1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen

Trots positiv tendens: Majoriteten av 1 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Efter tre års negativ trend finns förhoppningar om att lönsamheten går i en positivare riktning. Lantbrukarnas upplevda lönsamhet Vid vårens undersökning uppger procent att deras lönsamhet är mycket god eller ganska god. Detta kan jämföras med höstens siffra 0 procent och föregående års siffra 1 procent. I årets lantbruksbarometer uppger 1 procent att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig, att jämföras med höstens procent och föregående års procent. Sedan föregående år har de som anser att lönsamheten är ganska god eller mycket god ökat med procentenheter. Se TABELL 1. De lantbrukare som uppgett att deras lönsamhet är mycket dålig har minskat med procentenheter. TABELL 1 Upplevd lönsamhet i dag, procentandel, svarsalternativ Svarsalternativ Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig Tveksam/Vet ej H V 1 H 1 V 1 % % % % % % % Lönsamhetsindex Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig på frågan Bedömer du att lönsamheten idag är? Lönsamhetsindex har i årets undersökning förbättrats med 1 procentenheter, från minus till minus. Höstens nettotal var minus, så förändringen har skett de senaste månaderna. Nettotalet är fortfarande negativt, vilket innebär att andelen som anser att lönsamheten är dålig överstiger andelen som anser att lönsamheten är god. Se. Böndernas upplevda nettolönsamhet vår 0-vår 1 0 0 - -0-0 -0 Diagrammet visar också lantbrukarnas prognos för våren 1 som en streckad linje. Se diagram. De tillfrågade har kunnat välja mellan fem olika svarsalternativ: mycket god, ganska god, ganska dålig, mycket dålig eller tveksam/vet ej. I årets undersökning har 1 procent svarat mycket god, 1 procent ganska god, 1 procent ganska dålig, procent mycket dålig och procent är tveksamma. en för lönsamhetsindex om ett år är minus, en förväntad förbättring med 1 procentenheter. Lönsamheten inom de olika produktionsgrenarna I årets undersökning upplever mjölkproducenter och nötköttsproducenter en förbättring jämfört med föregående år. Grisköttsproducenter och växtodlingsproducenter upplever en nedgång jämfört med föregående år. Se Diagram. I diagrammet går det också att utläsa lantbrukarnas prognos för våren 1 som en streckad förlängning. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsgren går under hösten och våren att jämföra med LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet som speglar företagens faktiska resultat. DIAGRAM Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar; lönsamhetsindex våren 0-våren 1 0 Andel som svarat Ganska god eller Mycket god Vår -0 Vår - Vår - Vår - Höst - Vår -1 Höst -1 Vår -1 Vår -1 - -0 - - - - - - -1 Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig - -0-0 -0 Mjölk Växt Gris Nöt -0 Vår -0 Vår - Vår - Vår - Höst - Vår -1 Höst -1 Vår -1 Progn. -1

bönderna upplever dålig lönsamhet Mjölkproducenterna känner sedan föregående års undersökning att deras lönsamhet har blivit bättre. Lönsamhetsindex har sedan föregående år förbättrats från minus 1 till minus, en ökning med procentenheter. Den största förändringen har skett från och med hösten, då indexet var minus. en för våren 1 pekar uppåt med ett lönsamhetsindex på, en förväntad förbättring med ytterligare procentenheter. 0 procent av mjölkproducenterna tror på en god eller mycket god lönsamhet. Bland mjölkproducenterna uppger procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. 1 procent har lönsamhet så att det täcker nya investeringar. 1 procent uppger att de tänker utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden, medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen. Växtodlingsproducenterna upplever att deras lönsamhet har försämrats jämfört med föregående år. Lönsamhetsindex visar minus, en försämring med procentenheter sedan föregående år. I höstens undersökning var nettotalet minus, så en förbättring från hösten har skett. en för våren 1 är positiv. Bland växtodlingsproducenterna uppger 0 procent att de tror på god lönsamhet det kommande året. Det förväntade utfallet av lönsamhetsindex blir minus, en förbättring med 1 procentenheter jämfört med vårens upplevda lönsamhet. Bland växtodlingsproducenterna anser procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. procent har lönsamhet så att det räcker till investeringar. Grisköttsproducenterna har på nytt ett lönsamhetsindex som är negativt. I höstas låg lönsamhetsindex kvar på plus från vårens undersökning, men har sedan dess fallit med 1 procentenheter till minus 1. en för våren 1 är fortsatt negativ och det förväntade lönsamhetsindexet faller till minus, en försämring med procentenheter. Bland grisköttsproducenterna tror procent på god lönsamhet. procent uppger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, 1 procent anser att lönsamheten är tillräckligt god för att även täcka investeringar. 