Material, form och kraft, F9

Relevanta dokument
Material, form och kraft, F11

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Material, form och kraft, F4

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Material, form och kraft, F5

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material, form och kraft, F2

Spänning och töjning (kap 4) Stång

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Biomekanik Belastningsanalys

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Hållfasthetslära Sammanfattning

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

P R O B L E M

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Föreläsningsdel 3: Spänningar i jord (motsvarande Kap 3 i kompendiet, dock ej mätavsnittet 3.6)

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER

LÖSNING

Analys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz

Dimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB


Dimensionering för moment Betong

Material, form och kraft, F7

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Projekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

Tentamen i Hållfasthetslära AK

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09

FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

Gruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel. Erik Isaksson, Inspecta Technology AB

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014

Angående skjuvbuckling

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA april (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel

Återblick på föreläsning 22, du skall kunna

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Dimensionering i bruksgränstillstånd

LÖSNING

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Dragprov, en demonstration

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Tentamen i Hållfasthetslära för I2 MHA 051

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas.

LÖSNING

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

Tentamen i Konstruktionsteknik

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Exempel 14: Fackverksbåge

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150

1. För vilka värden på konstanterna a och b är de tre vektorerna (a,b,b), (b,a,b) och (b,b,a) linjärt beroende.

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2

Transkript:

Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet Belastning endast i planet Inre krafter/spänningar endast i planet Spänningar: x, y, xy y yx y xy x x 1

Skivor - verkningssätt Skiva hög styvhet i planet Membran Böjvekt strukturelement som bara kan ta dragkrafter D-motsvarighet till lina

Plattor Böjstyvt strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet Belastning vinkelrätt planet Inre krafter Tvärkrafter, böjande och vridande moment Spänningar x, y, xy, xz, yz yz xz x xy xy y Skal Skivverkan + plattverkan = skal Räta - enkelkrökta - dubbelkrökta skal Vanlig elementyp vid finita elementberäkningar 3

Styvhet hos skal Tumregel: Skivverkan styvt Plattverkan vekt Membranverkan hos krökta skal - styvt Dimensionering Förhindra skador på Person Ekonomi Dimensionering Hållfasthet Förhindra kollaps Styvhet/deformation Förhindra funktionsstörning Estetik 4

Hållfasthet Övergripande stabilitet Ett föremål skall inte välta eller glida iväg Ofta kritiskt för smala höga föremål 5

Inre stabilitet Principer för att säkra inre stabilitet Diagonalstång Vindkryss Momentstyva knutpunkter Skiva Exempel: Bokhyllor Diagonalstång Vindkryss Momentstyva knutpunkter Skiva (IKEA) 6

Hållfasthet hos strukturelement Strukturelementet får inte gå sönder Kvarstående (plastiska) deformationer får inte uppstå Spänningen som uppstår (vid alla relevanta lastfall) får inte överskrida den tillåtna spänningen Sega och spröda material I ett segt material får man stora plastiska deformationer innan brott Ett sprött material går till brott plötsligt utan föregående plastiska deformationer Sprött Segt 7

Hållfasthet enaxlig spänning Tag reda på materialets hållfasthet, [N/m ] Bestäm spänningsfördelningen Kontrollera att spänningen överallt är mindre än hållfastheten Exempel: Dragbelastad stång Vilken hållfasthet har wiren? Hur stor är töjningen då hållfastheten uppnås? Antag E=10 GPa Wire. Plastad 1,mm med en bärighet av 70kg. Oplastad 1mm med en bärighet av 70kg. www.rinnova.se 8

= Flytkriteria Enaxiell spänning : 1 ligger alltid inom detta området, flytning då 1 = 0 1 När börjar materialet plasticeras vid ett fleraxiellt spänningstillstånd? Hållfasthet fleraxligt spänningstilllstånd Vid fleraxliga spänningstillstånd, t ex x och y måste en kombination av spänningarna användas för en jämförelse med y x x y y y y x x x 9

Repetition - Huvudspänningar För en viss orientering på koordinatsystemet/snittytan får man max/minvärden på normalspänningarna Dessa spänningar kallas för huvudspänningar, 1 och Motsvarande riktningar kallas för huvudriktningar Huvudspänningarna 1 och är vinkelräta Skjuvspänningen t =0 för denna orientering Ger en bild av spänningsflödet uttryckt i drag och tryck von Mises flytkriterium Vid allmänt D spänningstillstånd används ofta von Mises effektivspänning von Mises effektivspänning är ett jämförelsetal som jämförs med hållfastheten von Mises effektivspänning uttrycks ofta som funktion av huvudspänningarna: 1 1 10

von Mises flytkriterium von Mises flytkriterium uppritat i huvudspänningsplanet Spänningstillstånd innanför randen: Ok Spänningstillstånd på randen: Flytning uppstår 1 Von Mises flytkriterium 3D ( 1 ) ( 3 ) ( 3 1 ) 11

Brottkriterium max huvudspänning Max huvudspänningskriteriet uppritat i huvudspänningsplanet Spänningstillstånd innanför randen: Ok 1 Spänningstillstånd på randen: Brott Flyt/brottkriterier von Mises sega, isotropa material (stål, aluminium) Max huvudspänning Spröda, isotropa material (gjutjärn) 1

Flyt/brottkriterier Hållfasthet Exempel Material Stål* Aluminium* Glasfiber Kolfiber Trä // Trä * = Sträckgräns (MPa) 0-1500 100-300 1400-500 3500 50-100 -5 / 30-190 35-110 550-975 000 80-160 3.5-8 13

Exempel Beräkna von Mises effektivspänning i följande fall: Stålstång: 60 cm x cm x cm belastad med 150 kn axiell last En kub som sänks ner i Challengerdjupet i marianergraven (11034 m djup) Vattentrycket beräknas som p= gh Material Plasticitet Plasticitet Möjliggör omfördelning av spänning 14

Omfördelning av spänningar Bärförmåga geometri Skarpa hörn, små radier Lokal spänningskoncentration Höga spänningsvärden för små laster vid linjärelastiskt material Stora töjningsvärden för små laster vid elastisk-plastiskt material 15

Strukturer Deformation Deformation/Styvhet Deformation Säkerhet (Ex: whiplash) Funktion (Ex: skidor) Estetik/upplevelse (Ex: sladdrig känsla) Dimensioneringskrav Det är en viktig uppgift att definiera de krav som skall uppfyllas 16