Delårsrapport Social- och äldrenämnden. Äldre- och omsorgskontoret/enheten

Delårsrapport 1 Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgskontoret/enheten

1 Sammanfattning I delårsrapport 1 per den 30 april redovisas måluppfyllelse, ekonomiskt resultat och prognos för Social- och äldrenämnden - Äldre- och omsorgskontoret/enheten. Individ och familjeomsorgen redovisar sina resultat i separat rapport. Flertalet av de nyckeltal som mäter måluppfyllelse redovisas under hösten. er baseras därför främst på förra årets utfall. en visar på en god måluppfyllelse. Social- och äldrenämndens Äldre- och omsorgskontor/enhet visar efter april ett överskott mot budget med 4,7 mkr vilket motsvarar 2% av omslutningen. Under kommer ett överskott att ackumuleras fram till september då det nya omsorgsboendet för äldre öppnar och belastar nämnden med kostnader i form av lokalhyra och kostnader för köp av verksamhet. Individ- och familjeomsorgens resultat efter april är ett överskott mot budget med 2,4 mkr som redovisas i särskild skrivelse. Det sammanlagda resultatet efter april inom Social- och äldrenämndens verksamhetsområde är ett överskott mot budget på 7,1 mkr. Det prognostiserade resultatet för äldre- och omsorgskontoret/enheten är en budget i balans. Individ- och familjeomsorgens prognos efter april är ett överskott om 2,7 mkr som redovisas i särskild skrivelse. Den sammanlagda prognos efter april inom Social och äldrenämndens verksamheter är ett överskott om 2,7 mkr mot budget. Äldre- och omsorgskontoret fortsätter att arbeta för att kvaltietssäkra och utveckla volymrapportering och prognoser. Under det senaste året har antalet hemtjänsttimmar varit svåra att följa men från och med delår 1 har nämnden tillgång till kvalitetssäkrad statistik för beviljade och utförda hemtjänsttimmar. Det finns risker och utmaningar inom målet budget i balans. De främsta riskerna finns inom hemtjänst och personlig assistans där vi ser volymer över budget. Vi har nu underlag som möjliggör analyser av utfall och prognos av utförda hemtjänsttimmar. Vi kommer nu att säkerställa och utveckla rutiner för fakturering och avgifter till kunder. Åtgärder för att hemtjänsttimmarna inte ska öka mer än prognos är: Fortsatt utveckling och implementering av IBS, ny modell för biståndsbedömning Säkerställa och utveckla arbetsmetoder för vårdplanering Säkerställa och utveckla arbetsmetoder för att säkerställa en effektiv handläggning vid beviljande av särkskilt boende. Antalet personer som beviljas personlig assistans ökar, vilket medför ökade voly- Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 2(30)

mer. Biståndsbedömningen fortsätter att vara restriktiv. 2 Ansvarsområde Ordförande: Kontorschef: Ann-Christin Martens Stina Strid Hovmöller Äldre- och omsorgsavdelnings uppdrag är att inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta: möjliggöra och säkerställa mångfald och kundval finansiering, planering och utveckling uppföljning, utvärdering och tillsyn allsidig och konkurrensneutral information om verksamheterna rättsäker myndighetsutövning. 3 Uppföljning av målen Flertalet av de nyckeltal som mäter måluppfyllelse redovisas under hösten. er baseras därför främst på förra årets utfall. 3.1 Kund - nöjd väsbybo 3.1.1 Kunden i fokus Under infördes en ny biståndsbedömningsmodell (IBS) i syfte att stärka delaktigheten för kunder inom hemtjänsten. Det har funnits behov av att arbeta om vissa delar av modellen och det behöver även upprättas en överenskommelse om riktlinjer och anpassning av IBS till kommunens biståndsbedömning. Det pågår därför nu en översyn av bedömningsprocessen och erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Analys kommer sedan att genomföras och dialog ske med utförare inför utarbetande av standardiserad bedömningsprocess och därefter planeras successiv implementering av IBS. När myndighetsprocesser och utförarprocesser i verksamhetssystemet Pulen combine är fullständigt implementerade är det möjligt att utveckla kundens sida och E-tjänster. 3.1.1.1 Kunder inom äldreomsorg ska uppleva tillgänglighet, ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Målet kan ej bedömas Andelen som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten håller en hög nivå Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 3(30)

vilket är ett gott betyg till alla de hemtjänstutförare som verkar i Upplands Väsby. Bilden av att våra utförare gör ett gott och professionellt arbete stärks av resultatet av de verksamhets/avtalsuppföljningar som genomfördes under. Upplands Väsby har under många år haft mycket goda resultat i kundundersökningar inom särskilda boenden. et för andelen som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende har dock försämrats mellan åren 2013 -. Handlingsplaner har tagits in och följs upp. et av års kundundersökning kommer först i november. Kommunen gör ingen egen kundundersökning inom äldreomsorgen, utan använder sig av resultatet av Socialstyrelsens årliga nationella undersökning. En svårighet är att få kunskap om alla verksamheter som kommunen beställer tjänster ifrån eftersom resultat endast presenteras för de verksamheter som har minst 7 svarande. Många av kommunens hemtjänstföretag har färre än sju kunder och kan därmed inte få något resultat. Detta försvårar möjligheten för beställaren att få kännedom om kundnöjdheten i dessa verksamheter, liksaså blir det omöjligt att lämna uppgifter gällande kundnöjdhet på Väsby Jämföraren på ett konkurrensneutralt sätt. Nyckeltal Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med hemtjänsten. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med sitt särskilda boende Informationsindex för kommunens webbplats - Äldreomsorg Mål T1 88 89 89 85 90 88 83 85 ÅR Handlingsplan Säkra att kunderna upplever god tillgänglighet, delaktighet och gott bemötande. Genom SCB:s kundundersökning följs varje år hur kunderna upplever ställda mål. Undersökningarnas resultat används för förbättringsåtgärder. Regelbundna utförarmöten. Implementera de kvalitetsindikatorer inom äldreomsorgen som tagits fram i Tre-kommunprojektet Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 4(30)