1 procent av grisköttsföretagarna uppger att de planerar att utöka sin produktion de närmaste tre åren och procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen. Nötköttsproducenterna har under året upplevt en förbättring och då främst sedan i höstas. Lönsamhetsindex har gått från föregående års minus till höstens minus och nuvarande lönsamhetsindex på minus 1. Totalt har det skett en förbättring på procentenheter. en för våren 1 är positiv, lönsamhetsindex förväntas stiga procentenheter till minus. Av nötköttsföretagarna tror procent på en god lönsamhet det kommande året, och 1 procent uppger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. För procent av producenterna räcker lönsamheten även till investeringar. Bland nötköttsproducenterna uppger 1 procent att de kommer att utöka produktionen de närmaste tre åren medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra. DIAGRAM Upplevd nettolönsamhet våren 1, och progn. f. våren -1 0 0 0 0 - -0-0 -0 < 0, Mkr - Andel som svarat Ganska god eller Mycket god - - 0, 1 Mkr 1 Mkr Mkr > Mkr - - Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig Den upplevda lönsamheten varierar med lantbrukarens omsättning. Den mörkare stapeln visar utfallet för våren 1 medan den ljusare visar prognosen för våren 1. De som upplever att lönsamheten är bäst är de som har en omsättning på 1 miljoner kronor. 0 procent av dem tror att lönsamheten kommer bli mycket eller ganska god. I prognosen för våren 1 är det de som har en omsättning på miljoner som spår den bästa lönsamheten, procent tror på en god lönsamhet. De lantbrukare som har en lägre omsättning upplever en sämre lönsamhet och deras prognos visar att merparten tror på en dålig lönsamhet våren 1. Bland grisköttsproducenter planeras flest åtgärder för att förbättra lönsamheten Av Sveriges lantbrukare planerar 0 procent att genomföra åtgärder som ska förbättra lönsamheten i företaget. Jämfört med tidigare år uppger lantbrukarna fler åtgärder för att förbättra lönsamheten, i snitt,. Grisköttsföretagarna är de som planerar flest lönsamhetsförbättrande åtgärder, nästan dubbelt så många som genomsnittet. 1 procent av alla lantbrukare planerar att öka produktionen inom befintliga verksamhetsgrenar och ännu fler, procent, vill effektivisera produktionen. Det är en ökning med respektive 1 procentenheter från föregående år. Det finns ökade planer på samarbete lantbrukare emellan. procent uppger att de vill öka samarbetet, föregående års siffra var procent. Att satsa på ett kvalitetssystem och öka omvärldsbevakningen uppges av respektive 1 procent, en ökning från föregående års siffror och procent. Störst intresse för ökad omvärldsbevakning finns bland grisköttsproducenterna där procent uppger detta. Intresset för egen förädling av produkterna på gården har ökat från till 1 procent. Terminsäkring har ökat från till procent. procent av lantbrukarna uppger att de ska öka arbetet utanför lantbruket, och 1 procent att de ska avveckla en verksamhet, medan 1 procent uppger att de ska börja med en ny verksamhet. - - - - -

Maskin- och bygginvesteringar fortsatt Lantbrukarna är fortsatt försiktiga när det gäller långsiktiga investeringar i djurstallar och övriga byggnader. Fler har gjort maskininvesteringar det gångna året och där syns också en ökad investeringsvilja det kommande året. Intresset för att investera i jordbruks- och/ eller skogsmark ökar, liksom intresset för att investera i någon ny affärsmöjlighet. Flest investeringar planeras av de största företagen. Andelen som planerar att investera nästa år ökar i takt med företagens omsättning. Bland de minsta företagen, med en omsättning på mindre än 00 000 kronor, anger procent att de tänker göra investeringar, medan bland företag med en omsättning på miljoner eller mer procent planerar någon form av investering. procent av de tillfrågade lantbrukarna planerar att köpa jordbruks- och/eller skogsmark, dubbelt så hög andel som föregående år. Byggnader Andelen företagare som anger att de gjort investeringar i byggnader under 1 har sedan föregående år minskat med procentenheter till 1 procent. Det är den lägsta nivån de senaste tio åren. Däremot har lantbrukarna som anger att de planerar att investera i byggnader det kommande året blivit fler, upp 1 procentenhet från föregående år till 1 procent. Se. DIAGRAM Byggnadsinvesteringar/prod.gren, inkl. djurstallar, 0 1 0 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/Lamm Planerade djurstallsinvesteringar Grisköttsföretagen är de som i störst utsträckning planerar byggnadsinvesteringar det kommande året, 0 procent. Därav är det procent som planerar