Enhetskonsultationer årlig rapport 2012

Enhetskonsultationer årlig rapport 2012 Dnr Bun 2012/104 David Rydberg Mars 2012

2012-03-30 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. REDOVISNING...3 2.1. Målinriktning...3 2.2. Höga förväntningar att möta barn och elevers möjlighet till lärande...4 2.3. Likvärdighet...4 2.4. Röda tråden...5 2.5. Mångfald...6 2.6. Resultatanalys...6 2.7. Förmågan att använda kompetenserna i organisationen som helhet på ett bättre sätt...7 2.8. Föräldrarnas medansvar...8 2.9. Att uppmuntra och följa upp lärandet i förskolan...8 2.10. Effektiva stödsystem för verksamheterna...9 2.11. Likabehandlingsfrågor och arbete mot kränkande behandling...10 2.12. Barn/elever med behov av särskilt stöd...10 3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...11

2012-03-30 2 (12) SAMMANFATTNING Under hösten 2011 och våren 2012 har enhetskonsultationer genomförts med samtliga kommunala förskole- och grundskoleenheter. De flesta enhetskonsultationerna har genomförts på planerat sätt. Enheterna var i de allra flesta fall omsorgsfullt förberedda inför enhetskonsultationen och har därmed själva haft nytta av att i samband med besöket gå igenom sin verksamhet utifrån ett antal punkter. Besöken har därmed bidragit till att sätta fokus på kvalitetsarbetet. Trots utmaningar verkar enheterna ha en glädje i sitt arbete. Det finns en stark känsla av att deras arbete är viktigt och behövs, vilket verkar motivera dem att utveckla sitt pedagogiska och sociala arbete. En annan övergripande slutsats är att enheterna har svårt att få ihop alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Ett bestående intryck från enhetskonsultationerna är att det finns goda intentioner kring arbetet med målinriktning, resultatanalys och uppföljning av barns lärande i förskolan, men det finns svårigheter med att skapa en fungerande helhet där detta görs systematiskt och blir en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. Enheternas kunskapssyn förefaller också stämma väl överens med ett modernt tänkande. De allra flesta enheter ger uttryck för en helhetssyn på barnen/eleverna, där personlig utveckling, demokratifostran och instrumentellt lärande förenas. Den röda tråden, förväntningar på barn/elever och förmågan att använda alla kompetenser i organisationen är områden där det också finns många goda exempel på framgångsrikt arbete, men där det också finns utrymme för utveckling. Likabehandlingsfrågor har också varit föremål för långa och djupa diskussioner under enhetskonsultationerna och här finns bra arbete att redovisa från alla delar av Järfälla kommuns utbildningsväsende. Många enheter är på god väg i sitt arbete och i sin förståelse för hur ett fungerande likabehandlingsarbete bör dokumenteras men arbetet överlag är fortfarande inte tillfredsställande. Rent formella fel, såsom hänvisning till gammal lagstiftning kan tyda på att planen inte används som ett tydligt stöd i arbetet samt att det finns brister i kunskap kring vad lagen säger. 1. BAKGRUND Enhetskonsultation är en del i ett samordnat kvalitetssystem för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter - Kvalitetssystematik för utveckling. Enhetskonsultationerna har till syfte att ge enheterna återkoppling på kvalitetsredovisningar och pågående utvecklingsarbete, men även att ge förvaltningen konkreta bilder av läge och framtidsbehov vad gäller kvalitet och utveckling. Perspektivet är samhällsuppdragets och därmed inriktat på kvalitet och måluppfyllelse. Driftsfrågor, (t ex personalfrågor och driftsekonomi), berörs i huvudsak inte i detta sammanhang såvida inte sådana frågor har en direkt koppling till verksamheternas måluppfyllelse. Samhällsuppdraget ska också söka återkoppling från enheterna på funktionaliteten hos de system som samhällsuppdraget tillämpar, för till exempel finansiering. På så sätt blir uppföljningen ömsesidig. Samhällsuppdragets relation till verksamheter med olika driftsformer varierar med driftsformen. I relation till den kommunala egenregin, finns ett större ansvar för hela verksamheten. I förhållande till fristående förskolor har förvaltningen endast ett tillsynsansvar som ansluter till godkännandet att driva verksamhet och gentemot fristående grundskolor enbart finansieringsansvar tillsynen ligger helt på den statliga

