Program för resultatförbättring 2011 i Järfällas förskolor och grundskolor årlig revidering

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Dnr Bun 2011/172 Program för resultatförbättring 2011 i Järfällas förskolor och grundskolor årlig revidering Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden som företrädare för samhällsuppdraget beslutar att fastställa det reviderade Program för resultatförbättring 2011 för Järfällas förskolor och grundskolor 2. Barn- och ungdomsnämnden som styrelse för egenregiverksamheten beslutar fastställa uppdragen för Förskola & grundskola i resultatförbättringsprogrammet 3. Barn- och ungdomsnämnden som företrädare för samhällsuppdraget beslutar att uppdra till förvaltningen att årligen återkomma med revidering av Program för resultatförbättring för Järfällas förskolor och grundskolor Ärendet i korthet Ärendet Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och skolor avser att sammanfattande och översiktligt ge svar på vilka insatser som kan göras för att i vid bemärkelse förbättra verksamhetens resultat. Med resultat avses i ärendet uppfyllelse av de mål som finns beskrivna i verksamheternas styrdokument i första hand lagstiftning och läroplaner på statlig nivå, och kommunala mål för förskola och skola. Med den definitionen av resultat täcks såväl studieresultat som personlig och social utveckling för barn och elever. Utöver detta ingår kostnadseffektivitet som en del i bedömningen av verksamhetens samlade resultat. Program för resultatförbättring revideras årligen, efter att tidigare års resultat diskuterats och utvärderats. Det ursprungliga programmet, 2009, innehöll en stor mängd frågor inom olika områden som tagits fram efter en omfattande inventering av förbättringsbehov. Föreliggande revidering tar i huvudsak sikte på förbättrad måluppfyllelse ur samhällsuppdragets perspektiv, samt föreslår några specifika uppdrag för den kommunala egenregiverksamheten. Några förbättringsfaktorer står fram tydligt. Allra tydligast är frågan om höga förväntningar på barn och elever. Därefter tas ett antal faktorer upp: Likvärdighet i alla dess former, en sammanhängande röd tråd från förskola till gymnasium, allt som 10 1 Program för resultatförbättring, revidering.doc Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 9-11 Kansliet Postadress: JÄRFÄLLA Kah Slenning Carlstam, Barn- och ungdomsdirektör Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: barn.ungdomsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (9) rör mångfald/flerspråkighet/integration, resultatanalys, förmågan att använda de kompetenser vi har i organisationen som helhet på ett bättre sätt, föräldrarnas medansvar och hur vi blir tydliga i att uppmuntra och följa upp lärandet i förskolan. Slutligen kan systemstöd beskrivas som en faktor för resultatförbättring, även om den är indirekt: Effektiva stödsystem för verksamheterna, (vad gäller t.ex. ekonomi- och personalhantering, IT, fastighetsfrågor, etc.), frigör tid och kraft för kärnverksamheten. I ärendet sammanfattas inriktningen på förbättringsarbetet och de uppdrag till verksamheterna som följer av de viktigaste förbättringsfaktorerna. I denna revidering av programmet föreslås också att verksamheterna får ett uppdrag att återrapportera till nämnden hur man hanterat uppdragen, inför nästa års revidering av programmet. Program för resultatförbättring ingår i en grupp av ärenden med ett gemensamt syfte att ge underlag för långsiktig planering, effektivisering och resultatförbättring. Övriga ärenden som ingår i gruppen är Kvalitetssystematik för utveckling, Strategier för FoU-frågor och internationalisering, Kapacitetsplan och, på förvaltningsnivå, en samlad beskrivning av förvaltningens arbetssätt, Förvaltningsstrategier. Styrande för samtliga ärenden är barn- och ungdomsnämndens Mål & budget. Alla strategier och långsiktiga handlingsplaner är avsedda att återkommande följas upp och revideras, varför grundstrukturen och en stor del av innehållet