investeringar i djurstallar, resterande procent planerar investeringar i övriga byggnader. Fler investeringar i djurstallar det kommande året planeras av mjölk- och nötköttsproducenter, vardera 1 procent, vilket är en ökning med respektive procentenheter från ifjol. Se DIAGRAM. DIAGRAM Planerar djurstallsinvesteringar, per prod.gren, 1 Byggnadsinvesteringar, inkl. djurstallar, 0 0 1 0 Tänker investera det kommande året Har investerat under året 1 1 1 1 - - - -1-1 - - - -1-1 - - - -1-1 - - - -1-1 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött -0-0 -0-0 -0-0 -0 - - - -1 Investeringar i djurstallar planeras av procent, vilket är procentenheter fler än året innan. procent planerar investeringar i övriga byggnader, exklusive djurstallar, att jämföra med procent föregående år. Av mjölkbönderna har procent investerat i byggnader under 1, vilket är 1 procentenhet lägre än föregående år. Nötköttsproducenterna är de enda som investerat mer i byggnader det gångna året än året innan, en ökning med procentenheter till 1 procent. Ingen av de tillfrågade fjäderfäproducenterna har gjort några byggnadsinvesteringar under 1. Se DIAGRAM. Investeringar i maskiner Investeringar i nya maskiner har gjorts av 0 procent av lantbrukarna det gångna året, 1 procentenhet fler än året innan men ändå den näst lägsta noteringen den gångna tioårsperioden. Andelen företag som planerar maskininvesteringar det kommande året har ökat till 1 procent, att jämföra med procent föregående år. Skillnaden är 1 procent mellan dem som föregående år planerade maskininvesteringar 1 och dem som i år anger att de gjort maskininvesteringar 1. Enligt Maskinleverantörerna investerades det 1 för cirka, miljarder kronor (omäknat i 0 års fasta priser), vilket är en minskning med 0, miljarder eller 1 procent. Det är den minsta investeringsvolymen i maskiner sedan 0. Se DIAGRAM och.

låga små förändringar väntas 1 Jordbrukets maskininvesteringar, 0 1 DIAGRAM DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar, per prod.gren 0 0 1 Har investerat under året Tänker investera det kommande året -0-0 -0-0 -0-0 -0 - - - -1 1 1 1 1 1 - - - -1-1 - - - -1-1 - - - -1-1 - - - -1-1 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap, 00 1, i fasta (0), priser, mkr 000 000 000 000 000 000 000 000 1 000 Traktorer DIAGRAM Övriga maskiner/redskap 0-00 -01-0 -0-0 -0-0 -0-0 -0 - - - -1 KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTRÖRERNA Nya affärsmöjligheter Andelen som planerar att utveckla eller investera i någon kompletterande verksamhet under det kommande året har ökat från till procent. Störst är, oavsett företagsstorlek, intresset för att utveckla någon form av entreprenadverksamhet. Det uppger 1 procent av de tillfrågade företagen, och det är en ökning med procentenheter sedan föregående år. Intresset för andra alternativ ökar också i jämförelse med året innan, förutom intresset för att utveckla energiproduktion för avsalu, vilket minskat med en procentenhet. Intresset för energiproduktion är störst bland de största företagen, oavsett om det gäller energiproduktion för eget bruk eller avsalu. Störst andel med intresse för nya affärsmöjligheter, 0 procent, återfinns hos företag med mer än mkr i omsättning. Se DIAGRAM. Maskininvesteringar per driftgren Under 1 är det främst grisköttsföretagarna som uppger att de investerat i maskiner, procent. Det är en ökning med procentenheter i jämförelse med året innan och mest av alla produktionsgrenar, från att tidigare år ha varit de som gjort minst maskininvesteringar. Se TABELL 1. TABELL 1 Gjort maskininvesteringar, per produktionsgren, 1 År - - Växtodling Mjölk Nötkött Griskött % % % % % Andel företag benägna till nya affärsmöjligheter, utifrån omsättning Energiproduktion Energiproduktion för avsalu Energiproduktion för eget bruk Turism, ex. stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Förädling av gårdens produkter, ex. kött, ost Försäljning på gården, ex.vis gårdsbutik Hästar DIAGRAM > mkr,1- mkr 1,1- mkr 0,-1 mkr < 0, mkr -1 % % Entreprenad, ex. skog, snöröjning etc. Växtodlare är de som planerar flest maskininvesteringar det kommande året, 1 procent, vilket är procentenheter fler än året innan. Största ökningen av planerade maskininvesteringar gör nötköttsproducenterna, med procentenheter. Minst maskininvesteringar kommande år planerar grisköttsföretagarna, procent. Se DIAGRAM. Annan kompletterande verksamhet 1