Handlingsplan Äldre- och omsorgskontoret presenterar resultatet av kundundersökningarna på utförarmöten samt till nämnden. en används för att skapa nya mål och för att se vad som behöver åtgärdas/utvecklas. De resultat som ges per enhet (där minst 7 svarande erhålls i undersökningen) skickas till resp utförare för att göra åtgärdsplaner. Hittills i år har tre utförarmöten genomförts inom hemtjänst, ytterligare tre möten är inplanerade under vårterminen. Till hösten planeras månadsmöten från september till december. Ett utförarmöte ínom särskilt boende har genomförts och ett är inplanerat i maj. Till hösten ska två möten planeras in. Tre-kommun-projektet fortsätter med fokus på att jobba med gemensamma kvalitetsindokatorer inom äldreomsorgen. Arbetet är dock försenat ca ett halvår, men en arbetsgrupp jobbar under med att förbereda implementeringen av arbetet att jämföra och mäta samma saker och hur detta ska presenteras, Ett styrgruppsmöte samt två arbetsgruppsmöten har ägt rum hittills i år. 3.1.1.2 Kunder inom omsorg för funktionsnedsatta ska uppleva tillgänglighet, ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Målet kan ej bedömas Social- och äldrenämnden har valt att genomföra kundundersökning för personer inom LSS-bostäder och daglig sysselsättning enligt LSS genom Kvalitetsbarometern. Kvalitetsbarometern är en metod som är anpassad efter målgruppens behov. Undersökningen görs vartannat år med start 2012. Social- och äldrenämnden beställde i samband med kvalitetsbarometern en genusanalys av resultatet. Analysen visade att det finns skillnader inom vissa områden hur nöjda kvinnor och män är. T ex framkom det att kvinnor som bor i servicebostäder var betydligt mindre nöjda med fritidsaktiviteter än männen. I samtliga verksamhetsområden utryckte kvinnor även en större otrygghet än män. en inom daglig verksamhet håller mycket god kvalitet i jämförelse med andra kommuner i både 2012 och års undersökningar, vilket är ett bra betyg till utförarna. Kvalitetsbarometern genomförs igen 2016. Nyckeltal Mål T1 Kvalitetsindex för Servicebostad enligt Kvalitetsbrometern Kvalitetsindex för gruppbostad enligt LSS enligt Kvaltitetsbarometern 1,27 1,27 1,27 1,19 1,15 1,19 ÅR ÅR Kvalitetsin- 1,38 1,41 1,38 ÅR Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 5(30)

Nyckeltal dex för daglig verksamhet enligt LSS enligt Kvalitetsbarometern Mål T1 Informationsindex för kommunens webbplats - Personer med funktionsnedsättning 62 61 Handlingsplan Kundundersökning inom området funktionsnedsättning När resultatet kommer för Kvalitetsbarometern begär kundvalskontoret in analys handlingsplaner för de enheter som har låga resultat. Kundvalskontoret kontaktar även de enheter med bra resultat för att lära av goda exempel. Handlingsplanerna från mätningen är upprättade och genomgångna och det finns ett pågående arbete. 3.1.1.3 Utredning och verkställande av beslut ska ske på ett rättsäkert sätt Målet kan ej bedömas Under hösten kommer ett nytt vård- och omsorgsboende att invigas i kommunen, Brobacken. Boendet kommer att bestå av 76 lägenheter fördelat på åtta avdelningar, varav två med somatisk inriktning och sex avdelningar med demensinriktning. 34 platser är ersättningsplatser för Marieborg och Korpkulla som avvecklas. De senaste åren har det funnits ett underskott på boendeplatser i kommunen. Personer med stort vårdbehov och beslut om särskilt boende har valt att bo kvar i sina hem för att slippa flytta till en annan kommun. Ca 30 personer stod i kö. Under infördes LOV inom särskilt boende. Redan under våren finns det intressenter som /planerar starta verksamhet i kommunen, vilket kommer att skapa en större variation och möjlighet till valfrihet för äldre i behov av särskilt boende under förutsättning att de ansöker om LOV i kommunen. Om tillgången på platser ökar kommer möjligheten för personer med beslut om boende kunna verkställas snabbare, vilket ökar rättsäkerheten. Nyckeltal Mål T1 Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 6(30)

Nyckeltal Antal dagar i snitt från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum i särskilt boende Mål T1 49 100 100 Handlingsplan Minska antalet dagar från komplett ansökan om särskilt boende till erbjudan om inflyttningsdatum Boendesamordnare på utredningsenheten bistår kunderna att hitta boendeplatser inom LOVavtal Än så länge är det inget särskilt boende för äldre som har ansökt om godkännande enligt LOV. Kommunens boendesamordnare koordinerar alla säboplatser och placerar dem som beviljats särskilt boende utifrån ett kösystem. Just nu pågår ett stort arbete med att flytta de som idag bor på Korpkulla och Marieborg till det nya boendet Brobacken. Dessutom kommer personer som står i kö att kunna få plats på nya boendet vilket kommer att frigöra många korttidsplatser. 3.1.1.4 Nämndens verksamheter ska utföras med god kvalitet Målet kan ej bedömas Kvalitetsgarantier inom nämndens verksamhetsområden har tagits fram successivt under de senaste åren. I nuläget finns garantier för handläggningstider för insatser inom SoL och LSS, förenklad biståndsbedömning, hemtjänst, särskilt boende för äldre, dagverksamhet (äldre), daglig verksamhet (LSS) och daglig sysselsättning (psykisk ohälsa). De garantier som fortfarande saknas finns inom verksamhetsområdena för personer med funktionsnedsättning, särskilt boende LSS, särskilt boende för psykisk ohälsa samt boendestöd. Det som behöver förtydligas är hur garantierna är tänkt att användas för att nå sitt syfte. Syftet är att på ett enkelt och lättbegripligt sätt göra kunden medveten om vad denne kan förvänta sig i samband med att den beviljas en viss insats av kommunen. I samband med ett positivt beslut bör en garanti följa med beslutet. Uppföljning av garantierna bör göras i samband med individuppföljningen. Nyckeltal Antal verksamheter som infört kvalitetsgarantier Mål T1 8 8 8 Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 7(30)