kan antas leva vidare under en längre tid. Handlingar 1 Barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse Bakgrund Järfälla kommuns vision anger att kommunens skolor ska vara ledande på nationell nivå Visionen anger innovationskraft och samarbete som viktiga verktyg i arbetet. Barn- och ungdomsnämndens budget anger högt ställda mål för förskolor och skolor, både vad gäller studieresultat och barns och elevers personliga och sociala utveckling. I budget flyttades siktet från dåvarande uppnåendemål i läroplan för grundskolan mot strävansmålen, i avsikt att höja ambitionsnivån: Godkänt ska vara golvet, inte taket. I budget föreslås en ytterligare skärpning av målen i anslutning till den nya skollagens skrivning 1 att elever ska ges möjlighet att komma så långt som möjligt i sina studier. Resultat och förutsättningar i Järfällas förskolor och grundskolor Ett flertal mätningar visar att Järfälla inte når riktigt så goda resultat som vi önskar, även om de har förbättrats de senaste åren. Tidigare mycket låga placeringar i nationella rankningar har under de senaste åren förbytts i bättre placeringar. Ambitionen är att nå en mycket god placering. Järfälla har goda förutsättningar för sin förskole- och skolverksamhet. Befolkningen är välutbildad med goda inkomster och kommunen har ingen glesbygdsproblematik 1 3 kap 3 : --- Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

3 (9) en kommande befolkningsökning kan tvärtom skapa en stimulerande rörlighet och utvecklingsmöjligheter. Verksamheternas resurser är jämförbara med andra kommuners. Befintliga resurser ska kunna räcka till att åstadkomma betydligt bättre resultat med förbättrade arbetsmetoder. Dock kan vissa specifika insatser kräva riktade satsningar. Kommunikationen och initiativen inom och mellan verksamheterna kring resultatförbättring har blivit bättre och fler under de senaste åren, vilket ger anledning att anta att det finns ett gott klimat för resultatförbättring. Utveckling i organisationen som helhet Järfällas förskolor och skolor har under lång tid präglats av stabilitet, professionalism och en hög medvetenhet om barns välbefinnande. I styrningen av organisationen betonas också en hög grad av självständighet för enskilda enheter, i syfte att skapa utrymme för lokala utvecklingsinitiativ. Vissa samordningsmöjligheter kan fortfarande tas tillvara bättre, vilket preciseras i uppdragen till verksamheterna i detta ärende. Verksamheterna har en ökande medvetenhet om värdet av och möjligheterna att bättre ta tillvara barns och elevers förmåga till lärande, vilket talar för att en väsentlig resultatförbättring byggd både på höga förväntningar och på pedagogisk utveckling kan genomföras. För att frigöra tid, kraft och resurser för den pedagogiska kärnan i verksamheternas uppdrag, har ett antal nya rutiner under senare tid tagits fram för att förbättra systemstödet, bl. a vad gäller hantering av fastigheter, IT-frågor, personaladministration och ekonomihantering inom den kommunala egenregin, organisationens samlade kvalitetsarbete och mångfaldsarbete. Process kring framtagande av strategin Förbättringar i de verksamheter som berörs är i mycket liten grad styrda av eller påverkbara med regler, eftersom de i hög grad handlar om den dagliga praktiken i alla delar av organisationen. Det innebär att innehållet i programmet måste arbetas fram i dialog med alla berörda, både för att få substans i förslagen, och för att förankring är en nödvändighet för att komma från idé och förslag till handling. Uppfattningen om verksamheternas resultat bygger på ett flertal källor. Resultatstatistik finns från nationella organ, som Skolverket, Skolinspektionen, SKL och fackliga organisationer. Därutöver tas resultatmått och nyckeltal fram inom kommunen och förvaltningen, både vad avser studieresultat, attityder och nöjdhet, och uppgifter som är relaterade till ekonomi och personalfrågor. Verksamheternas egna kvalitetsredovisningar ger användbar information, liksom många systematiska eller informella kontakter med enheterna. I revideringen av resultatförbättringsprogrammet har vi också utgått från diskussioner med många berörda inom organisationen, där en lägesbedömning av förbättringspunkterna gjorts. Lägesbedömningen tar både fasta på hur långt vi har kommit i varje fråga, och hur viktig frågan antas vara. Mest angelägna att arbeta