Lantbrukarnas nyupplåning avtar Utlåningstakten på årsbasis har sjunkit med, miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 1/1 till miljarder kronor. Det är en ökning under 1 med, miljarder kronor eller procent. Under föregående år upplevde flertalet att lönsamheten var pressad inom primärproduktionen, samtidigt som markpriserna på skogsfastigheter har fallit tillbaka något under perioden 1. Dessa faktorer bedöms vara en bidragande orsak till en minskad kreditefterfrågan. Som en jämförelse har hushållen i Sverige under 1 ökat sin skuldsättning, där ökningstakten varit, procent (Finansstatistik december 1), vilket är högre takt än för lantbrukssektorn. Utlåningen till företag generellt under 1 har varit låg och uppgick till 1,1 procent i årstakt (Finansstatistik december 1), vilket är lägre än föregående års takt om 1, procent, och ur ett historiskt perspektiv att betrakta som låg. Hög skuldsättning och lönsamhetsproblem, lantbrukarna skjuter på amorteringarna Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de senaste åren. Den samlade skuldbördan har fördubblats under perioden och under samma period har markpriserna ökat kraftigt i hela riket. Lantbruksnäringen som helhet har en hög soliditet om cirka 0 procent. Spridningen i skuldsättning är stor och övervägande delen av de större producenterna har en betydligt lägre soliditet. Låg ränta har under de senaste åren bidragit till att minska effekten av lönsamhetsproblem för många lantbruksföretag. Efterfrågan på krediter bedöms framöver fortsatt vara stor och på nytt öka i samband med förbättring av konjunkturen för sektorn. Det är något färre som lånat till sitt lantbruk under 1 än tidigare. I år svarar procent att de tagit nya lån under de tre senaste åren. Förra året var det procent som svarade ja på den frågan. De flesta som lånat har gjort det för att investera i maskiner. Av dem som lånat har procent köpt maskiner, Jordbrukets skuldsättning 0 1, mkr Landshypotek Swedbank/sparbankerna Danske bank/östgöta ensk. Nordea Länsförsäkringar bank SEB Övr. banker/kreditinstitut Leverantörskrediter Släktlån Övrigt SUMMA 0 01 1 00 00 0 00 0 0 10 01 0 0 0 0 1 00 00 000 11 0 0 1 0 00 1 0 0 00 0 procent har köpt jordbruksmark och 1 procent har investerat i ekonomibyggnader. I år har vi frågat lantbrukarna om de har minskat sina amorteringar på grund av vikande lönsamhet. Totalt sett för riket är det procent av lantbrukarna som svarar att de minskat eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. procent svarar att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet men inte på grund av vikande lönsamhet. Bryter vi ned svaren utifrån företagens omsättning visar resultatet att 0 procent av producenterna som omsätter över miljoner har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet. Siffran för dem som omsätter mellan,1 och miljoner är procent, vilket är i paritet med snittet för samtliga företag. Svaren visar på ett klart samband mellan företagens storlek på omsättning och den brukade arealen för begäran av amorteringsfrihet eller amorteringsminskning. En jämförelse av amorteringsbilden mellan de olika produktionsgrenarna visar att mjölkproducenterna och grisköttsproducenterna är de lantbruksföretag som i störst omfattning begärt amorteringsanstånd eller minskat sina amorteringar. Andelen företag som begärt amorteringsanstånd på grund av lönsamhetsproblem är högst bland handelsbolagen med 1 procent och därefter aktiebolag med procent. Motsvarande siffra för enskild näringsverksamhet är procent. Totalt sett är det procent av aktiebolagen som i någon form minskat sina amorteringar under året. Vid en regional jämförelse av andelen företag som minskat sin amortering eller begärt amorteringsfrihet har Region flest företag med 1 procent, följt av Region 1 med procent. Flest företagare som minskat sin amortering återfinns bland lantbrukare 0 år eller yngre med procent. Därefter kommer lantbrukare mellan 1 och 0 år med 1 procent. Under 1 har andelen som fått avslag på kreditförfrågningar till sin bank ökat till procent jämfört med föregående års 1 procent. Det skiljer sig mot tidigare år då antalet avslag har legat stabilt på 1 procent. Styrräntan kvar på låg nivå under 1 Riksbankens styrränta för 1 sänktes i slutet av året och uppgick vid årsskiftet till 0, procent. Utsikterna för svensk eko- 0 1 0 1 0 00 0 1 1 0 1 0 00 1 0 1 0 1 1 00 00 0 1 1 0 00 1 0 01 00 00 0 1 0 1 0 1 1 00 000 00 0 0 0 1 1 00 1 1 1 00 00 0 1 0 1 0 1 000 00 0 1 1 0 0 0 1 0 0 0 00 00 0 Siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord- och skogsbruk med verksamhet som ryms i SNI-kodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. KÄLLA: Egen bearbetning och SCB TABELL 1 nomi bedöms vara goda och i Europa finns vissa positiva signaler. Läget på arbetsmarknaden i Sverige har förbättrats och förtroendet för ekonomin hos svenska hushåll och företag har stigit till nivåer som är bättre än normalt. Riksbankens prognos är att styrräntan förblir oförändrad under 1. Swedbanks prognos är en höjning om 0, procent i december 1 och därefter förväntas styrräntan att höjas i fler steg för att hamna i intervallet strax under, procent i början av 1.

