INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 41 Läsning som förutsättning för tidningsläsning Ulrika Andersson 2003 1
Läsning som förutsättning för tidningsläsning De senaste tjugo åren har morgontidningsläsare ägnat sin tidning ca ½ timme en genomsnittlig dag, samtidigt som tidningarna innehållsligt blivit mer omfångsrika. En genomsnittlig läsare läser ca 15-25 % av innehållet i en morgontidning. En del av detta material kan antas läsas noggrant, annat ögnas igenom. Vilka är då förutsättningarna för att alls kunna läsa en dagstidning? En del individer skummar rubriker, tittar på bilder och läser bildtexter, medan andra läser artiklar från början till slut. Beror skillnaderna i läsningen på ålder, sysselsättning och utbildningsnivå, eller beror den på läsförmåga? Följade PM syftar till att redogöra för de resultat som framkommit vid olika undersökningar av svenska folkets läsförståelse, samt diskutera dessa resultat i relation till befolkningens läsvanor i fråga om böcker, fack-/veckopress samt dagspress. Vuxnas läsförmåga 1 Under åren 1994-1996 genomfördes på uppdrag av OECD och Statistics Canada en internationell jämförande studie av vuxnas läs-, skriv- och räkneförmåga i tolv länder 2. Då dagens kunskapssamhälle ställer höga krav på möjligheten att förstå och använda tryckt och skriven information syftade undersökningen till att ta reda på hur befolkningen behärskar denna förmåga. Den svenska studien av International Adult Literacy Survey (IALS) omfattade tester av och intervjuer med 3000 svenskar i åldern 16-65 år. Rapporten The foundation for lifelong learning belyser relationen mellan läsförmåga, utbildningsnivå, arbetskraftsstatus och kompetensutveckling i arbetslivet utifrån de svenska resultaten. Som utgångspunkt för undersökningen ligger det engelska begreppet literacy. I IALS har begreppet fått innebörden att läsa och förstå olika slag av texter, från de enklaste till de mycket komplicerade, samt att kunna göra matematiska beräkningar utifrån problemställningar hämtade ur vardagliga situationer. Undersökningen spänner därmed över ett betydligt vidare fält än bara grundläggande läsförmåga. Resultaten pekar på att många vuxna inte har de tillräckliga kunskaper som är önskade av samhället. De som framför allt ligger i riskzonen är invandrare, lågutbildade och äldre. I studien har tre olika skalor använts för att testa deltagarnas läsförståelse: förmåga att läsa löpande text (prose literacy skills), förmåga att läsa och förstå dokument (document literacy skills) samt förmåga att läsa och förstå matematiska problemställningar (quantitative literacy skills). Dessa tre skalor har i sin tur delats in i fem olika svårighetsnivåer. En övergripande tabell som visar de svenska deltagarnas resultat återfinns i slutet av detta PM. Provet med löpande text testar förmågan att läsa texter baserade på artiklar från dags- eller veckopress, broschyrer och liknande, med variationer i längd, innehåll och utseende. Invandrare är fyra gånger överrepresenterade jämfört med totalbefolkningen när det gäller de individer som enbart klarade nivå ett. Likaså är förekomsten av personer med enbart grundskoleutbildning tre gånger så stor som i totalbefolkningen. Resultatet för dokumentförståelsen ser ut på ungefär samma sätt när det gäller första nivån. Drygt var 1 Avsnittet bygger på texten The foundation for lifelong learning. A comparative international study of adult skills in understanding and using printed and written information, Skolverkets rapport nr 188, där inte annat anges 2 USA, Kanada, Nya Zeeland, Tyskland, Österrike, Belgien, Storbritannien, Irland, Polen, Schweiz, Nederländerna samt Sverige 2