4 (9) vidare med är naturligtvis frågor som bedöms som viktiga, men där mycket återstår att göra. Överväganden och analys Faktorer för resultatförbättring Arbetet med resultatförbättringsprogrammen 2009 och 2010 ledde fram till en ganska omfattande lista under den samlade rubriken Vad spelar roll för goda resultat med ca 80 faktorer, fördelade på olika huvudområden: Mål, förväntningar och uppföljning Kommunikation Elevers hälsa och sociala utveckling Kompetens och kompetensutnyttjande Pedagogiskt arbete Organisation och ledarskap Resurser De tyngsta områdena rör målfrågor, pedagogiskt arbete och organisation och ledarskap. I diskussionerna inför denna revidering av programmet har ambitionen varit att fokusera mer på de allra viktigaste områdena, och att så långt möjligt avgränsa innehållet till samhällsuppdragets roll att ange en allmän inriktning för utvecklingsarbetet och följa upp måluppfyllelsen. Följande förbättringsfaktorer framstår som viktigast, utifrån att de både är viktiga för resultatförbättring, och att arbete återstår med genomförande. o Höga förväntningar på barn och elever o Likvärdighet i alla dess former o En sammanhängande röd tråd från förskola till gymnasium o Allt som rör mångfald/flerspråkighet/integration o Resultatanalys o Förmågan att använda de kompetenser vi har i organisationen som helhet på ett bättre sätt o Föräldrarnas medansvar o Att uppmuntra och följa upp lärandet i förskolan o Effektiva stödsystem för verksamheterna, (vad gäller t.ex. ekonomi- och personalhantering, IT, fastighetsfrågor, etc.), för att frigöra tid och kraft för kärnverksamheten Kommentarer till förbättringsfaktorerna, och uppdrag för genomförande Höga förväntningar på barn och elever I de många kontakter med verksamheterna som finns, diskuteras ofta om förväntningarna på barn och elever är nog höga. Den bild som framträder är att det finns en tradition av att nöja sig med att man når upp till minimikraven. I det ursprungliga resultatförbättringsprogrammet från 2009, användes uttrycket breddspets för att beskriva ett annat förhållningssätt nämligen att genom en mängd

5 (9) spetssatsningar för alla elever i skolan visa att man har förväntningar utöver att barn och elever bara ska nå upp till miniminivån. I kommande kvalitetsredovisningar kommer ett mått eller en bedömning att tas fram för att beskriva barns och elevers ouppnådda potential. Alla egenregiverksamheter förväntas därför till kvalitetsredovisningarna 2012 kunna beskriva detta utifrån anvisningar i mallen för kvalitetsredovisningen. Likvärdighet Likvärdighet är en av hörnpelarna i svensk utbildning. Lagstiftning, läroplan, finansieringssystem, bestämmelser kring bemanning och utbildningsnivå för personal är några områden där likvärdighetstänkandet syns. I detta sammanhang har tidigare likvärdighet inom elevhälsoområdet aktualiserats för egenregiverksamheten, eftersom elevernas tillgång till de olika kompetenserna inom elevhälsa varierat mellan enheterna. I den nya skollagen, som träder i kraft vid halvårsskiftet 2011, förutsätts att alla elever i skolan har tillgång till de olika kompetenserna. Till höstterminsstarten 2011 ska alltså verksamheterna kunna visa att likvärdighet har uppnåtts enligt lagstiftningens intentioner, och enligt tidigare beslut i barn- och ungdomsnämnden. En helt annan aspekt av likvärdighet rör rättvis bedömning. Nationella prov och betygsättning innebär mer formaliserade bedömningstillfällen. På nationell nivå diskuteras bl.a. rättning av nationella prov, och olika metoder för en förbättrad rättvisa i rättningen, och en bättre överensstämmelse mellan provresultat