Miljökonsekvensbeskrivning

1 Kettstaka Vind AB Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftprojektet Kettstaka II Eric Paulsson 2012-07-25 En beskrivning av Vindkraftprojektet Kettstak II:s påverkan på människor och miljö i vindkraftetableringens närområde och omgivningar samt en redogörelse för dess miljöbidrag

2 Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 4 2 Beskrivning av verksamheten sid 5 2.1 Omfattning sid 5 2.2 Vägar och uppställningsplatser sid 5 2.3 Grundläggning sid 6 2.4 Nätanslutning sid 6 2.5 Återställande efter avslutad drift sid 6 2.6 Miljöpåverkan i byggfasen sid 6 3 Planförhållanden sid 7 4 Påverkan på landskapsbilden sid 8 5 Påverkan genom buller och skuggor sid 10 5.1 Bullerpåverkan sid 10 5.2 Påverkan av infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftverk sid 10 5.3 Skuggpåverkan sid 11 6 Påverkan på skyddade miljöer och riksintressen sid 13 6.1 Beskrivning av skyddade miljöer och riksintressen i vindkraftverkens omgivningar sid 13 6.2 Vindkraftetableringens påverkan på skyddade miljöer och riksintressen sid 13 7 Påverkan på fåglar sid 14 7.1 Förstudie av påverkan på fåglar sid 14 7.2 Ornitologernas utredning sid 14 7.3 Slutsatser av fågelutredningarna sid 14

3 8 Påverkan på naturvärden sid 16 9 Påverkan på arkeologiska värden sid 17 10 Iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken sid 18 10.1 Kunskapskravet (2 ) sid 18 10.2 Försiktighetsprincipen (3 ) sid 18 10.3 Val av produkt (4 ) sid 18 10.4 Resurshushållning (5 ) sid 18 10.5 Val av plats (6 ) sid 19 10.6 Rimlighetsavvägning (7 ) sid 19 10.7 Ansvar för skadad miljö/återställande av mark (8 ) sid 19 11 Redogörelse för samrådsprocessen sid 20

4 1 Icke-teknisk sammanfattning Kettstaka Vind AB inkommer med en ansökan om bygglov, samt miljöanmälan för uppförande och drift av ett vindkraftverk på fastigheten Stora Kettstaka 1:3 i Askersunds kommun och Hammar Församling. Området för vindkraftverkets placering har bra vindförhållanden vilket dokumenterats genom vindmätningar med SODAR och vindmätningsmast i projektets närområde. Vindkraftverket beräknas producera 5,5 6,0 GWh per år vilket motsvarar hushållsel till cirka 1 000 hushåll. Då el från vindkraft vanligtvis ersätter fossileldad elproduktion innebär produktionen ett miljöbidrag i form av minskade koldioxidutsläpp med cirka 5 000 ton per år. Vindkraftetableringar medför också en påverkan på sin omgivning genom buller, skuggor, påverkan av landskapsbild, flora, fauna samt arkeologiska värden. Dessa aspekter har beaktats och har utredas för att i möjligaste mån minimera dessa störningar. När vindkraftetableringens miljönytta vägs mot dess störande effekt bedöms att etableringens fördelar överväger dess nackdelar.

5 2 Beskrivning av verksamheten 2.1 Omfattning Verksamheten omfattar uppförande och drift av ett vindkraftverk med placering på fastigheten Stora Kettstaka 1:3. Vindkraftverkets drifttid beräknas till 25 30 år. Det planerade vindkraftverket har en totalhöjd av 150 meter, en rotordiameter av 90 meter och en effekt av 2,0 MW. De beräkningar som redovisas för buller- och skuggpåverkan samt redovisade visualiseringar är baserade på vindkraftverket Vestas V90 med navhöjden 105 meter och källjudet 104 db(a). Bild1: Fastighetskarta som redovisar vindkraftverkets placering, sträckning av ny väg. 2.2 Vägar och uppställningsplatser Ny väg kommer att anläggas enligt röd markering på kartan ovan. Den kommer att utföras med en bredd av 5 meter och med en bärighet som motsvarar vindkraftleverantörens specifikationer. Vägöverbyggnaden utförs av krossat bergmaterial och bärlagergrus med den tjocklek som krävs för att klara bärighetskraven. Vägens sträckning följer huvudsakligen sträckningen av en äldre skogsväg Där vägen eventuellt skulle passerar rinnande vatten såsom bäckar och dylikt ska vägtrummor anläggas för att inte hindra vattnets naturliga flöde i terrängen. Befintliga tillfartsvägar fram till projektområdet kommer att anpassas beträffande bredd samt radien på kurvor och backkrön, där behov föreligger, för att klara transporter av rotorblad och tornsegment. Ett mera detaljerat utförande av vägdragningarna och anpassningarna av befintliga vägar kommer att utarbetas tillsammans med vindkraftleverantören. Vid vindkraftverkens uppställningsplatser kommer en markförstärkt yta av cirka 30 x 40 meter att anläggas. Ytan inkluderar verkens uppställning med fundament samt plats för rotorns montage och