Handlingsplan Säkra att kvalitetsgarantier tas fram Uppdatera och revidera befintliga kvalitetsgarantier Kontoret jobbar med att ta fram och revidera garantier vartefter behov uppstår. Under sommaren kommer en uppföljning att göras på de garantier som antogs inom daglig verksamhet samt daglig sysselsättning. Metoden för hur uppföljningen kommer att gå till är ännu inte fastslagen. Under hösten ska en tidplan tas fram för de garantier som fortfarande saknas, dessa rör verksamhetsområdena för personer med funktionsnedsättning, särskilt boende LSS, särskilt boende för psykisk ohälsa samt boendestöd. 3.1.2 Valfrihet och mångfald I mars fattade kommunfullmäktige beslut om att införa valfrihet inom Säbo (vård- och omsorgsboende) enligt Stockholmsmodellen. Den innebär att LOV (lagen om valfrihet), entreprenad enligt LOU och övernskommelser med egen regi tillämpas parallellt. Beslutet ökar incitamenten för utförare att etablera vård- och omsorgsboenden i Upplands Väsby. 3.1.2.1 Mångfalden av utförare inom de verksamheter som kommunen finansierar och som inte är myndighetsutövande ska säkerställas Målet kan ej bedömas Mångfald och valfrihet kräver att kunden har kännedom om de olika alternativen för att kunna göra ett kunskapsbaserat val. Det är en utmaning att presentera utförarna på ett bra sätt, och via den teknik som är bäst lämpad för målgruppen. Allra helst vill kommunen att invånarna ska kunna jämföra olika verksamheter utefter kundnöjdhet inom adekvata områden. Äldre- och omsorgsenheten/kontoret har sedan Väsby Jämföraren lanserades på kommunens hemsida brottats med svårigheten att leverera statistiskt säkerställda uppgifter då få kunder har svarat, eller att verksamheten i sig har för få kunder för att kunna få ett resultat. Detta skapar konkurrensfördelar för stora aktörer med goda resultat, medan små företag med lika goda resultat inte kan visas i jämförelseverktyget. Motsvarande gäller att små företag som får låga resultat kommer undan medan resultaten syns för större verksamheter. Äldre- och omsorgsenheten-/kontoret arbetar för att kunden ska kunna jämföra utförarna, men troligast är att det får bli utifrån resultat av verksamhetsuppföljningar för att upprätthålla konkurrensneutraliteten i avvaktan på att bättre lösningar finns att tillgå. Exempelvis finns en ambition att hitta metoder att samla in uppgifter om kundnöjdhet via individuppföljningar, som ett viktigt komplement till nationella kundundersökningen. I den nationella kundundersökningen uppgav 81 procent att de fick välja hemtjänstutförare, och 81 procent uppgav att de fått plats på det boende som de öns- Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 8(30)

kat, Inom funktionsnedsättning har Upplands Väsby inte infört valfrihet med stöd av LOV. Det finns i LSS-lagstiftningen starka krav på att den biståndet gäller ska vara delaktig i val av utförare. Nyckeltal Mål T1 Andel kunder som anser att de får den information de behöver via Väsby jämföraren för att kunna göra ett val av utförare Andel hemtjänstkunder som gör ett aktivt val av utförare vid nyval Andel kunder inom särskilt boende som får sitt förstahandsval 20% 76% 90% 85% 81% 80% 82% ÅR ÅR ÅR Handlingsplan Säkra att adekvat information finns tillgänglig på kommunens hemsida Granska och uppdatera kommunens hemsida regelbundet. Tydliga rutiner och beskrivningar till utförare som ska anmäla förändringar till hemsidan. Utveckla informationen på Väsbyjämföraren med resultat från avtalsuppföljningar. Fokusgrupper i november i syfte att utveckla innehållet i Väsbyjämföraren. Det finns en flik på utförarsidan på kommunens hemsida om förändring av företagsinformation där ändringar ska skickas in. I våra förfrågningsunderlag och i avtal när det gäller hemtjänst finns rutin för att verksamheterna ska skriva in sin företagsinformation innan avtal tecknas. På utförarmöten har vi påtalat muntligt och skriftligt för utförare de kan ändra och ibland behöver uppdatera sin information. Detsamma gäller för boendena. Väsby Jämföraren är under avveckling och ett nytt verktyg för jämförarservice håller på att tas fram. Fokusgruppen som var planerad att genomföras i november med syfte att utveckla innehållet i Väsby Jämföraren ställdes in. Anledningen är att Väsby Jämföraren ska utvecklas och arbetas om. Inget nytt datum för möte med fokusgrupp har planerats in i nuläget. Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 9(30)

Handlingsplan Verka för att fler utförare etablerar sig i Väsby inom ramen för LOV säbo (vård- och omsorgsboende) Genom information och ett öppet klimat med alla intressenter ska nämnden bidra till ytterligare mångfald och valfrihet. Genom information och ett öppet klimat med alla intressenter ska nämnden bidra till ytterligare mångfald och valfrihet. Kommunen har information på hemsidan om hur man som utförare ansöker om godkännande enligt LOV hemtjänst och LOV särskilt boende för äldre. I nuläget finns det intressenter som planerar bygga/starta verksamhet i kommunen, men ännu har inga ansökningar om LOV särskilt boende kommit in. 3.1.3 Social hållbarhet, trygghet och hälsa Måluppfyllelsen för var god. Vi kommer att fortsätta för att ytterligare öka resultaten. Vi följer upp de verksamheter som nämnden finansierar kontinuerligt. Många anhöriga tar ett stort ansvar för sina äldre eller funktionsnedsatta närstående. Det är därför viktigt att fortsätta att erbjuda ett bra anhörigstöd. Som ett led i detta har överenskommelser skrivits om för att fler ska få möjlighet till insatsen dagverksamhet för äldre. Detta skapar både en meningsfull vardag för den enskilde samt ger avlastning till den som vårdar sin närstående. 3.1.3.1 Invånare i Upplands Väsby ska kunna åldras i trygghet och få det stöd de behöver för att kunna bo kvar hemma Målet kan ej bedömas Från och med april infördes en ny modell för biståndsbedömning inom hemtjänst, IBS. Modellen syftar till att öka delaktigheten för kunden vad gäller planering och utförandet av insatsen, men även att öka följsamheten mellan biståndsbedömd tid och den faktiska utförda tiden. Nyckeltal Mål T1 Andel som uppger att handläggarens beslut är anpassat efter dina behov Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med 62 82 70 82 80 82 Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 10(30)

Nyckeltal Mål T1 stöd av hemtjänsten Antalet insatser/aktivitet er för anhöriga som kommunen erbjuder själva eller tillsammans med andra Genomsnittligt antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under 14 dagar Andel personer över 80 år som erbjuds förebyggande hembesök 36 16 20 8 8 8 100 100 100 Handlingsplan Säkra möjligheten att kunna bo kvar hemma Genom att erbjuda hembesök för information till alla över 80 år som inte har någon insats från kommunen. Att genom systematiskt arbete med klagomålshantering och Lex Sarah ständigt arbeta med förbättringsåtgärder. Att ställa krav i avtal och överenskommelser att schema planeras så att antalet vårdare minimeras. Tillsammans med såväl kommunalt och landstingsfinansierade verksamheter forsätta implementering av modellen för demensvård. Fortsätta arbetet tillsammans med landstinget med att ta fram rutiner för utskrivningsklara. Samtliga personer som fyller 80 år under året och inte har insats från kommunen ska efter besöket veta vilken hjälp man kan få, samt hur man kontaktar en biståndshandläggare, Väsbyfixaren eller annan efterfrågad samhällsinformation. Besöken följs upp via enkät. Sakkunnig inom äldreomsorgen sammanställer inkomna klagomål och Lex Sarahrapporter årsvis vilket presenteras för nämnden. Alla utförare ska enligt avtal arbeta med systematisk förbättringsarbete. De ska ha ett ledningssystem samt ha lokala rutiner för klagomål/synpunkter samt Lex Sarah. Vid års uppföljning hade alla hemtjänstutförare detta. I kommunens avtal med hemtjänstutförarna finns ett inskrivet krav på att scheman ska planeras så att antal personal som jobbar med en kund ska vara så få som möjligt. Hittills har vi mätt detta med kontinuitetsmätningen inom hemtjänst som görs en gång per år. År hade en kund inom hemtjänsten besök av 10 olika personal inom en 14-dagars period. Inom särskilt boende finns motsvarande krav om personalkontinuitet med i avtal och överenskommelser och Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 11(30)

