PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08

2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av projekt Ung Kraft. Uppdraget har omfattat stöd under processen samt analys av resultat och effekter relaterat de målsättningar som ligger till grund för genomförandet av projektet. En samhällsekonomisk analys har gjorts med stöd från konsultföretaget payoff AB. Resultat från följeforskningen har redovisats återkommande i samband med presentationer för projektets styrgrupp. Denna rapport från utvärderingen har särskild tonvikt på resultat och effekter som projektet hittills har uppnått. I och med att projektet fortsätter under hela år 2014 kan vissa resultat komma att revideras. Uppdraget har huvudsakligen genomförts av Charlotte Sävås Nicolaisen. Elin Björkman har medverkat i ett par processinriktade moment i utvärderingen. Sweco Strategy vill härmed tacka alla som på olika sätt bidragit med sina kunskaper och erfarenheter i samband med utvärderingen av projekt Ung kraft. Stockholm, 2014-03-08 Charlotte Sävås Nicolaisen Sweco Strategy AB 1 Sweco Eurofutures AB bytte bolagsnamn till Sweco Strategy AB 1 januari 2014.

Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar för goda resultat... 2 Deltagarna är positiva och känner sig stärkta... 4 Handläggarna ser möjligheter för målgruppen och det gemensamma arbetet... 5 Organisation och samverkan som stöd för målgruppen... 6 Metoden Ung Kraft... 7 Positivt resultat vid en samhällsekonomisk utvärdering av projekt Ung kraft... 9 Sammanfattande analys... 12 Effekter på individer... 12 Effekter på samverkan och samarbete... 12 Jämställdhet och tillgänglighet integrerade delar i projektet eller inte?... 13 Angelägna utvecklingsområden... 15 Bilaga 1 - Resultat från processövningar... 19 1 (20)

Inledning Ung Kraft är ett projekt med finansiering från Europeiska socialfonden som genomförs av Arbetsförmedlingen i Sundsvall. Projektet bedrivs i samverkan med Sundsvalls kommun, Försäkringskassan och Landstinget. Sedan början av år 2012 har konsultföretaget Sweco Strategy haft ansvaret som följeforskare av projektet. Utvärderingen har omfattat olika metoder t.ex. dokumentstudier, enkäter, intervjuer, dialogmöten och seminarier. Återkommande har resultat redovisats för projektets styrgrupp och projektledning som stöd för processen, vilket är i linje med följeforskningsansatsen. Denna rapport redovisar resultat som framkommit under utvärderingens gång enligt följande: Resultat från inledande analys som grund för genomförandet av projektet inkl. projektet programlogik, samt resultat från intervjuer med styrgrupp och projektgrupp Resultat från enkäter med verksamhetschefer och handläggare (våren 2013) Resultat från intervjuer med deltagare (återkommande under processen) Resultat från samhällsekonomisk utvärdering (payoff rapport 2014) Resultat från processövningar som genomförts med representanter från samverkande organisationer (hösten 2013) I rapporten analyseras resultat från projektet kopplat till arbetssätt och metoder som utvecklats i Ung Kraft, samt när det gäller samverkan och samarbete. Dessutom ger rapporten exempel på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter utifrån projektets målsättningar I figur 1 redovisas den modell som ligger till grund för utvärderingsansatsen följeforskning. Figur 1. EU:s modell för följeforskning Nivå 1: Samhället/ ekonomin/ naturen Problembakgrund Effekter Nivå 2: Projektet Mål Inflöde Aktiviteter och genomförande Resultat Nivå 3: Utvärderingen Målrelevans Produktivitet Kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Resultaten och effekternas relevans i förhållande till problembakgrunden Förutsättningar för goda resultat I en inledande analys av projekt Ung Kraft framkom att intresset och engagemanget för den målgrupp som projektet riktar sig till är ett vanligt skäl till att olika aktörer valt att medverka i projektet. För styrgruppens representanter har även den egna yrkesrollen haft en avgörande betydelse som grund för valet att delta. Gemensamt är att man upplevt ett behov av att hitta bättre verksamhet och samordnade metoder riktade till projektets målgrupp dvs. ungdomar 18-29 år med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inledningsvis i projektet varierade uppfattningen om projektmålens tydlighet. Framförallt fanns en tveksamhet kring mätbarhet av en del av de kvalitativa målen för projektet. Genom tidiga 2 (20)