6 kranar vid verkens uppsättning. Ytornas detaljutformning och läge utarbetas tillsammans med vindkraftleverantören. 2.3 Grundläggning Vindkraftverket grundläggs med gravitationsfundament i platsgjuten, armerad betong. Fundamenten anläggs så att deras ovansida är i nivå med, eller under, omgivande markyta. 2.4 Nätanslutning Nätanslutningen kommer att utföras som markkabel som kommer att följa nyanlagd väg fram till vindkraftverket. Anslutning till det överliggande nätet är i dagsläget inte helt klarlagd. En tänkbar lösning är anslutning till Södra Kärra-parken förutsatt att ledig kapacitet finns tillgänglig vid tidpunkten för verkets uppförande. 2.5 Återställande efter avslutad drift Efter drifttidens slut ska vindkraftverket demonteras och avlägsnas. Detta gäller även anslutningskablar i mark och delar av fundamentet som eventuellt finns ovanför den omgivande marknivån. Betongfundamentet under mark samt anslutningsvägar till verken bedöms inte utgöra en framtida negativ miljöpåverkan. 2.6 Miljöpåverkan i byggfasen I etableringsfasen kommer ett stort antal transporter att genomföras till etableringsplatsen. I en första fas (1) görs transporter som är relaterade till markberedning och vägbyggnation. I en andra fas (2) transporter relaterade till byggnationen av fundament och i den tredje fasen (3) transporter relaterade till vindkraftverkets uppsättning. I den första fasen (1) kommer transporterna huvudsakligen bestå av lastbilstransporter med krossat bergmaterial och bärlagergrus för vägbyggnation och vägförstärkning. I den här fasen kommer även en trafik av olika entreprenadmaskiner såsom gräv- och schaktmaskiner att ske till etableringsplatsen. Vägbyggnationen beräknas pågå under 4 6 veckor. I samband med fundamentets byggnation (2) kommer transporter av betong att ske till etableringsplatsen. Betongen transporteras med betongbilar från den betongstation där betongen tillverkas. Fundamentets gjutning kommer att utföras under en och samma dag. Gjutningen av fundamentet föregås av markschakt och armeringsarbeten för fundamentet. Fundamentbyggnationen pågår under en till två veckor varav de relativt omfattande betongtransporterna pågår under en dag. I samband med vindkraftverkets uppförande (3) kommer transporter av tornsegment, rotorblad och turbinhus mm att göras till etableringsplatsen. Dessa transporter kan innebära att vissa avsnitt av transportvägen tillfälligtvis måste anpassas för att klara kurvor och korsningar mm. Även transport av etableringskran och mobilkran kommer att göras till etableringsplatsen. Uppförandet av vindkraftverket beräknas pågå under några dagar. Beroende av vindförhållanden kan etableringstiden komma att förlängas.

7 3 Planförhållanden Området omfattas inte av någon detaljplan. Askersunds kommun har i sitt planarbete i mars 2011 presenterat ett förslag till tematiskt tillägg i översiktsplanen avseende vindkraft. I förslaget utpekas 10 områden planerade för vindbruk. Planförslaget redovisar också områden där vindbruk inte får förekomma samt områden med särskilda restriktioner för vindbruk (sidan 40 i planförslaget). Den aktuella etableringsplatsen ligger inom ett område med särskilda restriktioner för vindbruk. Inom det aktuella området finns sedan tidigare ett vindkraftverk uppfört vid Hulta samt bygglov beviljade för två vindkraftverk vid Lilla Kettstaka och tre verk vid Medevi i Motala kommun.