Handlingsplan där kontrolleras att alla har en kontaktman. Modellen för demensvård anses nu vara implementerad och ingår i det dagliga samverkansarbetet med landstinget. Arbetet med den lokala rutinen för samverkan vid in-och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting avslutades december. Rutinen baseras på checklistor som beskriver informationsflödet och ansvarsfördelningen i samband med olika processer vid utskrivningen från slutenvården. Checklistorna identifierar respektive verksamhets ansvar avseende; vårdplaneringsmötet, kontaktuppgifter, läkarordinationer, aktuella hälso- och sjukvårdsuppgifter inklusive förbrukningsmaterial, delegeringar, aktuell bedömning om förmågan att klara vardagligt liv, tillgång av nyinsatta läkemedel, mottagande i hemmet vid hemgång samt rehabilitering och hjälpmedel. Under kommer arbetet med att implementera arbetssättet att påbörjas. 3.1.3.2 Invånare i Upplands Väsby med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver Målet kan ej bedömas Nyckeltal Mål T1 Antalet insatser/aktivitet er för anhöriga till funktionsnedsatta som kommunen erbjuder själva eller tillsammans med andra Genomsnittligt antal boenstödjare som besöker en person med boendestöd under en 14- dagarsperiod. 11 9 11 7 Nyckeltal om genomsnittligt antal boendestödjare som besöker en person med boendestöd under en 14-dagarsperiod har ej gått att mäta på ett tillförlitligt sätt, därav saknas resultat för. Handlingsplan Säkra att personer med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver Kundundersökningar för att följa kundnöjdhet Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 12(30)

Handlingsplan Dialog med intresseorganisationer och utförare Kompetensutveckling för anställda via Carpe Utifrån resultatet av kundundersökningen som görs vartannat år har kontoret en dialog med utförarna utifrån deras handlingsplaner. Hittills i år har det genomförts ett samverkansmöte med intresseorganisationerna och de har även ingått i en referensgrupp som har hunnits träffas vid ett tillfälle. En av enhetscheferna inom Väsby stöd är kontaktperson för Carpe. Utförarna tar del av den kompetensutveckling som Carpe erbjuder, vilket har framkommit i samband med verksamhetsuppföljningarna. 3.1.3.3 Boenden för äldre arbetar förebyggande för att minska skada och ohälsa Målet kan ej bedömas Förebyggande arbete utgör ett mycket viktigt uppdrag inom vården och omsorgen på ett äldreboende. Arbetet utgår från de tre olika kvalitetsregister: Senior alert, BPSD-registret och Palliativa registret. Syftet med Senior alert är att minska riskerna för de äldre att drabbas av fall, undernäring, dålig munhälsa, trycksår och urinläckage. Personalen uppmärksammas, genom olika riskbedömningar, på vilka problem den enskilde riskerar att drabbas av och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra vårdskada. BPSD-registret bygger också på riskbedömningar. BPSD står för Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Här är syftet är att hjälpa personalen att förstå och kunna tolka personer som drabbats av demenssjukdom. Palliativa registret har en något annan karaktär. Den baserar sig inte på riskbedömningar utan är ett register där vårdgivaren i efterhand dokumenterat hur vården genomförts i livets slutskede. Syftet med detta register är att förbättra vården i livets slutskede. Sedan registena började användas i Upplands Väsby 2013 har registreringarna ökat successivt. Under kommer FOU att tillhandahålla utbildningar i BPSD registrering. Nyckeltal Mål T1 Andel registreringar i Palliativa registret i förhållande till antalet dödsfall Andel äldre som erhållit en riskbedömning med registrering i 100 100 100 197 95 197 ÅR Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 13(30)

Nyckeltal Mål T1 Senior Alert Antalet äldre som bedömts lida av BPSD och som är registrerade i BPSDregistret 24 50 50 ÅR Handlingsplan Säkra att boenden för äldre arbetar förebyggande för att minska skada och ohälsa Säkerställa genom ledningssystem för kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 att ett systematiskt förbättringsarbete sker för att förebygga skada och ohäsa Dialog med utförare kring förebyggande arbete Kommunens vård-och omsorgsboenden ska arbeta aktivt för att säkerställa patientsäkerheten i verksamheten och att minska risken för att de boende ska drabbas av vårdskador. Arbetet sker bland annat genom att systematiskt arbeta med olika kvalitetsregister. Syftet med registena är att identifiera riskfaktorer samt att skapa ett statistiskt underlag i syfte att inhämta ny kunskap. De identifierade riskfaktorerna omsätts sedan till olika individuella rutiner som stärker den enskildes funktionsförmåga och minskar risken för skada. De områden som prioriteras är: fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion. Dialog med utförare kring förebyggande arbete sker dels i samband med uppföljningar och vid nytecknande av avtal. När en händelse sker ska det också planeras in åtgärder för att det inte ska hända igen. Boendenas risk- och konsekvensanalyser ska visa att man i förväg tänkt på eventuella risker och kan således förebygga skada och ohälsa. Att arbeta evidensbaserat och salutogent påverkar också kunders hälsa och välmående och verkar förebyggande. Utbildning för personal i värdegrund, ergonomi, fallrisker pågår ständigt på enheterna. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby 3.2.1 Näringsliv och arbete Vi står inför stora utmaningar vad gäller utvecklingen av välfärdstjänster. För att möta ett ökat behov följer vi den digitala utvecklingen och kommer att ta fram en lokal digital agenda fram till 2020. 3.2.1.1 Företag inom vård och omsorg ska uppleva god service och ett gott samarbetsklimat Målet kan ej bedömas Äldre- och omsorgsenheten som har avtal och överenskommelser med utförarna Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 14(30)

