

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik. Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht MN023

Teknik gör det osynliga synligt

Göteborg 5 december Teknik

Leda i utveckling och mot satta mål!

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Matematik för åk F 3, kurs 3. Studieguide

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Lokal pedagogisk planering

Ämnesplanerna. Skolverkets Allmänna råd Bedömning och i gymnasieskolan

Vad menas med. om vardagsanknuten matematikundervisning,

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sandagymnasiet i Jönköpings kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona kommun

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Stockholm 15 mars 2013

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Räcker kunskaperna i matematik?

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

Statens skolverk Stockholm

Läromedel granskning

Handledare? Samtalsledare? Lärsamtalsledare? Vem är jag i det här? Expert? Handledare? Fördela ordet? Leda samtalet? Vad förväntas av mig?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Matematik 1 7,5 hp för åk 4-6

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Problemlösning som metod

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 3 Ht 2015

Kursplanen i engelska

Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen?

VFU i matematik ht 2015 MÅL

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Årsplan Björkängsskolan, läsåret

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Programmering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

... L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2

Sedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

BETYG GYMNASIESKOLAN

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Västerås kommun

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Innehållet Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen.

Kunskapskraven. 1. Inledning

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Transkript:

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor) som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven, identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,

Planera en lektion. Försök att vara så konkret som möjligt. Vad tänker du undervisa om?

Planera en lektion. Försök att vara så konkret som möjligt. Vad tänker du undervisa om? Utgå från förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav i LGY11

Planera en lektion. Försök att vara så konkret som möjligt. Vad tänker du undervisa om? Utgå från förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav i LGY11. Välj arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot förmågorna.

Bättre matematikundervisning ger bättre elever Namn: Johan Lithner, professor i matematisk didaktik Larmrapporterna om svenska elevers dåliga mattekunskaper duggar tätt. Johan Lithners forskning visar dock att det inte är eleverna det är fel på det är undervisningen. De flesta tal bygger på utantillärande, endast tio procent löser man genom eget resonemang. Dessa är dessutom oftast de svåraste talen som få möter. http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskarportratt/visningssida---portratt/battrematematikundervisning-ger-battre-elever.cid11694

Effektiv matematikundervisning - Förståelsen måste komma först, färdighetsträningen sen. Det säger matematikdidaktikern Yvonne Liljekvist som undersökt vilka typer av matematikuppgifter som leder till förståelse hos eleverna. Om man börjar matematiklektionen med att berätta, så här gör man, det här är lösningen, då har man så att säga förstört lärandetillfället för eleven. Om eleverna får formeln för triangelns area direkt och sen uppgifter att öva på så använder de formeln väldigt oreflekterat och det leder inte till det lärande man önskar. Och om man sen glömmer formeln, då har man ingen möjlighet att återskapa den på egen hand, säger Yvonne Liljekvist. Det är mycket mer effektivt att lägga ner tid på att eleverna själva får upptäcka sambanden. http://skolvarlden.se/artiklar/effektiv-matematikundervisning

Skolinspektionen Analyser av gymnasieskolans matematikundervisning visar att eleverna inte ges tillräckliga möjligheter att förstå matematiska begrepp och utveckla förmågan att självständigt lösa problem. I stället är undervisningen inriktad på att eleverna arbetar enskilt med att lära sig procedurer för att lösa uppgifter i bekanta situationer men det är svårt för eleverna att använda de inlärda procedurerna i andra sammanhang för att lösa matematiska problem. Se Matematik för lärare s.19-199

Välj arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot förmågorna? EPA innebär att läraren ger en öppen fråga som eleverna först får fundera kring enskilt under en till ett par minuter och eventuellt skriva ner sina tankar Sedan samtalar två elever tillsammans och berättar för varandra vad de tänker och tycker. Till sist lyfts parens tankar i hela gruppen.

https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/faces/training/newlink8190/newlink2959?_afrloop=14165664 235299879&_afrWindowMode=0&_adf.ctrl-state=2m73llhnc_255

Planera en lektion. Försök att vara så konkret som möjligt. Använd dig av punkterna nedan. 1. Vad tänker du undervisa om? Beskriv lärandemålet. LÄGG UPP DIN PLANERING UNDER INLÄMNINGSUPPGI FT PÅ GUL 2. Använd dig av förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav i LGY11. 3. Välj arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot förmågorna. 4. Vad skulle kunna vara kritiska aspekter? Det vill säga, vilka aspekter av innehållet är det nödvändigt att eleverna får syn på? Kan det finnas ej relevanta aspekter eleverna måste kunna bortse ifrån? 5. Hur tänker ni synliggöra de kritiska aspekterna i undervisningen? Hur ska innehållet behandlas, vilka exempel och/eller uppgifter ska användas? 6. Hur vet du att eleverna lärde sig det du ville att de skulle lära sig?