2012-03-30 3 (12) nivån. Enhetskonsultationerna vänder sig därför i första hand till de kommunalt drivna verksamheterna. 2. REDOVISNING Redovisningen i denna rapport tar fasta på generella mönster i verksamheterna. Rapporten ger en nulägesbild och indikerar frågor som behöver hanteras i en nära framtid. Rapporterna från övriga delar av kvalitetssystemet kompletterar helhetsbilden. En separat rapport behandlar likabehandlingsarbetet (Bun 2012/102) och ytterligare en rapport berör arbetet med kollegiala konsultationer, (Bun 2012/89). Till Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i april föredras också en rapport från arbetet med tillsyn av fristående förskolor, (Bun 2012/88), och i juni den årliga revideringen av Program för resultatförbättring. Från kansliets sida har förvaltningschef, berörd programchef och ansvariga för olika specialistområden inom kansliet deltagit. Från enheternas sida har förskolechef/rektor själv avgjort vilka som deltagit från enheten. Företrädare för För- och grundskolors (FoGs) centrala ledning har oftast också deltagit. Inför varje konsultation har enheterna blivit ombedda att förbereda en kortare presentation av enheten. De representanter från kansliet som deltar har läst bland annat kvalitetsredovisningen, verksamhetsplan och likabehandlingsplan för respektive enhet. Enhetskonsultationerna 2011-2012 inriktade sig till stor del på de områden som utkristalliserat sig i Program för resultatförbättring och de områden som enheterna själva lyfter fram vid konsultationstillfället. Redogörelsen för konsultationerna kommer som en konsekvens av detta att disponeras enligt de områden som lyfts fram i programmet med några tillägg för de områden som kom upp under enhetskonsultationerna. Om inget annat anges är det som skrivs nedan giltigt för både förskola och grundskola. 2.1. Målinriktning Organisation, målinriktning, struktur och ett systematiskt kvalitetsarbete är tydliga framgångsfaktorer. De enheter som visar ett tydligt samband mellan det pedagogiska arbetet, organisationsutveckling och uppföljning, har en större kraft i sin utveckling. De har också en större beredskap att inom befintlig struktur hantera förändringar och nya krav från omvärlden. Generellt förmedlar enheterna en hög medvetenhet om de nya nationella styrdokumenten. Ett strukturerat och gediget arbete med att implementera dessa i alla delar av verksamheten pågår. Det verkar som om styrdokumenten har stimulerat till nystart på många enheter. De kommunala målen har inte samma dignitet och verkar få stå tillbaka till förmån för de nationella målen. Detta kan bero på otydligheter i dess funktion och den professionella organisationen ganska svaga koppling till den kommunala politiska styrningen, vilket kan innebära att politiska beslut har svårt att få genomslag. Det finns dock tydliga tecken på att de kommunala målen börjar bli mer levande ute i verksamheten. Kvalitetsredovisningens fokus på de kommunala målen skapar en naturlig koppling mellan de politiska målen och professionens dagliga arbete. På de enheter där kvali-

2012-03-30 4 (12) tetsredovisningen blivit ett levande dokument och arbetet med den involverat fler än bara ledningsgruppen finns det exempel på att de kommunala målen tydligare synliggörs i större delar av verksamheten. 2.2. Höga förväntningar att möta barn och elevers möjlighet till lärande Ett viktigt område i Program för resultatförbättring och en framgångsfaktor i förskola och grundskola är höga förväntningar på barn och elever. En övergripande bild som förmedlas på enhetskonsultationerna är att båda verksamheternas kunskapssyn stämmer väl överens med ett modernt tänkande. De allra flesta enheter ger uttryck för en helhetssyn på barnen/eleverna, där personlig utveckling, demokratifostran och instrumentellt lärande förenas. Det som återstår är att tydligare våga ha högre förväntningar och ställa högre krav på lärandet. I förskolan är frågan om förväntningar på barnen svår då verksamheten av tradition är gruppfokuserad och inte individcentrerad. Att ha höga förväntningar på barns lärande är en fråga som inte i samma utsträckning har diskuterats inom förskolan som i grundskolan. Här finns utrymme för vidare utveckling. Vid en enhet uppkom frågan om det är begreppet förväntningar som kan vara negativt värdeladdat och att det istället inom förskolan pratas om tilltro till varje barns förmåga. Att det är komplext att prata om förväntningar i förskolan kan också kopplas till att det enbart finns strävansmål för förskolan och att det därför är svårt att mäta var i sin kunskapsutveckling barnen befinner sig. Det är tydligt att kopplingen mellan vilka förväntningar som finns och vilken måluppfyllelse som enheten