inom äldreomsorg och funktionsnedsättning arbetar aktivt för ett gott samarbetsklimat. Utförarna bjuds regelbundet in för möten med syfte på informationsutbyte och dialog kring kvalitets- och verksamhetsutveckling. Ett stort antal utförare vänder sig till enheten för att diskutera olika verksamheter och ta del av prognoser över framtida behov. Speciellt fokus det senaste året har varit kring möjligheterna att etablera vård- och omsorgsboende enligt LOV. I dagsläget finns ingen undersökning som mäter NKI (nöjd-kund-index) för våra företag. Avdelningen har som mål att tillsammans med kommunens näringslivschef ta fram underlag för att mäta nöjdheten med kommunen som samarbetspartner och beställare. Detta kommer kunna hjälpa oss i utvecklingen av vår roll och i vårt kvalitetsarbete. Nyckeltal NKI företag inom vård och omsorg Mål T1 ÅR Handlingsplan Nytt verksamhetssystem Stabilisera och utveckla rutiner kring det nya verksamhetssystemet Pulsen Combine för att underlätta för våra utförare Styrgruppen för Pulsen combine har tagit beslut om ett antal prioriterade områden inom Pulsen combine. Ett av de områden som prioriterats högst är ersättningar till utförare. Ett antal aktiviteter har genomförts där vi beställt tilläggsfunktionalitet för att underlätta för våra utförare. Vi kommer även under våren färdigställa rutiner som tydliggör och förenklar för såväl utförare som biståndshandläggare. 3.2.2 Miljö och klimat 3.2.2.1 Utförare inom nämndens verksamhetsområde ska aktivt arbeta med miljöfrågor Målet kan ej bedömas Den största miljöpåverkan sker i verksamheterna. Nämndens krav i upphandlingar och avtal blir därför väsentlig, likaså uppföljningen av att avtalen efterlevs. Kommunens miljöcertifiering gör att kraven på exempelvis utsläpp från trafik måste minskas. Äldre- och omsorgsenheten-/kontoret arbetar för att införa digitala lösningar som bidrar till ett minskat bilanvändande, exempelvis genom att införa nyckelfria lås inom hemtjänsten, vilket gör att utförarna inte behöver förflytta sig för att hämta och lämna nycklar. Ett annat område är nattillsyn via kamera, vilket också minskar trafiken och därmed besparar miljön. I samarbete med FOU (nätverk av nordvästkommunerna i Stockholms län och landstinget) kommer kommunen delta i ett projekt vars syfte är att utveckla metoder och tekniker för vårdplaneringar med landstinget, t.ex. genom videomöten. Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 15(30)

Detta kommer ge en mer effektiv process och minskar samtidigt de fysiska resorna och miljöpåverkan blir mindre. Äldre- och omsorgskontoret tar hjälp av interna kontakter med kompetens inom miljöområdet för att årligen lyfta temat miljö i samverkan med våra utförare. Under hösten skickas en enkät till kommunens utförare inom hemtjänsten för att få en lägesbeskrivning av deras bilanvändande samt uppgifter om deras verksamheters bilbestånd. Nyckeltal Mål T1 Antal utförare inom nämndens verksamhetsområden som anslutit sig till Klimatavtal Väsby 1 3 3 ÅR Handlingsplan Klimatavtal Väsby Klimatavtal Väsby är en viktig satsning för att förbättra miljö och miljömedvetenhet bland företag verksamma i kommunen. Nämnden ska verka för att informera utförare om fördelarna med avtalet och framhålla att det ses som positivt att utförarna går med i samarbetet. Första steget är att kundvalskontorets personal ska fortbilda sig för att få större kunskap i vad klimatavtalet innebär. Enheten för kommunikation har inbjudit till klimatmöte för utförarna. I avtal och förfrågningsunderlag står kommunens krav i miljöfrågor och dessa följs upp kontinuerligt. Under kommer vi att bjuda in miljöstrateger för att informera om klimatavtal Väsby. Vi kommer årligen ha teman på våra utförarträffar som rör miljöfrågor där klimatavtal Väsby är en del. 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Inom välfärdsområdet är medarbetarna vår viktigaste tillgång, det gäller såväl inom biståndsbedömningen som hos våra utförare. Gott och professionellt bemötande skapar god kvalitet hos kund. Som medarbetare inom välfärdsområdet motiveras du ofta av att dem du är till för har det bra men även av gemenskap och uppskattning på din arbetsplats. Det är därför viktigt att skapa en god arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning för att medarbetarna ska uppleva att de gör en skillnad för dem de är till för. Välfärden står inför en rad utmaningar under de närmaste åren. För att möta dessa utmaningar krävs det möjlighet och utrymme för våra medarbetare att tänka och pröva nytt. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att Upplands Väsby ska vara en attraktiv arbetsgivare. Cheferna inom Äldre- och omsorgsenheten/kontoret deltar i kommunens gemensamma aktiviteter för ledare och deltar även i för uppdraget anpas- Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 16(30)

sad chefshandledning. 3.3.1 Stolta medarbetare Nyckeltalen är hämtade från kommunens medarbetarenkät som genomförs en gång per år och från lönehanteringssystemet. I våra upphandlingar ställer vi krav på säväl ledningens som medarbetarnas utbildningsnivå. Vi följer regelbundet upp om våra utförare lever upp till kraven. 3.3.1.1 Kundvalskontoret ska vara en föregångare och förebild som arbetsgivare. Målet kan ej bedömas et i tabellerna gäller för fd Kundvalskontoret. Under genomfördes en genomlysning av Kundvalskontoret vilket resulterade i att kontoret delades upp i fyra kontor/enheter. Medarbetarna inom äldre- och omsorgskontoret/enheten har under upplevt stora påfrestningar till följd av tuffa ekonomiska utmaningar och införande av ett nytt verksamhetssystem, Pulsen combine. Under hösten inleddes ett gediget arbete för att stabilisera och säkerställa användadet av combine. De fackliga organisationerna initierade en genomlysning av arbetsmiljön för de som arbetar i combine. Genomlysning och handlingsplan färdigställs under januari. Åtgärder har dock vidtagits under genomlysningens gång och vi börjar se resultat av dessa åtgärder. Nyckeltal Bemötandeindex (BMI) för kundvalskontoret Hållbart medarbetarengagemang (HME) för kundvalskontoret Frisknärvaro, andel medarbetare som har en sjukfrånvaro på 40 timmar eller mindre på ett år Mål T1 84 86 86 82 84 84 62% Sjukfrån- 6,4 ÅR ÅR Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 17(30)

