Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Transkript

1 Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, 1 februari Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling inleddes under hösten 2009 ett samarbete mellan Ekoklimat och Vindkraft-Gruppen. Projektgruppens målsättning är att utveckla ett vindkraftprojekt som kommer att överlåtas till en lämplig aktör för realisering, långsiktigt ägande och drift. Ytterligare information återfinns på projektets webbplats: 2 Projektets lokalisering och omfattning 2.1 Placering Projektet är placerat på mark som tillhör Hedensö Gård i Näshulta församlingcirka 15 kilometer sydväst om Eskilstuna. Vindkraftverkens placering är på följande fastigheter: Näshulta Ökna 1:1, Hedensö 1:1, Gåstorp 1:4 Oppenby 1:1 ochtomt 1:1. Marken är upplåten genom arrendeavtal med markägaren, Sven Graflund, Hedensö Gård. 2.2 Omfattning Projektet omfattar en etablering av 9 vindkraftverk med en effekt av 2 2,5 MW, en totalhöjd av upp till 150 meter och en rotordiameter av upp till 100 meter. De aktuella visualiseringarna, bullerberäkningarna och skuggberäkningarna är baserad på vindkraftverk med en totalhöjd av 150 meter, en rotordiameter av 90 meter och en effekt av 2,0 MW. Som en alternativ placering kommer också ett förslag med 7 vindkraftverk att presenteras.

2 Vindkraftprojektet Stora Uvberget placering av 9 vindkraftverk 3 Planförhållanden Det aktuella området omfattas inte av någon detaljplan. En översiktsplan för vindkraft är under utarbetande av Eskilstuna kommun. Området ligger inom områdemarkerat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. 4 Beskrivning av platsen 4.1 Traktområde Traktområdet för vindkraftetableringen utgörs av en landskapstyp som är präglad av ett blandbruk av jordbruk och skogsbruk med relativt mycket uppodlad åkermark och ängsmark som ligger insprängd i skogsmarken. Skogen har också ett relativt stort inslag av olika sorters lövträd. Landskapet har en karaktär av småskalighet där terrängen växlar mellan kuperade och platta områden där skogen huvudsakligen tillhör de kuperade områdena. Trakten är också rik på sjöar av varierande storlek där Hjälmaren är det dominerande inslaget. 4.2 Närområde

3 Närområdet utgörs av ett kuperat skogsområde som är cirka 2,5 x 4 kilometer i storlek med barrskog som dominerande inslag. Området är avgränsat i väster av Hjälmaren, i söder av landsvägen mellan Näshulta Kvarn och Prästtorp, i öster av väg 214 och i norr av Hedlandets naturreservat. Området innehåller ett flertal höjder/höjdområden såsom Kvisslanbergen, Myskbergen och Stora Uvberget. Höjderna reser sig meter över det omkringliggande landskapet och meter över Hjälmarens yta. Området präglas av ett aktivt skogsbruk där barrskog i olika tillväxtstadier, från karlhyggen till avverkningsmogen skog, förekommer. Bebyggelse är huvudsakligen samlad i byar och gårdar runt området. Vid Hjälmarens strand i väster ligger ett antal fritidsstugor där tomtmarken upplåts med hyresrätt av markägaren. 5 Beskrivning och påverkan av skyddade miljöer och riksintressen 5.1 Naturreservat Nordost om projektet ligger Hedlandets naturreservat där syftet är att skapa ett attraktivt naturområde för rörligt friluftsliv. Verk 9 ligger 0,1 kilometer väster om naturreservatet. Verk 1 och 2 ligger på cirka 0,9 kilometers avstånd från naturreservatet. Inifrån naturreservatet kommer påverkan från vindkraftetableringen vara försumbar förutom i sydvästra kanten av reservatet där troligtvis verk 9 kan vara visuellt synligt. Övriga verk kommer troligtvis vara skymda av skogen, detta på grund av brist på öppna landskapsrum med längre fria siktlinjer. Jämför visualiseringen från Stockholmstorp, fotopunkt 8, drygt 0,5 kilometer in i reservatet. Hedlandets naturreservat

