Handelsutredning Eda kommun

Handelsutredning Eda kommun En analys av handel och regionalekonomi på den svenska sidan gränsen till Norge 2009-02-10 Analys & Strategi

Analys & Strategi

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Handelsutredning Eda kommun En analys av handel och regionalekonomi på den svenska sidan gränsen till Norge. Redaktör: Mattias Frithiof, med Anders Wigren och Fredrik Bergström WSP Analys och Strategi Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Förord Gränshandeln i allmänhet och Charlottenberg Shoppingcenter i synnerhet har under 2000-talets första år förändrat näringslivet och den byggda miljön i Eda kommun och Charlottenberg. Handeln har flyttat från Charlottenbergs centrum och Storgatan till Tallmon och Eda Glasbruk. Butiker har fått stänga och nya har öppnat istället. Systembolagets och Apotekets flytt till köpcentrumet har på ett avgörande sätt ändrat kundtillströmningen. Eda kommun planerar nu för en fortsatt ökning av handeln genom att ta fram en fördjupad översiktsplan för Charlottenberg. Handelsytan förväntas dubbleras inom den kommande 10-årsperioden. Vi vet att den utvecklingen kommer att leda till fler förändringar. Men hur ska vi veta vilka effekter och konsekvenser som följer av det beslutet? Ett sätt är att titta i backspegeln och se på vad som egentligen har hänt under 00-talet. Den kunskapen kan vi sedan försöka använda oss av för att förutse förändringarna under 10-talet. Byggnadsnämnden har låtit WSP Sverige AB ta fram en handelsutredning för att beskriva utvecklingen inom gränshandeln i Eda. Avsikten är att den ska vara ett underlag för beslut, men också att den ska ge oss alla bättre kunskap om vad vi kan vänta oss i framtiden. Dan Säterman Byggnadsnämndens ordförande Analys & Strategi

Innehåll 1 INLEDNING... 11 1.1 Bakgrund... 11 1.2 Rapportens upplägg och struktur... 11 1.3 Konjunkturutvecklingen... 13 2 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR... 15 2.1 Befolkning och utveckling... 16 2.2 Inkomster och inkomstutveckling... 19 2.3 Nettopendlingen till svenska kommuner... 21 3 HANDELNS UTVECKLING I ETT OMVÄRLDSPERSPEKTIV... 22 3.1 En exportdriven tillväxt... 22 3.2 Marknaden i Norge... 26 3.3 Den norska köpkraften... 31 4 REGIONALEKONOMI OCH ARBETSMARKNAD... 35 4.1 Sysselsättningsutvecklingen 1993-2006... 35 4.2 Den riktade pendlingen... 39 4.3 Arbetslöshet och försörjningskvot... 41 5 KONSEKVENSBESKRIVNINGAR... 42 6 SLUTSATSER... 58 BILAGOR OCH REFERENSER... 61 Analys & Strategi 5

6 Analys & Strategi

Sammanfattning Handeln har utvecklats mycket starkt i Eda kommun och Charlottenberg som traditionellt sett har haft industrin som den dominerande näringen. Det huvudsakliga skälet för detta är en mycket snabbt växande gränshandel, som idag utgör en central utvecklingskraft för orten och kommunen. De nyetableringar som lokaliserats till Charlottenberg har sin förklaring i ett kraftigt inflöde av norsk köpkraft. Tack vare gränshandeln har utbudet av handel i Charlottenberg blivit betydligt större och mera diversifierad än den hade varit utan gränshandel. Denna exportledda tillväxt har haft två effekter. För det första har den växande handeln via multiplikatoreffekter påverkat den lokala och regionala ekonomin positivt. För det andra har den exportledda tillväxten skapat konkurrensfördelar för Charlottenberg genom att utbudet har blivit stort och diversifierat. Därigenom har Charlottenberg nått en regional attraktivitet som, rätt förvaltad, kan fortsatt utgöra en stark bas för den lokala ekonomin och som bidrar till en både sektoriell och konjunkturell stabilitet. Mängden handel i en kommun avgörs i huvudsak av befolkningens storlek, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Hur många personer som dagligen pendlar in och ut ur kommunen är också betydelsefullt. För att få perspektiv på marknadsförutsättningarna i Eda kommun jämförs utvecklingen Eda med utvecklingen i Arvika, Karlstad och Årjängs kommuner, Värmlands län och en referensgrupp bestående av 31 kommuner i Sverige som liknar Eda 1. När det gäller befolkningsunderlaget tillhör Eda kommun de mindre i Sverige och det lokala och regionala befolkningsunderlaget minskar. Arvika, Årjäng och referenskommunerna har en snarlik befolkningsstruktur. Jämfört med riket uppvisar Eda en stor andel äldre och liten andel yngre. Detta beror dels på ett negativt födelsenetto och dels ett negativt flyttnetto. Det är av intresse att dela upp befolkningsutvecklingen i dessa två komponenter då de har olika budskap. Födelsenettot är en spegling av åldersstrukturen och flyttnettot speglar arbetsmarknadsläget och regionens attraktivitet som bostadsort. Dock har både attraktivitet och åldersstruktur förbättrats väsentligt sedan milleniskiftet. En positiv utveckling av arbetsmarknaden brukar långsiktigt leda till en ökad inflyttning och ett positiv födelsenetto. Ytterligare en viktig drivkraft för handelns storlek och utveckling är medelinkomsten och dess utveckling. I Eda kommun var medelinkomsten omkring 1 Vi använder Sveriges Kommuner och Lanstings indelning och vilka kommuner som ingår i gruppen Referenskommuner framgår i bilaga 1. Analys & Strategi

5 000 kronor lägre än i referenskommunerna 1993. Denna skillnad hade växt till runt 15 000 kronor 2006. Det som statistiken visar är en låg och långsamt växande medelinkomst i Eda kommun även i jämförelse med Arvika, Årjäng, Karlstad, Värmlands län och riket. Denna bild återger sannolikt inte hela sanningen då pendlarna till Norge inte ingår i statistiken. Trots detta omsatte detaljhandeln 1,4 miljarder kronor i Eda kommun 2007. Omsättningen totalt i detaljhandeln ökade med 171 procent i Eda kommun mellan 2003 och 2007 jämfört med 25 procent i riket. I Arvika var den totala ökningen långsam (9 %) vilket inte kan förklaras med en svag lokal och regional efterfrågeutveckling. Sammanfattningsvis visar analysen att den snabba tillväxten i handeln Eda kommun till mycket stor del är exportledd och att det är exporten av dagligvaror som dominerar. Sannolikt har en omfördelning av framförallt sällanköpshandel ägt rum från Arvika till Eda. Detta speglar ett funktionellt samspel mellan Eda och Arvika inom handeln som också till del kan förklaras med den relativt väl integrerade arbetsmarknaden. Det finns inget exakt vetenskapligt sätt att bestämma den norska marknadens storlek eller omfattning. För att få en uppfattning om den norska marknadens storlek har istället ett restidsbegrepp om cirka en och två timmar använts för att avgränsa marknaden i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Totalt omfattar det norska marknadsområdet med denna beräkning 1 192 000 personer. Medan antalet invånare i det svenska upptagningsområdet minskat något har det norska upptagningsområdet ökat med 82 504 mellan 2000 och 2007. Detta gör att en mycket stor del av köpkraften, och tillväxten av köpkraft, idag finns i Norge. Köpkraften uppgick i primärområdet till 4,7 miljarder kronor 2007. Av dessa kom 2 miljarder från den svenska sidan och 2,7 miljarder kom från Norge. Sekundärområdet, som i sin helhet finns i Norge, hade en total köpkraft på 58,9 miljarder kronor 2007. Totalt bedöms köpkraften i Edas hela marknadsområde öka med cirka 15,4 miljarder kronor de kommande tio åren. Enligt kommunala uppgifter består Charlottenbergs totala handelsyta av cirka 60 000 kvm, varav cirka hälften utgörs av det nya shoppingcentrumet. Enligt den fördjupade översiktsplan (FÖP) för Charlottenberg finns potential för ytterligare 95 000 kvadratmeter. För närvarande representerar handeln i Charlottenberg 1,5 procent av köpkraften i det totala marknadsområdet. Med en bibehållen marknadsandel blir tillväxten i omsättning 23 procent mellan 2007 och 2018. Med en konstant relation mellan omsättning och handelsyta finns det vid oförändrad marknadsandel 2018 ett utbyggnadsutrymme på omkring 7 000 kvadratmeter fram till 2018. Alla ut- 8 Analys & Strategi