Företagsformer och attraktion procent av yngre lantbrukare driver sitt företag som aktiebolag eller handelsbolag. De största företagen med en omsättning över miljoner drivs främst av lantbrukare över 0 år. När det gäller företagsform är enskild firma fortfarande den klart dominerande, med procent, och sedan kommer aktiebolag med procent. Inom grisköttsproduktionen fortsätter andelen aktiebolag att öka och det är även där de flesta aktiebolagen finns. Det är främst yngre som driver sin verksamhet som AB eller HB. Av dem som är under 0 år driver procent sin verksamhet som AB eller HB. Hos de företag som omsätter över miljoner är aktiebolag vanligt som företagsform. I årets undersökning svarar procent av dessa att verksamheten drivs som aktiebolag. Om lönsamheten anser fler i år att den är god eller ganska god och det gäller främst dem som driver verksamheten som aktiebolag. Där anser procent att den är så pass god att det täcker löpande utgifter inklusive lön. Motsvarande siffra för lantbrukare med enskild firma är procent. TABELL 1 Böndernas lönsamhetsbedömning, uppdelat på företagsform Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig Vet ej Enskild firma Aktiebolag 1 1 1 1 % % % % % % % % % % % De som bedriver sin verksamhet i AB är mer optimistiska inför framtiden än de som driver sin verksamhet i enskild firma. procent tror att lönsamheten om ett år kommer att vara mycket god eller ganska god. Av dem som driver enskild firma tror procent på mycket god eller ganska god lönsamhet. Åldersfördelning De största företagen drivs av äldre lantbrukare. De som har en omsättning över miljoner drivs till procent av lantbrukare som är över 0 år. Endast procent av de största företagen drivs av någon som inte fyllt 0 år. Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika produktionsgrenarna. De äldsta företagarna finns inom växtodlingen, där är 1 procent över 0 år. Därefter kommer de som driver får- och lammproduktion, där procent är över 0 år. Bland grisköttsproducenterna är procent mellan 1 och 0 år, medan det bland mjölkproducenterna är procent i det åldersintervallet. Böndernas åldersfördelning, per produktionsgren 0 0 0 0-0 år 1-0 1-0 1-0 1-0 0+ Växtodling Mjölkprod. Nötkött Griskött Ägg/fjäderfä Får/lamm Utveckling av företaget För att utveckla sitt företag är allt fler intresserade av att satsa på en kompletterande verksamhet, exempelvis entreprenad, energiproduktion eller förädling av gårdens produkter. I första hand är det grisköttsproducenterna som tänker satsa på en kompletterande verksamhet. Av dem som är under 0 år planerar procent att börja med någon kompletterande verksamhet. Intresset för att satsa på energiproduktion har minskat. Den största minskningen är på råvaror från skogen, men även intresset för vindkraft har minskat. Störst intresse för att satsa på energiproduktion har de som brukar över 0 hektar. Trivsel och anställda Lantbrukarna trivs mycket bra med sitt arbete. Även i år svarar procent att de trivs ganska eller mycket bra. Viljan att rekommendera lantbruksyrket till yngre har förbättrats, från procent till procent. Framför allt är det de som är under 0 år som blivit mer positiva, där säger nu procent att de absolut eller kanske kan rekommendera yrket, förra året var det procent. Andelen lantbruksföretag med anställda har ökat från procent till procent. Av dessa har hälften mer än en anställd.