femte svensk klarade uppgifter på andra men inte tredje nivån i de båda proven. Också denna grupp domineras av invandrare och Dock ser resultatet något annorlunda ut för det matematiska läsförståelseprovet. Denna del kräver att läsaren lokaliserar kvantitativ information som är relevant för det matematiska problemet samt använder rätt typ av beräkning. Ibland måste läsaren också kombinerar olika matematiska beräkningar i ett antal steg för att nå rätt svar. Liksom i övriga test domineras första nivån av invandrare, äldre och Dock kan man märka en viss förändring på andra nivån, där de kvantitativa kunskaperna skiljer sig mer mellan låg- och högutbildade än mellan invandrare och svenskfödda. I övrigt är resultatet i de olika proven likartade - nivå tre består främst av lågutbildade, medan personer med högre utbildning är överrepresenterade på fjärde och femte nivån. Det finns alltså tydliga gemensamma riktningar för de tre kategorierna, med undantag för andra nivån i den matematiska skalan. Sverige uppvisade det bästa resultatet bland de tolv deltagande länderna. Var tredje svensk klarar uppgifter på fjärde och femte nivån i samtliga prov, vilket innebär att de kritiskt kan undersöka svåra och främmande texter, dra slutsatser samt lösa komplexa problem. Fyra av fem klarar att genomföra uppgifter på tredje nivån när det gäller löpande text, vilket betyder att de förmår läsa och använda större delen av de texter de till vardags tar del av. Resultatet i övriga prov pekar åt ungefär samma håll. Slutsatsen är att 75 procent av de svenska deltagarna klarar sina dagliga behov av läsning, skrivande och matematisk problemlösning. Trots dessa uppmuntrande resultat kvarstår faktum att var fjärde svensk deltagare enbart förmår utföra uppgifter på de två lägsta nivåerna när det gäller att förstå en löpande text - de klarar sålunda inte att läsa främmande texter, såvida de inte har en lätt struktur och ett enkelt budskap. De kan inte heller sätta sig in i ett dokument som de inte regelbundet är vana vid att läsa, eller göra beräkningar som saknar tydliga vägvisare om vilken metod och vilka siffror som bör användas. Konsekvensen blir att deras förmåga att använda skrivet material för att snabbt anpassa sig till förändrade villkor på arbetsplatsen, liksom i sin roll som konsument eller familjeförsörjare, är låg. Oftast behöver de ta hjälp av någon med större kunskaper för att kunna fylla i ett visst dokument eller göra en särskild beräkning. Hur ser då dessa personer på sina kunskaper? Nära 80 procent av de som enbart klarar första nivån i de tre testerna är inte medvetna om sina svårigheter. De anser tvärtom att deras läsoch skrivförmåga är bra eller till och med utmärkt. För dessa individer är betydelsen av termen läsförståelse liktydig med förmåga att läsa. Eftersom de uppenbarligen kan läsa, anser de sig därför inte heller ha något läsförståelseproblem. En annan möjlig förklaring till den skeva relationen mellan presterad och självskattad läsförmåga, är att man väljer att inte läsa komplicerade texter och därför inte heller upptäcker sina tillkortakommanden. IALS-studien visar att de lönearbetande svenskarna har bättre läsförmåga än de arbetslösa. Det finns också en koppling mellan invandrares arbetslöshet och deras läs-, skrivoch räkneförmåga i det svenska språket 3. Den invandrade befolkningens arbetslöshet är tre gånger så hög som den svenskfödda befolkningens. Skillnaderna i resultat mellan invandrare och svenskfödda är större i Sverige än i de flesta andra länder, vilket främst beror på att kraven på läsförståelse är högre Sverige. Knappt 40 procent av invandrarna klarade uppgifter på tredje nivån i testet med löpande text, jämfört med 75 procent av de svenskfödda. Förmågan att läsa svenska hänger framför allt samman med hur många år man vistats i landet samt vid vilken tidpunkt i livet man invandrat. De individer som kom till Sverige i tonåren lyckades minst bra bland dem som invandrat före 26 års ålder. 20 procent av de 3 Med invandrare avses i studien personer som är födda utomlands men nu bosatta i Sverige. 3