8 4 Påverkan på landskapsbilden Vid sidan av buller- och skuggpåverkan är påverkan på landskapsbilden vindkraftens största miljöpåverkan. På grund av de moderna vindkraftverkens storlek med en totalhöjd på upp till 150 meter utgör de ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Rotorbladens rörelser har också en tendens att fånga ögats uppmärksamhet. Vindkraftetableringens visuella påverkan åskådliggörs genom de visualiseringar som redovisas från platser i etableringens omgivningar. Graden av visuell påverkan är starkt beroende av de rådande förhållandena avseende områdets terräng och vegetation. Visuell påverkan är beroende av öppna landskapsrum som medger längre fria siktlinjer. I ett utpräglat skogslandskap skyms vindkraftverk så att de även på ett relativt kort avstånd inte ger någon visuell påverkan. Samma sak gäller i ett starkt kuperat landskap där vindkraftverk kan skymmas av terrängen. Här är det viktigt att notera att i ett skogslandskap kan förutsättningarna förändras genom skogsavverkning där öppna landskapsrum skapas genom kalhyggen som gör att ett tidigare skymt vindkraftverk plötsligt blir synligt i vissa siktlinjer. Med skogens återväxt kommer de fria siktlinjerna med tiden begränsas så att vindkraftverket på nytt skyms av vegetationen. För vindkraftverket på Stora Kettstaka åskådliggörs landskapspåverkan genom visualiseringar från tre platser runt etableringen: Stora Kettstaka, Marieborg och Dalmark vid riksväg 50. Bild 2: Terrängkarta som visar fotopunkterna 1-3. Av visualiseringarna framgår att vindkraftverket påverkar landskapsbilden mest från bebyggelsen på Stora Kettstaka, 800-900 meter söder om vindkraftverket samt vid Marieborg cirka 2 kilometer nordnordväst om vindkraftverket. Vid båda dessa områden finns större öppna landskapsrum bestående av odlingsmark som medger längre fria siktlinjer i riktning mot vindkraftverket. Från Stora Kettstaka har verket, på grund av närheten till bebyggelsen, en något mer markant påverkan på landskapsbilden jämfört med området vid Marieborg där verket syns tydligt men inte dominerar landskapsbilden på grund av det längre avståndet.

9 Torpet Högatorp ligger inbäddade i skogsvegetationen och vindkraftverket skyms huvudsakligen på grund av detta. Från riksväg 50 vid Dalmark skyms vindkraftverket både av skogsvegetationen men troligtvis av terrängens kupering öster om Dalmark. Från torpet Blomsterhult sydost om verket samt Stora Ekebrunn söder om verket kommer med största sannolikhet verket att skymmas av den starka kuperingen av landskapet. Sammanfattningsvis påverkas landskapsbilden mest vid Stora Kettstaka med närmast avstånd till vindkraftverket i kombination med öppet odlingslandskap runt Stora Kettstaka. Vid Stora Kettstaka kommer även landskapsbilden att påverkas i sydlig riktning av de vindkraftverk som planeras uppföras på Lilla Kettstaka och Medevi.