uppnår är en fråga som diskuteras och problematiseras på många enheter. På flera grundskolor finns det en ökad medvetenhet och intresse för att uppmuntra elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men detta behöver utvecklas mer. En grundskola beskriver hur arbete med resursstider/stödtimmar förändrats då fokus inte längre bara ligger på de elever som har svårt att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås utan också på att ge utmaningar till de elever som har nått längre i sin kunskapsutveckling. Olika typer av spetsgrupper inom framförallt matematik har också skapats på några grundskolor. I relation till de ambitioner som uttrycks i resultatförbättringsprogrammet, och som till stor del nu också återspeglas i den nya skollagen, (SL 3:3), där varje barn/elev har rätt att utvecklas efter sin maximala förmåga, finns ett stort arbete att göra. Eftersom fokus i både styrdokument och kvalitetsuppföljningar under lång tid legat på uppnåendemål, är det fullt förståeligt att en sådan praxis har utvecklats från skolornas sida. Det som nu behövs är att både förväntningar, undervisning och resultatkommunikation med elever och vårdnadshavare förskjuts från frågan om att klara uppnåendemålen, till frågan om eleven har utnyttjat sin kapacitet för lärande fullt ut. 2.3. Likvärdighet Till höstterminen 2011 ska enheterna kunna visa att likvärdighet har uppnåtts inom elevhälsan enligt lagstiftningens intentioner, och enligt beslut i Barn- och ungdomsnämnden.

2012-03-30 5 (12) Vid enhetskonsultationerna har enheterna, presentera vilken tillgång de har till elevhälsa. Detta varierar mellan enheter men bilden är att det utifrån lagens krav finns god likvärdighet när det gäller elevhälsa. Vilken roll elevhälsan kan spela i utvecklingen mot god måluppfyllelse är inget som berörs i enheternas framställningar. Detta är något som kan vara föremål för vidare utveckling Likvärdighet i ett vidare perspektiv diskuterades på ett antal enhetskonsultationer både på de resultatenheter som endast innehåller förskolor, men också på resultatenheter med flera grundskolor. Det finns ett aktivt arbete med att försöka skapa likvärdighet mellan olika enheter. Goda exempel från förskolan finns där förskolechefer på ett medvetet sätt arbetar för att alla enheter som de har ansvar för ska hålla lika god kvalitet och erbjuda lika goda förutsättningar för alla barn. Detta område behöver utvecklas då det i flera fall finns skillnader i kvalitet mellan till exempel två skolor med samma rektor. Betyg och bedömning har också varit uppe som en aspekt av likvärdighet då främst några 6-9 grundskolor lyft frågan om detta genomförs på ett likartat sätt i hela kommunen. Frågor som lyfts är bland annat: hur ska man se på resultaten från nationella prov i förhållande till betyg? Ställer skolorna olika höga krav på eleverna? Är läromedlen med mera olika avancerad? En övergripande iakttagelse kring likvärdighet efter att samtliga enhetskonsultationer är genomförda är att det finns stora skillnader i utbildningsnivån på personalen mellan olika enheter både inom förskola och grundskola. 2.4. Röda tråden Resultatförbättringsprogrammet uttrycker en strävan efter en gemensam kunskapssyn från förskola till gymnasium, och en strävan efter ett förtroendefullt samarbete mellan förskola och grundskola. Olika begrepp används i förskola och grundskola för att beskriva det pedagogiska arbete som bedrivs. Detta kan leda till problem i arbetet med en pedagogisk röd tråd från förskola vidare in i grundskolan, orsakad inte av stora skillnader i hur man arbetar utan snarare i hur man beskriver arbetet. Det finns en stor efterfrågan från både förskolan och grundskolan om fler gemensamma pedagogiska diskussioner, men skillnader i kultur, pedagogiskt språk och traditioner mellan de två skolformerna kan agera som barriärer för att få till stånd bra möten mellan de olika verksamheterna. Tidsbrist och andra typer av praktiska hinder kan också ligga till grund för svårigheter i att skapa möten. I organisationen som helhet tycks det finnas några svaga samband som riskerar att klippa av den röda tråden. Mellan förskolan och år f-5, särskilt där enheter med enbart förskola är den ena parten, förefaller sambandet svagt. Någon form av överlämnande finns, men av det slag som var det vanliga innan förskola och grundskola hörde till samma huvudorganisation och innan förskolan var en så tydlig del av utbildningsorganisationen som nu. Överlämningen är på många ställen också personbunden.