diskussioner har en samsyn kring projektets mål och inriktning etablerats. Även frågan om hur framgångsrika metoder ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet har tidigt betonats som viktig för projektet. Detta är något som Sweco utifrån sina tidigare erfarenheter ser som styrkor då det kan få betydelse för det fortsatta arbetet efter projektet. Målen är tillräckligt konkreta för att styra rätt. De är högt satt men borde gå att nå För att ge en bild av projektets målsättningar och de aktiviteter som enligt projektansökan varit planerade redovisas här den programlogik, verksamhetslogik, som legat till grund för genomförandet. Tabell 1. Mål och programlogik för projekt Ung kraft Sundsvall Aktivitet Resultat Effekt - Samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer kring insatser som stöd för individerna - Individuella bedömningar, anpassningar och stöd till projektdeltagare - Utredning av deltagare och anpassning av arbetsplatser av arbetsförmedlingens specialister - Erbjudande av praktik/ prövningsplatser/träningsplatser för deltagarna - Kompetensutveckling för projektmedarbetare i tillgänglig-het och jämställdhet Kvantitativa mål: 25 % till arbete 50 % till kvalificerad arbetsträning för att utveckla arbetsförmågan 25 % till annan anpassad insats Kvalitativa mål: 80 % av handläggare inom berörda myndigheter och deltagare skall uppleva att ledtiderna har kortats 80 % av deltagarna skall uppleva att de fått ett tydligare stöd utifrån individuella behov Strukturella mål: Medverkande myndigheter har bildat samarbetsgrupper kring utvald målgrupp och/eller gemensamma uppdrag Projektet skall bidra till att den aktuella målgruppen snabbare och effektivare kan bryta sitt utanförskap från arbetsmarknaden, finna få och behålla arbete/sysselsättning Projektet skall bidra till effektivare samarbetsprocesser och kortare ledtider Redan tidigt i projektet framhölls att projektgruppen ägnade sig åt aktiviteter för att informera om projektet för chefer och handläggare, samt för landstingets personal. Även styrgruppens representanter hade en informativ funktion utifrån sin kunskap om projektets målsättningar och resultat. Att koppla implementeringen till ordinarie strukturer betonades som viktig. Under genomförandet av projekt Ung Kraft har det bland de ansvarig rått en stor enighet om att projektet omfattar rätt aktiviteter utifrån deltagarnas behov. Såväl betoningen på individuella bedömningar som att utveckla gemensamma teman under deltagarnas första veckor i projektet har av samtliga aktörer uppfattats som rätt. Mot bakgrund av att deltagarnas problembild var större än det förväntade konstaterades att det var viktigt att ha ett mer uppsökande förhållningssätt än vad som inledningsvis varit planerat. Annat som framhållits som positivt är att det funnits god representation av olika kompetenser i projektet och att styrgruppen omfattar personer med beslutsmandat. Viss osäkerhet har uttryckts om olika aktörers möjligheter att medverka på önskvärt sätt, framförallt från psykiatrin. En utmaning har varit att lyckas koppla projektet till arbetslivet i olika företag, samt att verkligen ta till vara de olika möjligheter som finns i myndigheternas ordinarie verksamheter, framförallt hos Arbetsförmedlingen och kommunen. 3 (20)

I en SWOT analys som gjordes i den inledande fasen av utvärderingen framkom styrkor, svagheter som utryktes av medverkande i projektet samt hinder och möjligheter för att lyckas få hållbarhet i en fortsatt utveckling av de metoder som projektet identifierar som framgångsrika. Projektets styrkor bestod framförallt i den samlade kompetensen och engagemanget hos alla medverkande, samt i att projektet har en gemensam lokal. Projektets svagheter bestod framförallt i att det fanns vissa otydligheter kring de samverkande aktörernas roller och ansvar för olika insatser. Som hinder inför framtiden framhölls de svårigheter som kan bli fallet vid en fortsatt implementering och då framförallt på grund av olika regelsystem och oklarheter kring finansiering. Som möjligheter påtalades framförallt att projektet lyckas påvisa vinster med de arbetssätt och den kunskap olika aktörer får av varandra genom projektet. Att projektet ger bra resultat för individerna och uppnår en samhällsekonomisk nytta bedömdes som avgörande för en framgångsrik implementering. Deltagarna är positiva och känner sig stärkta I intervjuer med deltagare, bland annat i samband med den samhällsekonomiska utvärderingen, har frågor ställts om projektets genomförande och hur deltagarna upplever att projektet fått dem att närma sig ett arbete. Nästintill samtliga deltagare som har avslutat projektet uppger att de genom projektet i hög grad har närmat sig arbetsmarknaden. Denna bild bekräftas av statistik som är framtagen av projekt Ung kraft 2013-12-31 vilken presenteras i diagram 1. Diagram 1. Uppgift från projekt Ung kraft. Resultat för 125 deltagare, avslutade tom 131231. Utredning/behandling; 32; 26% Flytt/FP; 7; 6% ARBETE; 38; 30% ARBETE UTBILDNING Daglig verksamhet Annan insats Annan insats AF/FK/SK ; 26; 21% Daglig verksamhet ; 9; 7% UTBILDNING ; 13; 11% Utredning/behandling, har ofattande behov som inte kan tillgodoses Flytt/FP Av statsistiken framgår att 30 procent av deltagarna har gått vidare i arbete och 11 procent i utbildning. Sju procent har aktivitet inom Daglig verksamhet. 21 procent är föremål för annan insats inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. Bland övriga är merparten under utredning eller behandling då det bedömts att behovet är så omfattande att det inte kan tillgodoses inom ramen för projektet. 80 deltagare, 56 procent av deltagarna har någon gång under projekttiden deltagit i arbetsträning/praktik. Detta är mer än målet om 50 procent. 4 (20)