Nyckeltal Mål T1 varo Handlingsplan Hållbart medarbetarengagemang för Kundvalskontoret Utveckla och färdigställa Handboken (Social- och äldrenämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9). Processer och arbetsmetoder ska förbättras och förenklas så att de håller även vid tillfälliga vakanser och arbetstoppar. Införa så kallade budgetgrupper där både ledning och medarbetare deltar för att öka delaktighet i verksamhetsplanering och budgetuppföljning. Båda teamen/enheterna har planeringsdagar, minst en dag/termin, med fokus på verksamhetsutveckling samt att följa upp fastställda mål. Kontinuerlig kompetensutveckling med juridisk utbildning samt att samtliga medarbetare har eller ska genomgå "Våld i nära relationer", med inriktning på resp. målgrupp. I och med att tjänstemannaorganisationen som arbetar gentemåt social- och äldrenämnden kommer att organiseras om under våren/sommaren kommer delar av det övergripande ledningssystemet enligt SOSFS 2011:9 behöva ses om. Detta beräknas ske under hösten. Myndighetsenheten för äldre samt Myndighetsenheten för funktionsnedsättning arbetar fortlöpande med framtagning av rutiner till kvalitetsledningssystemet. De flesta rutiner är framtagna varpå nästa del är färdigställa handboken. Myndighetsenheten för funktionsnedsättning har infört en budgetgrupp tillsammans med handläggarna inom socialpsykiatrin. För närvarande är det ett avbrott i arbetsgruppen på grund av personalbrist. För att öka medarbetarnas delaktighet i verksamhetsplanering och budgetuppföljning har både Myndighetsenheten för äldre och Myndighetsenheten för funktionsnedsättning kontinuerliga dragningar kring detta på arbetsplatsträffar. Detta har bidragit till en ökad ekonomisk medvetenhet hos medarbetarna. Myndighetsenheten för funktionsnedsättning har två inplanerade planeringsdagar med fokus på verksamhetsutveckling. Även Myndighetsenheten för äldre kommer under hösten att ha planeringsdagar med fokus på verksamhetsutveckling. Myndighetsenheten för funktionsnedsättning kommer under våren ha en heldagsutbildning med inriktning på juridik. Myndighetsenheten för äldre planerar att genomföra en utbildning kring handläggning och dokumentation under våren. Samtliga medarbetare har genomgått eller kommer att genomgå en basutbildning i våld i nära relationer. Utbildningen hålls av familjefridssamordnaren som är anställd inom Individ- och familjeomsorgen. 3.3.1.2 Personal inom verksamheter som Social- och äldrenämnden finansierar ska ha en adekvat utbildning. Målet kan ej bedömas Nyckeltal Mål T1 Andel chefer som uppfyller utbildningkraven i förfråg- 90% 90% ÅR Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 18(30)

Nyckeltal ningsunderlag och överenskommelser Mål T1 Handlingsplan Satsa på kompetensutveckling Möjlighet till kompetensutveckling bidrar till att göra yrken inom äldreomsorgen mer attraktiva. Fortsatta dialoger med utförare för att hitta fortsatta möjligheter till kompetensutveckling. Under första kvartalet har en stor del av våra dialoger med utförare fokuserat på implementering av verksamhetssystemet Pulsen combine. När systemet är stabiliserat kommer vi att använda våra utförarmöten till att diskutera olika teman i syfte av att våra utförare kan lära av varandra. 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning I tertial 1 visar Äldre- och omsorgskontoret/enheten ett överskott och prognos för är budget i balans. Hemtjänst och personlig assistans visar dock på volymer som är högre än budget. Antalet hemtjänsttimmar förväntas sjunka något i och med att det nya vård- och omsorgsboendet Brobacken står klart. Åtgärder för att hemtjänsttimmarna inte ska öka mer än prognos är: Fortsatt utveckling och implementering av IBS, ny modell för biståndsbedömning Säkerställa och utveckla arbetsmetoder för vårdplanering Säkerställa och utveckla arbetsmetoder för att säkerställa en effektiv handläggning vid beviljande av särkskilt boende. Antalet personer som beviljas personlig assistans ökar, vilket medför ökade volymer. Biståndsbedömningen fortsätter att vara restriktiv. 3.4.1 Ekonomiskt resultat 3.4.1.1 Nämndens ekonomi ska vara i balans. Målet kan ej bedömas I uppföljning per den 30 april visar Äldre- och omsorgskontoret/enheten ett positivt resultat. I och med att nya vård- och omsorgsboendet tas i drift i augusti/september kommer kostnaderna att öka och överskottet minska. För utvecklade kommentarer se avsnittet. Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 19(30)

Nyckeltal Mål T1 avvikelse av omslutning, i procent -4 0 2 0 Handlingsplan Uppföljning av volymer månadsvis Säkerställa rutiner och processer för volymuppföljning. Volymer inom externa och interna köp av övriga verksamheter följs upp månadsvis. Arbeta med nya ersättningsmodeller och biståndsbedömningsmodeller för att säkerställa att resurserna används effektivt. Under första kvartalet har stora resurser lagts ner på att ta fram en kvalitetssäkrad statistik för beviljade och utförda hemtjänstimmar. Arbetet har gett resutat och prognosen för hemtjänsttimmar i tertial 1 baseras på det faktiska utfallet i mars. Nya former och metoder att skapa och följa nämndens tjänsteområdens och dess utveckling Uppdatera och identifiera nya former som kan användas som prognosverktyg Utifrån nuvarande prisnivåer och önskade prisnivåer kartlägga och lägga grund för planering för alternativ till externa insatser Inför ändrades ersättningsmodellen för daglig verksamhet enligt LSS. Modelllen bygger på nivåbedömningar men gär även skillnad på heltid och deltid. Inför 2016 kommer även dagverksamhet för äldre få en ny ersättningsmodell, vilket innebär att istället för en anslagsliknande modell kommer verksamheten ersättas för raporterad närvaro. 3.4.1.2 räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut Budget januariapril Avvik. INTÄKTER (+) Intern kommunersättning 644,3 699,9 233,3 699,9 0,0 Intern täckningsbidrag Försäljning och avgifter 20,8 22,1 5,8 20,5-1,6 Hyror och arrenden 14,7 15,6 5,6 16,2 0,6 Bidrag 22,8 21,2 6,2 20,4-0,8 Försäljn verksamhet / entreprenad Summa intäkter 702,6 758,8 250,9 757,0-1,8 KOSTNADER (-) Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 20(30)

Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut Budget januariapril Avvik. Buffert 0-2,7 0 0 2,7 Bidrag -27,5-26,6-8,8-26,8-0,2 Entreprenad / köp av verksamhet Övrigt material och tjänster -626,5-642,7-211,5-644,7-2,0-25,2-25,9-8,3-24,5 1,4 Personalkostnader -19,7-22,6-6,7-22,6 0,0 Lokal- och markhyror -31,8-37,2-10,6-37,2 0,0 Övriga fastighetskostnader -0,1-0,5-0,2-0,5 0,0 Avskrivningar -0,6-0,6 0,0-0,6 0,0 Intern ränta 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 Intern täckningsbidrag Intern kommunersättning Summa kostnader -731,4-758,8-246,2-757,0 1,8 Finansiering -28,8 0,0 4,7 0,0 0,0 till resultaträkningen räkningen visar att intäkterna beräknas bli något lägre än de budgeterade vilket beror på lägre underlag för fakturering. Kapitaltjänstkostnaden om 1,6 mkr budgeterades under övrigt material och tjänster vilket innebär ett överskott i resultaträkningen om 1,4 mkr. Övriga kommentarer finns redovisade under verksamhetsuppföljningen. 3.4.1.3 per verksamhet Budget Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. ers. Fsg av verksam. Övr. int. Summ a Övr. kostn. Summ a Köp av verksam. Nämnd, ledning samt biståndsbedömning 35,6 35,6-0,2-35,4-35,6 0,0 Buffert 2,7 2,7-2,7-2,7 0,0 IFO (kommunersättning=fast 157,2 157,2-157,2-157,2 0,0 Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 21(30)