Lönsamhet upp från historisk botten Lönsamheten är kvar på en låg nivå, endast i Region upplever majoriteten av lantbrukarna att lönsamheten är god. Lantbrukarna i sex av sju regioner anser att lönsamheten har blivit bättre jämfört med föregående år. Endast i Region 1 har lönsamhetsindex fallit. Se Diagram 1. De heldragna linjerna i diagrammet visar förändringen av den upplevda lönsamheten mellan åren, medan den streckade linjen visar lantbrukarnas prognos inför våren 1. De regioner som upplever att lönsamheten är bäst i årets undersökning är Regionerna och. Störst förbättring har skett i Region där lönsamhetsindex har ökat med procentenheter till minus. Region med lönsamhetsindex på plus är den enda region där lantbrukarna som anser att lönsamheten är god är fler än de som anser att den är dålig. Böndernas upplevda nettolönsamhet 1, regionvis, samt prognos för 1 0 - - -0-0 -0-0 -0-0 Region Region Region Region Region Region Region 1 1 1 1 Så upplever lantbrukarna sin lönsamhet, regionvis Så pass god att det täcker alla löpande uppgifter, inkl. en lön, samt räcker till att spara till framtida investeringar. Så pass god att det täcker alla löpande uppgifter, inkl. en lön. Varken bra eller dålig, men täcker alla löpande utgifter. Verksamheten går nätt och jämnt ihop. Verksamheten går oftast med förlust. Går så dåligt att jag måste sluta med lantbruk inom ett år. Reg. DIAGRAM 0 0 i Regionerna och. Att öka samarbetet med andra lantbruksföretag har ökat från föregående år, resultatet är relativt jämnt mellan regionerna, men högst i Region med procent. I Regionerna och är intresset för att öka förädlingen och direktförsäljningen till kund störst med 1 respektive 1 procent. Att satsa på ett kvalitetssystem är mest intressant i Regionerna och där procent av lantbrukarna har planer på detta. Planer på att utöka arbetet utanför lantbruksföretaget är högst i Regionerna 1, och. DIAGRAM Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionvis Terminsäkra inköp Samtliga regioner tror på en positiv utveckling av lönsamheten det kommande året. Den största förändringen finns och försäljningar i Region 1, där ökningen förväntas bli procentenheter Satsa på ett kvalitetssystem jämfört med våren 1. Störst tro på god lönsamhet finns i Regionerna och, där nettoindextalen är - respektive. Regionerna,, och ligger nästan på samma nivå, -1 till Öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna -1 i prognosen för nästa år. Lägst tro på den framtida lönsamheten finns i Region 1 med ett nettotal på -. Öka samarbetet med andra Lantbrukarna har fått frågan Hur skulle du beskriva lantbruksföretag lönsamheten i ditt lantbruksföretag?. Fördelningen mellan svaren syns i Diagram. Procentandelen som valt det Effektivisera produktionen översta svaret och som har den bästa lönsamheten skiljer sig mellan regionerna. Högst värde har Region, där procent Börja med ny verksamhet av lantbrukarna har pengar kvar till framtida investeringar. Region I Region upplever endast procent att de har liknande lönsamhet. Alternativet Så pass dålig att verksamheten oftast Avveckla någon verksamhet Region Region Region Region går med förlust är högst i Region med procent. Region Region 1 Högst benägenhet till åtgärder för att förbättra lönsamheten finns i Region, som sammanlagt har flest planer för Öka produktionen i befintliga driftsgrenar att förbättra lönsamheten. Se diagram. Lägst åtgärder planeras i Region. Att effektivisera eller öka produktionen Öka arbetet utanför lantbruksföretaget är fortsatt det vanligaste sättet att förbättra lönsamheten men att terminsäkra har också blivit viktigt, detta är högst 0 0 0 0 0

Flest investeringar väntas i region Flest lantbrukare som gjort investeringar det gångna året finns i Region, medan andelen som planerar investeringar det kommande året är störst i Region. Det finns också regionala skillnader i intresset för nya affärsmöjligheter. I Region har procent av de intervjuade lantbrukarna gjort investeringar det gångna året, minst andel lantbrukare som har gjort någon väsentlig investering finns i Regionerna 1 och med 0 procent. Flest lantbrukare som investerat i jordbruks- och/eller skogsmark finns liksom föregående år i Region där procent anger att de utökat sin areal, procentenheter fler än föregående år. Mest maskininvesteringar har gjorts i Region där procent av lantbrukarna investerat, vilket är samma andel som föregående