2012-03-30 6 (12) Förskoleklassen förefaller ofta vara en klass som kommer i kläm, ett slags ingenmansland. De texter som finns i Skollag och Läroplan innebär stor pedagogisk frihet och gör arbetet svårdefinierbart. I och med att betyg ska sättas i årskurs 6 uttrycker flera grundskolor en oro för hur svårt detta är då överlämningar mellan f-5 grundskolor och 6-9 grundskolor precis som mellan förskola och f-5 grundskolorna är personbunden och i många fall mer inriktad på form än innehåll. Det saknas i stort sett helt en koppling mellan grundskolan och gymnasieskolan. En gemensam pedagogisk planering är inte realistisk att förvänta sig, eftersom det trots allt handlar om helt olika skolformer, men en utvecklingsdiskussion, och ett flöde av influenser och idéer skulle vara av värde. Vissa specifika ämneskompetenser som finns hos gymnasiets lärare skulle kunna tillföra stimulans till grundskolans lärare. FoG har fått i uppdrag att utreda hur den röda tråden kan organiseras. Detta arbete är viktigt då det i övergångarna mellan olika verksamheter och mellan olika skolor finns en överhängande risk att barn och elever inte får de förutsättningar som de behöver för att nå god måluppfyllelse. Att skapa förutsättningar att ta vid och fortsätta lärandet där barnet/eleven befinner sig är ett mycket viktigt område för framtida utveckling. 2.5. Mångfald Det finns spår av den mångfaldssatsning som kommunen genomfört under de senaste åren, främst i form av språkutvecklande arbetssätt och modersmålets betydelse för kunskapsutveckling. Det framgår under enhetskonsultationerna att språket är i fokus på många förskolor och grundskolor, och ses som en nyckel till framgångsrikt arbete. Det är stora skillnader i vilka utmaningar och möjligheter olika enheter står inför. Relationen mellan förskola/grundskola och hem är ett område som lyfts i relation till olika uppfattningar om förskolans/grundskolans uppdrag och då främst i fråga om genusfrågor och förväntningar på barn/elever. Goda exempel finns från både förskola och grundskola på hur tydlig och kontinuerlig information om förskolan och grundskolans uppdrag till vårdnadshavare har skapat en stor förståelse och täta kontakter mellan förskola/grundskola och hem. Det är också tydligt att enheterna står inför olika typer av utmaningar då barn/elev underlaget varierar stort mellan kommunens enheter. En enhet beskriver det på ett träffande sätt hur ska vi jobba med mångfaldsfrågor, när vi inte har någon mångfald på vår enhet. 2.6. Resultatanalys Att utifrån de mål som finns för respektive verksamhet följa upp och analysera de resultat som uppnås är centralt i processen för att utveckla enheterna mot högre måluppfyllelse. Det finns många goda exempel på resultatanalys från alla delar i utbildningsväsendet inom kommunen. Trots det är detta ett stort utvecklingsområde. Iakttagelser och reflektioner kring detta arbete i förskolan kommer att redogöras för under sektion 2.9 nedan.