ersättning) Omsorg om funktionsnedsatta Intäkter Kostnader 274,7 15,5 290,2-247,7-42,5-290,2 0,0 Äldreomsorg 229,7 43,4 273,1-237,6-35,5-273,1 0,0 Summa verksamheter Delår 1 Verksamhet Nämnd, ledning samt biståndsbedömning 699,9 58,9 758,8-645,4-113,4-758,8 0,0 Kom. Ers. Intäkter Fsg av verksam. Övriga int. Summ a Kostnader Köp av verksam. Övriga kost. Summ a 11,9 0,2 12,1-0,1-12,0-12,1 0,0 Buffert 0,9 0,9 0,9 IFO (kommunersättning=fast ersättning) Omsorg om funktionsnedsatta 52,4 52,4-52,4-52,4 0,0 91,5 5,3 96,8-80,0-13,7-93,7 3,1 Äldreomsorg 76,6 12,1 88,7-79,0-9,0-88,0 0,7 Summa Verksamheter 233,3 17,6 250,9-211,5-34,7-246,2 4,7 Social- och äldrenämndens omsorg om äldre och funktionsnedsattas enher/kontor visar efter april ett överskott mot budget med 4,7 mkr vilket motsvarar 2% av omslutningen. Under kommer ett överskott att ackumuleras fram till september då det nya omsorgsboendet för äldre öppnar och belastar nämnden med kostnader i form av lokalhyra och kostnader för köp av verksamhet. Individ- och familjeomsorgens resultat efter april är ett överskott mot budget med 2,4 mkr som redovisas i särskild skrivelse. Det sammanlagda resultatet efter april inom Social- och omvårdnadsnämndens verksamhetsområde är ett överskott mot budget på 7,1 mkr. Nämnd, ledning samt biståndsbedömning (0,0 mkr) Visar ett litet överskott på 35 tkr. Att överskottet inte är större beror på kostnader för inhyrd personal. Buffert (+0,9 mkr) Planerad buffert om +0,9 mkr per sista april finns kvar för oförutsedda kostnadsökningar. IFO (+/- 0 mkr) Kommunersättningen är densamma som den fasta ersättningen för IFO- Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 22(30)

verksamhet. Omsorg om funktionsnedsatta (+3,1 mkr) Nettoresultatet för verksamheter inom omsorg- och funktionsnedsatta visar en positiv avvikesle mot budget med +3,1 mkr per sista april. Avvikelsen förklaras av följande: + 1,4 mkr boende enligt LSS vilket beror på färre årsplatser än budget. Att inte överskottet blir större beror på tilläggsfakturor om drygt 0,5 mkr som belastar resultatet men som ska bestridas. + 1,4 mkr avser psykiatriboende samt boende enligt SoL. Överskottet beror på färre placeringar men till en högre snittkostnad än budgeterad samt svårigheter att att hitta lämpliga psykiatriboenden. + 0,4 mkr avser överskott inom daglig verksamhet enligt LSS. Trots fler deltagare än budget beror överskottet på att en ny ersättningsmodell tilllämpas från som tar hänsyn till hel/halvtid. - 1,3 mkr aver personlig assistans, ledsagning mm pga fler kunder samt fler utförda timmar som delvis hänger samman med att försäkringskassan blivit mer restriktiv i sin bedömning för ersättning enligt SFB( tidigare LASS). + 0,6 mkr avser övriga verksamheter inom LSS och SoL. + 0,5 mkr avser lokalhyror + 0,1 mkr avser högre intäkter än budgeterat. Äldreomsorg Nettoresultatet för verksamheter inom äldreomsorgen visar en positiv avvikelse mot budget med +0,7 mkr per sista april. Avvikelsen förklaras av följande: + 3,5 mkr avser lägre kostnader för permanenta platser vilket beror på färre verkställda beslut. Kostnaden kommer dock att öka när tillgången till platser blir större när Brobacken öppnar i höst. - 0,2 mkr avser kostnaden för korttidsvistelse för äldre vilket beror på fler vårddygn än budgeterat. Den största orsaken till fler vårddygn är bristen på permanenta platser. - 3,1 mkr avser kostnaden för utförd hemtjänst. Det är fortfarande svårt att avgöra rimligheten i utfallet eftersom det är svårt att ta ut kvalitetssäkrad statistik från verksamhetssystemet. En mer kvalitetssäkrad statistik har dock tagits ut efter att bokföringen har stängts för perioden vilket tyder på att utfallet är rimligt. + 2,5 mkr avser lokalhyror och överskottet beror på att lokalkostnaden för Brobacken inte uppstår förrän i höst när Brobacken öppnas. + 0,2 mkr avser övriga kostnader inom äldreomsorgen - 2,2 mkr avser lägre intäkter än budget, vilket till stor del beror färre kunder inom särskilda boenden samt lägre momsåtersökning än budgeterat. Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. Ers. Summ a Köp av Summ a Fsg av verk- Övriga Övriga Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 23(30)

Nämnd, ledning samt biståndsbedömning Intäkter sam. int. verksam. Kostnader kost. 35,6 0,3 35,9-0,2-35,7-35,9 0,0 Buffert 2,7 2,7 2,7 IFO (kummunersättning=fast ersättning) Omsorg om funktionsnedsatta 157,2 157,2-157,2-157,2 0,0 274,7 15,9 290,6-244,6-42,5-287,1 3,5 Äldreomsorg 229,7 40,9 270,6-242,7-34,1-276,8-6,2 Summa Verksamheter 699,9 57,1 757,0-644,7-112,3-757,0 0,0 Det prognostiserade resultatet för äldre- och omsorg om funktionsnedsattas enheter/kontor är en budget i balans. Individ- och familjeomsorgens prognos efter april är ett överskott om 2,7 mkr som redovisas i särskild skrivelse. Den sammanlagda prognos efter april inom Social och omvårdnadsnämndens verksamheter är ett överskott om 2,7 mkr mot budget. Nämnd, ledning samt biståndsbedömning (+/-0) Ingen avvikelse mot budget Buffert (+2,7 mkr) Planerad buffert om 2,7 mkr finns för finansiering av verksamheter som går med underskott. Omsorg om funktionsnedsatta (+3,5 mkr) Det prognostiserade överskottet beror på följande: + 4,0 mkr boende enligt LSS vilket beror på 2 platser färre än budgeterat samt till en lägre kostnad per plats. + 0,9 mkr daglig verksamhet enligt LSS. Avvikelsen beror på en lägre kostnad per plats än den budgeterade kostnaden. Antalet årsplatser prognostiseras att överskrida budget men snittpriset är lägre per plats pga ny ersättningsmodel. + 1,3 mkr inom boende psykiatri vilket beror på 6 färre platser än budget. Snittpriset per plats beräknas dock bli högre än det budgeterade. en är en förbättring än den tidigare prognosen pga ett lägre snittpris. - 2,9 mkr avser personlig assistans enligt LSS. en bygger på nu kända ärenden. årsprognosen innebär en försämring mot den tidigare prognosen vilket beror på beslutade ärenden som ger en högre årskostnad. - 1,5 mkr avser ledsagning mm vilket huvudsakligen beror på fler ärenden inom personlig assistans enligt SoL. en är sämre mot den tidigare lagda prognosen beroende på fler beslutade timmar. - 1,0 mkr avser boendestöd samt dagverksamhet inom psykiatrin. Avvikelsen beror på fler ärenden inom boendestöd. Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 24(30)