4 5.2 Natura2000 Lövön utgörs av en halvö i östra delen av Hjälmaren norr om inloppet av Hyndvadsström. Lövön är en av Sörmlands största sammanhängande ädellövmiljöer med stort inslag av ek, lind, ask och alm. I buskskicktet finns ett stort inslag av hassel. Lövön utgör också ett habitat för flera fågelarter såsom bivråk, fiskgjuse, spillkråka och trana. Vindkraftetableringen på Stora Uvberget befinner sig, med närmast belägna verk (vkv 1), på ett av stånd av drygt en kilometer från Lövön. Inifrån Lövön kommer sannolikt inte vindkraftetableringen på Stora Uvberget ha någon påverkan på miljön. Vid Lövöns östra strand är det troligt att rotorbladen på några av de närmast belägna verken delvis kommer att syns över skogen. Natura2000 området Lövön 5.3 Naturvård Söder om etableringen finns ett större område av riksintresse för naturvård som bland annat omfattar gården Åstorp, Kalvsjön och halvön Hedensö. Vindkraftetableringen på Stora Uvberget befinner sig, med närmast belägna verk 4, på ett av stånd av drygt 0,6 kilometer från det aktuella området.

5 Område av riksintresse för naturvård beläget söder om Stora Uvberget Från de områden i naturskyddsområdet med relativt öppna landskapsrum som medger längre fria siktlinjer kommer troligtvis etableringen på Stora Uvberget att vara visuellt synlig i horisonten över skogen. Sådana platser kan vara odlingslandskapet vid Åstorp och några av stränderna vid Kalvsjön. 5.4 Friluftsliv Sjön Hjälmaren, dess södra och sydöstra strand samt naturreservatet Hedlandet, utgör ett område av riksintresse för friluftsliv. Vindkraftetableringen på Stora Uvberget befinner sig med verk 9 på ett av stånd av 0,1 kilometer från Hedlandets naturreservat. Från området utmed Hjälmarens strand befinner sig verk 1 vid Kvisslanbergen på 0,2 kilometers avstånd, verk 3 på Stora Uvberget på 0,6 kilometers avstånd och verk 5 på knappt 0,4 kilometers avstånd. Från de yttre gränserna för riksintresse-området, där etableringens närmast belägna verk befinner sig, kommer verken sannolikt vara visuellt synliga förutsatt att siktlinjer med erforderlig längd förekommer. Övriga verk som befinner sig på större avstånd kommer med stor sannolikhet skymmas av skogen. För de delar av riksintresse-området som ligger närmare Hjälmarens strandområde ger visualiseringarna från fotopunkterna 9 17 en god uppfattning om den visuella påverkan av landskapet.

6 Område av riksintresse för friluftsliv strandområdet vid Hjälmaren samt Hedlandets naturreservat 6 Påverkan av landskapsbilden 6.1 Sammanfattning Visualiseringar är gjorda från ett antal platser runt hela etableringens närområde med en större frekvens från Hjälmarens strandområde där ett större antal fritidsstugor är belägna. Fotopunkterna är valda med utgångspunkt från bostadsbebyggelse såsom gårdar, byar och fritidsbebyggelsen vid Hjalmarstranden. Generellt är den visuella påverkan av landskapsbilden till stor del beroende av förekomsten av öppna landskapsrum såsom odlingslandskap, sjöar eller kalhyggen som medger relativt långa fria siktlinjer. I det aktuella området är gården Gåstorp (fotopunkt 7) med sin öppna odlingsmark representativt för dessa förutsättningar. Även några av platserna vid Hjälmarens strand såsom fotopunkterna 9, 10 och 15 där ett kalhyggen och gles tallskog möjliggör längre fria siktlinjer. I övrigt visar visualiseringarna att vindkraftetableringens påverkan av landskapsbilden är relativt liten. Från flertalet fotopunkter är den inte alls synlig. Från området vid Hjalmarstranden skyms vindkraftetableringen vid de flesta fotopunkterna på grund av terrängens topografi. 6.2 Allmänt

7 Visualiseringarna är gjorda som panoramabilder där hela vindkraftetableringen innefattas i varje bild. Bildvinkeln i panoramabilderna varierar från 90 grader till 180 grader beroende på fotopunktens närhet till etableringen. Visualiseringarna kan redovisas i två bilder; dels det verkliga synintrycket och dels en bild som visar verkens storlek och position från den aktuella fotopunkten där verken visas i rött. 6.3 Fotopunkter Visualiseringar är gjorda från följande fotopunkter: (1) Näshulta Kvarn, (2) Hagby, (3) Granlund, (4) Koten, (5) Näshulta fritidsområde, (6) Ytternäs, (7) Gåstorp, (8) Stockholmstorp, (9) Kvisslan. Karta över fotopunkterna 1 9 Visualiseringarna från fritidsbebyggelsen vid Hjälmarens strandområde representeras av fotopunkterna