10 5 Påverkan genom buller och skuggor 5.1 Bullerpåverkan Enligt rapporten Ljud från vindkraftverk (Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket, rapport nr 6241, dec 2001) alstrar vindkraftverk dels aerodynamiskt ljud från bladen (ett svischande ljud) och dels mekaniskt ljud från främst växellåda, generator och pumpar. Hos moderna vindkraftverk alstras normalt enbart det aerodynamiska ljudet från bladen. Detta bestäms i huvudsak av bladspetshastigheten, bladens form och turbulensen i luften. Det aerodynamiska ljudet har ungefär samma karaktär som naturligt vindbrus, och maskeras ofta av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Temperaturen har en stor inverkan på ljudets utbredning. En grundläggande utgångspunkt är att ljudets utbredningshastighet ökar med ökande temperatur. Temperaturens variation med höjden över marken bestämmer om ljudet fortplantas långt eller om dämpning sker. Nattetid, framför allt under klara vindstilla nätter, är det vanligt att lufttemperaturen ökar med höjden över mark, vilket kan medföra att dämpning uteblir och att ljudkällor då kan höras på stora avstånd. Temperaturgradienten i höjdled har störst betydelse för ljudutbredningen då det är vindstilla och vid mycket svag vind. Vindförhållandena får därför oftast större betydelse än temperaturförhållandena för ljudutbredningen från vindkraftverk. Enstaka ljudkällor upplevs ofta tydligast under vindstilla sommarnätter. En bidragande orsak är att bakgrundsnivån från andra ljudkällor är låg på natten, vilket normalt spelar en större roll än meterologiska förhållanden. Den förväntade ljudnivån vid omgivande bostäder har i detta projekt beräknats med den av Naturvårdsverket rekommenderade metoden Ljud från landbaserade vindkraftverk. Detta innebär att ljudnivån bestäms vid en situation med en vindstyrka på 8 m/s vid 10 meters höjd över marken. Beräkningen avser den förväntade ljudnivån i vindriktningen. 'Uppströms' vindriktningen är ljudnivån sålunda lägre än de värden som beräkningen ger. Beräkningsprogrammet WindPRO tar inte hänsyn till vegetationens dämpande effekt eller terrängens kupering viket generellt sänker immissionsnivåerna något. Detta innebär att man kan räkna med en viss marginal i de redovisade bullernivåerna för berörda bostäder. Bullerberäkningarna visar att det gränsvärdet 40 db(a) uppfylls vid samtliga närliggande bostäder. 5.2 Påverkan av infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftverk Naturvårdsverket har uppdragit åt Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin (IMM) att göra en sammanställning av kunskapsläget angående exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftanläggningar. Slutversionen är relativt nyutkommen, daterad 2011-11-28. Rapporten sammanfattar påverkan av infra- och lågfrekvent buller från vindkraftverk enligt följande: 1. Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.

11 2. Lågfrekvent ljud (20 200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. 3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. 6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg. 5.3 Skuggpåverkan Vid solsken kommer de planerade vindkraftverken att avge skuggor mot omgivningen. Framförallt de rörliga skuggorna från verkens vingar kan upplevas störande (under förutsättning att de inte dämpas av vegetation, byggnader och liknande). Skuggorna kommer att falla på olika fastigheter beroende av årstiden. Genom modellberäkningar kan man få en god uppfattning om hur beskuggning kan komma att beröra de olika fastigheterna. Beräkningen av den uppskattade skuggtiden baserar sig på solstatistik från SMHI, vindkraftverkens driftförutsättningar i det aktuella området samt att skuggorna är synliga på upp till två kilometers avstånd från verket. Beräkningen är utförd i Greenhouse Mode, vilket innebär att skuggmottagaren är en yta av 5 x 5 meter på en höjd av 2 meter över marken. Den grafiska kalendern visar när på året och dygnet det finns förutsättningar för skuggor att påverka en aktuell byggnad under förutsättning att rätta väder- och driftförhållanden råder. Den grafiska kalendern redovisar alltså inte den förväntade skuggtiden, vilken är avsevärt kortare. Vid bedömningen av den verkliga skuggexponeringen vid bostäder bör också hänsyn tas till husets läge i förhållande till vindkraftverken med placering av fönster och eventuella uteplatser. I skuggberäkningen har ingen hänsyn tagits till den skymmande effekten av vegetationen eller terrängen. Beräkningen förutsätter en hinderfri exponering i relation till varje bostadshus. Skuggberäkningen visar att den största skuggexponeringen kommer att påverka bostadshusen på Stora Kettstaka där skuggexponering kan uppkomma från slutet av maj till slutet av juli mellan 4.30 till 5.30 på morgonen. Övriga bostadshus som påverkas av skuggor från det aktuella vindkraftverket är Högatorp (Stora Forsa 1:55), Nytorp (Nytorp 1:1), Stickhult (Stickhult 1:8 och 1:10), Marieborg (Stora Forsa 1:49), Röjelund (Stora Forsa 1:128) och på Östgötasidan Källefallet, Fridensborg och Grönstugan. För Stickhult, Marieborg, Röjelund, Källefallet, Fridensborg och Grönstugan är skuggexponeringen mycket marginell med högst en timmas skuggexponering om året. För Nytorp visar skuggberäkningen att max skuggexponering per dag ligger på 41 minuter. Detta värde har inte påverkats av vindkraftverket på stora Kettstaka då verket ger skuggor på en annan tid på året en övriga verk som påverkar bostaden. För några av bostadshusen på Stora Kettstaka överskrids normvärdet med cirka en timma. Skuggexponeringen sker mycket tidigt på morgonen under sommarmånaderna vilket behöver vägas in i den övergripande bedömningen av påverkan för de boende. Vid behov kan skuggexponeringen minskas genom att verket utrustas med skuggregleringsautomatik. Skuggberäkningarna är baserade på samma typ av vindkraftverk som bullerberäkningarna.