+ 1,5 mkr avser korttidsvistelse LSS vilket beror på färre beslut. - 0,2 mkr avser volymer enligt SFB. + 0,4 mkr avser högre intäkter än budget + 1,0 mkr är kommande åtgärder inom psykiatrin som ska ge besparingseffekter under hösten. Äldreomsorg (- 6,2 mkr) Den prognostiserade avvikelsen beror på följande: + 4,0 mkr avser särskilda boende för äldre vilket beror på att volymen är lägre än budget vilket medför ett överskott trots att snittpriset är högre än det budgeterade snittpriset. - 8,9 mkr avser kostnaden för utförd tid inom hemtjänsten. Bättre statistik har nu tagits fram från verksamhetssytemet vilket ger en mer kvalitetssäkrad prognos än den tidigare. en har endast försämrats mot den tidigare prognosen med en -0,1 mkr. en bygger på antagande att 218 000 hemtjänsttimmar kommer att utföras under. - 2,5 mkr avser lägre intäkter än budgeterat vilket beror på färre kunder med beslut inom äldreomsorgen. + 1,2 mkr avser lägre kapitaltjänstkostnader för Brobacken än den budgeterade kostnaden på totalt 1,6 mkr. Följande risker kan urskiljas i prognosen: Uppgifter om antalet utförda timmar inom hemtjänsten tom april finns ännu inte att tillgå. Osäkerhet kring vilka personer som kommer att flytta in på Brobacken. Det kan vara personer med många hemtjänsttimmar, personer som inte har hemtjänst men är i stort behov av omvårdnad samt personer från korttidsplatser som väntar på en permanent plats. Det är svårt att göra en bedömning om inflödet av insatser inom omsorg om funktionsnedsatta. Svårighet att göra en uppskattning av intäkterna på årsbasis eftersom kundfaktureringen ännu inte fullt ut är kvalitetssäkrad i verksamhetssystemet. 3.4.1.4 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått Hemtjänst, kostnad för lamutryckningar samt larminstallation Hemtjänst, antal utförda tmmar Korttidsplatser äldre antal årsplatser i snitt Bokslut Budget Delår 1 6 048 tkr 2 016 tkr 6 048 tkr 191 000 72 830 * 218 000 Avvikelse 0 27 000 41 29 31 29 0 Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 25(30)

Verksamhetsmått under året Bokslut Budget Delår 1 Avvikelse Kostnad per årsplats 646 tkr 694 tkr 681 tkr 694 tkr 0 Särskilt boende äldre, antal årsplatser 206 224 202 216-8 Kostnad per årsplats 640 tkr 646 tkr 675 tkr 653 tkr 7 Boende LSS och SoL,antal årsplatser 188 201 188 192-9 - varav LSS-boende 131 137 132 135-2 Kostnad per årsplats 827 tkr 897 tkr 910 tkr 886 tkr -11 - varav LSS-personer med SoL-boende 10 9 8 8 Kostnad per årsplats 1 116 tkr 1 169 tkr 1 207 tkr 1 207 tkr 38 - varav psykiatriboende 47 55 48 49-6 Kostnad per årsplats 583 tkr 542 tkr 560 tkr 581 tkr 39 Daglig verksamhet enligt LSS 147 166 167 168 Kostnad per årsplats 232 tkr 259 tkr 250 tkr 250 tkr -9 Personlig ass. enligt LSS, antal timmar SFB, ersättning till FK, antal personer 56 150 37 000 15 140 47 560 71 72 74 73-1 2 10 560 1 till volymer, statistik och kostnadsnyckeltal *Uppskattat antal timmar tom april. 3.4.1.5 Investeringsuppföljning Nämnden förslås fatta beslut den 20 maj om en investeringsanmälan om 7 mkr avseende inventarier för nya vård- och omsorgsboendet Brobacken. 3.4.1.6 Känslighetsanalys De största riskerna inom äldreosorg samt omsorg om funktionsnedsatta är vo- Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 26(30)

lymökningar. Ett bistånd om hemtjänst till en kund med stort omvårdnadsbehov på 120 timmar per månad genererar en årskostnad på drygt 475 tkr per år. Ytterligare en årsplats inom korttidsboende äldre ger en kostnadsökning på ca 800 tkr. Ytterligare en plats särskilt boende för äldre i extern regi motsvarar en kostnad på ca 850 tkr. En årsplats inom boende enligt LSS ger ett kostnadspåslag med ca 1,1 mkr. Varje ytterligare årsplats inom HVB psykiatri kostar ca 650 tkr. Ytterligare en kund med personlig assistans 20 timmar per vecka ger en kostnad på drygt 275 tkr per år. 1 procents prishöjning av den totala kostnaden för köp av verksamhet inom äldre- och funktionsnedsatta innebär en kostnadsökning mot budget med 4,9 mkr. 1 procents lönepåslag innebär en merkostnad på 227 tkr per år 3.4.2 Effektivitet 3.4.2.1 Nämndens verksamheter ska utföras med hög effektivitet Målet kan ej bedömas et, som baseras på uppgifter från räkenskapssammandrag, presenteras tidigast halvårsskiftet. Nyckeltal Vad kostar verksamheten särkskilt boende, ranking i länet Vad kostar verksamheten hemtjänst, ranking i länet 19 20 Mål T1 11 10 10 ÅR ÅR Handlingsplan Sänkta kostnader inom säbo I samband med att valfrihet inom särskilt boende införs kommer kostnaderna att sjunka. Full effekt ser vi först 2018 då alla nuvarande avtal gått över till LOV. Under hösten fattades Social- och äldrenämnden beslut om förfrågningsunderlag för LOV Säbo. Brobacken kommer att drivas med ersättningar och kvalitetskrav som motsvarar förut- Social- och äldrenämnden, Delårsrapport 1 27(30)