och betyg. Skolinspektionen har publicerat en rapport i frågan, och en slutsats är att ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som rättar proven bör införas. Läraren bör inte rätta sina egna elevers prov eller vid rättningen veta vem som gjort provet. Olika metoder för att genomföra avidentifierad rättning diskuteras. En metod är samrättning där flera lärare vid samma skola deltar. Metoden kan säkra en mer likvärdig bedömning inom en skola, men är resurskrävande och säkrar inte en likvärdig bedömning mellan skolor. En annan metod är att cirkulera avidentifierade nationella prov mellan skolorna inga ytterligare resurser krävs för detta, och man kan uppnå en mer likvärdig bedömning mellan fler skolor. En tredje metod är någon form av central rättning/bedömning, men även den är resurskrävande och skulle signalera någon form av misstro mot lärarnas bedömning, vilket vore olämpligt. Metoden skulle heller inte bidra till att organisationens samlade kunskap om och erfarenhet av likvärdig bedömning ökar. Statliga initiativ kan komma i frågan, men diskussion om förfaringssättet kan redan nu inledas i Järfälla. En sammanhängande röd tråd från förskola till gymnasium I diskussionerna inför revideringen av resultatförbättringsprogrammet framhölls vikten av en sammanhängande pedagogisk planering, och ett tydligt överlämnande mellan förskola-förskoleklass, och mellan skolor i samband med stadiebyte. De nya bestämmelserna om betyg från åk 6 ställer också krav på kommunikation och samplanering mellan enheterna, eftersom de flesta elever byter skola mellan åk 5 och 6.

6 (9) Pedagogisk samplanering mellan alla verksamheter från förskola till och med åk 9, och diskussioner med gymnasieskolan, är inte vanligt förekommande, trots att behovet finns. Överlämnande mellan skolformer eller mellan enheter inom grundskolan fungerar väl på vissa håll, men inte på andra. Där det fungerar väl, verkar det bero på goda relationer mellan personer på olika enheter. Pedagogisk samplanering, och rutiner för överlämnande, behöver systematiseras i organisationen. Eftersom både kommunala och enskilda/fristående verksamheter berörs, behöver organiseringen ske mellan alla berörda och utgå från samhällsuppdragets förvaltning. En organisering av den röda tråden utreds, och genomförs till hösten Mångfald/flerspråkighet/integration I det ursprungliga resultatförbättringsprogrammet från 2009 gavs ett uppdrag till den kommunala egenregiverksamheten att ta tillvara erfarenheterna från mångfaldsprojektet i form av en handlingsplan för den löpande verksamheten. Uppdraget är inte genomfört. Eftersom vi vet att barn och elever med utländsk bakgrund har sämre resultat än andra, är det mycket angeläget för resultatförbättringen att mångfaldsfrågorna uppmärksammas särskilt. Järfälla språkcentrum, som skapades som enhet vid årsskiftet 2009/2010, är tänkt att fungera som nav för mångfaldsfrågor. Enheten bör ta hand om uppdraget att precisera den tänkta handlingsplanen. Handlingsplanen redovisas till Barn- och ungdomsnämnden senast vid sammanträdet i december 2011, och kan utgöra en del av underlaget för samhällsuppdragets följande beställning till Järfälla språkcentrum. Resultatanalys Organisationens förmåga att analysera sina resultat är en indirekt faktor för resultatförbättring, och syftar på förmågan att dra slutsatser och vinna ny kunskap utifrån t.ex. utvärderingsdata. Hittills har relativt lite tid ägnats åt gemensamma analysdiskussioner, men i o m att förvaltningens systematiska kvalitetsarbete fokuserar på dialog och ett konsultativt förhållningssätt, och hanteringen av resultatdata förenklas med nytt IT-stöd, bör mer tid kunna ägnas åt att vinna ny kunskap ur tidigare erfarenheter. Resultatanalys måste ske på alla nivåer i organisationen, och är därför svår att formalisera som konkreta uppdrag. Samhällsuppdragets kansli kan dock ansvara för en sammanhållen process kring årscykeln kring budget, kvalitetsredovisningar och verksamhetsberättelse