12 Normvärdet för skuggexponering under normala väderförhållanden är 8 timmar per år och 30 minuter per dygn.

13 6 Påverkan på skyddade miljöer och riksintressen 6.1 Beskrivning av skyddade miljöer och riksintressen i vindkraftverkets omgivningar Vättern i sig utgör både riksintresse för naturvård såväl som Natura 2000-område. Vid Vättern ligger även ett naturreservat vid uddarna Högen, Norrudden och Mellanudden. Naturreservatet och Vätterns kustlinje ligger på ett avstånd av 4 5 kilometer från vindkraftverket på Stora Kettstaka. Bild 3: Naturreservatet vid Högen, Norrudden och Mellanudden. Vindkraftverkets placering markerad med svart triangel. Ett område av riksintresse för rörligt friluftsliv omfattar Vättern och landområdet cirka 2 kilometer in från kustlinjen. Vindkraftverket på Stora Kettstaka ligger på ett avstånd av 2 kilometer från riksintressets avgränsning. Bild 4: Riksintresse för rörligt friluftsliv. Vindkraftverkets placering markerad med svart triangel. 6.2 Vindkraftsverkets påverkan på skyddade miljöer och riksintressen På grund av det relativt stora avståndet till aktuella skyddade områden görs bedömningen att vindkraftverket på Stora Kettstaka inte kommer att medföra någon negativ påverkan på de aktuella områdena.

14 7 Påverkan på fåglar Påverkan på fågellivet har utretts och kartlagts i två steg. Dels har en förstudie av området genomförts av miljökonsulten Ecocom AB. Som ett komplement till förstudien har den lokala ornitologiska klubben anlitats genom Nils-Erik Ström, att genomföra kompletterande inventeringar i området under våren och försommaren 2012. 7.1 Förstudie av påverkan på fåglar Förstudien är baserat på befintliga fynddata inom det aktuella området. Området har indelats i två kategorier, (1) primärt analysområde och (2) utökat analysområde. Det primära analysområdet omfattar området inom två kilometer från vindkraftverket och det utvidgade området fyra kilometer från vindkraftverket. Inom det utvidgade analysområdet konstaterades 44 observationer av fågelarter som kräver extra hänsyn vid vindkraftetablering (Rydell m fl, 2011). Inom det primära analysområdet konstaterades inga observationer av dessa arter. Ecocoms slutsats av förstudien är att området har ett lågt ornitologiskt värde men att eventuella ornitologiska värden i första han är knutna till skogslevande arter inom grupperna rovfåglar och skogshöns. 7.2 Ornitologernas utredning Nils-Erik Ström har tagit del av Ecocoms förstudie och med detta som underlag genomfört kompletterande inventeringar. Ström konstaterar att de befintliga 6 verken vid Södra Kärra, i ett större områdesperspektiv, redan skapat en påverkan på fågellivet. Beträffande fågelsträck räknar Ström med att de huvudsakligen ligger närmare Vättern och inte påverkas av verket på Stora Kettstaka. I området häckar ormvråk, sparvuggla och kattuggla. Vid Bocksjön häckar trana, storlom, gräsand och knipa. Ström konstaterar slutligen att området är skogsbetonat och inte hyser så mycket fågel. Ströms utredning av Kettstaka-området ingår som en del i utredning/inventering av ett större område som inkluderar det planerade vindkraftprojektet på Gärdshyttan-området i anslutning till Södra Kärra Vindpark, 4 kilometer norr om etableringsplatsen. 7.3 Slutsatser av fågelutredningarna Både Ecocoms och ornitologernas utredningar konstaterar att det aktuella området är relativt fattigt på ornitologiska värden. Generellt kan fågellivet påverkas på tre olika sätt av vindkraftetableringar; (1) kollisionsrisk, (2) habitatförlust och (3) barriäreffekt. De utredningar och rapporter som redovisats under de senaste åren har påvisat att fåglars kollisionsrik med vindkraftverk är relativt liten, framförallt beroende av att fåglar har en mycket väl utvecklad synförmåga. Habitatförlust orsakas huvudsakligen av att fåglar störs av vindkraftetableringen i sig själv eller av ökad mänskig närvaro i ett område orsakat av vindkraftetablering.