8 Karta över fotopunkterna Visualisering från Näshulta Kvarn (1) Från Näshulta Kvarn kommer man huvudsakligen kunna se verk 4 och 5. På verk 4 kommer rotorbladen delvis vara synliga över skogsbrynet något till vänster om vägen till höger i bilden. Verk 5 skyms i den aktuella bilden av trädet till höger om ladan men rotorbladen kommer vara synliga från andra positioner i närheten. Verk 4 ligger 840 meter från fotopunkten och verk 5, 900 meter. Fotopunkt 1: Näshulta Kvarn verkligt utseend

9 Verkens placering och storlek markerad med rött 6.5 Visualisering från Hagby (2) Från Hagby kommer etableringen inte vara visuellt synlig förutsatt att skogen är bevarad. Närmast belägna verk är verk 4 till vänster i bild på meters avstånd, verk 8 mitt i bilden på meters avstånd och verk 6 till höger i bild på meters avstånd. Fotopunkt 2: Hagby - verkens placering och storlek markerad med rött 6.6 Visualisering från Granlund (3) Från Granlund kommer etableringen inte vara visuellt synlig förutsatt att skogen är bevarad. Närmast belägna verk är verk 6 mitt i bild på 970 meters avstånd. Fotopunkt 3: Granlund verkens placering och storlek markerat med rött

10 6.7 Visualisering från Koten (4) Från Koten kommer etableringen inte vara visuellt synlig. Närmast belägna verk är verk 6 på 2,5 kilometers avstånd. Övriga verk i etableringen befinner sig på 2,9 4,9 kilometers avstånd. Fotopunkt 4: Koten verkens placering och storlek markerad med rött 6.8 Visualisering från Näshulta fritidsområde (5) Från Näshulta fritidsområde kommer etableringen inte vara visuellt synlig. Etableringen befinner sig på 3,3 5,8 kilometers avstånd. Fotopunkt 5: Näshulta fritidsområde verkens placering och storlek markerad med rött 6.9 Visualisering från Ytternäs (6) Från Ytternäs kommer etableringen inte vara visuellt synlig förutsatt att skogen är bevarad. Närmast belägna verk är verk 6 och 7 på respektive meters avstånd.

11 Fotopunkt 6: Ytternäs verkens placering och storlek markerad med rött 6.10 Visualisering från Gåstorp (7) Vid Gåstorp finns ett öppet odlingslandskap som gör att etableringen är synlig på längre avstånd från fotopunkten. I bilden är följande verk synliga: till vänster verk 6, som är synligt över skogen på meters avstånd; verk 7, som är synligt över huset på meters avstånd; verk 2 till höger om skogsudden på meters avstånd; verk 3 till höger om verk 2 på meters avstånd och verk 1 till vänster om skogsudden på meters avstånd. Fotopunkt 7: Gåstorp verkligt utseende Verkens placering och storlek markerade med rött

12 6.11 Visualisering från Stockholmstorp (8) Från Stockholmstorp kan man, genom vegetationen, delvis se verk 9 som är det närmast liggande verket i etableringen på 690 meters avstånd. Övriga verk skyms av vegetationen Fotopunkt 8: Stockholmstorp verkligt utseende Verkens placering och storlek markerade med rött 6.12 Visualisering från Kvisslan (9) Vid fotopunkt 9 Kvisslan är landskapet delvis öppet till sin karaktär vilket gör att verk 1 som ligger närmast på 720 meters avstånd är synligt över skogen. Övriga verk skyms av vegetationen och landskapets kupering. Fotopunkt 9: Kvisslan verkligt utseende

13 Verkens placering och storlek markerade med rött 6.13 Visualisering från Hjälmarens strandområde (10) Från fotopunkt 10 präglas landskapet av ett större kalhygge med lövslyvegetation. Verk 1 på 800 meters avstånd är delvis synligt, även verk 3 på meters avstånd kan skönjas i horisonten. Övriga verk skyms av vegetationen och landskapets kupering. Fotopunkt 10 verkligt utseende Verkens placering och storlek markerade med rött 6.14 Visualisering från Hjälmarens strandområde (11) Etableringen skyms helt av vegetationen och landskapets kupering från fotopunkt 11.