år. Andelen som investerat i djurstallar är störst i Region, procent, följt av Regionerna och på procent, föregående år var procent högsta notering för djurstallsinvesteringar. Flest investeringar i övriga byggnader exklusive djurstallar har gjorts i Region, där siffran når1 procent. Se. Investeringar regionvis under 1 Reg. Maskiner Djurstallar Byggnader 1 0 0 Störst andel lantbrukare som planerar investeringar under det kommande året finns i Region med procent. Föregående år fanns den största andelen i Region, men var då procent. I samtliga regioner utom Region planeras främst maskininvesteringar, flest sådana planeras i Region med procent, föregående år var siffran 1 procent. Störst andel, procent, som planerar att investera i djurstallar finns i Region, där var motsvarande andel föregående år procent och lägst bland samtliga regioner. Investeringar i övriga byggnader planeras främst i Region, med 1 procent, samt i Region, med procent. Se DIAGRAM. Planerade investeringar regionvis 1 Reg. DIAGRAM Antal företag regionvis, benägna till nya affärsmöjligheter Entreprenad Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompletterande verksamhet Försäljning på gården Turism Hästar DIAGRAM Maskiner Djurstallar Byggnader 1 1 1 Nya affärsmöjligheter i olika regioner Viljan att investera i nya affärsmöjligheter har ökat i samtliga regioner utom Region som toppade listan förra året. I år är de lantbrukare som planerar att diversifiera sin verksamhet flest i Region. I samtliga regioner är intresset störst för att utveckla någon form av entreprenadverksamhet. I Region vill flest lantbrukare förädla gårdens produkter respektive starta försäljning på gården, men här finns också störst intresse för att utveckla turism. I sex regioner av sju är mer än procent av lantbrukarna intresserade av att starta energiproduktion för eget bruk, endast i Region är mer än procent av lantbrukarna intresserade av att starta energiproduktion för avsalu. Intresset för att investera i hästverksamhet är störst i Region 1. Se DIAGRAM. 1 1 1

I söder vill flest rekommendera yrket till yngre I Region rekommenderar procent en yngre att bli lantbrukare. Flest lån har tagits till maskininvesteringar. Arrenderad mark Fördelningen av arrenderad mark skiljer sig åt mellan regionerna. Se diagram 1. Av de tillfrågade arrenderar flest lantbrukare sin mark i Regionerna och. I Region arrenderar flest sin mark helt och hållet. Region har flest lantbrukare som brukar sin egen mark. Andel bönder som arrenderar mark, fördelat på regionerna Reg. Helt Delvis Nej 0 0 0 Företagsform Störst andel aktiebolag finns i Regionerna och. I Region finns den största ökningen av antalet aktiebolag sedan förra undersökningen. Upplåningarnas fördelning Av de lån som tagits under 1 har de flesta gått till investeringar i maskiner. Se diagram. Detta stämmer in på sex av sju regioner. Endast i Region har investering i mark stått för en större del. Störst andel av lån till maskininvesteringar har tagits i Region 1 med procent, tätt följt av Region med procent. Lån till djurstallar har varit störst i Regionerna och med vardera 1 procent. De flesta lånen till mark har tagits i Regionerna och med respektive procent. Region har de högsta värdena för lån tagna till övriga ekonomibyggnader, procent. Fördelning av lån som tagits under 1 Reg. DIAGRAM Inv. i maskiner Inv. i djurstallar Inv. i övr. ekon.byggn. Inv. i mark 0 0 0 Anställda Av de tillfrågade lantbrukarna i Sverige har procent anställda. Flest lantbrukare med anställda finns i Regionerna och där procent har anställda och minst i Region 1 där procent har anställda. Flest nyanställningar planeras i Region med 1 procent. Rekommendation till yngre I Region skulle procent av lantbrukarna rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller arbeta inom näringen. Se diagram. Lägst är rekommendationerna i Region 1 där drygt hälften, procent, skulle rekommendera yrket. I Region finns flest lantbrukare som säger direkt nej, 1 procent. Fördelning av dem som rekommenderar unga att bli bonde Reg. Ja Tveksam Nej 0 0 0 0 Ägarskifte I Region 1 planerar flest, procent, att på något sätt sälja eller överlåta hela eller delar av fastigheten. Lägst andel återfinns i Region, där endast procent planerar en försäljning eller överlåtelse. Detta kan jämföras med snittet i Sverige som är procent. Det vanligaste är att överlåta hela fastigheten inom släkten, procent.