byggnad därutöver förutsätter att köpcentrets eller tillkommande köpcentras marknadsandelar ökar. Det finns tillräckligt med köpkraft i primärområdet för att hantera en utbyggnad av handeln med ytterligare 30 000 m 2. Detta förutsätter dock att handelsplatsen tar hand om nästan hela köpkraftstillväxten i primärområdet mellan 2007 och 2018. En utbyggnad med ytterligare 95 000 m 2 fram till 2018 kommer att leda till omfördelning av köpkraften i primärområdet med 1 miljard kronor samt ytterligare omfördelning av köpkraften inom sekundärområdet med en miljard kronor. En utbyggnad med 95 000 m 2 kräver således en total omfördelning av köpkraft inom hela marknadsområdet med två miljarder kronor. Vår bedömning av den förväntade utvecklingen i Charlottenberg är att det inte finns tillräckligt med köpkraft i primärområdet för att svara upp mot de nya ytor som kan utvecklas. Utmaningen är således att de satsningar som görs blir så pass attraktiva att de lyckas attrahera kunder/besökare från ett betydligt större upptagningsområde. För att lyckas med detta måste handeln i Charlottenberg utvecklas och förädlas. En mycket viktig del i ett sådant arbete är att diversifiera utbud, lokalisering och att vässa erbjudandet med övriga tjänster som är beroende av samverkan mellan en lång rad aktörer t.ex. fastighetsägare, restauranger, besöksnäringarna och kommunen. En genomarbetad strategi för lokalisering av nya affärsrörelser behövs, liksom en analys av glapp i det befintliga utbudet, vilken typ av handel som har störst komparativa fördelar gentemot den norska marknaden, och hur dessa bäst kombineras och placeras. Men givet den ökning av handeln som kan förutses bör det finnas goda möjligheter för Charlottenberg att utveckla både externhandeln och cityhandeln. Det är dock viktigt att utbuden upplevs som komplementära och med en unik framtoning. Till detta hör områdets fysiska attraktionskraft, och i detta ligger inte minst en upprustning av Storgatans gestaltning. För att i större utsträckning penetrera sitt existerande upptagningsområde är också den relativa attraktivitet som finns längre in i landet viktig. Här spelar både Arvika och Karlstad (Bergvik) en viktig roll, och alla vinner på att utöka och förbättra sitt erbjudande i samförstånd och samverkan. I ett större perspektiv (till exempel ett norskt) utgör Charlottenberg, Arvika och Karlstad ett samlat alternativ för shoppingresor och alla tre torde ha stor nytta av att samarbeta under den premissen. Slutligen är det också viktigt att poängtera betydelsen av samverkan mellan de aktörer som redan finns i Charlottenberg. Inte minst är det viktigt för utvecklingen av cityhandeln utmed Storgatan. En närmare samverkan kring utvecklingen kräver en gemensam syn på nuläge, förutsättningar och möjligheter något vi till viss del hoppats lagt grunden för med denna rapport. Analys & Strategi

10 Analys & Strategi

1 Inledning 1.1 Bakgrund Traditionellt sett har industrin varit den dominerande näringen i Charlottenberg. Den handel som bedrevs var avsedd för den egna befolkningen. En snabbt växande gränshandel har dock ändrat detta förhållande och handeln har idag blivit en central utvecklingskraft för orten och kommunen. En handelsutredning genomfördes 2005 av HUI. Slutsatserna av utredningen var att bland andra att etableringarna i Charlottenberg helt bygger på ett kraftigt inflöde av norsk köpkraft. Det bedömdes inte vara möjligt med ett ökat svenskt inflöde med den givna konkurrensen i regionen. Det rekommenderades att man skulle avvakta med vidare etableringar. Sedan 2005 har dock ett antal nya etableringar ägt rum. Detta gör att en handelsutredning behöver göras som ger faktaunderlag och förståelse för den handelsutveckling som äger rum i Charlottenberg. Syftet med utredningen är flerfaldigt. Ett av syftena är att underlätta planering och beslut i arbetet med att skapa förutsättningar för centrumhandel, externhandel och gränshandel. Ett annat syfte är utredningen ska ge underlag för beslut och planer gällande infrastruktur, miljö, samt ökad insyn och förståelse för sociala och kulturella aspekter. Ett tredje syfte är att utredningen ska belysa handelsutvecklingens inverkan och konsekvenser för Eda kommun i huvudsak, men till viss del även för angränsande kommuner. Utredningen ska utgöra underlag för inom- och mellankommunala samråd. För att belysa de ovan nämnda frågeställningarna har en bred ansats använts. Detta innebär bland annat att den traditionella handelsanalysen kompletteras med en regionalekonomisk analys för att bättre ge ett relevant faktaunderlag och förståelse för handelsutvecklingen i Charlottenberg och hur denna utveckling påverkar det omgivande samhället. 1.2 Rapportens upplägg och struktur WSP Analys & Strategi har i denna utredning frångått den traditionella handelsanalysen som ofta görs i samband med utvärderingar av nyetableringar och i framtagandet av exempelvis handelspolicies. Även om de flesta moment som också en traditionell handelsanalys ingår även här, har WSP Analys & Strategi breddat upplägget till att också omfatta en analys av den generella och regionalt anknutna utvecklingen i Eda. Anledningarna till att detta bredare anslag är att föredra är flera. Dels har utvecklingen i Eda visat att traditionella handelsmodeller inte fullt ut lyckats fånga den utveckling som de facto har skett. Dels är Eda speciellt då förutsättningarna både omfattar en expansiv gränshandel och då Analys & Strategi