Sammantaget är projektets resultat gott i förhållande till uppställda mål. När det gäller övergång till arbete är resultatet fem procentenheter högre än målsättningen i projektet. Många deltagare har enligt sin egen uppfattning mindre kontakter med vård och psykiatri efter att deltagit i Ung kraft. På frågor om projektets innehåll och genomförande framkommer att deltagare upplever att projektets erbjudna teman oftast har varit intressanta, men att det ibland varit jobbigt att samlas i grupp. Flertalet framhåller dock att det varit värdefullt att träffa andra deltagare med liknande svårigheter som de egna i en avslappnad och tillgänglig miljö. Bemötandet från handläggarna i projektet upplevs generellt ha varit mycket positivt. Det har gett en upplevelse av trygghet för många deltagare. Vanligt är också att deltagare uttrycker att de har fått bättre rutiner genom projektet, något som många har saknat innan projekt Ung Kraft. Bra och respektfullt bemötande. Blev behandlad som vuxen. Lyssnad på och täta uppföljningar! Lätt att få tag i handledare. Svårare att få tag i mig. Handläggarna ser möjligheter för målgruppen och det gemensamma arbetet Handläggare inom de samverkande organisationerna fick under våren 2013 besvara frågor om projektet i en enkät. Enkäten besvarades av totalt 40 av total 65 handläggare, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 62 procent. De svarande är fördelade mellan olika aktörer i enlighet med diagram 2. Diagram 2. Handläggarnas organisationstillhörighet FK 10 % Landstinget 13 % AF 15 % Sundsvalls kommun 62 % På en fråga till handläggarna om hur de har fått information om projekt Ung kraft var de vanligaste svaren att de informerats genom projektets personal eller genom information från kollegor. Nära nio av tio svarande instämmer i att att de har en klar bild av projektets innehåll. Ungefär lika många instämmer också med att de har en klar bild över projektets syfte. Tre av fyra instämmer mycket eller helt med detta påstående. En liknande svarsbild gäller påståendet om handläggarna har en klar bild av projektets målgrupp. Samtliga svarande handläggare, utom en, har i enkäten svarat att projektet är tillgängligt för målgruppen utifrån behov, oavsett tidigare diagnos eller medicinska underlag. 82 procent instämmer mycket eller helt med detta påstående. En liknande svarsbild framkommer också vid påståendena att projektets insatser är anpassade till målgruppens behov samt att projektet passar lika bra 5 (20)

för kvinnor som för män. Enigheten är också stor om att projektet underlättar målgruppens möjligheter att erbjudas rätt insats vid rätt tidpunkt. Nära hälften, 48 procent, av de svarande handläggarna uppger att Ung kraft är den enda insatsen de kan erbjuda den målgrupp som projektet riktar sig till. Lika många uppger att det finns enstaka andra insatser att hänvisa till medan 3 % anser att det finns många andra insatser att remittera till. På frågor som ställts till handläggare om resultatet efter avslutade insatser framkommer blandade kommentarer. Olika resultat. Några har gått vidare med positivt resultat. Andra har avslutats då Försäkringskassan avslår aktivitetsersättning och Ung kraft inte har något mer att erbjuda Deltagarna har gått till LSS, studier eller arbete Deltagarna har kommit vidare i sin utveckling utifrån egna resurser, men kanske inte till arbete Organisation och samverkan som stöd för målgruppen Vid påståenden som handläggarna fått ta ställning till om projekt Ung krafts organisation framkommer att handläggare som haft kontakt med projektet generellt sett ger positiva omdömen när det gäller möjligheter att få kontakt med personalen och att det är enkelt att remittera deltagare till projektet. Vid olika frågor som ställts till handläggare om hur Ung kraft haft en påverkan på samverkan framkommer att tre av fyra har deltagit i trepartssamtal med deltagare som remitterats till Ung kraft, vid minst ett tillfälle. Enigheten är stor hos handläggarna om att rätt aktörer samarbetar kring målgruppen och att projekt Ung Kraft erbjuder den typ av samverkan som handläggarna ser som viktig för att lyckas stödja målgruppen. Nio av tio svarande anser att projektet bidrar till goda möjligheter till att bedöma vad som är nästa insats. På en fråga om projektet bidrar till att ge samverkande aktörer fördjupad kunskap om målgruppen är svaren mer varierande. Sex procent av de svarande instämmer antingen inte alls eller lite. 26 procent svarar att de inte vet och övriga 58 procent svarar att de antingen instämmer mycket eller helt. I diagram 3 redovisas en sammanställning av frågor som ställts om projekt Ung krafts effekter på samverkan. Diagram 3. Handläggarna om projekt Ung krafts effekter på samverkan. Projektet ger goda möjligheter att synliggöra skillnader i olika myndigheters ansvar och möjligheter 03 20 12 47 18 Samverkan i projektet bidrar till att korta ledtider kring insatser för målgruppen 03 17 12 44 24 Projektet bidrar till att stärka samverkan mellan olika aktörer kring målgruppen 30 23 18 44 12 Instämmer inte alls instämmer varken lite eller mycket Instämmer helt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer lite instämmer mycket vet ej 6 (20)