yngsta invandrarna (16-20 år) klarade endast mycket grundläggande läs- och skrivuppgifter jämfört med 1 procent i samma åldersgrupp bland svenskfödda. En stor del av invandrarna läser enbart tidningar och böcker på sitt modersmål trots att de kan ha bott en lång tid i Sverige, vilket innebär att de definitivt kan läsa, dock inte nödvändigtvis på svenska. Var tredje invandrare klarar bara första nivån i testet med löpande text. En av tre är därmed effektivt utestängd från det mesta av den skrivna informationen som samhället förväntar sig att dess invånare, föräldrar och anställda ska kunna förstå. Det bör dock påpekas att inte alla invandrare läser och skriver dåligt på svenska. Men trots att en del personer uppvisar en mycket god läs- och skrivförmåga i svenska språket och presterar bättre än majoriteten av de svenskfödda, är en plats på arbetsmarknaden mer svåråtkomlig för dessa människor än för en svenskfödd person. Arbetslösheten för invandrare med mycket goda kunskaper i svenska språket är dubbelt så stor som för befolkningen som helhet. 1998 gjordes ytterligare en undersökning inom ramen för IALS: Invandrares läs-, skrivoch räkneförmåga 4. Rapporten visar att två av tre av dem som fått sämst resultat i lästestet anser sig ha tillräckliga kunskaper i svenska. 40 procent av deltagarna i Svenska för invandrare (SFI) klarar normala vardagskrav utan problem, som att läsa dagstidningar och förstå myndighetsinformation. 20 procent klarar endast mycket enkla vardagstexter och 40 procent har inte nått tillräckliga kunskaper för att ens klara enkel vardagssvenska. Kvinnor med invandrarbakgrund är bättre på att läsa och skriva svenska än män med samma bakgrund. Anledningen tros vara att kvinnor deltar i fler utbildningar som följd av att de förvärvsarbetar i lägre grad än männen. En annan förklaring kan vara att kvinnor oftare praktiserar språket i kontakter med barnomsorg och skola. Personer som kommit till Sverige mellan 13-18 års ålder lyckas som redan nämnts sämre i läsning och skrivning än de som invandrat som yngre eller äldre. De fullföljer också gymnasial utbildning i mindre utsträckning än de som kom till Sverige före tonåren eller de som kom hit när de var 19-25 år. 5 När det gäller den yngre befolkningens läsförståelse visar resultaten från OECD:s PISAundersökning att svenska femtonåringar presterar över OECD:s genomsnitt. Sverige tillhör de sex länder (av 32 deltagande) som har ett relativt litet avstånd mellan de bäst och de sämst presterande. Analyser visar att den sociala bakgrunden i lägre grad påverkar svenska elevers resultat jämfört med övriga länder. Bland svenska femtonåringar råder ett starkt samband mellan läsintresse/läsengagemang och läsförmåga. Dock uppger en tredjedel att de aldrig läser för nöjes skull. 6 Det svenska folket använder dagligen det skrivna språket i form av kommunikation mer än övriga deltagande länder, både privat och i arbetslivet. Personer som inte förmår prestera de enklaste uppgifterna på nivå 3, motsvarande grundskolekrav, kommer att få det mycket svårt att bl.a. klara sig i kampen om säkra och attraktiva jobb. Bland den yngre delen (16-25 år) av de svenska deltagarna i IALS-studien visar resultaten att 98 procent läser dagstidningar åtminstone en gång per vecka (varav 82 procent dagligen), 78 procent läser veckomagasin åtminstone en gång per vecka, hälften läser böcker minst en 4 Den svenska delen bygger på intervjuer och lästest med 546 invandrare. 5 Pressmeddelande 1999-12-08, Undervisning för invandrare granskad: Fyra av tio lär sig inte läsa och skriva svenska ; International Adult Literacy Survey. Invandrares läs, skriv- och räkneförmåga på svenska. Rapport till Skolverket och Kunskapslyftskommittéen, 25 februari 2000. Linköpings universitet, Läspedagogiska Institutet EMIR, Mats Myrberg, Anna- Lena E-Gustavsson, Åsa Ericsson 6 Skolverket - Pressmeddelande 2001-12-04: Internationell jämförelse visar: Svenska elever är duktiga! ; PISA-2000. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverkets rapport nr 209. Stockholm; PISA-2000, Programme for International Student Assessment. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Resultaten i koncentrat. Stockholm 2001 4