analysen gäller en förhållandevis liten kommun som har lyckats skapa en omfattande shoppingturism. Det faktum att handeln har kommit att utvecklas starkt har också lett till att handeln på ett signifikant sätt har påverkat hela regionens utveckling. Den bredare ansatsen innebär för det första att analysen vidgas genom att det geografiska perspektivet omfattar utvecklingen av för handeln relevanta faktorer i tre samspelande marknader, exportmarknaden (Norge och turism), Lokala marknaden (Charlottenberg och Eda kommun) samt den regionala marknaden (Arvika och övriga Värmland). För det andra så vidgas analysen till att omfatta en prognos av hur utvecklingen av handeln och hur den kan påverka Eda kommun. Analysmodellen visas i figuren nedan. Export till Norge Turism Lokal marknad: Befolkningsutveckling Inkomstutveckling Utbildningsstruktur Pendling Efterfrågan på handel Utbud av handel Regional marknad Befolkningsutveckling Inkomstutveckling Utbildningsstruktur Pendling Med stöd av analysmodellen kan samspelet mellan exportmarknaden, lokala marknaden och den regionala marknaden klarläggas och på så vis öka förståelsen för den handelsutveckling som äger rum i Charlottenberg. Det är även möjligt att med modellens hjälp analysera vilka strukturella konsekvenser som handelsutvecklingen har på det omgivande samhället. Detta är av särskild vikt i Charlottenberg där handeln utvecklats till en så pass viktig faktor i den regionala ekonomin. Genom export till Norge (gränshandel) har utbudet av handeln i Charlottenberg blivit betydligt större och mera diversifierad än den hade varit utan gränshandel. Denna exportledda tillväxt har haft två effekter. För det första har den växande handeln via multiplikatoreffekter påverkat den lokala och regionala ekonomin 12 Analys & Strategi

positivt. För det andra har den exportledda tillväxten skapat konkurrensfördelar för Charlottenberg genom att utbudet har blivit stort och diversifierat. Därigenom har Charlottenberg nått en regional attraktivitet som under vissa förutsättningar kan (rätt förvaltade) överleva en viss nedgång i exporten till Norge. Den kritiska frågeställningen i analysen blir således om handelsutbudet i Charlottenberg har blivit tillräckligt stort och diversifierat för att kunna överleva en viss nedgång i exporten (gränshandeln). En minskad efterfrågan från Norge innebär att köpkraft måste lockas från den regionala marknaden. Detta skapar en inomregional omfördelning av handeln där Charlottenberg kan bli en mötesplats inte bara för handel utan även för sociala och kulturella aktiviteter. Dessa aktiviteter kan drivas i Charlottenberg på grund av överspillningseffekter från handeln. Exempel på detta finns i det nyetablerade hotell som byggts, samt de exempel på övriga attraktioner som planeras men som ännu inte är realiserade. Men den ökade attraktiviteten för Charlottenberg som mötesplats för handel, sociala aktiviteter och kulturella aktiviteter leder också till potentiellt negativa effekter. Till dessa hör en ökad trafikalstring vilket ställer krav på den fysiska planeringen, ökande mark- och etableringskostnader, samt ett potentiellt högre kostnadsläge i handeln när priser anpassas till den norska kundgruppen. Med analysmodellen som stöd genomförs handelsutredningen i tre delar bestående av en nulägesanalys, en prognos på tio års sikt och en konsekvensbeskrivning. 1.3 Konjunkturutvecklingen Inledningsvis finns det också anledning att kortfattat nämna en strukturerande faktor för handeln i Charlottenberg som förvärrats radikalt bara under detta uppdrags genomförande. Svensk ekonomi har under 2008 gått in i en lågkonjunktur som har förstärkts av en global finanskris. Prognoser från olika prognosinstitut har kontinuerligt justerats ned. Exempelvis trodde Konjunkturinstitutet (KI) i augusti (före finanskrisen) att BNP-tillväxten 2009 skulle bli ca 1,4 procent. I december hade de sänkt prognosen till -0,9. Många andra prognosinstitut är också negativa vad gäller 2009, se tabell 1. De bedömningar som finns för 2010 tyder på att 2009 blir det sämsta året och att konjunkturen därefter börjar vända uppåt. Långkonjunkturen förväntas således bli relativt kortvarig. Det finns flera skäl till detta: - Inflationen avtar snabbare pga. avmattning och fallande olje- och råvarupriser, vilket leder till att räntan kan hållas låg vilket i sin tur leder till ökade investeringar och ökad konsumtion Analys & Strategi

- Hushållens ekonomi utvecklas relativt väl. De flesta har arbete och många får sänkta skatter. - Finanspolitiken strävar efter att motverka lågkonjunkturen. Många offentliga projekt sätts igång, t ex infrastruktursatsningar. - En svag krona gynnar exportsektorn. Dessutom räknar exempelvis IMF med att världskonjunkturen också vänder under 2010. En god lönsamhet i stora delar av näringslivet i ingången av lågkonjunkturen talar också för att det finns en hel del resurser att använda för att göra satsningar under lågkonjunkturen för att därmed stå starka när konjunkturen väl vänder. Tabell 1. Konjunkturbedömningar för 2009 och 2010. KI 2009 KI 2009 KI 2010 HUI 2009 HUI 2010 SWB 2009 Nordea 2009 BNP 1,4-0,9 1,9-1,0 1,0-1,7-1,5 Hushåll 2,2 0,4 2,6-0,5 1,0 0,0-0,6 Offentlig 1,0 1,1 1,8 2,0 1,5 1,5 0,4 konsumtion Arbetslöshet 6,5 7,9 9,0 8,5 9,5 8,4 7,7 Publicerad Aug 08 Dec 08 Dec 08 Dec 08 Dec 08 Jan 09 Jan 09 Även Norge har självklart drabbats av lågkonjunkturen. Svenska Konjunkturinstitutets prognos pekar dock på att lågkonjunkturen inte kommer att bli lika djup som i Sverige och i många andra delar av EU, se diagram 1. Diagram 1. BNP utvecklingen i Sverige, EU och Norge samt prognos för 2009 och 2010. 14 Analys & Strategi