14 Fotopunkt 11 verkens placering och storlek markerad med rött 6.15 Visualisering från Hjälmarens strandområde (12) Etableringen skyms helt av vegetationen och landskapets kupering från fotopunkt 12. Fotopunkt 12 verkens placering och storlek markerad med rött 6.16 Visualisering från Hjälmarens strandområde (13) Etableringen skyms helt av vegetationen och landskapets kupering från fotopunkt 13. Fotopunkt 13 verkens placering och storlek markerad med rött

15 6.17 Visualisering från Hjälmarens strandområde (15) Från fotopunkt 15 är landskapet mera flackt i sin kupering, landskapet är också relativt öppet med en gles tallväxt. Detta gör att några av verken kommer att synas i horisonten över skogen och markens kupering. Verk 1, 3 och 5 kommer att skönjas i horisonten. Verken ligger på meters avstånd. Fotopunkt 15 verkligt utseende Verkens placering och storlek markerade med rött 6.18 Visualisering från Hjälmarens strandområde (16) Etableringen skyms helt av vegetationen och landskapets kupering från fotopunkt 16. Fotopunkt 16 verkens placering och storlek markerad med rött 6.19 Visualisering från Hjälmarens strandområde (17) Etableringen skyms helt av vegetationen och landskapets kupering från fotopunkt 17.

16 Fotopunkt 17 verkens placering och storlek markerad med rött 7 Påverkan genom buller 7.1 Allmänt Den typ av ljud som alstras av ett vindkraftverk är ett aerodynamiskt flerfrekvent ljud från rotorbladens vingspetsar. Ljudutbredningen från ett vindkraftverk beror på flera faktorer såsom luftens temperatur, temperaturens fördelning över höjden, terrängens topografi, vegetationens bullerdämpande effekt, vindriktning mm. Andra faktorer som påverkar upplevelsen av ljudet från ett vindkraftverk är den maskerande effekten från bakgrundsljuds såsom vindbrus från skog och träd på den aktuella platsen. I den nuvarande beräkningsmodellen från 2001, som WindPRO beräkningen är baserad på, tas inte hänsyn till flera av dessa faktorer då den huvudsakligen är utvecklad för vindkraftprojektering i slättlandskap. En ny beräkningsmodell har utvecklats, Nord2000, viken tar hänsyn till fler parametrar som terrängens topografi, markunderlagets karaktär, vegetationens dämpande effekt mm. Generellt innebär en beräkning i Nord2000 att lägre bullervärden redovisas när beräkningen avser en etablering i skogen, jämfört med WindPRO. En ny rapport avseende buller från vindkraftverk är under utarbetande gemensamt av Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten. Den nya rapporten kommer att ersätta den nuvarande från Förlagan till den nya rapporten, rapport 5933, bifogas som bilaga.

17 Gällande gränsvärde för buller vid bostadsbebyggelse är 40 db(a). Gränsvärdet bestäms vid en vindhastighet av 8 m/s på 10 meters höjd över mark. 7.2 Bullerexponering av kringliggande bostadshus Den aktuella bullerberäkningen i WindPRO är baserade på ett vindkraftverk med en navhöjd av 105 meter, en rotordiameter av 90 meter, en effekt av 2,0 MW och ett källjud av 104,0 db(a). Som framgår av bullerkartan klaras gränsvärdet 40 db(a) för samtliga närliggandebostadshus. Mest bullerexponerade är bostadshusen vid Björnmossen - 39,7 db(a), Almtorp 39,6 db(a) och Bråten 39,3 db(a). För huvudresultat och bullerkarta se bilagor. Bullerkarta beräknad i WindPRO med skala i db(a) 8 Påverkan genom skuggor 8.1 Allmänt Vid solsken alstrar vindkraftverkens rotorblad rörliga skuggor som när de exponeras på närliggande bostadshus kan upplevas störande.

18 Normvärdet för skuggexponering är under normala väderförhållandet 8 timmar per år och 30 minuter per dygn. Detta motsvaras av 30 timmar per år i ett worst case - scenario vilket är den maximala tiden skuggor kan uppkomma och innebär att verkenständigt snurrar och är vända mot aktuellt bostadshus samt att solen ständigt lyser. I de beräkningar som görs i WindPRO förutsätts att skuggorna är synliga på ett avstånd av upp till två kilometer från verket. 8.2 Skuggexponering av kringliggande bostadshus De aktuella beräkningarna är baserade på vindkraftverk med 105 meters navhöjd och 90 meters rotordiameter. Som framgår av beräkningarna är det några platser där skuggexponering klart överskrider normvärdet på 8 h per år. Först och främst är det området runt Stora Kvisslan med omkringliggande fritidsstugor med beteckningen Näshulta Ökna 1:1 och löpnumret Vid denna plats är det verk 1, 2 och 3 som ger den huvudsakliga skuggexponeringen. Vid Gåstorp överskrids gränsvärdet vid två bostadshus. Här orsakas den huvudsakliga skuggexponeringen från verk 9. Slutligen vid Bråten överskrids normvärdet till viss del där verk 6 orsakar den huvudsakliga skuggexponeringen. För att göra en bedömning av den verkliga skuggexponeringen måste hänsyn tas till terrängförhållanden och skogens utseende i dagsläget. Där verk skyms av terrängens kupering kan skuggexponeringen från de skymda verken bortses ifrån. Där verk i nuläget är skymda av skogen måste man beakta att detta kan förändras med skogsavverkning. På platser där normvärdet överskrids kan de verk, som orsakar den huvudsakliga skuggexponeringen, utrustas med en stopp-automatik som begränsar skuggexponeringen. En sådan skuggreglering leder till ett försumbart produktionsbortfall.