Av diagrammet framkommer på samma sätt som vid övriga påståenden om samverkan och samarbete att handläggarna bedömer att Ung Kraft haft en positiv påverkan i linje med önskvärda effekter. Nedan följer några kommentarer som handläggare lämnat om samverkan och samarbete: Ung kraft är ett av få exempel på samverkan mellan aktörer jag sett som faktiskt fungerar i praktiken. Lättare att stötta patienterna i alla steg mot en arbetsrehabilitering, lättare att komplettera olika aktörer och jobba gemensamt utifrån patientens bästa. Minskar risk att saker rinner ut i sanden, patienter hamnar mellan stolar etc. Problem kan vara olika lagrum som olika myndigheter arbetar i. Det kan vara problem med att få en samsyn. Samverkansavtal saknas på politiker/chefsnivå om samverkan vilket skulle underlätta detta och liknade projekt På en konkret fråga till handläggarna om vad dess tycker är viktigt att samverka kring för att tillgodose målgruppens behov framhålls framförallt att olika insatser för att bryta utanförskap och individers isolering är viktigt för att ge struktur i vardagen för denna målgrupp. Annat som nämns är att det handlar om att gemensamt identifiera insatser som bäst svarar upp mot de enskilda individernas behov. Här behövs mer kunskap om olika aktörers möjligheter. Att få en helhetssyn utanför krav på sekretess och långa utredningstider upplevs ha avgörande betydelse för att nå framgång. Här gäller det också att ta till vara de olika aktörernas åtgärdspaket på ett effektivt sätt. Det handlar också om att se styrkan i att inte släppa taget om de kontakter som en individ har etablerat hos olika aktörer, t.ex. om en person påbörjar en behandling med läkemedel för ADHD så är det viktigt att detta följs upp i en kontinuerlig samordning. Som mest avgörande framhålls att samverkan kring sysselsättning och möjligheter till arbete behöver utvecklas. Det kan handla om arbetsplatsanpassningar, men även om att bidra till debatt i samhället för att tydliggöra för arbetsgivare vilka fördelar som finns med anställningar av personer med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Att öka antalet arbetspraktikplatser och anställningsmöjligheter i reguljär verksamhet inom stat och kommun är annat som tas upp i sammanhanget. Metoden Ung Kraft Som ett led i utvärderingen har processövningar hållits med handläggare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och Sundsvalls kommun. Syftet med övningarna var att identifiera vilka aktiviteter/insatser som aktörer erbjuder individer motsvarande den problembild som deltagarna i Ung Kraft har som stöd för att identifiera metoden Ung Kraft. Övningen handlade både om att identifiera vad som görs och hur detta görs. En målsättning fanns också att identifiera vilka kvaliteter och värden som insatserna ger till berörda, både samverkande parter och ungdomar i målgruppen. Totalt omfattade processövningarna ca 25 personer från de samverkande aktörerna vilka fick träffas utifrån organisationstillhörighet under ett par timmar för att göra gruppövningar. Projektets styrgrupp respektive projektgrupp fick avslutningsvis göra motsvarande övning men med skillnaden att även koppla övningen till ett fortsatt utvecklingsarbete och inför en möjlig implementering av framgångsrika delar i projekt Ung kraft. 7 (20)

En inledande fråga i processövningarna var att deltagarna fick fundera över vad som är utmärkande i metoden Ung Kraft. Resultaten vid denna fråga var tämligen likartad oavsett vilken grupp som besvarade frågan. Återkommande framhölls att metoden Ung Kraft tillhandahåller stöd för deltagarna över en längre tidsperiod. Det framhölls också att olika representanter kopplade till deltagarnas individuella nätverk finns samlokaliserade vilket underlättar kontakter och ledtider. Metoden upplevs vara inkluderande och bedrivs i en tillgänglig och öppen miljö en plats där unga kan möta andra med liknande problematik som den egna. Det framhölls också att det i Ung Kraft är fokus på att tillhandahålla aktiviteter utifrån de ungas individuella behov samt att det finns en arbetsfokus som präglar processen med individerna. I bilaga 1 redovisas i figurer de beskrivningar som gjordes av olika aktörer vid processövningarna. Resultatet var att de samverkande organisationerna beskrev sina respektive insatser för målgruppen på ganska olika sätt, vilket är naturligt utifrån varierande ansvarsområden. Arbetsförmedlingens handläggare beskrev att de erbjuder avgränsade insatser där individerna däremellan hamnar i ett glapp där de inte uppmärksammas och får det stöd som de antagligen behöver. Försäkringskassans handläggare beskrev att de hänvisar insatser med olika inriktningar utifrån individuella behov. Ofta sker detta till olika aktörer då det inte finns aktiviteter att tillgå inom Försäkringskassans egen organisation. Ibland leder insatserna framåt, ibland måste man gå tillbaka och börja om på nytt. På så sätt saknas tydlig tidsaxel. Landstingets representanter beskrev att de har ett betydligt längre fokus än den tid personen hör till målgruppen för Ung Kraft. Problematiken börjar tidigt och Landstingets insatser är som en följd av detta mer långsiktiga, ibland livslånga. Insatser från Landtingets sida handlar ofta om att man gör olika typer av diagnoser av en persons problematik vilket följs av behandlingar från vården men även av att hänvisningar görs till andra aktörer, såsom t.ex. projekt Ung Kraft. Sundsvalls kommun beskriver att de har ett omfattande antal insatser att erbjuda vilket också görs kontinuerligt liknande det arbete som genomförs i Ung Kraft. En mer tydlig skillnad är dock den tid som finns till förfogande för den enskilde är annorlunda. Ung Kraft har genom färre deltagare och samlokalisering mellan olika aktörer betydligt större möjligheter att stödja individen kontinuerligt utifrån de individuella behoven. Man upplever här också att ledtiderna kortas från beslut till handling. Styrgruppen och projektgruppen i projekt Ung Kraft fick i uppgift att fundera över vad som är annorlunda i Ung kraft i förhållande till det arbete som sker riktat till målgruppen i de samverkande organisationernas ordinarie verksamhet. Särskilt framhölls att det finns ett nära samarbete mellan olika kompetenser och att personalen i Ung Kraft arbetar processtödjande med varje enskild individ utifrån individuella behov. I projektet råder stor tillgänglighet, samtidigt som den verksamhet som erbjuds har tydligt arbetsfokus. När Sweco tillsammans med styr- och projektgruppen skulle analysera projektets metod blev det tydligt att projektets främsta uppgifta handlar om att vara glapptäckande. Med detta menas att man tillhandahåller ett arbetssätt som täcker upp mellan olika aktörers möjligheter och som här har en viktig roll både sett ur de enskilda individerna i målgruppens roll och för att få arbetsprocessen mot dessa individer att fungera på ett smidigt sätt. I figur 2 illustreras den analys som gjordes av Ung Kraft projektets metod i den sammanfattande övningen. 8 (20)