7,0 6,0 Prognos 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-2,0-3,0 EU Sverige Norge Källa: Konjunkturinstitutet Tittar man närmare på handelns utveckling under de kommande åren kan man utgå ifrån HUI:s konjunkturprognos, se tabell 2. Tabell 2. Konsumtionens och detaljhandelns utveckling 2008-2010 2008 2009 2010 Hushållens konsumtion 1,0-0,5 1,0 Total detaljhandel 2,0 0,0 1,0 Dagligvaror 0,0 0,0 0,0 Sällanköpsvaror 4,0 0,0 1,5 Källa: HUI:s konjunkturprognos, december 2008. För Eda med omnejd innebär konjunkturutvecklingen att det kan bli ett tufft 2009, men (givet att prognoserna är korrekta) utvecklingen kan bli ljusare under 2010 och framåt. 2 Marknadsförutsättningar I tillägg till den rådande konjunkturen bestäms mängden handel i en kommun i huvudsak av befolkningens storlek, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Hur många personer som dagligen pendlar in och ut ur kommunen är också betydelsefullt. I detta avsnitt ska de viktigaste faktorerna bakom Analys & Strategi

handelns storlek och utveckling i Eda kommun beskrivas för en tretton år lång period, 1993-2006 med en utblick mot 2007 där tillgången till statistik tillåter. För att få perspektiv på marknadsförutsättningarna i Eda kommun jämförs utvecklingen Eda med utvecklingen i Arvika, Karlstad och Årjängs kommuner, Värmlands län och en referensgrupp bestående av 31 kommuner i Sverige som liknar Eda 2. 2.1 Befolkning och utveckling Antalet invånare i Eda kommun var 1993 drygt 9 300 personer. I Arvika kommun bodde ungefär tre gånger som många 27 000 personer. Mediankommunen bland referenskommunerna hade 9 900 invånare 1993. Eda kommun hade således något färre invånare än mediankommunen i referensgruppen. Befolkningsutvecklingen visas i Figur 1 nedan. Mellan 1993 och 2007 minskade antalet invånare i Eda kommun med 699 personer vilket är en minskning med 7,4 procent. I referenskommunerna minskade antalet invånare under samma period med 10 procent. Även om antalet invånare minskade i Eda kommun var minskning alltså mindre än i referensgruppen. Sett i ett regionalt perspektiv minskade antalet invånare i Arvika kommun med 785 personer (2,9 procent) mellan 1993 och 2007. I Karlstad ökade istället antalet invånare mellan 1993 och 2007 med 5 800 personer (7,5 procent). I Värmlands län som helhet minskade antalet invånare med 11 400 personer, vilket är en minskning med 4 procent. När det gäller befolkningsunderlaget är tillhör Eda kommun de mindre i Sverige och det lokala och regionala befolkningsunderlaget minskar. 2 Vi använder Sveriges Kommuner och Lanstings indelning och vilka kommuner som ingår i gruppen Referenskommuner framgår i bilaga 1. 16 Analys & Strategi

Figur 1 Befolkningsutveckling 1993-2007 I Eda kommun, Karlstad kommun, Arvika kommun, Värmlands län och Referenskommunerna 1993-2007. Index 1993=100. Befolkningsutveckling 1993-2007 (index år 1993=100) 110 105 Index 100 95 90 85 80 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1730 Eda 1780 Karlstad 1784 Arvika 1765 Årjäng Värmland Referenskommunerna Befolkningsutvecklingen i en region kan delas upp i födelsenetto och flyttnetto. Det är av intresse att dela upp befolkningsutvecklingen i dessa två komponenter då de har olika budskap. Födelsenettot är en spegling av åldersstrukturen och flyttnettot speglar arbetsmarknadsläget och regionens attraktivitet som bostadsort. I Tabell 3 visas utvecklingen av födelsenetto, flyttnetto och befolkningsnetto. I Eda kommun kan i stort sett hela befolkningsminskningen mellan 1993 och 2007 tillskrivas ett negativt födelsenetto (minus 706). För att balansera detta underskott måste flyttnettot var minst plus 706. Men flyttnettot var endas plus sju personer. Delas perioden 1993-2007 upp i två delperioder var födelsenettot större mellan 1993 och 2000 (minus 432) jämfört med minus 274 för perioden 2001-2007. Flyttnettot var minus 265 personer 1993-2000 men vände till plus 272 mellan 2001 och 2007. Både attraktivitet och åldersstruktur har således förbättrats väsentligt sedan milleniskiftet. Arvika kommun har haft ungefär samma utveckling som Eda kommun, med en befolkningsminskning drivet av ett negativt födelsenetto. I Karlstad är det ett positivt flyttnetto som utgör den största komponenten i befolkningstillväxten och flyttnettot för den senare delen av perioden är större än den förra. Flyttnettot och födelsenettot påverkar varandra långsiktigt då en ökad in- och utflyttning normalt består av personer i fertil och därmed också mer flyttbenägen ålder. In- och utflyttning påverkas i första hand av arbetsmarknaden i kommunen och dess grannkommuner. En positiv utveckling av arbetsmarknaden brukar långsiktigt leda till en ökad inflyttning och ett positiv födelsenetto. Analys & Strategi

Tabell 3 Födelsenetto, flyttnetto och befolkningsutvecklingen 1993-2007 i Eda kommun, Arvika kommun, Årjängs kommun och Karlstad kommun Eda 1993-2000 2001-2007 1993-2007 Födelsenetto -432-274 -706 Flyttnetto -265 272 7 Befolkningsnetto -697-2 -699 Arvika 1993-2000 2001-2007 1993-2007 Födelsenetto -881-870 -1751 Flyttnetto 55 953 1008 Befolkningsnetto -826 83-743 Årjäng 1993-2000 2001-2007 1993-2007 Födelsenetto -269-282 -551 Flyttnetto -23 376 353 Befolkningsnetto -292 94-198 Karlstad 1993-2000 2001-2007 1993-2007 Födelsenetto 331 524 855 Flyttnetto 1621 2811 4432 Befolkningsnetto 1952 3335 5287 I tabell 4 visas befolkningens åldersstruktur 2007. Eda, Arvika, Årjäng och referenskommunerna har en snarlik befolkningsstruktur. Jämfört med riket är andelen mellan 0 och 44 år liten i Eda, Arvika, Årjäng och referenskommunerna. I Karlstad kommun är andelen högre än i riket i åldersgruppen 18-24 år vilket till stor del beror på inflyttade studenter. I de två äldsta åldersgrupperna ökar skillnaderna till riket med stigande ålder i både Eda, Arvika och Årjängs kommuner. I åldersgruppen 45-64 år var skillnaden i andelar tre procentenheter i Eda och två procentenheter i Arvika och Årjäng. I åldersgruppen 65 år och äldre var skillnaderna fyra procentenheter i både Eda och Arvika och tre i Årjäng. En stor andel äldre och liten andel av befolkningen mellan 18 och 44 år ger det negativa födelsenetto som visas ovan. 18 Analys & Strategi

