Ordlista Begreppsförklaring Jämlik Hälso- och sjukvård
Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen September 2012 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: www.vgregion.se/jamlikvard Omslag: Benjamin Jocic
Ordlista Inledning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. God vård ska bland annat vara jämlik. Nedan förklaras vad jämlik hälso- och sjukvård är, alla kategorier som ingår i det och närliggande begrepp. Ordlistan bygger i stor utsträckning på definitioner som andra myndigheter publicerat, exempelvis Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Statens Folkhälsoinstitut. Definitionen av jämlik hälso- och sjukvård är hämtad från Socialstyrelsens skrift Ojämna villkor för hälsa och vård, december 2011. Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård (= jämlik vård) Vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla, oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställd hälso- och sjukvård (=jämställd vård) Köns- och genusspecifika förhållanden beaktas i bemötande, diagnostik och behandling. Begrepp som ingår i jämlik hälso- och sjukvård Bostadsort Adressen där en person är folkbokförd. Statistik delas ibland in i personer som bor i en kommun eller i ett av Västra Götalandsregionens 12 hälso- och sjukvårdsnämndområden. Ålder Grupperas i statistiska sammanhang på lite olika sätt, exempelvis barn, ungdomar, unga vuxna, äldre, äldre-äldre. Det är inte entydligt definierat vad som menas när man exempelvis talar om ungdomar men det brukar anges i det enskilda fallet vilket åldersspann som avses.
Kön Med kön avses det biologiska kön som registreras för en person vid födseln eller det kön som senare fastställs för henne eller honom. Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara bestående eller övergående. Utbildning Utbildning avser i detta sammanhang skol-, högskole- och universitetsutbildning. Den statistiska indelningen avser i vanliga fall lång, mellanlång och kort utbildning. Kort utbildning = gymnasial utbildning högst 2 år Mellanlång utbildning = gymnasial utbildning längre än 3 år och/eller eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Lång utbildning = eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Ibland talar statistiken också om låg-, (medel-) och högutbildade personer. Social ställning Ett samlingsbegrepp som kan ha olika innebörd så som samhällsklass, utbildningsgrad, social status, inkomst eller boende. Det saknas en entydig definition och begreppet social ställning borde bara används tillsammans med en förklaring om vad som avses. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religiös tillhörighet Ordet religion saknar en allmänt vedertagen definition. Det har sitt ursprung i latinets religio, "gudsdyrkan", "gudsfruktan", "respekt för det heliga" och har en omdiskuterad historia. "Annan trosuppfattning" (ett uttryck som används i diskrimineringslagen) innebär något annat än religion men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning.
Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar. Åskådningar som buddism, ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet annan trosuppfattning. Sexuell läggning Enligt svensk lag finns det tre sexuella läggningar, homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. En sexuell läggning består av olika komponenter, praktik, identitet och preferens. Praktik är vad man gör och vilka erfarenheter man har, vem man har en relation med och vem man har sex med. Identitet innebär vad man känner sig som och vad man kallar sig själv. Preferens är vad man tycker om och föredrar, om man vill leva med eller har sex med kvinnor eller män, med ett av könen eller båda. En person som är asexuell har ingen aktiv sexualitet och/eller känner sig inte intresserad av sexuella relationer. För vissa personer är asexualitet en sexuell läggning men det hör inte i lagens mening till sexuella läggningar. Närliggande begrepp Mänskliga rättigheter Alla människor är lika i värde och värdighet och har rätt till samtliga mänskliga rättigheter utan åtskillnad. Mänskliga rättigheter kan sägas beskriva vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa och berör därför alla samhällsområden. Rättigheterna beskrivs i ett antal internationella konventioner. I Sverige finns en diskrimineringslag. Den säger att ingen får diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering Rätten att i allt väsentligt bli behandlad som alla andra medborgare anses vara en mänsklig rättighet, i enlighet med FN: s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Bakgrunden är den humanistiska tanken att alla människor är lika mycket värda, vilket uttrycks i deklarationens första artikel, "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." Om någon blir sämre behandlad på grund av kön, könsöverskrivande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder handlar det om diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. I Sverige finns det en Diskrimineringslag (2008:567) som trädde i kraft den 1 januari 2009. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot
diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen följs. DO arbetar också övergripande mot diskriminering i samhället i enlighet med lagen om Diskrimineringsombudsmannen. Mångfald Mångfald är ett samlingsbegrepp som innefattar alla de olikheter som finns mellan människor med olika bakgrunder, erfarenheter och perspektiv. Bland annat talar man om etnisk, kulturell, social, språklig och religiös mångfald. Likabehandling Arbetet med likabehandling syftar till att främja lika rättigheter och att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare varje år upprätta en likabehandlingsplan. Den ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Planen ska också visa hur trakasserier ska förebyggas och förhindras. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av åtgärderna utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra det kommande året. Normer Normer avser normala, godtagna och förväntade beteende i exempelvis en social grupp. Det finns bland annat rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska och tekniska normer. Formella lagar uttrycker en del av samhällets normsystem, andra förmedlas via traditioner, seder och bruk. Det kan även avse handlingsregler eller påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att - synliggöra normer - ifrågasätta normer - synliggöra privilegier - granska den egna positionen och egna föreställningar - hitta strategier för förändring.