Figur 2. Styrgruppens och projektgruppens sammanfattande analys av metoden Ung Kraft ett hjul som rullar Behovskartläggning Samverkan/nära samarbete runt individer Täta kontakter tid för individer Processtödjande Tillgänglighet fysisk lokal Ansvar/ samarbete Trygghet Olika kompetenser Arbetsfokus Tidslinje Metoden Ung Kraft upplevdes inte vara särskilt linjär utan snarare av karaktären som ett s.k. kvalitetshjul där man genomför, anpassar och följer upp i en kontinuerlig process. Styrgruppen betonar vikten av att arbetsmetoden synliggörs och att projektet visar på hur samverkan kring individer ger effekter som motverkar utanförskap. Det framkom även önskemål om att projektet bör satsa på att identifiera och beskriva olika framgångsfaktorer vilket kan bidra till att stärka arbetet kring målgruppen för de olika samverkansorganisationerna. Det är viktigt att man påvisa att samarbete ger konkreta resultat. Även vikten av att projektet visar mervärden framhölls. Det gäller inte minst projektpersonalens täta kontakter med deltagare, att de håller i och håller ut i sina kontakter med deltagare. I sammanhanget nämns också att detta arbetssätt är viktigt att tänka på även efter att en person har avslutat sin medverkan i Ung Kraft då det rör sig om personer som i många fall om än i varierande grad behöver ett fortsatt stöd. Det framförs som en styrka att projektets medarbetare etablerat så pass goda relationer med deltagare att vissa av dem väljer att återkomma på besök även efter avslut. Detta tyder på att projektet erbjuder en trygg och uppskattad miljö bland projektets deltagare 2. Positivt resultat vid en samhällsekonomisk utvärdering av projekt Ung kraft En samhällsekonomisk analys har genomförts av projekt Ung Kraft. Analysen bygger på 29 ungdomar som har deltagit i projektet och avslutat projektet senast juni 2013. Konsultföretaget payoff AB har ansvarat för de samhällsekonomiska beräkningarna. Den sam-hällsekonomiska analysen av projektet visade på en payoff tid (återbetalningstid) på 7 månader. Detta är ett jämförelsevis gott resultat. Genomsnittet för liknande projekt enligt payoffs klassificering uppgår till 9 månader. 2 Detta har även bekräftats i intervjuer med ungdomarna i tidigare moment i utvärderingen av projekt Ung Kraft. 9 (20)

Om man gör en känslighetsanalys och tar hänsyn till yttre faktorer som kan komma att påverka resultatet och antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande 7,25 personer) skulle nå sin förbättrade status även utan medverkan i projektet reduceras intäkten för samhället från 3,4 mkr till 2,6 mkr medan kostnaden blir densamma, 1,9 mkr. Resultatet av detta är att lönsamheten uppgår till totalt 647 000 kr, motsvarande 22 300 kr per deltagare jämfört med 51 700 kr om samtliga deltagare är med i beräkningen. Vi denna typ av känslighetsanalys ökar återbetalningstiden med två månader från 7 månader till nio månader. En alternativ känslighetsanalys är att extremvärden exkluderas (i detta fall det enskilt högsta och det enskilt lägsta värdet) från den ekonomiska beräkningen. På så sätt kan man undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Även när dessa extremvärden exkluderas sjunker intäkten från totalt 3,4 mkr till 2,6 mkr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från 51 700 kr till 22 900 kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar även i detta fall från sju till nio månader. Oavsett känslighetsanalys är resultatet således nästan samma. I tabell 2 redovisas projekt Ung Krafts samhällsekonomiska potential samt verkningsgrad för de insatser som görs i projektet. Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på 27 150 kr 3 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid start i projektet. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Tabell 2. Projektets samhällsekonomiska potential samt projektets verkningsgrad. Kort sikt (1 år) Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning 18 604 173 kr 16 405 129 kr 2 199 044 kr Faktisk produktion i föreläge 1 % Faktisk produktion i efterläge 12 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning 3 413 178 kr 1 900 249 kr 1 512 929 kr Verkningsgrad, varav 18 % produktion 12 % vård, omsorg och handläggning 69 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge 3 596 kr 15 190 995 kr Vid beräkning av långsiktig potential baserat på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar projektet under halva tiden fram till förväntad pensionsålder är potentialen för hela urvalet 298 mkr. Utslaget per deltagare motsvarar det 10,3 mkr. 3 Anledningen till att 27 150 kr valts som referenslön är att genomsnittslönen när payoff startade sin verksamhet år 2007 för heltidsarbete i Sverige var 27 150 kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har payoff valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika projekts resultat. 10 (20)