Tabell 4 Befolkningens åldersstruktur 2007 0-17 18-24 25-44 45-64 65-1730 Eda 19 % 7 % 22 % 29 % 22 % 1780 Karlstad 19 % 11 % 27 % 26 % 18 % 1784 Arvika 19 % 8 % 23 % 28 % 22 % 1765 Årjäng 21 % 7 % 23 % 28 % 21 % Värmland 20 % 8 % 22 % 28 % 22 % Referenskommunerna 20 % 7 % 21 % 29 % 23 % Riket 21 % 9 % 27 % 26 % 18 % 2.2 Inkomster och inkomstutveckling Befolkningens storlek och åldersstruktur, samt utvecklingen av dessa båda faktorer över tiden, är en viktig drivkraft för handelns storlek och utveckling. Hur stor medelinkomsten är och hur den utvecklas utgör en annan viktig komponent. Det ska påpekas att det finns statistiska felkällor vid mätning av arbetspendling, sysselsättning och inkomster som särskilt berör regioner där pendlingen mellan länder är stor. SCB har fått i uppdrag att tillsammans med de övriga statistikmyndigheterna i Norden förbättra statistiken. För att en person ska klassas som förvärvsarbetande dagbefolkning respektive nattbefolkning krävs att personen via personnumret kan spåras till en adress i Sverige och via organisationsnummer kan knytas till ett arbetsställe i Sverige. Personer som pendlar till ett annat land redovisas därför inte i sysselsättnings- och pendlingsstatistiken. Både antalet dagbefolkning och antalet nattbefolkning blir i statistiken lägre än i verkligheten. I Sverige är det normala förhållandet att pendlarna har en högre medelinkomst än de som bor och arbetar i samma kommun. Om samma förhållande gäller gränspendlingen här så underskattas medelinkomsten i gränskommuner som Eda, Årjäng och Arvika. Dessa faktorer förklarar delvis den låga förvärvsgraden och den låga medelinkomsten i Eda kommun och enligt kommunala uppgifter intjänas cirka 20 % av Edabornas totala löneinkomster i Norge. Det finns för närvarande ingen offentlig statistik som redovisar de verkliga förhållandena, vilket är ett stort problem i Eda kommun och i andra gränsregioner. Med denna reservation visas den sammanräknade medelinkomsten 1993, 2000 och 2006 i tabell 5. I Eda kommun var medelinkomsten omkring 5 000 kronor lägre än i referenskommunerna 1993. Denna skillnad hade växt till runt 15 000 kronor 2006. Det som statistiken visar är en låg och långsamt växande medelinkomst i Eda kommun även i jämförelse med Arvika, Årjäng, Karlstad, Värmlands län och riket. Denna bild återger sannolikt inte hela sanningen då pendlarna till Norge inte ingår i statistiken. Den korrekta bilden är sannolikt något högre medelinkomst i både Eda, Årjäng och Arvika. Analys & Strategi

Tabell 5 Sammanräknad medelinkomst per år (1000-tal kronor) 1993, 2000 och 2006 samt förändringen mellan 1993 och 2006. 1993 2000 2006 Förändring 93-06 Andel av riket 06 Eda 113.2 144.9 171.3 51.3 % 80.5 % Arvika 120.7 153.9 189.6 57.1 % 89.1 % Årjäng 111.6 142.5 169.5 51.9% 79.7% Karstad 135.8 169.8 206.3 51.9 % 97.0 % Värmland 124.4 158.9 190.3 52.9 % 89.5 % Referenskommuner 118.4 153.7 186.0 57.1 % 87.4 % Riket 134.1 176 212.7 58.6 % I Figur 2 visas att utvecklingen av medelinkomsten i Eda kommun har varit långsammare än i referenskommunerna mellan 1993 och 2006. I ett lokalt perspektiv har medelinkomsten i Eda ökat långsammare än i Arvika och i ett regionalt perspektiv har medelinkomsten växt långsammare än i både Karlstad kommun och Värmlands län. Återigen är det viktigt att reservera för den del av inkomsterna som intjänas i Norge och således inte ingår i figuren. Men det är sannolikt så att medelinkomst trots detta ligger, och utvecklas, något under snittet. Figur 2 Utvecklingen av sammanräknad förvärvsinkomst 1993-2006. Index 1993 = 100. Sammräknad total förvärvsinkomst 1993-2006 180 160 140 Index 120 100 80 60 Eda Arvika Karlstad Årjäng Värmland Referenskommuner Riket 40 20 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 20 Analys & Strategi

2.3 Nettopendlingen till svenska kommuner Nettopendlingen mellan kommuner (inpendlare minus utpendlare) påverkar handelns storlek och utveckling över tid då personer som pendlar kan fördela sina dagliga inköp till antingen arbetskommunen, bostadskommunen, kommuner längs vägen mellan bostaden och arbetet eller en kombination av de tre alternativen. Ett pendlingsöverskott ger större förutsättningar för en stor och växande handel än ett pendlingsunderskott. I likhet med statistiken över inkomster är det pendling mellan kommuner i Sverige som redovisas i statistiken. I tabell 6 visas nettopendlingen för kommunerna i Värmland. I Eda var nettopendlingen negativ 2006, men underskottet har minskat sedan 1993. I Arvika var nettopendlingen också negativ 2006 men till skillnad från Eda har underskottet ökat sedan 1993. Karlstad kommun hade ett stort inpendlingsöverskott 1993 och det har minskat något sedan dess. Karlstad kommun är den i särklass största inpendlingskommunen i Värmlands län vilket kommer till utryck i Nuteks indelning av de svenska kommunerna i arbetsmarknadsregioner. I Karlstads arbetsmarknadsregion ingår kommunerna Kil, Hammarö, Munkfors, Forshaga, Grums, Sunne, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Säffle av de värmländska kommunerna samt Åmål i Västra Götalands län. Att Karlstad kommun har en så dominerande roll som inpendlingskommun i Värmlands län gör att handelns storlek och tillväxt påverkas positivt i Karlstad och negativt i övriga kommuner. Detta beror huvudsakligen på att köpkraften omfördelas mellan kommunerna i samband med arbetsresor. En del av förklaring till handelns utveckling i t.ex. Arvika kan alltså förklaras med arbetspendlingen ut från kommunen. I Arvikas fall har också nettoutflödet av arbetskraft ökat mer på senare år. Störst utbyte härvidlag har Arvika och Eda med varandra. Dock exporterar Eda mer arbetskraft till Arvika än tvärtom. Karlstad, på andra plats, är också en viktig arbetskommun för Arvikaborna. Tabell 6 Nettopendlingen 1993-2006 i kommunerna i Värmlands län Kommun 1993 2000 2006 1715 Kil -1872-1932 -1914 1730 Eda -187-89 -77 1737 Torsby 277 199 164 1760 Storfors -519-625 -566 1761 Hammarö -2281-2652 -2596 1762 Munkfors 158 131 116 1763 Forshaga -2059-2142 -2032 1764 Grums -445-606 -505 1765 Årjäng -223-65 40 1766 Sunne -556-456 -438 1780 Karlstad 7195 7199 6996 1781 Kristinehamn -141-378 -824 Analys & Strategi