15 Barriäreffekt beror på att en vindkraftetablering hindrar eller avsevärt förlänger fåglars flygväg vid exempelvis födosökning. Effekten uppkommer huvudsakligen vid större etableringar. Ornitologerna har konstaterat häckning av bland annat storlom vid Bocksjön. Vindkraftverkets etableringsplats ligger relativt nära Bocksjön vilket skulle kunna innebära en störningskälla för fågellivet i Bocksjön och en eventuell habitatförlust för storlommen. Möjligheten till alternativa placeringar för vindkraftverket är mycket begränsad dels på grund av närheten till bebyggelse samt Försvarets restriktioner i området där ett flertal andra placeringar avvisats. En eventuell habitatförlust av Bocksjön behöver inte innebära en negativ påverkan för fågelarten i området då goda häckningsmiljöer för storlom finns i både Övra Forsasjön och Illersjön några kilometer norr om Bocksjön, vilket också konstaterats vid Ströms fågelinventering.

16 8 Påverkan på naturvärden Som nämnts ovan utgörs det aktuella etableringsområdet av produktionsskog som till största delen består av granskog. Några av de skogsgläntor som den nya vägdragningen passerar uppstod på grund av stormfälld skog i samband med stormen Gudrun i början av 2004. Av Skogsstyrelsens karta Skogens Pärlor (bild 6) framgår att inga kända naturvärden eller nyckelbiotoper finns i vindkraftverkets eller vägdragningens närområde. Bedömningen görs därför att inga naturvärden påverkas negativt av vindkraftetableringen. Bild 5: Satellitbild från Google Earth Bild 6: Skogsstyrelsens karta Skogens pärlor som redovisar naturvärden och nyckelbiotoper

17 9 Påverkan på arkeologiska värden Av Riksantikvarieämbetets karta FornSök nedan framgår att inga kända fornlämningar finns i vindkraftverkets eller vägdragningens närområde. Bedömningen görs därför att inga fornlämningar berörs av vindkraftetableringen. Bild 7: Riksantikvarieämbetets karta FornSök som redovisar fornlämningar