REGION1 REGION REGION REGION REGION REGION REGION Aktiebolag Enskild firma TOTAL 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt företag i dag? Räcker den till... 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 0 1 Löpande utgifter, lön, invester. Löpande utgifter och lön Löpande utgifter Går nätt och jämnt ihop Går oftast med förlust Planerar du att under de kommande månaderna göra väsentliga investeringar i... 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Byggnader, exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten i dag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal -1 - - - - -1 - -0-1 - - - - - - - - - -1 - - - - - Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 Öka Minska Kommer du att nyanställa personal inom två år? 1 1 0 1 1 0 0 0 1 Ja Nej

SAMMANFATTNING AV LANTBRUKSBAROMETERN 1 Fortsatt ansträngd lönsamhet Lönsamheten Trots en positiv tendens upplever de flesta lantbrukarna att lönsamheten är dålig. procent uppger att deras lönsamhet är god, vilket är en liten förbättring sedan föregående år. Endast 1 procent upplever att lönsamheten är mycket god. I prognosen inför nästa år tror procent att lönsamheten kommer att bli god. Mjölkproducenterna är de mest positiva inför framtiden. 0 procent av Sveriges lantbrukare planerar åtgärder för att förbättra lönsamheten, flest åtgärder planeras av grisköttsproducenterna. Upplåningen REGION Lantbrukarnas upplåning ökade med, miljarder kronor. Det är en ökning under 1 med procent. Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de REGION senaste åren. Låg ränta har bidragit till att minska effekten av dålig lönsamhet de senaste åren. Under 1 är det procent av lantbrukarna som svarat att de minskat amorteringarna eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. Mjölk- och grisköttsproducenter är de där störst andel har begärt amorteringsfrihet. Fler vill rekommendera unga att bli lantbrukare Andelen som skulle rekommendera yngre personer att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen har ökat från procent till procent. Den högsta andelen finns i åldersgruppen yngre än 0 år, där procent skulle ge rådet att bli lantbrukare. Investeringarna Maskin- och byggnadsinvesteringarna är fortsatt låga. 1 procent av lantbrukarna har gjort investeringar i byggnader under året och 0 procent har investerat i maskiner. Flest maskininvesteringar har grisköttsproducenterna gjort, med procent. Flest investeringar i maskiner planeras av växtodlingsproducenter, 1 procent, medan nya djurstallsinvesteringar planeras främst av mjölk- och nötköttsföretagare med vardera 1 procent. Andelen som planerar att utveckla eller investera i en kompletterande verksamhet har ökat från till procent. Störst är intresset att utveckla entreprenadverksamhet. REGION REGION Pris 0 kr inkl moms ISBN -1--0- Kompletterande verksamhet Många tänker satsa på kompletterande verksamheter, där entreprenad, exempelvis skog och snöröjning, är det som flest säger att de ska satsa på. Det är främst lantbrukare yngre än 0 år som har för avsikt att börja med någon kompletterande verksamhet. procent av dessa planerar för någon ny verksamhet. Regionerna I sex av sju regioner anser lantbrukarna att lönsamheten har blivit bättre jämfört med föregående år. Trots detta är det endast i Region lantbrukare som uppger sig ha god lönsamhet är fler än de som anser att den är dålig. Samtliga REGION 1 regioner tror på en positiv utveckling av lönsamheten det kommande året, störst ökning uppvisar Region 1, där skillnaden är procentenheter utifrån utfallet våren 1. Flest investeringar, procent, har gjorts i Region. Andelen som har investerat i djurstallar är störst i Region med procent. Viljan att investera i nya affärsmöjligheter har ökat i sex av sju regioner. Högst andel återfinns i Region. Regionerna och är de där flest lantbrukare har anställda, procent. REGION REGION Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1 och årets Lantbruksbarometer är den :e helårsupplagan. För första gången gjordes även en höstbarometer med något färre tillfrågade, därför finns för vissa frågor även ett jämförelsetal med höstens siffror. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank under perioden januari 1 telefonintervjuat 1 000 lantbrukare med mer än hektar. I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen. Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige men också uppdelat i sju regioner. Arbetsgruppen för årets Lantbruksbarometer har bestått av JIMMY LARSSON, HELENA IACONO och CARL DYRENDAHL från LRF Konsult, samt PER SKARGREN och STEFAN JOHANSSON från Swedbank och Sparbankerna. OMSLAGSBILD: CARLA KARLSSON, Ateljé Carla LJUNGBERGS TRYCKERI, KLIPPAN, MARS 1