gång i veckan, 42 procent läser texter på främmande språk, 26 procent använder datorer för ordbehandling och 22 procent går till biblioteket åtminstone en gång per vecka. 7 Hur ska man då komma tillrätta med de 25 procent som i IALS-studien inte uppnår kunskaper motsvarande grundskolenivå när det gäller läsförståelse? Och hur bibehåller och vidareutvecklar man sin läsförmåga? Är detta något som enbart grundläggs under skoltiden, eller finns det möjlighet att förbättra sina resultat i det vuxna livet? Skolan anses utgöra en viktig grund för utvecklingen av befolkningens läsförmåga enligt de personer som genomfört den svenska studien. Men läsförmågan tenderar att brytas ned om den inte underhålls varje dag i det vuxna livet. Således är daglig läsning och skrivande på arbetsplatsen eller i studierna av stor betydelse. I grund- och gymnasieskolan får de svagpresterande hjälp att upprätthålla en fungerande läsförmåga. Men redan i åldrarna 19-25 ökar skillnaderna mellan de bäst och de sämst presterande kraftigt. Den svagaste gruppens förmåga försämras, medan den starkaste gruppens förbättras. Har då alla människor möjlighet att få denna för läsförståelsen så viktiga träning inom ramen för sitt arbete? Det finns i Sverige ett stort antal yrken som erbjuder få eller ibland inga träningsmöjligheter. Det är också inom dessa yrken som en stor grupp av människor med lässvårigheter återfinns. Flera av dessa har så dålig läsförmåga att de skulle ha stora svårigheter att klara en omställning till nya arbetsuppgifter eller vidareutbildning i sitt jobb. Det finns även ett samband som tyder på att yrken där läsproblem är vanliga är hårdare drabbade av arbetslöshet. Svenskarnas läsvanor Vad och i hur stor utsträckning läser egentligen svenskarna? Finns det skillnader beroende på ålder och utbildningsnivå? Genom Mediebarometern görs varje år en mätning av svenska folkets medieanvändning med syfte att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Andelen bokläsare har ökat från 34 till 39 procent de senaste tolv åren, andelen läsare av morgon-, kvälls- och fack-/specialtidningar är relativt konstant medan det tryckta medium som framför allt har ökat är vecko- och månadstidningar (från 20 till 29 procent). Användningstiden för samtliga nämnda medier har i sin tur legat på ungefär samma nivå under hela perioden. 7 Skolverket, The foundation for lifelong learning. A comparative international study of adult skills in understanding and using printed and written information, rapport nr 188; Pressmeddelande 1997-02-17: Ny rapport om svenskarnas läsförmåga: Vuxna med läsproblem riskerar att slås ut på arbetsmarknaden 5
Figur 1: Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 1990-2002 (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Morgontidning Kvällstidning Vecko-/månadstidning Special-/facktidning Bok Kommentar: Frågan om bokläsning ändrades 1994, därav den stora ökningen av andelen läsare från år 1993 till 1994. Figur 2: Användningstid för olika massmedier en genomsnittlig dag 1991-2002 för den del av befolkningen 9-79 år som uppgett att de använder sig av följande medier (minuter) 30 25 20 15 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Morgontidning Kvällstidning Vecko-/månadstidning Special-/facktidning Bok Andelen läsare av morgontidning har varit relativt konstant under de senaste tolv åren, liksom det antal minuter man i genomsnitt ägnar sin morgontidning. För kvällspressen gäller i sin tur att andelen läsare har minskat något, likaså lästiden. När det gäller bokläsning är det främst den del av befolkningen mellan 9-24 år som har minskat sin läsning de senaste tio åren. Även övriga åldersgrupper, med undantag av 6