2012-03-30 7 (12) Kontinuerlig analys av måluppfyllelsen över hela året och i fler årskurser än de där det sätts betyg eller genomförs nationella prov är ett utvecklingsområde. Det finns exempel på grundskolor som kontinuerligt och på olika nivåer inom organisationen analyserar elevernas måluppfyllelse i syfte att i ett tidigt skede förändra undervisning om ett sådant behov finns. På så sätt blir bedömningen inte bara summativ utan också formativ. Detta behöver spridas till fler enheter. Det IT-baserade beslutstödssystem som är under införande kommer att vara en stor underlättande faktor i detta arbete. Flera grundskolor har också på ett medvetet sätt kopplat resultatanalys till planerade och strukturerade klassrumsbesök eller konsultativa möten med enhetens arbetslag. Några enheter har dessutom börjat använda sin kvalitetsredovisning som en integrerad del i utvecklingsarbetet. På det sättet blir kvalitetsredovisningen mer än bara ett konstaterande av förra årets resultat, och ett mer levande dokument, och mindre av en extra pålaga som bara skrivs på uppdrag från kommunen eller staten. Verksamhetsplaners koppling till kvalitetsredovisningen och det löpande uppföljningsarbete på respektive enhet är dock i många fall oklart. Några enheter har väl genomarbetade arbetsplaner i form av till exempel utvecklingstrappor eller rutschemasystem, men kopplingen till de styrkor och utvecklingsområden som framkommer i kvalitetsredovisningen är svag. Det förefaller som att de olika delarna av det systematiska kvalitetsarbetet inte i alla fall kopplas samman för att bilda en strukturerad helhet. I samband med återkopplingen på kvalitetsredovisningen och dialogen vid enhetskonsultationen, har det också blivit tydligt att mycket positivt finns att redovisa från enheterna, som inte syns i den skrivna redovisningen. Det är angeläget att framgångsrikt arbete också blir synligt i kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Något som också framkommer i förhållande till enheternas kvalitetsredovisningar är att Skolundersökningen i många fall ses som ett resultat och inte som en indikator på ett resultat. Med andra ord så ses i vissa fall svaret på en fråga på till exempel föräldraenkäten som en faktisk bild av hur långt en enhet har kommit på ett område, och inte som en av flera bilder av hur långt fram enheten är i sin utveckling. 2.7. Förmågan att använda kompetenserna i organisationen som helhet på ett bättre sätt Enheterna beskriver att de generellt är bra på att ta tillvara kompetensen hos medarbetarna inom enhetens ram och att släppa fram specialistkunskaper. På en högre organisationsnivå framträder dock samma mönster som tidigare år. Möjligheterna till kompetensutnyttjande/ kompetensutbyte över enhetsgränserna är små och är inte systematiserat i organisationen. När enheternas självständighet under ett antal år har överbetonats kan också ett konkurrenstänkande mellan enheterna ha utvecklats, som leder till att man tvekar att dela med sig av det man är bra på och på att man är rädd för att bli av med särskilt duktiga medarbetare. På organisationsnivå innebär det kompetensförlust och en långsammare och spretigare utveckling av enheterna. Det verkar inte vara självklart att kontakta någon annan enhet/medarbetare i kommunen för att få hjälp med eller perspektiv på sina problem. Om det beror på prestige eller på att man helt enkelt inte tänker på att den möjligheten finns är svårt att avgöra.