för ansvarsområdet som helhet. Eftersom alla barn och elever i Järfälla gagnas av en hög nivå på resultatanalys, är det viktigt att alla aktörer ges möjlighet att delta. Förmågan att använda kompetenserna i organisationen som helhet på ett bättre sätt Organisationens samlade kompetens, och förmågan att använda kompetensen där den bäst behövs är en strategisk resurs för resultatförbättring. Likaså är möjligheterna för medarbetare som har eller söker ny eller vidgad kompetens att utvecklas i yrket av stor vikt för den samlade kvalitén och effektiviteten. En för låg nivå av samordning av kompetensutnyttjande, och en brist på utvecklingsmöjligheter för de medarbetare som har eller eftersträvar spets- eller

7 (9) specialistkunskaper kan leda till ett ineffektivt resursutnyttjande, och i värsta fall till kompetensflykt till andra arbetsgivare som kan erbjuda mer stimulans och utmaningar. Nyutbildade lärare har också i sin utbildning tränats i ett synsätt som gör att de ofta aktivt efterfrågar forskningsanknytning och utvecklingsmöjligheter. Organisationen kring barn och elever i Järfällas förskolor och skolor har idag få och ganska outvecklade system för kompetensöverföring och kompetensutnyttjande mellan resultatenheterna inom egenregiverksamheten, och mellan den kommunala organisationen och de enskilda/fristående enheterna. De enskilda/fristående enheterna har ett fullständigt självbestämmande när det gäller hur personalresurser används, men från samhällsuppdragets sida bör dessa alltid vara inbjudna till att delta i initiativ som rör kunskapsöverföring och gemensamt kompetensutnyttjande. Egenregiverksamheten ska inför läsåret 2012/2013 till Barn- och ungdomsnämnden redovisa hur ett system för kompetensöverföring och gemensamt kompetensutnyttjande organiseras. Föräldrarnas medansvar Föräldrar har enligt styrdokumenten rätt till inflytande i förskola och skola. Föräldrarnas förhållningssätt har också stor betydelse för barns och elevers resultat. Samtidigt ställer föräldrar allt större krav på barnens förskola och skola. Förskolan och skolan har i sin tur av tradition några olika sätt att möta föräldrar dels individuellt i relation till varje barn, dels också som kollektiv, t.ex. med gemensam information och aktiviteter kring barnens förskole- och skoltid. Däremot saknas i stort sett strategier från organisationens sida att arbeta med en bredare opinionsbildning kring utbildningsfrågor, och för att diskutera verksamhetens villkor, rollfördelning mellan utbildningsorganisation och hem, normer och värden och annat som har betydelse för verksamhetens förutsättningar och arbetsmöjligheter. I en bemärkelse kan man konstatera att utbildningsorganisationen levererar en tjänst till familjer med barn i förskole- och grundskoleålder, och det förekommer ibland diskussioner med föräldrar om tjänstens kvalitet, resurser och liknande. Den diskussionen är helt befogad i o m att verksamheternas uppdrag från samhället kan beskrivas just som en tjänst. Samtidigt är tjänstens kvalitet inte bara beroende av vad den professionella organisationen tillhandahåller, eftersom den som tjänsten riktar sig till, familjen och barnen/eleverna, är medagerande i att skapa tjänstens slutliga kvalitet. En ambition att skapa högre kvalitet behöver därför involvera båda parter, och kan inte bygga på den producent/konsument-relation som finns i många andra sammanhang. I förvaltningens kommunikationsstrategi beskrivs att organisationen behöver ta ett tydligare initiativ för att på ett tidigt stadium delta i opinionsbildningen inte bara informera eller reagera på sådant som redan hänt. Det sättet att resonera har betydelse också för att göra förskola/skola och föräldrar till medagerande och gemensamt ansvariga i förhållande till barnens/elevernas utbildning. Barn- och ungdomsförvaltningen ska i kommande revidering av kommunikationsstrategin söka metoder för att arbeta med alla parters medagerande och medskapande i barnens/elevernas utbildning.