personer över 65 år, har minskat sitt bokläsande, något som gäller oavsett utbildningsnivå. Dock är minskningen inte är lika stor bland Hur många minuter lägger då varje person dagligen på bokläsning och hur har denna siffra förändrats mellan 1990 och 2002? Totalt sett är antalet minuter relativt oförändrade under tidsperioden. Den grupp som framför allt har minskat sin läsning är lågutbildade 8 - Andelen bokläsare har alltså ökat under perioden medan det totala antalet läsminuter per dag ligger relativt konstant. Det tycks följaktligen som om ett ökat antal människor ägnar färre minuter åt bokläsning år 2002 jämfört med 1990. Vilka av dessa individer som har en mindre utvecklad läsförmåga kan givetvis inte utläsas ur undersökningen. Kanske tillhör en del av dem den andel som inte läser böcker. Kanske bör man ha resultaten av den självskattade läsförmågan i IALS-studien i bakhuvudet då man granskar Mediebarometern. En del testpersoner hade i den föregående undersökningen en skev uppfattning om den egna läsförmågan - kanske kan det vara så att vissa deltagare i Mediebarometern har svårt att uppskatta det antal minuter man i snitt lägger på bokläsning. Kanske vill man rentav inte erkänna att man inte läser så mycket som man tycker att man borde. Läsförståelse kopplat till tidningsläsning Den svenska dagspressens samlade upplaga från år 2002 visar att den neråtgående trenden inom branschen ingalunda är bruten. Mången tidningsmakare har nog legat vaken både en och tre nätter och grubblat över anledningen till varför det svenska folket under ytterligare ett år har minskat sin dagstidningskonsumtion. Svaret på frågan beror förmodligen inte på en utan snarare på en rad olika samverkande faktorer. En av dessa skulle kunna vara de resultat som framkommit i den svenska delen av IALS-studien. Som redan konstaterats uppnår tre av fyra svenskar en nivå av god eller mycket god läsförståelse, vilket betyder att de kan tillgodogöra sig det mesta skrivna materialet de stöter på i vardagslivet. Dessa individer kan tänkas ta till sig det mesta materialet som presenteras i en dagstidning. Likaså kan större delen av dem kritiskt granska och dra egna slutsatser kring olika artiklar. Samtidigt visar resultaten att en av fyra har svårt att tillgodogöra sig vanliga nyhetsartiklar där de inte är välbekanta med innehållet. Genom att undvika lågfrekventa ord liksom abstrakta begrepp som kräver flera tolkningssteg för att förstå vad som åsyftas, kan dock dessa personer få möjlighet att förstå även ganska komplicerade texter. Minst lika viktigt är konkreta rubriker, bilder och bildtexter, samt en omsorgsfull redigering. 9 Personer som anser sig läsa bra, trots att de presterar under vad som anses vara grundskolenivå, läser endast sånt de är välbekanta med, såsom resultatet från en fotbollsmatch eller hur det gick i melodifestivalen. En av fyra kan inte skilja mellan galna kosjukan och mul- och klövsjukan efter att ha läst artiklar om dem. Därmed kan de inte heller skapa sig en egen uppfattning om det som sker i omvärlden. En allt större del av den svenska befolkningen består av personer med utländsk bakgrund. Resultatet från IALSstudien visar att var femte invandrare som kommit till Sverige i tonåren har mycket svårt att läsa löpande texter. De klarar enbart att läsa korta, välstrukturerade meddelanden om sådant de känner väl till. 10 För dessa ungdomar liksom för övriga delar av de 25 procent som har en dåligt utvecklad läsförmåga är enkla, välstrukturerade texter med lätta rubriker och bildtexter ett måste för att kunna förstå en tidningsartikel. Samtidigt har tre av fyra svenskar en god läsförmåga. En av tre befinner sig dessutom på en mycket avancerad nivå i sin läsförståelse. 8 Mediebarometer 2001, Nordicom Sverige, Göteborgs Universitet, nr 1 2002 9 Mats Myrberg, Ny undersökning av vuxnas läsförmåga i Sverige ; Invandrares förmåga att läsa och skriva på svenska en orättvisbetraktelse eller en betraktelse över orättvisor 10 Lena Köster-Bergman, Sverige läser bäst i världen men, publicerat för Språka loss, 2001 7