2012-03-30 8 (12) FoG har fått i uppdrag att göra en översyn av vilka kompetenser som finns i organisationen vilket kan ligga till grund för vidare arbete med att skapa former och strukturer för kompetensutbyten mellan enheter i kommunen. 2.8. Föräldrarnas medansvar Föräldrar har enligt styrdokumenten rätt till inflytande i förskola och grundskola. Föräldrarnas förhållningssätt har också stor betydelse för barns och elevers resultat. Samtidigt ställer föräldrar allt större krav på barnens förskola och grundskola. För förskolans del kan det inte nog framhållas att man tar sitt uppdrag på stort allvar och har ett stort engagemang. Däremot beskriver många en svårighet med att få föräldrar att förstå och engagera sig i mer än bara omsorgen medvetenheten om förskolan som en del i hela utbildningsorganisationen har inte slagit igenom på alla håll, trots att förskolorna försöker engagera föräldrarna i den pedagogiska diskussionen. I jämförelse med tidigare år går det dock att skönja en viss ökad medvetenhet från föräldrar om förskolans kunskapsuppdrag. En tydlig bild som framträder under enhetskonsultationerna är föräldrars stora intresse för det egna barnet och en ökad oförståelse för andra barn/elevers behov. Flera förskolor och grundskolor beskriver svårigheter med att få acceptans för åtgärder som syftar till att höja verksamheten som helhet och inte riktas direkt till det individuella barnet/eleven. Enheterna beskriver under konsultationerna att förmedlingen av information till föräldrar har varierats i ett antal olika kanaler. För inte alls så länge sedan var det nödvändigt för föräldrar att komma på föräldramöten för att få information om vad som hände i deras barns förskola/skola. I dagsläget är det möjligt att få denna information på en rad olika sätt, via månadsbrev, e-post, hemsidor etcetera. Detta kan vara en orsak till att flera enheter beskriver att föräldrars deltagande i till exempel föräldraråd eller vid föräldramöten på många enheter är begränsat. 2.9. Att uppmuntra och följa upp lärandet i förskolan I Resultatförbättringsprogrammet lyfts uppföljning av lärandet i förskolan som en central faktor för att uppnå högre måluppfyllelse. I styrdokument och praktisk organisering har förskolan under senare år gjort en snabb resa från social omsorg till en fullvärdig del av utbildningssystemet. Järfällas förskolor visar en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet om barns lärande. På flertalet förskolor finns det dock en stor osäkerhet kring hur man ska följa och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrade kunnande. Det är tydligt att förskolornas rädsla att dokumentera blir ett hinder för utvärdering. Vid flertalet enhetskonsultationer berördes begreppet bedömning och de negativa associationer det för med sig i förskolan. Begreppet uppfattas som ett grundskolebegrepp som sätts samman med betyg och jämförelser av uppnådda kunskaper mellan individuella barn. Om till exempel orden kartläggning eller observation istället används framkommer det tydligt att de som är i daglig kontakt med barnen i förskolan kontinuerligt bedömer/kartlägger/observerar barnen i syfte att veta hur mycket de lärt sig och för att kunna anpassa verksamheten efter deras behov.

2012-03-30 9 (12) Förskolans läroplan innehåller inga mål för vad barnen ska uppnå vid olika tillfällen. Målen anger istället inriktningen på förskolans arbete och är formulerade som mål för verksamheten. Det är dock viktigt att personalen i förskolan observerar och följer barnens utveckling i förhållande till strävansmålen i läroplanen. Vid sådana observationer kan pedagogerna få kunskap om i vilka situationer barnen visar intresse och motivation samt tar initiativ till att lära mer. Detta ger goda förutsättningar för att möta varje barn och dess behov. Den samlade bilden av barnens utveckling är också avgörande för att kunna utveckla förskolans verksamhet. Det är därför viktigt att följa hur varje barns utveckling och lärande sker och hur förskolan kan bidra till detta. Kunskapen om varje barn ska inte användas för att kategorisera eller jämföra barnen, utan vara underlag för den fortsatta planeringen av verksamheten. Att utveckla metoder för att följa upp lärandet i förskolan är en stor utmaning, men det finns i kommunen redan goda exempel på hur till exempel portfolio och pedagogisk dokumentation kan används för att dokumentera och följa förändringar i barns lärande. Detta och andra metoder för uppföljning kommer att vara områden som stort fokus kommer att ligga på de närmaste åren. En övergripande reflektion kopplad till kvalitetsredovisningen och bedömningen av måluppfyllelse i förskolan är också att det är få enheter som beskriver vad de har sett med hjälp av de olika uppföljningsverktyg som de använder (självskattning, observationer, barnenkäter, föräldraenkäter etcetera). De beskriver till exempel att observationer genomförts, men inte vad de har sett. Det är därför svårt att avgöra vad bedömningen av förskolans måluppfyllelse bygger på. 2.10. Effektiva stödsystem för verksamheterna Det har beskrivits i många sammanhang hur viktigt det är att verksamheternas stödsystem är effektiva, eftersom all tid och energi som går åt till att hantera system som inte fungerar smidigt tas från den tid som kunde ägnas åt den pedagogiska kärnan i arbetet. Samhällsuppdraget ska verka för enkelhet, långsiktighet, effektivitet, god framförhållning och ett konsultativt förhållningssätt i allt som rör de olika stödsystemen i syfte att ge förutsättningar för förskolechefer och rektorer att utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Under en längre period har arbetet med att skapa förutsättningar för ett gott pedagogiskt ledarskap pågått i Järfälla kommun. Ansvaret för bland annat fastighetsfrågor och elevhälsa har lyfts bort från enhetschefer för att på så sätt skapa mer tid och utrymme för kärnuppdraget. Det har dock under det senaste året funnits stora problem med IT för kommunens förskolor och grundskolor. Detta har varit en källa till extraarbete och irritation som flera enheter redogjort för under enhetskonsultationerna. Förhoppningsvis kommer detta vara en sak som går att lägga bakom sig inom den närmaste tiden. En iakttagelse från årets omgång av enhetskonsultationerna är att flera rektorer skapat utrymme för olika typer av stödpersoner i ledningsgruppen på sin enhet med fokus på t.ex. ekonomi, IT och fastighetsfrågor. De enheter som har gjort detta är generellt positiva till de effekter som detta lett till.