18 10 Iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken 10.1 Kunskapskravet (2 ) Kettstaka Vind AB har för avsikt att i projektets fortsatta utveckling och byggnation överlåta projektet på aktör som har nödvändig kompetens för projektets realisering, drift och långsiktigt ägande. Målsättningen är att byggnation, drift och ägande samordnas med de vindkraftverk som planeras byggas på Lilla Kettstaka och Medevi. 10.2 Försiktighetsprincipen (3 ) De försiktighetsmått som planeras bedöms vara tillräckliga för att skydda människan och miljön mot skada eller olägenhet. Vid vindkraftverkets projektering har bullerpåverkan och skuggexponering beräknats för varje närliggande bostadshus. Beräkningarna visar att bullerpåverkan inte överskrider gällande gränsvärden vid något hus i vindkraftverkets närområde. Beräkningar av skuggpåverkan visar att normvärdet överskrids med cirka en timma för några bostäder vid Stora Kettstaka. Vid behov kan skuggpåverkan reduceras genom att verket utrustas med en skuggregleringsautomatik. En säkerhetsrisk som, under vissa väderförutsättningar vintertid kan uppstå i driften av verket, är att isbildning kan ske på verkets rotorblad med risk för iskast med nedfallande is. För att uppmärksamma och varna allmänheten för detta ska varningsskyltar med angivna säkerhetsavstånd sättas upp vid verket samt vid verkets tillfartsväg. För att garantera verkets fysiska hållbarhet under dess livslängd ska regelbundna kvalitetskontroller göras där verkets rostskydd kontrolleras samt att skruvförband kontrolldras. För att garantera verkets drift under deras livslängd ska regelbunden service utföras med utbyte av förslitningsdelar, smörjoljor samt att nödvändiga reparationer utförs. Miljöfarliga avfallsprodukter från verket som smörjoljor och förslitningsdelar med mera ska hanteras av kontrakterat serviceföretag som är godkänt och certifierat för hantering av sådana produkter. 10.3 Val av produkter (4 ) De kemiska produkter som används i byggfasen ska vara kontrollerade och miljöbedömda av leverantören enligt gällande lagstiftning. I driftfasen kommer främst olika smörjoljor och underhållskemikalier att användas vid service och underhåll. Förteckning och riskbedömning av förekommande kemiska produkter i sker i Chemsoft kemikaliesystem. Omprövning och eventuellt utbyte av kemiska produkter sker periodiskt. 10.4 Resurshushållning (5 ) I byggfasen kommer krossat bergmaterial, markduk, vägtrummor, betong, armering med mera att användas vid byggnation av tillfartsvägar och fundament. Transporten av krossat bergmaterial för byggnation av tillfartsvägar samt transporten av betong för gjutning av verkets fundament kommer att utgöra merparten av all logistik för projektets genomförande. Denna transport kommer att ske från närmast tillgängliga anläggningar som lämpar sig för leverans av dessa produkter. Vindkraftprojektets realisering bidrar i sig till resurshushållning då el produceras från en förnyelsebar källa som kan ersätta el producerad från icke förnyelsebara källor.

19 10.5 Val av plats (6 ) Valet av plats för vindkraftverket har främst styrts av tre olika förutsättningar: (1) vindförutsättningarna, (2) Försvarsmaktens godkännande av placeringen samt (3) närheten till befintliga bostäder så att rimliga nivåer av buller- och skuggpåverkan kan uppfyllas för samtliga närliggande bostäder. 10.6 Rimlighetsavvägning (7 ) För att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler enligt ovan krävs inga åtgärder som på ett orimligt sätt betungar projektet. 10.7 Ansvar för skadad miljö/återställande av mark (8 ) Vid etableringens avveckling vid drifttidens slut ska vindkraftverket med rotor, turbinhus och torn demonteras och bortforslas från platsen. Kablar för nätanslutning samt delar av fundamentet ovan marknivå ska också demonteras och bortforslas. Betongfundamentet som lämnas kvar i marken bedöms inte utgöra en framtida miljörisk.

20 11 Redogörelse för samrådsprocessen Vindkraftprojektet som benämns Kettstaka II omfattade ursprungligen en grupp om tre vindkraftverk med placering på fastigheterna Stora Kettstaka 1:3, Stora Forsa 1:119 och Stora Fors 1:78. På grund av störande påverkan på Försvarets anläggningar medgav inte Försvaret tillstånd att uppföra de planerade vindkraftverken. Detta besked kom Kettstaka Vind AB till del efter det att närboende informerats om projektet i utskick 2011-02-04. Det informationsutskick som gjordes 2011-02-04 sändes till närboende inom en kilometer från de planerade vindkraftverken. Utskicket innehöll information om verksplaceringar, visualiseringar, bulleroch skuggberäkningar samt en redogörelse för projektets miljöpåverkan i stort. Projektet har sedan dess omarbetats, enligt denna MKB, till att enbart omfatta ett vindkraftverk med placering på Stora Kettstaka 1:3 där placeringen av vindkraftverket justerats 650 meter i östlig riktning jämfört med den ursprungliga placeringen. Den ändrade placeringen av verket är förorsakat av Försvarets restriktioner. Ett nytt informationsutskick gjordes 2012-07-23 till markägare och boende inom en kilometer från den planerade placeringen. Motala kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län har också informerats om projektet. Aktuellt material för projektet finns tillgängligt på webbplatsen: www.kettstakavind.se vilken också hänvisas till i informationsutskicket.