Kan man ena alla dessa kategorier av läsare inom ramen för en enda dagstidning? Det är onekligen ett intressant problem. En inte obetydlig andel av befolkningen är i behov av ett barn- eller ungdomsspråk för att tillfullo förstå en tidningstext, medan en lika stor andel fordrar ett mer avancerat språk för att stimuleras i sin läsning. Hur skulle den senare delen reagera om deras dagstidning plötslig bestod av något som i deras ögon liknar barnspråk? En intressant fråga är hur många av de individer med svåra läsförståelseproblem som egentligen återfinns i den del av befolkningen som inte läser eller prenumererar på någon morgontidning? Kanske är det ingen stor andel, med tanke på hur få som upplever sig ha ett läsförståelseproblem. Skulle en s.k. nischtidning riktad till en viss kategori läsare utifrån deras läsförståelse, med fokusering på nyheter som denna grupp kan tänkas vara intresserad av vara en lösning? Frågan är om dessa individer skulle ta till sig en sådan tidning, med tanke på att de inte själva anser sig ha en ofullständig läsförmåga. Det ligger onekligen ett stort ansvar på utbildningsväsendet att skapa möjligheter för alla barn och ungdomar att utveckla en god förmåga att läsa och ta till sig innehållet i en text. Samtidigt visar forskningen att läsförståelsen måste underhållas även i det vuxna livet för att inte försämras. För att skapa trogna läsare och för att bibehålla eller snarare öka befolkningens läsförståelse och dagspressläsning, kanske en satsning på att synas och framför allt läsas på såväl skolor som arbetsplatser skulle vara ett alternativ för att på sikt bryta dagspressens neråtgående upplagetrend? 8
Förmåga att läsa och förstå löpande text Förmåga att läsa och förstå dokument Matematisk läsförmåga Nivå 1 8 % Nivå 2 20 % Lokalisera enkla formuleringar i texten. Invandrare, äldre och 6 % Matcha en formulering i frågan med en i texten. Invandrare, äldre och 20 % 7 % Enkel matematisk beräkning, ofta addition, med färdiguppställda siffror. Invandrare, äldre och 19 % Hitta specifik information. Mer vilseledande och längre texter där mer omfattande svar krävs. Svaret stämmer inte alltid med en exakt formulering i texten. Mer vilseledande information. Enkel matematisk beräkning, addition eller subtraktion, där rätt räknesätt inte alltid nämns. Nivå 3 40 % Nivå 4 25 % Nivå 5 6 % Invandrare, äldre och Svaret finns inte alltid i en exakt formulering. Delar av materialet kan behöva jämföras. Olika delar av texten måste jämföras. Stor mängd vilseledande information. högutbildade samt 25-34 åringar Långa, ostrukturerade texter som ofta kräver att läsaren använder egen bakgrundskunskap. högutbildade. Invandrare, äldre och 39 % Läsaren måste i egna ord dra slutsatser från befintlig information. 28 % Kategorisering och sammanställning av information som finns på olika ställen i texten. högutbildade. 8 % Komplexa sammanställningar av information, med många vilseledande avsnitt. högutbildade. 39 % Siffror och räknesätt framgår inte alltid tydligt av texten. 27 % Matematiska beräkningar där varken relevant räknesätt eller siffror är tydligt nämnt. högutbildade. 9 % Beräkningar med resultat från tidigare uppgifter. Ofta krävs bakgrundskunskap. högutbildade. 9
Referenser: International Adult Literacy Survey. Invandrares läs, skriv- och räkneförmåga på svenska. Rapport till Skolverket och Kunskapslyftskommittéen, 25 februari 2000. Linköpings universitet, Läspedagogiska Institutet EMIR, Mats Myrberg, Anna-Lena E-Gustavsson, Åsa Ericsson Köster-Bergman, Lena, Sverige läser bäst i världen men, publicerat för Språka loss, 2001 Mediebarometer 2002, Nordicom, Göteborgs Universitet, 2003 Myrberg, Mats, Invandrares förmåga att läsa och skriva på svenska en orättvisbetraktelse eller en betraktelse över orättvisor --, Ny undersökning av vuxnas läsförmåga i Sverige PISA-2000, Programme for International Student Assessment. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Resultaten i koncentrat. Stockholm 2001 Skolverket, The foundation for lifelong learning. A comparative international study of adult skills in understanding and using printed and written information, rapport nr 188 --, PISA-2000. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverkets rapport nr 209. Stockholm --, Pressmeddelande 1997-02-17: Ny rapport om svenskarnas läsförmåga: Vuxna med läsproblem riskerar att slås ut på arbetsmarknaden --, Pressmeddelande 1999-12-08, Undervisning för invandrare granskad: Fyra av tio lär sig inte läsa och skriva svenska --, Pressmeddelande 2001-12-04: Internationell jämförelse visar: Svenska elever är duktiga! 10