2012-03-30 10 (12) 2.11. Likabehandlingsfrågor och arbete mot kränkande behandling I en separat rapport som behandlar likabehandlingsarbetet (Bun 2012/102) kommer det som framkommit inom området under årets omgång av enhetskonsultationer att redogöras för på ett omfattande sätt. Som en konsekvens av detta följer här bara ett antal korta övergripande iakttagelser. Ett omsorgsfullt arbete med värdegrundsfrågor pågår på många förskolor och grundskolor. Hur detta ska struktureras och dokumenteras i likabehandlingsplaner finns det dock frågetecken kring. Få likabehandlingsplaner är godkända ur ett juridiskt perspektiv, men de flesta enheter arbetar med frågan och är införstådda med behovet att aktualisera sina planer och rutiner enligt gällande bestämmelser. Bara i något enstaka fall har enheten inte fullt ut insett allvaret i de krav som ställs. Ett vanligt fel är att varje verksamhet inom enheten ska ha en aktuell kartläggning. Trots att riktlinjer och redskap numera finns att tillgå saknas i många fall planer som omfattar detta. Samtidigt som det finns formella brister i skrivna planer är det tydligt att rutinerna för kartläggning, dokumentation och utredning blivit allt bättre. Verksamheternas arbete med normer och värden framkommer inte i likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. En koppling mellan kvalitetsredovisningens Normer och värden och likabehandlingsplanen finns sällan. 2.12. Barn/elever med behov av särskilt stöd Arbetet med barn och elever i behov av särskilda insatser berördes inte i så stor omfattning under årets enhetskonsultationer. Fokus under konsultationerna har främst legat på den utslussning av elever som finns i Järfälla resurscentrums särskilda undervisningsgrupper. Järfällas grundskolor berörs i olika utsträckning av denna förändring, men det finns en beredskap från samtliga grundskolor att hantera detta på ett bra sätt. En konsekvens av att mycket fokus ligger på dessa specifika elever är att arbetet med inkludering på ett mer genomgripande sätt inte är lika utvecklat på alla grundskolor. Det finns dock goda exempel, där de som i stor utsträckning berörs av nedläggningen av de särskilda undervisningsgrupperna på Järfälla resurscentrum har tagit ett helhetsgrepp på inkludering. En grundskola beskriver på ett bra sätt hur de arbetar med kvalificerat stöd som kommer gynna fler än bara de som var tänkta att gå i de särskilda undervisningsgrupperna. Ledningen har medvetna tankar, strategier och förhållningssätt som förhoppningsvis kommer att sprida sig till övriga medarbetare. Att ledningen driver utvecklingen mot en inkluderande grundskola är en framgångsfaktor enligt bland annat kommunens egna utredning. Det är en utmaning att arbeta utifrån ett inkluderande perspektiv och det är först när barn och elever med olika förutsättningar tillåts utgöra grunden för en sammanhållen grupp som reell inkludering kan ske. I beskrivningarna av förskolans arbete som framkommer på enhetskonsultationerna är det tydligt att ett inkluderande arbetssätt är väletablerat inom enheterna. Förskolan har av tradition fokuserat mycket på gruppens utveckling och därmed fokuserat på att alla barn ska var en del av denna grupp.