Den samhällsekonomiska analysen visar att lönsamheten per deltagare på 1 års sikt uppgår till 52 000 kr. Genomsnittet för liknande projekt uppgår till 37 000 kr. Detta innebär en högre lönsamhet än genomsnittet per deltagare än för genomsnittet i klassen. Motsvarande uppgift, men på 5 års sikt, uppgår till på 523 000 kr jämfört med 383 000 kr för klassen. Detta innebär således en högre lönsamhet än genomsnittet per deltagare. Samtidigt kan konstateras att projektets deltagare haft en högre potential i föreläget än genomsnittet för klassen, 642 000 kr för projekt Ung Kraft jämfört med 601 000 kr för klassen. Även verkningsgraden har varit högre, 18 procent jämfört med 14 procent vilket är genomsnittet för klassen. Åtgärdskostnaden per deltagare är högre i projekt Ung Kraft än för genomsnittet i klassen. Ställer men däremot denna kostnad mot verkningsgraden framkommer att kostnaden per verkningsgrad uppgick till 3 600 kr i projekt Ung Kraft vilket är en lägre kostnad per verkningsgrad än genomsnittet för klassen som uppgår till 4 700 kr. I tabell 3 redovisas den ekonomiska lönsamheten för samhället som helhet samt uppdelat på olika sektorer i samhället. Payoff tiden för kommunen är kortare än för samhället, 3 månader, medan payoff tiden för staten som inkluderar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är längre, 24 månader. Tabell 3. Lönsamhet på 1 år och 5 års sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Samhället 1 500 000 kr 781 000 kr -77 000 kr 15 153 000 kr 52 000 kr 7 Kommun 742 000 kr 147 000 kr -41 000 kr 4 508 000 kr 26 000 kr 3 Landsting 761 000 kr 224 000 kr -10 000 kr 3 803 000 kr 26 000 kr i.v. Staten totalt, varav -854 000 kr 555 000 kr -215 000 kr 2 585 000 kr -29 000 kr 24 Arbetsförmedlingen -1 922 000 kr 41 000 kr -258 000 kr -5 857 000 kr -66 000 kr i.v. Försäkringskassan 397 000 kr 136 000 kr -128 000 kr 1 985 000 kr 14 000 kr i.v. Övrig stat 672 000 kr 587 000 kr -52 000 kr 6 857 000 kr 23 000 kr Payofftid 11 (20)

Sammanfattande analys I detta avslutande kapitel analyseras resultat och effekter utifrån de målsättningar som ligger till grund för genomförandet. Då projektet avslutas först i december 2014 dras dock inga slutgiltiga slutsatser. Redan nu kan dock konstateras att merparten av målen för projektet är uppfyllda. Effekter på individer Av de intervjuer som har genomförts med deltagare framkommer att projektet varit stärkande och gett effekter både vad gäller motivation, självförtroende och framtidstro vilket ger goda förutsättningar inför framtiden. Denna bild bekräftas också av de resultat som framkommit i den samhällsekonomiska utvärderingen av projektet. Payoff tiden uppgår till totalt 7 månader vilket är en kortare tid än genomsnittet i payoffs jämförelse med liknande projekt. Den genomsnittliga tiden är till 9 månader. Sweco bedömer utifrån det samlade resultatet från utvärderingen att projektet har varit effektivt ur ett individperspektiv. En stor andel av de som avslutat projektet har kommit närmare ett arbete. 30 procent av deltagarna som avslutat projektet har även fått en anställning, vilket är mer än målet på 25 procent. Elva procent har påbörjat studier. Resultaten visar dessutom att 80 deltagare, vilket motsvarar 56 procent av deltagarna, någon gång under projekttiden har deltagit i arbetsträning/praktik. Detta resultat är mer än målet om 50 procent. En annan stor vinst är de kvalitativt positiva effekterna på deltagarnas välmående. Detta resultat visar att projektet i hög grad svarar upp mot sina målsättningar. Effekter på samverkan och samarbete Resultatet om samverkan kan ställas i relation till olika studier. Aktuellt är en forskningssammanställning som beskriver viktiga förutsättningar för att nå framgång i olika verksamheter. Förutsättningar för en framgångsrik samverkan handlar både om att det finns stödjande strukturer och att arbetsprocesser främjas: Stödjande strukturer Tydlig målgrupp Relevanta aktörer involveras Stark förankring i verksamheterna Engagemang och stöd på alla nivåer i verksamheter Hållbara strukturer Gemensamma resurser Tillräckligt med tid Möjligheter till samlokalisering Tydliga incitament Främjande av arbetsprocess Standardisering, systematisering och formalisering av kontakter och informationsutbyte Gemensamt arbetssätt Gemensamma utbildningsinsatser Ledarskap- stödjande, icke revirbevakande I Ung kraft kan konstateras att det finns ett intresse och ett engagemang för målgruppen och det arbete som pågår både från projektgruppen och handläggare inom de samverkande organisationerna med anknytning till projektet, och från styrgruppens representanter. Särskilt intressant är att styrgruppen består av personer från de samverkande organisationerna vilka på olika sätt har mandat att fatta beslut. Detta är utifrån forskningssammanställningen positivt ur ett förankringsperspektiv och inför en fortsatt möjlig implementeringsprocess. Det finns en 12 (20)