1782 Filipstad 4-118 -178 1783 Hagfors -355-484 -475 1784 Arvika -240-243 -314 1785 Säffle 23-199 -372 Kapitlet om marknadsförutsättningarna för handeln i Eda kommun låter sig relativt enkelt sammanfattas. Det har inte funnits något utrymme för expansion för handeln i Eda kommun drivet av den lokala och regionala marknaden på den svenska sidan gränsen. I stort sett har hela tillväxten i handeln i Eda kommun drivits av export till Norge, det vill säga gränshandel. I nästa kapitel ska handelns utveckling i Eda kommun beskrivas i ett omvärldsperspektiv. 3 Handelns utveckling i ett omvärldsperspektiv Totalt omsatte detaljhandeln 1,4 miljarder kronor i Eda kommun 2007. Dagligvaror svarade för 928 miljoner kronor och sällanköpsvaror för 524 miljoner kronor. Omsättningen totalt i detaljhandeln ökade med 171 procent i Eda kommun mellan 2003 och 2007 jämfört med 25 procent i riket. I Arvika var den totala ökningen långsam (9 %) vilket inte kan förklaras med en svag lokal och regional efterfrågeutveckling. Den enda rimliga förklaringen är att den exportdrivna tillväxten av handeln i Eda har skapat lokala konkurrensfördelar och att en omfördelning av handelsutbudet har ägt rum från Arvika till Eda. 3.1 En exportdriven tillväxt Den exportdrivna tillväxten av handeln i Eda kommun har främst berört dagligvaruhandeln vars omsättning har ökat med 216 procent mellan 2004 och 2007. Ökningen av omsättningen för sällanköpshandeln är betydligt mindre, 116 procent under samma period. Tabell 7 Omsättningen (miljoner kronor) för dagligvaror, sällanköpsvaror och totalt för detaljhandeln 2007 samt procentuell ökning mellan 2003 och 2007. Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Omsättning Procentuell Omsättning Procentuell Omsättning Procentuell ökning 03-07 ökning 03-07 ökning 03-07 Eda 928 216 % 524 116 % 1452 171 % Arvika 607 1 % 501 19 % 1108 9 % Årjäng 768 62 % 852 371 % 1620 147 % Karlstad 2615 15 % 4164 56 % 6779 37 % Värmland 8254 21 % 7625 57 % 15880 36 % Strömstad 3150 7 % 1079 63 % 4229 17 % Riket 225579 18 % 262337 34 % 487915 25 % 22 Analys & Strategi

Handeln med Norge är i hög grad inriktad mot dagligvaror. År 2007 svarade dagligvaruhandeln för 63,9 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln i Eda kommun. Motsvarande andel i Årjäng var 47,4 procent. Sällanköpsvaror svarade för resterande 36,1 procenten i Eda och i Årjäng var motsvarande andel 52,6 procent. I Arvika är sällanköpsandelen högre än i Eda 45,2 procent. I Strömstad, som har en stor export av handel till Norge, är dagligvarornas andel av den totala omsättningen 74,5 procent. I riket är dagligvarornas andel 46,2 procent. Detta understryker att handeln med Norge främst berör dagligvaruhandeln och att sällanköpsvaror ännu inte funnit sin marknad. Sällanköpsvaror är därtill ofta associerade med till exempel garantiåtaganden, tull och inte minst hemtransport vilket ställer större krav på att återförsäljare och detaljister löser frågorna kring transport över landsgränsen. Tabell 8 Andelen dagligvaror och sällanköpsvaror 2007 av omsättningen i detaljhandel 2007 Eda Arvika Karlstad Värmland Strömstad Riket Dagligvaror 63.9% 54.8% 38.6% 52.0% 74.5% 46.2% Sällanköpsvaror 36.1% 45.2% 61.4% 48.0% 25.5% 53.8% Totalt 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% För att få en indikation på hur omsättningen i handeln i Arvika kommun har påverkats av den snabba tillväxten av handelsutbudet i Eda kommun har en beräkning gjorts och visas i Tabell 8. Analysen av marknadsförutsättningar visar att Arvika kommun borde ha haft samma andel av rikets handel 2007 som 2003 i en situation där handelstillväxten utvecklats normalt i Eda kommun. År 2003 hade Arvika kommun 0,3 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln. Om denna andel hade bibehållits 2007 skulle den totala omsättningen i detaljhandeln ha varit 1 312 miljoner kronor (kolumnen Hyp 07). Den verkliga omsättningen var 1 108 miljoner kronor (kolumnen verklig 07). Skillnaden är minus 203 miljoner kronor (kolumnen diff). Med antagandet att detta tapp är en omfördelningseffekt till Eda har 203 miljoner kronor omfördelats från Arvika till Eda under perioden 2003-2007. Det är en omfördelning motsvarande 17 procent av detaljhandeln i Arvika kommun 2003. En motsvarande beräkning för dagligvaror och sällanköpsvaror separat visar att omfördelningseffekten i sällanköpshandeln var 14 procent och i dagligvaruhandeln 17 procent. I kronor räknat var omfördelningen i handeln med sällanköpsvaror 80 miljoner och med dagligvaror 123 miljoner kronor. Slutsatsen är att även om exporten av detaljhandelsvaror från Eda till Norge i huvudsak berör dagligvaror så är exporten från Eda även relativt starkt inriktad på sällanköpsvaror. Att Eda har en sällanköpshandel på 36,1 procent jämfört Analys & Strategi

med 25,5 procent i Strömstad (Tabell 8) tyder till exempel på detta. Detta innebär att handeln med Norge kan ha skapat konkurrensfördelar i framförallt sällanköpshandeln för Eda kommun. Om en sådan utveckling fortsätter kommer en fortsatt omfördelning mellan Arvika och Eda att äga rum samtidigt som sällanköpshandeln i totalt i de två kommunerna blir mera diversifierad. Tabell 9 Beräkning av effekterna på omsättningens förändring i handeln Arvika kommun 2003-2007 av expansionen i Eda kommun Arvika andel av rikets omsättning 2003 Hyp 07 Verklig 07 Diff Diff/hyp 07 Dagligvaror 0.3 % 730 607-123 -17 % Sällanköpsvaror 0.2 % 582 501-80 -14 % Totalt 0.3 % 1312 1108-203 -16 % För att förstå premisserna för utvecklingen av handeln i Eda kommun behövs kunskap om hur stor del av handelns omsättning i Eda kommun som exporteras till Norge. Genom bearbetning av den statistik som redovisas i publikationen Handeln i Sverige 2007 3 och bearbetning av statistiken hos SCB om sammanräknade förvärvsinkomster görs en uppskattning. I Tabell 10 beräknas exportökningen till Norge mellan 2003-2007 uppgå till 568 miljoner kronor. Den största delen av exportökningen kom från dagligvaruhandeln som svarade för 80 procent av den totala exportökningen. Beräkningarna baseras på statistik i publikationen Handeln i Sverige 2007, utgiven av HUI. Nedanstående formel har använts. D= A-(B+C) Tabell 10 Beräkning av exportökningen från Eda kommun till Norge 2003-2007 samt exporten till Norge 2007 (miljoner kronor) A) Total ökning av omsättningen i Eda 03-07 B) Ökning av inköp från boende i Eda 03-07 C) Omfördelning av inköp från Arvika till Eda 03-07 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt 634 281 916 57 88 145 123 80 203 D) Exportökning t Norge 03-07 454 113 568 3 Utgiven av Handelns Utredningsinstitut 24 Analys & Strategi