Begrepp med anknytning till kön Genus Med genus menas de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Vad som uppfattas som kvinnligt respektive manligt är inte något definitivt, utan något föränderligt som vi ständigt skapar och omförhandlar. Könsöverskridande identitet eller uttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har en könsidentitet och ett könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en strategi för att nå jämställdhet mellan könen. Det innebär enligt Europarådet "(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet." Begrepp med anknytning till funktionsnedsättning Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan. Funktionshinder är begränsningen/ar som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Funktionstillstånd är tillståndet hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet.
Begrepp med anknytning till social ställning Socioekonomi Grundläggande för socioekonomin är personens position på arbetsmarknaden, vilket antas ha en avgörande betydelse för välfärdsfördelning och livschanser. Att skilja mellan företagare (arbetsgivare) och anställda (arbetstagare) är basalt i de flesta socioekonomiska indelningar. En uppdelning mellan arbetare och tjänstemän är också klassisk. För att ytterligare dela upp arbetar- och tjänstemannayrken på olika klasser används det ibland antal utbildningsår som normalt krävs för ett yrke. Care need index Care need index (CNI) utgör grunden vid beräkning av särskild ersättning för socioekonomi inom VG Primärvård. CNI är ett validerat mått som skattar sjukdomsbördan i en befolkning efter socioekonomiska variabler. Det har tagits fram genom att ett antal svenska allmänläkare skattat olika förhållanden utifrån hur de påverkar belastningen på primärvårdsmottagningar. Måttet baseras på ensamstående 65 år och äldre, utlandsfödda, arbetslösa, ensamstående föräldrar, barn under fem år, individer som flyttat senaste året samt lågutbildade. Ett högt CNI i en befolkning indikerar social utsatthet som borde berättiga till mer primärvårdsresurser. Barnfattigdom Barnfattigdom är fattigdom som drabbar barn. Med barn avses vanligen åldern fram till 18-årsdagen. Begreppet fattigdom kan ha olika definitioner. I Sverige har Rädda Barnen uppmärksammat problemet med barnfattigdom genom årliga rapporter sedan 2002. Rädda Barnens definition omfattar barn i åldern 0 till 17 år och består dels av familjer berättigade till försörjningsstöd (socialbidrag), det vill säga som annars skulle leva under existensminimum, dels av familjer med låg inkomststandard. Barnfattigdomsindex mäter således andelen barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Begrepp med anknytning till etnisk tillhörighet Födelseland Det landet en person föddes i. Ibland används orden härkomst eller härkomstland synonymt. En person med utländsk bakgrund är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Andra närliggande begrepp Hållbar utveckling Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Intersektionalitet Med intersektionalitet menar man teorier om hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra, till exempel kön och etnicitet. En viktig utgångspunkt för intersektionella analyser är att människors erfarenheter, identiteter och möjligheter skapas utifrån en rad olika positioner som vi har i samhället, som inte kan förstås isolerade från varandra. Jämlik hälsa Hälsa är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Begreppet jämlik hälsa avser oftast folkhälsa. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd vad gäller nivå och fördelning. Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt vetenskapsområde där man studerar olika faktorers betydelse för befolkningens hälsa, effekter av politiska åtgärder samt folkhälsoarbetets inverkan på hela samhället och olika befolkningsgrupper. Kärnan i folkhälsoarbete är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i befolkningen. Kontakt Denna ordlista togs fram som en bilaga till Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård (RSK 124-2011), som hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen beslutat om 2012-09-26. Om du har några frågor eller synpunkter hör gärna av dig till Kunskapscentrum för Jämlik vård kjv.regionservice@vgregion.se