2012-03-30 11 (12) Under våren har en utbildning som riktar sig till personal inom främst grundskolan med inriktning på ett inkluderande arbetssätt initierats från FoGs centralorganisation. Den har varit mycket populär och uppskattad förmedlar samtliga enheter på konsultationerna. Detta vittnar om ett stort sug att lära sig mer om inkludering. Utbildningen syftar till att ge all skolpersonal grundläggande kunskap om elever i behov av särskilda insatser samt strategier för att möta alla elever i en skola som fortsättningsvis präglas av ett inkluderande förhållningssätt och arbetssätt. 3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under hösten 2011 och början av våren 2012 har enhetskonsultationer genomförts med samtliga kommunala förskole- och grundskoleenheter. De flesta enhetskonsultationerna har genomförts på planerat sätt. Enheterna var i de allra flesta fall omsorgsfullt förberedda inför enhetskonsultationen och har därmed själva haft nytta av att i samband med besöket gå igenom sin verksamhet utifrån ett antal punkter. Besöken har därmed bidragit till att sätta fokus på kvalitetsarbetet. Samtalen har givit en helhetsbild av hela verksamheten, där både utvecklingsområden, svårigheter och förutsättningar finns med. Fördjupade samtal kring vissa frågor har varit möjliga och har kunnat ha olika innehåll beroende på enhetens behov. Hela det kvalitetssystem som enhetskonsultationerna ingår i kommer under våren att utvärderas. Mer genomgripande analyser av konsultationerna som process lämnas därför till denna fördjupade genomgång. Mot bakgrund av intrycken av konsultationerna presenteras här de viktigaste övergripande iakttagelserna och slutsatserna. Trots utmaningar verkar enheterna ha en glädje i sitt arbete. Det finns en stark känsla av att deras arbete är viktigt och behövs, vilket verkar motivera dem att utveckla sitt pedagogiska och sociala arbete. En annan övergripande slutsats är att enheterna har svårt att få ihop alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Ett bestående intryck från enhetskonsultationerna är att det finns goda intentioner kring arbetet med målinriktning, resultatanalys och uppföljning av barns lärande i förskolan, men det finns svårigheter med att skapa en fungerande helhet där detta görs systematiskt och blir en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. För att kvalitetsarbete ska bli systematiskt krävs det att ett antal frågor ställs och problematiseras; Vilka resultat når vi på förskolan/grundskolan? Hur vet vi det? Varför ser resultaten ut som de gör (orsaker, framgångsfaktorer och brister)? Hur ska vi arbeta vidare (åtgärder och utvecklingsinsatser)? Ett dåligt kvalitetsarbete måste inte innebära en dålig utbildningskvalitet, åtminstone inte på kort sikt. Däremot är ett välfungerande kvalitetssystem en förutsättning för god undervisningskvalitet på längre sikt. På samma sätt gäller att ett gott kvalitetsarbete inte är en garant för god måluppfyllelse på kort sikt, däremot är det en förutsättning för förbättrad undervisningskvalitet på lång sikt. Enheternas kunskapssyn förefaller stämma väl överens med ett modernt tänkande. De allra flesta enheter ger uttryck för en helhetssyn på barnen/eleverna, där personlig utveckling, demokratifostran och instrumentellt lärande förenas. Den röda tråden, förväntningar på barn/elever och förmågan att använda alla kompetenser i organisa-

2012-03-30 12 (12) tionen är områden där det också finns många goda exempel på framgångsrikt arbete, men där det också finns utrymme för utveckling. Likabehandlingsfrågor har varit föremål för långa och djupa diskussioner under enhetskonsultationerna och här finns bra arbete att redovisa från alla delar av Järfälla kommuns utbildningsväsende. Många enheter är på god väg i sitt arbete och i sin förståelse för hur ett fungerande likabehandlingsarbete bör dokumenteras men arbetet överlag är fortfarande inte tillfredsställande. Rent formella fel, såsom hänvisning till gammal lagstiftning kan tyda på att planen inte används som ett tydligt stöd i arbetet samt att det finns brister i kunskap kring vad lagen säger. Om det finns kunskapsbrister är det anmärkningsvärt eftersom att kunskap om lagen är en förutsättning för att nolltolerans ska få genomslag. En mer omfattande redogörelse för vilka styrkor och svagheter som finns på detta område redovisas i separat rapport (Bun 2012/102).