Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker
Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande, intoxika?oner Heldygn svård, insak på an?psyk o?ka Kontakt med öppenvå rdspsyki atri An?depr essiv medicin ering Borderli neperso nlighetss törnings diagnos Ångestd ämpand e medicin ering Bipolär diagnos? Stämnin gsstabilis erande medicin ering Akutsjuk vård DBT Svalde vassa föremål Nya intoxika?oner, inläggnin gar MBT Tveksam effekt ADHD? Centrals?mulan? a ökade tvångsm ässighet Fördjupa d utrednin g Asperger s syndrom Kontakt med socialtjä nst, boendes töd, sysselsä Kning Lungem boli Slutar skada sig, minskar medicin ering Avslutar MBT 10 år
Sanna, 24 år
De unga söker i ökande omfakning Källa: VAL databaserna, SLL, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO (C Dahlman)
Vilka diagnoser har pa?enter 18 24 år vid Norra Stockholms psykiatri under 2012 Diagnosfördelning, patienter 18-24 åå Antal Procent F9 ADHD 285 25% F8 Autismspektrumtillstånd 189 17% F41 Ångest ospecificerad 169 15% F32-34 Lindrig, medelsvår, ospec depression och dystymi 164 14% F60.3 Borderlinepersonlighetsstörning 49 4% F31 Bipolär sjukdom, typ 1 38 3% F31 Bipolär sjukdom, typ 2 36 3% F42 Tvångssyndrom 29 3% F41 Generaliserat ångestsyndrom 24 2% F40 Social fobi 23 2% F6 Personlighetsstörningar utom BPD 22 2% F40-41 Agorafobi och eller paniksyndrom 20 2% F7 Utvecklingsstörning 15 1% F43 PTSD 13 1%
Samsjuklighet, några exempel Bipolär sjukdom och ADHD 20 % (Kessler, 2006, Rydén 2009) Borderlinepersonlighetsstörning och ADHD 41,5 % barndoms ADHD, 16,1 % vuxen ADHD (Philipsen, 2008) Borderlinepersonlighetsstörning vid au?smspektrum?llstånd och vice versa 13 14% (Rydén & Bejerot, 2008 Rydén, Rydén & HeKa, 2008)
Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Ängslighet Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Överak?vitet Självskadande Sociala svårigheter Självsvält/låg ap?t Dissocia?on Alkoholmissbruk In?ma rela?oner svårt Hetsätning Nedstämdhet Drogmissbruk Irritabilitet Rastlöshet Impulsivitet Funk?onshinder Svängande stämningsläge
Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Ängslighet Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Överak?vitet Självskadande Sociala svårigheter Självsvält/låg ap?t Dissocia?on Alkoholmissbruk In?ma rela?oner svårt Hetsätning Nedstämdhet Drogmissbruk Irritabilitet Rastlöshet Impulsivitet Funk?onshinder Svängande stämningsläge
Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Ängslighet Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Överak?vitet Självskadande Sociala svårigheter Självsvält/låg ap?t Dissocia?on Alkoholmissbruk In?ma rela?oner svårt Hetsätning Nedstämdhet Drogmissbruk Irritabilitet Rastlöshet Impulsivitet Funk?onshinder Svängande stämningsläge
Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Ängslighet Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Överak?vitet Självskadande Sociala svårigheter Självsvält/låg ap?t Dissocia?on Alkoholmissbruk In?ma rela?oner svårt Hetsätning Nedstämdhet Drogmissbruk Irritabilitet Rastlöshet Impulsivitet Funk?onshinder Svängande stämningsläge
Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Ängslighet Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Överak?vitet Självskadande Sociala svårigheter Självsvält/låg ap?t Dissocia?on Alkoholmissbruk In?ma rela?oner svårt Hetsätning Nedstämdhet Drogmissbruk Irritabilitet Rastlöshet Impulsivitet Funk?onshinder Svängande stämningsläge
Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Ängslighet Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Självsvält/låg ap?t Hetsätning Rastlöshet Överak?vitet Dissocia?on Nedstämdhet Impulsivitet Självskadande Sociala svårigheter Alkoholmissbruk In?ma rela?oner svårt Drogmissbruk Irritabilitet Funk?onshinder Svängande stämningsläge
Ängslighet Tvångsmässighet Stresskänslighet Panik Självmordshandlingar Sömnsvårigheter Överak?vitet Självskadande Sociala svårigheter Självsvält/låg ap?t Hetsätning Rastlöshet Dissocia?on Nedstämdhet Impulsivitet Alkoholmissbruk Drogmissbruk Funk?onshinder In?ma rela?oner svårt Irritabilitet Svängande stämningsläge
Förlopp Ex. Kris eller en depressiv episod
Förlopp Ex. Återkommande depressionssjukdom
Förlopp Ex. Bipolär sjukdom
Förlopp Ex. ADHD, borderlinepersonlighetsstörning
Förlopp Ex. Borderline/ADHD + bipolär sjukdom
Diagnosprioritering? 1. Det som riskerar ak påverka andra behandlingsinsatser nega?vt Missbruk Bipolär sjukdom 2. Det som går läk ak behandla ADHD, depressions?llstånd 3. Det som kräver mer omfakande insatser Borderlinepersonlighetsstörning, au?smspektrum?llstånd, PTSD...