Göra saker rätt (inre effektivitet) nyfikenhet kring att prova nya arbetssätt och en allmän positiv attityd i projektet som kännetecknas av prestiglöshet, öppenhet och lyhördhet. Tillgängligheten är hög liksom den samlade kompetensen hos de professionella aktörerna i projektgruppen. Projektmedarbetarna har även visar på såväl ett intresse för varandras kompetenser som, respekt för varandras olika uppdrag och möjligheter. Även kommunikationen mellan de samverkande aktörerna har varit god. Projekttledningens och projektmedarbetarnas förhållningssätt har varit inkluderande och det har gett förutsättningar för ett väl utvecklat samarbete med landstinget och psykiatrin. Detta bedömer Sweco som särskilt positivt då samverkan med landstinget ofta är en svårighet i den här typen av projekt. Swecos samlade bedömning är att projektet även totalt sett har goda förutsättningar att utveckla samarbete och samverkan i syfte att underlätta måluppfyllelse och goda resultat. När Ung krafts organisation analyseras ur ett effektivitetsperspektiv är Swecos bedömning att projektet i hög grad gör saker på rätt sätt utifrån sina målsättningar. Detta är en tydlig styrka i projektet. Projektet tillför mervärden för intressenterna. Det finns dock ytterligare utvecklingspotential t.ex. när det gäller tydliggörande av de metoder som Ung Kraft utvecklat men även inför fortsatt implementering. Ett område där det kan vara intressant med ytterligare insatser är kopplingen till möjliga arbetsgivare. På det hela taget är dock Sweco bedömning att Ung Kraft är ett mycket väl fungerande projekt som har stora möjligheter att få genomslag i en ordinarie verksamhet under förutsättning att man lyckas lösa vem/vilka som ska ha ansvaret för att bedriva den samordnade verksamheten och hur denna ska finansieras. Detta är en utmanande uppgift inför fortsättningen av projektet. I figur 3 placeras projekt Ung kraft in i en analysmodell som beskriver projektets organisation utifrån perspektivet yttre och inre effektivitet dvs. Gör projektet rätt saker på rätt sätt. Figur 3. Modell som beskriver olika typer av organisationer. Projekt Ung Krafts position är markerad med ett grönfärgat fält. Göra rätt saker (yttre effektivitet) JA JA Den effektiva organisationen Tydligt definierade målsättningar Genomförandet ger mervärde utifrån de förväntningar som finns hos projektets intressenter NEJ Den självstyrande organisationen Otydligt definierade målsättningar Genomförandet ger mervärde utifrån de förväntningar som finns hos projektets intressenter UNG KRAFT NEJ Den ineffektiva organisationen Tydligt definierade målsättningar Genomförandet tillför inga mervärden för projektets intressanter Den vilsna organisationen Otydligt definierade målsättningar Genomförandet tillför inga mervärden för projektets intressanter Av placeringen av Ung kraft i matrisen framgår att projektet närmast kan betraktas som en effektiv organisation totalt sett. Det finns några utvecklingsområden men på det stora hela är projektet väl fungerande. Den effektiva organisationen arbetar utifrån de mål som ställts upp och 13 (20)

de förväntningar som funnits bland intressenter. Arbetet utförs på ett professionellt sätt och genomförandet upplevs fungera väl utifrån de förväntningar som finns hos olika aktörer och hos de berörda individerna i målgruppen som tar del av projektet. 14 (20)

Jämställdhet och tillgänglighet är integrerade delar i projektet Utifrån statistik som löpande rapporterats från projekt Ung kraft förefaller det som om könsfördelningen varit jämn i projektet. Det är ungefär lika stor andel män som kvinnor i projektet. Projektet har även för statistik löpande över olika insatser som erbjudits vilket visar att det finns en medvetenhet om vikten av att fokusera på jämställdhet i projekt Ung kraft. När det gäller tillgänglighet kan detta avse olika delar. Tillgänglighet av mer organisatorisk art t.ex. tillgänglighet till lokaler och personal har varit stor i projektet. Även information har anpassats efter olika mottagares behov och förutsättningar där sådant behov funnits. Då projektet riktar sig till en målgrupp med olika typer av svårigheter är hög har tillgänglighet ur ett mer socialt anpassat perspektiv varit hög. Ett exempel är att projektmedarbetarna där det funnits behov erbjudit uppsökande verksamhet vilket kan betraktas som tillgängliggörande. Detta har enligt Swecos bedömning sannolikt ökat tillgängligheten inte minst för de personer som har sociala fobier eller av andra skäl har svårt att ta sig till projektets lokaler. I övrigt förefaller tillgänglighet ur deltagarnas perspektiv vara hög på så sätt att projektet i hög grad individanpassar insatser. Den samverkan som finns med landstinget men även i övrigt mellan aktörer visar också på en utvecklad förståelse för vikten av anpassning utifrån olika individers förutsättningar samtidigt som den goda samverkan i sig bidrar till möjligheter att utveckla kompetensens hos handläggarna. Även detta är för denna målgrupp ett sätt att öka tillgängligheten. Angelägna utvecklingsområden Kopplingen till företag och möjliga arbetsgivare är en fråga som återkommande lyfts i såväl intervjuer som genomförts som i enkäter. Att de samverkande myndigheterna inte lyckas fullt ut att samordna sina olika insatser för att stärka möjligheter till kontakter med arbetslivet är en utmaning som Sweco anser bör vara prioriterat under det avslutande året av projekt Ung kraft. Begreppet anställningsbarhet beskriver människors möjligheter att få en anställning och omnämns ofta i arbetsmarknadspolitik. 4 I en upprepad studie som genomförts av TCO och som bygger på uppgifter från 1800 personalchefer vid svenska arbetsplatser framkommer att viljan att anställa personer som hamnar i långtidsarbetslöshet är låg. Samtidigt är målgruppen yngre än 30 år mest attraktiv för anställning. Om man lyckas vända en person som riskerar ett långvarigt utanförskap tidigt är sannolikheten för en framtida anställning ur detta perspektiv positivt. Samtidigt visar arbetslöshetsstatisktiken att arbetslösheten bland unga är hög i Sverige totalt enligt uppgift från Ekonomifakta 5 var totalt 145 700 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa i januari 2014. Det innebär att ungdomsarbetslösheten uppgick till 23,9 procent. Särskilt svår är situationen för unga med någon form av funktionsnedsättning. 6 4 Berntsson, 2008 5 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-per-manad/ 6 http://www.handisam.se/funktionshinderspolitiken/barn-och-unga-i-funktionshinderspolitiken/ 15 (20)