I Tabell 1111 har exporten till Norge och exportandelen till Norge 2007 beräknats. Totalt beräknas exporten i detaljhandeln i Eda kommun uppgick till 707 miljoner kronor år 2007. Av denna export är 677 miljoner dagligvaror och utgjorde 96 procent av detaljhandelsexporten. En betydande omfördelning av sällanköpsvaror har ägt rum från Arvika till Eda. Beräkningarna har gjorts med nedanstående formler. H= E-(F+G) I= H/E*100 Tabell 11 Beräkning av exporten till Norge och exportandelen till Norge 2007 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt E) Total omsättning i Eda kommun 928 524 1452 F) Inköp från boende i Eda kommun 212 247 459 G) Inköp från Boende i Arvika kommun 39 247 294 H) Export till Norge 677 30 707 I) Exportandel 72.9% 5.7% 48.1% Bakom ovanstående beräkningar ligger uppgifter om försäljningsindex och jämförelseindex 2007. Försäljningsindex anger relationen mellan faktisk omsättning och försäljningsunderlaget multiplicerat med 100 i en kommun. Jämförelseindex är lika med försäljningsindex i mediankommunen i olika kommungrupper. För varje kommun redovisas jämförelseindex för att kunna jämföra försäljningsindex med försäljningsindex för liknande (och jämförbara) kommuner. I Tabell 121 visas att försäljningsindex 2007 för Eda kommun var 437 för dagligvaror och 212 för sällanköpsvaror. Det innebär att den faktiska omsättningen i dagligvaruhandeln var 4,37 gånger större än försäljningsunderlaget i kommunen. I sällanköpshandeln var relationen 2,12. Totalt var omsättningen i detaljhandeln 3,16 gånger större än det totala försäljningsunderlaget. Jämförelseindex för kommuner som är jämförbara med Eda var 84 för dagligvaror och 38 för sällanköpsvaror. Det totala jämförelseindex för Eda var 56. Det betyder att handeln 2007 var drygt fem gånger större i Eda än i jämförbara kommuner. I Arvika kommun var försäljningsindex under 100 i såväl dagligvaru- som sällanköpshandeln och försäljningsindex låg klart under jämförelseindex. Det innebär att den faktiska omsättningen i handeln i Arvika understiger försäljningsunderlaget i den egna kommunen och att jämförbara kommuner har en handel som fångar upp en större del av försäljningsunderlaget än i Arvika, även om det finns ett Analys & Strategi

betydande utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror i jämförelsekommunerna. Detta utflöde är större i Arvika som har ett försäljningsindex för sällanköpsvaror på 67 jämfört med 79 i jämförbara kommuner. Det relativt stora utflödet av köpkraft från Arvika går sannolikt till Eda i stor utsträckning, men även till Karlstad. Å andra sidan finns det en egen potential i Arvika som kan återerövras. I Värmlands län var det tre kommuner av 16 som hade en högre omsättning i handeln än försäljningsunderlaget motiverar. Dessa kommuner är Eda (index 316), Årjäng (309) och Karlstad (153). De övriga 13 kommunerna hade ett lägre försäljningsindex är 100 vilket visar att i dessa kommuner är utflödet av köpkraft stort. I länet som helhet var försäljningsindex för dagligvaror 123 vilka höga försäljningsindex i Eda (437), Årjäng (316) och Karlstad (127) bidrar till. Karlstads höga försäljningsindex är i stort en avspegling av låga försäljningsindex i de övriga kommunerna i länet, dvs. en regional omfördelning. Det är exporten av dagligvaror i Eda och Årjäng som bidrar till länets höga försäljningsindex i dagligvaruhandeln. Tabell 121 Försäljningsindex och jämförelseindex 2007 Försäljningsindex 2007 Jämförelseindex 2007 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Eda 437 212 316 84 38 56 Arvika 94 67 79 101 79 87 Årjäng 316 302 309 96 38 67 Karlstad 127 174 153 101 118 110 Värmland 123 97 109 - - - Strömstad 1109 327 689 84 38 56 Sammanfattningsvis visar analysen i detta kapitel att den snabba tillväxten i handeln Eda kommun till mycket stor del är exportledd och att det är exporten av dagligvaror som dominerar både ökningen mellan 2003 och 2007 och den totala försäljningen 2007. Sannolikt har en omfördelning av framförallt sällanköpshandel ägt rum från Arvika till Eda. Detta speglar ett funktionellt samspel mellan Eda och Arvika inom handeln som också till del kan förklaras med den relativt väl integrerade arbetsmarknaden. Detta berörs närmare i kapitel 4, där det funktionella arbetsmarknadssamspelet mellan de båda kommunerna beskrivs något som är viktigt att beakta i konsekvensanalysen. 3.2 Marknaden i Norge Som nämnts tidigare bestäms handelns förutsättningar av kundunderlagets totala köpkraft (nivå och tillväxt) samt deras konsumtionsbenägenhet. Den totala 26 Analys & Strategi

köpkraften bestäms av hur många hushåll som finns inom upptagningsområdet och vilka inkomster de har. Upptagningsområdet bestäms av handelns attraktivitet i relation till andra konkurrerande handelserbjudande. Drivkrafterna är desamma såväl på den svenska som på den norska sidan gränsen, och Eda har visat sig kunna attrahera kunder från ett mycket stort område framför allt i Norge. Det finns andra exempel på regioner som har lyckats med detta. Strömstad och Haparanda är andra exempel på gränshandelsdrivna handelsmetropoler där en stor del av kundunderlaget passerar en nationell gräns. Ullared är ett nationellt exempel där kundunderlaget finns inom landet. Det som karaktäriserar den norska marknaden är alltså en kombination av en relativt hög köpkraft och individernas vilja att resa relativt långa avstånd för att handla. Ett kvalitativt värde som är svårt att redovisa och analysera i statistiska termer är just resan i sig, alltså utflykten, som enligt många bedömare 4, är en viktig drivkraft. Det finns inget exakt vetenskapligt sätt att bestämma den norska marknadens storlek eller omfattning. De köpcentrum som finns i Charlottenberg, Töcksfors och Karlstad genomför kontinuerliga kundundersökningar och har en god uppfattning om varifrån kunderna kommer, men detta är uppgifter som ej gjorts tillgängliga för denna utredning. För att få en uppfattning om den norska marknadens storlek har istället ett restidsbegrepp om cirka en och två timmar använts för att avgränsa marknaden i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Denna bedömning är i huvudsak subjektiv, men anses stämma väl överens med gängse beräkningar av handelns marknadsområde 5. 4 En stor del av dem som intervjuats i samband med denna rapport hävdar att en förklaring till den omfattande gränshandeln är just utflykten. 5 Marknadsområdet har definierats och bedömts av Analyse & Strategi A/S i Sköyen, Oslo. Analys & Strategi

Primärområde Utmed norska riksvägen 2 passerar man inom en timme kommunerna Eidskog, Kongsvinger och Sør-Odal. Dessa tre kommuner har tillsammans 31 545 invånare. Dessutom når man långt in i Aurskog-Høland inom loppet av en timme utmed den norska riksvägen 21. Denna kommun har ca 14 000 invånare. Norrut kommer man in i Grue kommun via riksväg 201, och denna kommun har ytterligare ca 5 000 invånare. Enkom norskregistrerade bilar utanför Charlottenberg shoppingcenter Tabell 2. Befolkning i kommuner i primärområdet 2008. Källa: SSB Kommun Invånare Eidskog 6 397 Kongsvinger 17 361 Sør-Odal 7 787 Aurskog-Høland 13 995 Grue 5 078 Rømskog 649 Summa 51 267 Sekundärområde Om man utökar restiden till cirka två timmar kommer man norrut till Elverum och Hamar. Dessa inkluderar följande kommuner, utöver de som redan definierats som primärkommuner; Nord-Odal, Åsnes, Våler, Elverum, Hamar, Løten och Stange. Västerut kommer man till följande kommuner i fylket Akershus: Nes, Eidsvoll, Hurdal, Nannestad, Ullensaker, Gjerdrum, Sørum, Skedsmo, Nittedal, Lørenskog, Rælingen, Fet, Enebakk, Oppegård, Ski, Oslo, Asker och Bærum. 28 Analys & Strategi