19 Karta som visar skuggexponeringen för omkringliggande bostäderna. 8.3 Påverkan genom skuggor sammanfattning Vid några områden av bebyggelse överskrids det teoretiska normvärdet för skuggexponering. Den verkliga skuggpåverkan är beroende av andra faktorer som terrängens utseende mm. Detta behöver ytterligare utredas. 9 Påverkan av naturvärden och fornlämningar 9.1 Påverkan av naturvärden I kartläggningen av naturvärden och nyckelbiotoper har Skogsstyrelsens karta Skogens Pärlor, ( använts som underlag. Kartan redovisar naturvärden, nyckelbiotoper, sumpskogar mm. På kartan är nyckelbiotoper markerade med röda och gula streckade fält, sumpskogar med blå streckade fält. Enligt Skogsstyrelsens underlag syns ingen konflikt mellan naturvärden och verksplaceringarna. Skogens Pärlor behöver eventuellt kompletteras med ytterligare inventeringar och utredningar.

20 Skogsstyrelsens karta Skogens Pärlor som redovisar nyckelbiotoper, sumpskogar och naturvärden 9.2 Påverkan av arkeologiska värden och fornlämningar I kartläggningar av arkeologiska värden och fornlämningar har Riksantikvarieämbetets karta använts. Kartan utvisar fornlämningar av olika slag. Enligt kartan synes ingen konflikt mellan verksplaceringarna och fornlämningar eller andra arkeologiska värden. Detta behöver ytterligare utredas med underlag som finns hos Länsstyrelsen samt vid behov med fältinventering.

21 Riksantikvarieämbetets karta över fornlämningar 10 Påverkan av djur och fågelliv Av viltlivet är det huvudsakligen olika arter av fåglar och fladdermöss som påverkas av vindkraftetableringar på grund av kollisionsrisken med verkens rotorblad. Med anledning av att allt flera vindkraftprojekt etableras i olika naturmiljöer pågår mycket forskning inom detta område. I det aktuella projektet, Stora Uvberget, har kontakt tagits med lokala ornitologer och ornitologiska föreningar för att ta del av data och kunskap om det lokala fågellivet. Vid behov kommer ytterligare inventeringar att göras. 11 Projektets miljöbidrag Vindkraftparken ligger inom ett område som av Energimyndigheten utpekats som riksintresse för vindbruk. Områden av riksintresse för vindbruk upptar en mycket liten del av Sveriges yta cirka 2 %. Med 9 vindkraftverk av storleken 2 MW uppskattas den årliga produktionen av grön el uppgå till cirka 45 GWh. Detta motsvarar behovet av hushållsel för cirka hushåll. Då vindkraften vanligtvis ersätter el från fossileldade produktionsanläggningar innebär 45 GWh minskade koldioxidutsläpp med ton per år.

22 Utdrag ur Energimyndighetens karta över områden av riksintresse för vindbruk 12 Nätanslutning I syfte att utreda förutsättningarna för projektets anslutning till elnätet har Projektgruppen initierat en dialog med Vattenfall Eldistribution AB, som är koncessions ägare på projektområdet. För närvarande diskuteras två anslutningsscenarier med Vattenfall: anslutning till en befintlig transformatorstation i Hållsta respektive installation av en ny 130-kV- ledning till det överliggande elnätet. Eftersom Stora Uvberget ligger vid södra gränsen av Vattenfalls koncessionsområde, undersöker Projektgruppen samtidigt möjligheterna till samordning med eventuella vindkraftprojekt på ett angränsande nätområde tillhörande Utsikt Katrineholm Elnät AB. 13 Övrig information 13.1 Vägdragningar I nuläget har inte vägdragningarna inom vindkraftparken utretts och projekterats. I regel kommer befintligt vägnät av skogsbilvägar användas från vilka nya vägar till de enskilda verken kommer att anslutas. Internt elnät för anslutning av verken kommer att utföras som jordkablar som huvudsakligen kommer att följa vägdragningarna till sin sträckning.