Vik?gt om diagnos?k Samsjuklighet Fler diagnoser förekommer sam?digt Vid olika?dpunkter (Trotssyndrom i barndomen utvecklas?ll an?social personlighetsstörning i vuxenår) Vid samma?dpunkt (ADHD och bipolär sjukdom) Differen?aldiagnos?k Symtom som kan finnas vid flera?llstånd förklaras bäkre av den ena diagnosen än den andra för just den specifika individen.
Kärnproblem Borderlinepersonlighetsstörning Au6smspektrum6llstånd Separa?onskänslighet Rela?onssvårigheter Självskada Emo?onell instabilitet Ak?vering av?digare trauma?ska övergivanden, blir?ll en bristande inre objektkonstans Försummelse, trauma leder?ll anknytningsstörning med åoöljande svårigheter i nära rela?oner Svåra inre kao?ska nega?va känslo?llstånd regleras ned Bristande förmåga ak uppräkhålla mentalisering vid nega?va affekter gör ak dessa affekter inte kan regleras ned, brist på emo?onell stötdämpare Bristande föreställningsförmåga, förmåga ak föreställa sig ak personer finns även när de inte finns i närheten, blir?ll en bristande inre objektkonstans Svårigheter ak förstå social interak?on/icke verbal kommunika?on leder?ll missförstånd och åoöljande svårigheter i rela?oner Begränsad beteenderepertoar kan leda?ll ak självskadande blir en följd av en mängd olika?llstånd Kon?nuerlig mentaliseringsbrist och percep?onskänslighet leder?ll svårigheter ak monitorera och reglera förändringar i känslor på samma säk som andra sinnesintryck 13 04 29 Eleonore o Göran Rydén 21
Vilka behöver bidra? Pa?ent Närstående Specialister av olika slag
Vilka problem är det man behöver Pa?entens fokus? hjälp med?
Exempel Rheumatoid artrit Symtom, inflammatorisk ak?vitet Funk?on; rörlighet, smärta mm Tid
Exempel komplex problema?k Symtom; ångest, självskadande mm. Funk?on; socialt fungerande, meningsfullhet, självförtreonde Behandlingsinsatser; läkemdel, psykoterapi, annat Stöd för funk?onsnedsäkning; boendestöd, sysselsäkning, egen och närståendes kunskap Tid
Principen för vårdprocessen Kris / vårdplan Remiss Kartläggning Informa?on?ll pa?ent/ närstående Behandling Uppföljning Avslutning
8760 6022 13
Varför är kunskap?ll pa?ent och närstående vik?gt? Ökad kunskap bäkre förståelse för behandlingsval Ökad kunskap ökad makt över sik eget liv Ökad kunskap ökad acceptans (närstående) Ömsesidig kunskap bäkre rela?oner
Vad är det man kan göra? Informa?on om diagnos, förlopp, behandlingsmöjligheter, prognos Mål, värderingar hur vill man leva sik liv? Vad man kan göra själv Vart man vänder sig när det krisar Som pa?ent Som närstående
Olika säk ak göra deka på Informa?on på nätet Psykopedagogiska grupper Pa?ent och närståendeföreningar Vårdplan med krisplan LiKeratur
EK försök?ll summering AK något är komplext innebär större krav på sortering och samarbete mellan pa?ent, närstående och specialister Ta saker och?ng i räk ordning reducera inte komplexiteten (stepped care, checklistor, basutredning mm.) Vårdplan u?från pa?entens fokus på vad som gör skillnad Ibland är det vik?gare ak leva u?från värderingar än målsäkningar