Söderut kommer man på två timmar till följande kommuner i fylket Östfold: Marker, Trøgstad, Spydeberg, Hobøl, Askim, Skiptvet och Eidsberg. Man ska dock notera att för bosatta i denna del av Östfold kan E18 mot Årjäng och söderut mot Strömstad utgöra en genare och mer naturlig väg in i Sverige. Å andra sidan befinner sig Osloregionen i tillväxt, framför allt i de norra delarna mot Gardemoen och Romerike. Detta gör att mycket av den tillkommande och inflyttande köpkraften hamnar i lägen där Charlottenberg ligger bäst till för gränshandelsresor. Analys & Strategi

Tabell 34. Befolkning kommuner i sekundärområdet 2008. Källa: SSB Kommun Invånare Nord-Odal 5091 Åsnes 7581 Våler 3869 Elverum 19465 Hamar 27976 Løten 7251 Stange 18821 Nes 18510 Eidsvoll 19916 Hurdal 2581 Nannestad 10657 Ullensaker 26934 Gjerdrum 5464 Sørum 14279 Skedsmo 46146 Nittedal 20256 Lørenskog 31853 Rælingen 15112 Fet 9963 Enebakk 9893 Oppegård 24201 Ski 27479 Oslo 560484 Bærum 108144 Asker 52922 Marker 3463 Trøgstad 5039 Spydeberg 5073 Hobøl 4622 Askim 14472 Skiptvet 3525 Eidsberg 10509 Sum 1 141 551 Inom en timmes bilresa från norska gränsen finns således cirka 51 000 personer i 6 kommuner, och inom två timmars resa finns ytterligare 1 141 000 människor 30 Analys & Strategi

i 32 kommuner. Totalt, med denna beräkning, finns alltså 1 192 000 personer inom Charlottenbergs marknadsområde 6. Tabell 15. Restider och avstånd till de olika kommunerna. Primärkommuner Längs RV 2 Avstånd i km restid i minuter Skarnes (Sør Odal) 56 53 Disenå (Sør Odal) 64,7 62 Opakermoen (Nes) 70,5 66 Längs RV 21 syd Bjørkelangen (A H) 53,8 52 Rømskog 57,4 54 Norrut på RV201 Kirkenær (Grue) 67,6 64 Sekundärkommuner Norrut Elverum 130,3 121 Hamar 135,4 126 Løten 131,9 123 Västerut Hurdal 120 116 Maura (Nannestad) 110,6 105 Nittedal 99,9 100 Asker 128,2 120 Söderut Ski 126,5 121 Spydeberg 113,1 109 Tomter (Hobøl) 121,8 117 Ørje (Marker) 94,9 93 Rakkestad 116,8 114 Skiptvet 119,3 116 Askim 101,9 101 3.3 Den norska köpkraften Den totala stocken och tillväxten av köpkraften har två huvudkomponenter, antalet invånare och den disponibla inkomsten. På regional nivå har det varit svårt att få fram data gällande disponibel inkomst som är jämförbar mellan Sverige 6 För restider och avstånd har www.visveg.no använts och beräkningen har utförts från svenska gränsen till kommuncentrum. Analys & Strategi

och Norge i huvudsak för att de delar som tillsammans utgör köpkraften definieras annorlunda i de två länderna. Av den anledningen har istället befolkningsdata används eftersom den är jämförbar mellan länderna på regional nivå. Från nationalräkenskaperna i Sverige och Norge har uppgifter om den genomsnittliga disponibla inkomsten samlats in för år 2007. Utifrån data hämtade från undersökningen Hushållens Utgifter (HUT) har antagandet gjorts att 25 procent av den disponibla inkomsten används till inköp av varor och tjänster från detaljhandeln. Således har den svenska statistiska normen använts som approximation också för den norska. Tabell 16. Befolkningsutvecklingen i primär- och sekundärkommunerna i Norge. Primärkommuner 2000 2002 2004 2005 2006 2007 2008 0121 Rømskog 674 657 668 667 670 659 649 0221 Aurskog Høland 12 561 12 997 13 199 13 275 13 379 13 587 13 995 0402 Kongsvinger 17 349 17 366 17 380 17 279 17 224 17 236 17 361 0419 Sør Odal 7 349 7 501 7 589 7 623 7 675 7 754 7 787 0420 Eidskog 6 409 6 429 6 431 6 499 6 453 6 385 6 397 0423 Grue 5 442 5 412 5 312 5 275 5 218 5 152 5 078 Summa 49 784 50 362 50 579 50 618 50 619 50 773 51 267 Sekundärkommuner 2000 2002 2004 2005 2006 2007 2008 0119 Marker 3 300 3 319 3 409 3 439 3 505 3 517 3 463 0122 Trøgstad 4 868 4 952 4 953 4 962 5 013 4 994 5 039 0123 Spydeberg 4 486 4 670 4 706 4 798 4 856 4 948 5 073 0124 Askim 13 521 13 673 13 986 14 089 14 184 14 329 14 472 0125 Eidsberg 9 703 9 919 10 121 10 203 10 267 10 357 10 509 0127 Skiptvet 3 140 3 258 3 336 3 355 3 400 3 413 3 525 0138 Hobøl 4 366 4 455 4 504 4 557 4 564 4 578 4 622 0213 Ski 25 394 25 763 26 588 26 800 27 010 27 247 27 479 0217 Oppegård 22 953 23 152 23 343 23 586 23 897 23 993 24 201 0219 Bærum 101 494 101 497 103 313 104 690 105 928 106 932 108 144 0220 Asker 49 284 49 990 50 651 50 858 51 484 52 210 52 922 0226 Sørum 12 133 12 386 12 768 12 925 13 367 13 807 14 279 0227 Fet 9 271 9 327 9 485 9 567 9 734 9 799 9 963 0228 Rælingen 14 493 14 631 14 720 14 797 14 857 15 062 15 112 0229 Enebakk 8 680 8 965 9 233 9 297 9 442 9 660 9 893 0230 Lørenskog 29 505 29 834 30 496 30 675 30 929 31 365 31 853 0231 Skedsmo 38 701 40 034 41 359 42 094 43 201 44 577 46 146 0233 Nittedal 18 639 19 185 19 440 19 578 19 722 19 968 20 256 0234 Gjerdrum 4 554 4 778 4 964 5 064 5 214 5 353 5 464 0235 Ullensaker 20 160 21 942 23 784 24 556 25 269 25 966 26 934 32 Analys & Strategi