8 (9) Att uppmuntra och följa upp lärandet i förskolan I styrdokument och praktisk organisering har förskolan under senare år gjort en snabb resa från social omsorg till en fullvärdig del av utbildningssystemet. Järfällas förskolor både enskilda och kommunala visar en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet om barns lärande. En fortsatt utveckling är beroende av flera faktorer: Bland de viktigaste finns en hög och höjd utbildningsnivå hos förskolans personal, en tydlighet i målen för förskolans lärande och en tydlig uppföljning av lärandet. Egenregins verksamheter ska öka andelen utbildade förskollärare. Förskola och grundskola ska till barn- och ungdomsnämnden i december 2011 redovisa hur detta ska ske. En särskild satsning för att stimulera detta kan komma ifråga, t.ex. genom lönesättning av utbildade förskollärare och särskild ekonomisk stimulans till de enheter som lyckas öka andelen utbildade förskollärare. Samhällsuppdraget ska i anvisningar för kommande kvalitetsredovisningar precisera hur lärandet i förskolan kan följas upp och beskrivas. Effektiva stödsystem för verksamheterna Det har beskrivits i många sammanhang hur viktigt det är att verksamheternas stödsystem är effektiva, eftersom all tid och energi som går åt till att hantera system som inte fungerar smidigt tas från den tid som kunde ägnas åt den pedagogiska kärnan i arbetet. De stödsystem som berör alla verksamheter är finansieringen från barn- och ungdomsnämnden, kapacitetsplaneringen, barnomsorgsadministrationen, stöd i likabehandlingsfrågor, kvalitetssystemet, (i olika mån för olika huvudmän), och fastighetshanteringen för de verksamheter som befinner sig i kommunalt ägda lokaler. För egenregiverksamheterna tillkommer ekonomi-, personal- och IT-stöd. Samhällsuppdraget ska verka för enkelhet, långsiktighet, effektivitet, god framförhållning och ett konsultativt förhållningssätt i allt som rör de olika stödsystemen. Ekonomiska konsekvenser Utöver eventuella satsningar inom egenregiverksamheten på att nå en högre utbildningsnivå inom förskolan, och skapande av ett IT-stöd i kvalitetsarbetet, ryms resultatförbättringsåtgärderna inom ett bättre utnyttjande av befintliga resurser. Slutsatser Järfälla kommuns förskolor och skolor präglas av en stabil verksamhet med genomgående hög kvalitet, vilket bl.a. framgår av olika tillsyner och utvärderingar. Med de förutsättningar kommunen har, finns dock utrymme för en mängd olika förbättringar. Till största delen kan förbättringar nås genom utveckling av arbetsmetoder och förhållningssätt. Mycket kan också vinnas i förbättrade resultat genom ökad samordning och målinriktning. Revideringen av resultatförbättringsprogrammet innehåller dels konkreta uppdrag till samhällsuppdraget respektive den kommunala egenregiverksamheten, dels en beskrivning av inriktningar och förhållningssätt. De konkreta uppdragen ska i samtliga fall återrapporteras till Barn- och ungdomsnämnden. Mer allmänt hållna

9 (9) inriktningar och förhållningssätt ska kommenteras i kvalitetsredovisningar och/eller verksamhetsberättelse, och återspeglas i andra ärenden. Kah Slenning Carlstam Barn- och ungdomsdirektör Expedieras till: Diariet Samtliga enheter med förskole- och skolverksamhet FoG stab Kommunstyrelsen för kännedom