I diagram 4 redovisas resultatet från TCO:s studier angående viljan att anställa olika målgrupper. 7 Av diagrammet framgår att 12 procent av personalcheferna är positiva till att anställa långtidsarbetslösa. 73 procent är intresserade av att anställa personer som är yngre än 30 år. Ett gott bemötande har visat sig viktigt för att öka individers hälsa, motivation och förmåga att göra förändringar som är viktiga för hans eller hennes livssituation. Exempelvis visar forskning som gjorts inom vård och omsorg att hantering av möten mellan professionella och deras klienter har stor betydelse för att skapa förtroende. Ett gott möte kan också påverka viljan hos en klient att agera enligt vad som överenskommits och har därmed betydelse för utfallet av behandlingen. Sweco konstaterar att just detta med mötet varit särskilt framgångsrikt i Ung kraft. Deltagarna känner sig sedda. Tilliten till personalen är stor. Deltagarna görs delaktiga och insatser anpassas individuellt utifrån deltagarnas behov. Att personalen i hög grad gör detta i samverkan är en framgångsfaktor som inte går att bortse från. En annan framgångsfaktor utifrån teoretiska resonemang kan hämtas i Anton Antonowskys teorier om betydelsen av en individs känsla av sammanhang. Här har sannolikt inte minst den samlokalisering som projekt Ung Kraft erbjuder med en gemensam lokal varit positiv. De unga ges här möjlighet att möta andra i liknande situation som den egna. Detta, vittnar flera unga om vid de intervjuer som gjorts. Genom att de stärkts på olika sätt har tillvaron blivit mer begriplig, meningsfull och hanterbar. Att projektet dessutom erbjuder möjligheter för deltagarna att misslyckas på så sätt att de tillåts pendla i sin utveckling är ett intressant grepp. Ibland går det framåt och ibland bakåt för deltagarna i deras utveckling och detta uttrycks vara ok utifrån handläggarnas håll. Detta förhållningssätt är enligt Swecos erfarenheter från andra projekt en mycket viktig framgångsfaktor. Samtidigt är detta en stor utmaning vid en övergång från projekt till ordinarie verksamhet. Hur ska detta mer långsiktiga arbetssätt finansieras? Var ligger ansvaret om detta förhållningssätt ska bli mer långsiktigt? Och sist men inte minst, vad kan de olika samverkande aktörerna bidra med? Sammantaget konstaterar Sweco att det finns en samsyn kring hur man uppfattar projektets mål och insatser både inom de enskilda samverkande organisationerna och hos den personal som verkar i projektets styr- respektive projektgrupp. Att det finns en sådan samstämmighet menar Sweco är en viktig utgångspunkt för att möjliggöra ett framgångsrikt implementeringsarbete kring insatser som rör det gemensamma arbetet med målgruppen. Den satsning som är planerad i kommunens regi inom ramen för Ungdomstorget är intressant. Sweco menar här att de arbetsmetoder som tillämpas i Ung Kraft borde ge ett mervärde för denna verksamhet. Det är här angeläget att bygga vidare utifrån de framgångsfaktorer som hittills har kunnat påvisas, t.ex. att 7 TCO, 2009 16 (20)

man ger denna målgrupp möjligheter till ett långsiktigt individuellt stöd som inger trygghet och förtroende. Det handlar också om att hitta möjligheter rumsligt som kan erbjuda ungdomar med liknande problematik en plats där de kan mötas under lättillgängliga former. Något som olika aktörer, även Landstinget, påpekar är att projekt Ung Kraft har lyckats mycket väl med att etablera samarbete med vården. Här har det genom projektet byggts upp ett förtroende som är angeläget att hålla fast vid. Som en följd av att många i målgruppen behöver ett multiinriktat stöd från alla samverkansparter har Ung kraft genom sina insatser också en central roll att fylla för att minska det glapp som gör att individer riskerar att hamna mellan stolarna. Hur väl projekt Ung kraft lyckas bli en integrerad del av Arbetsmarknadstorget för ungas verksamhet ska bli intressant att följa i den fortsatta utväringen av projekt Ung kraft. SWECO PROJEKT UNG KR AFT 17 (20)

Referenser Andersson, J., R. Axelsson, et al. (2010). Samverkan inom arbetslivsinriktad rehbilitering, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Antonowsky, A. (2005), Hälsans mysterium, Natur och kultur Berntsson, E. (2008). Employability perceptions. psychology, Stockholm university. Perneman, Jan-Erik & Branzell Hermelin, Maria (2002): Inuti mötet om nätverk och medskapande som frigörande kraft. Stockholm: Ungdomsstyrelsen Quist, J. (2005) Sammanhållna processer en studie om horisontell samverkan. Centrum för tjänsteforskning. Karlstad universitet. URL: http://www.ctf.kau.se/kkr/sammanhallnaprocquist.pdf Ståhl, C. (2009). Samverkan kring återgång i arbete: var är arbetsgivarna? Socialmedicinsk Tidskrift Tema Arbetslivsinriktad rehabilitering. 2009. TCO (2009). TCO granskar: Jakten på superarbetskraften III. http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-permanad/ http://www.handisam.se/funktionshinderspolitiken/barn-och-unga-i-funktionshinderspolitiken/ 18 (20)

Bilaga 1 - Resultat från processövningar Figur 1. Arbetsförmedlingens processkarta Figur 2. Försäkringskassans processkarta 19 (20)

Figur 3. Landstingets processkarta Figur 4. Sundsvalls kommun processkarta 20 (20)