FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte och fler investeringar i regionen. Ännu är småföretagens exportsatsningar i sin linda. Större fokus på många områden behövs för att ta till vara den potential som Östersjöregionen erbjuder. Storföretagen svarar för merparten av regionens samlade investeringar i forskning och utveckling. Tankeväckande är de låga satsningarna bland Östersjöländernas småföretag. En ökad insikt behövs om betydelsen av att höja de mindre företagens investeringar i forskning och utveckling. Attrahera utländska direktinvesteringar från länder utanför Östersjöregionen är en viktig injektion för en varaktig tillväxt i regionen. En ökad regional samverkan behövs för att stärka Östersjöländernas framtida konkurrenskraft. Den ekonomiska och politiska kartan över Östersjöregionen har under de senaste 10-15 åren förändrats påtagligt efter Berlinmurens fall och upplösningen av Sovjetunionen. De forna kommunistländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen har på endast ett drygt årtionde gått från ett planekonomiskt system till väl fungerande marknadsekonomier. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Målet om ett tidigt EU-medlemskap bidrog till att avregleringar och privatiseringar genomfördes på kort tid i Polen och Baltikum. Utrikeshandeln omdirigerades från öst till väst. Idag står handeln med EU för mer än hälften av Polens och de baltiska ländernas utrikeshandelsaffärer. Integrationen med EU och omfattande strukturella förändringar har burit frukt i form av en ökad tillväxt. Numera är de baltiska staterna de snabbast växande ekonomierna av EU:s samtliga 25 medlemsländer. Sedan mitten av 1990-talet har BNP-tillväxten varit drygt 4 % per år i Polen och 5,5-6 % i de baltiska länderna, jämfört med EU 15- genomsnittets mer måttliga 2 %. BNP-tillväxten i Polen och Baltikum, 1996-2004 7 6 5 4 3 2 1 0 Lettland Estland Litauen Polen EU-15 Källa: Eurostat Den ekonomiska utvecklingen ser positiv ut för många av de nya EU-länderna. Tillväxtpotentialen för Polen och de baltiska ekonomierna uppskattas till 5 % respektive 7 % årligen de närmaste åren, enligt flertalet bedömare. Det är cirka tre gånger så mycket som genomsnittet för EU kan uppvisa. Det är positivt för svenskt vidkommande. Det skapar ökade handelsmöjligheter och en högre tillväxt i hela Östersjöregionen. God tillväxtpotential i de nya EU-länderna Den starka ekonomiska tillväxten i de nya EU-länderna har lett till en betydande förbättring av befolkningens köpkraft, BNP/ capita om än från en låg nivå. På samma sätt har de övriga reformländerna märkbart höjt sin levnadsstandard. Men det återstår det en bra bit till de nivåer som råder i Tyskland och i de nordiska länderna. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
Inkomstnivåerna i Baltikum och Polen är endast omkring hälften av EU-genomsnittet, men avståndet har gradvis minskat tack vare de senaste årens goda ekonomiska tillväxt. Men med ett optimistiskt antagande om att BNP-tillväxten i de fyra nya EUländerna skulle växa fyra procentenheter snabbare än EU-snittet skulle det ändå dröja minst 20 år för att nå en BNP per capita i nivå med EU-genomsnittet. Halveras tillväxtdifferensen till två procentenheter tar det 40 år! Den tydliga kopplingen mellan tillväxt och förbättrad köpkraft är sannolikt en förklaring till att den ekonomiska politiken i de nya EU-länderna i många fall är mer tillväxtorienterad än i de gamla medlemsländerna. Trots många regeringsbyten i de baltiska länderna råder det ofta en samsyn om att tillväxt är det enda sättet att öka välståndet i ett land. Sänkta skatter för företag och privatpersoner i Baltikum har satt i gång en våg av skattesänkningar i flera europeiska länder. Östersjöregionens nya EU-länder och deras reformer där kan bli den vitamininjektion som Sverige och andra mogna marknadsekonomier i Europa så väl behöver. Tillväxtorienterad ekonomisk politik behövs i hela Östersjöregionen Ökad ekonomisk integration i Östersjöregionen Länderna kring Östersjön är i högsta grad beroende av varandra. Det avspeglas inte minst i handelsutbytet och i företagens direktinvesteringar. Av de baltiska ländernas utrikeshandel sker mer än hälften med grannländerna kring Östersjön. För Polen, Sverige, Finland och Danmark är andelen något lägre, men ändå höga 40 %. För den ryska och den tyska ekonomin är Östersjöregionens betydelse som handelsregion mindre omfattande, en femtedel respektive en tiondel. Det finns en hel del belägg för att Östersjöregionen torde ha en del komparativa fördelar. Det gäller inte minst den geografiska närheten. Många vetenskapliga studier har publicerat betydelsen av handeln mellan grannländer. Ett gemensamt regelverk inom EU ökar samtidigt rättssäkerheten för företagen, vilket också kan underlätta handelsutbytet av varor i Östersjöregionen. För svenska småföretag kan det bli en möjlighet att på sikt utvidga sin marknad. Här krävs dock ordentliga framtidssatsningar. Svensk export domineras alltjämt av storföretagen. Sannolikt krävs det exportbefrämjande åtgärder för att bistå företagen i deras första steg på de växande exportmarknaderna. FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 3
De mogna industriländernas ökade inköp från låglöneländer kommer sannolikt att öka. I FöreningsSparbanken och Silf:s leverantörsenkät från april 2005, räknar en majoritet av de svenska inköpscheferna med att märkbart öka sina inköp från Baltikum och Polen. Det innebär samtidigt en ökad konkurrens för svenska underleverantörer. Adam Smith ansåg redan på 1700-talet att det var bäst att enskilda länder specialiserade sig på de produkter som de kunde tillverka billigast, division of labour. I Östersjöregionen går det att i viss mån leva upp till en sådan funktionsfördelning. Löneskillnaderna mellan Östersjöländerna är stora och det kommer att dröja flera decennier tills att lönerna i de nya EU-länderna är i nivå med dem i Norden. Men det är viktigt att komma ihåg att även låglöneländerna i Östersjöregionen utsätts för en ökad global konkurrens både inom och utanför EU. Det är inte ovanligt att företag med verksamhet i Baltikum flyttar delar av sin verksamhet till andra låglöneländer såsom Ryssland eller Ukraina. Östersjöländernas direktinvesteringar i regionen har mer än tredubblats sedan 1995. Arbetet med att attrahera direktinvesteringar från länder utanför Östersjöområdet är en viktig injektion som Östersjöregionen behöver för att varaktigt höja tillväxten i regionen. Tyskland och Sverige är de länder som beloppsmässigt investerar mest i regionen. Investeringarna till Polen och de baltiska länderna ökar i en snabb takt, men utgör alltjämt en liten andel av de samlade investeringarna i Östersjöregionen, mindre än 10 %. Det torde därmed finnas ytterligare potential att investera i de snabbväxande ekonomierna. Ökad samverkan för att attrahera fler utländska direktinvesteringar Investeringsflödena inom regionen går i växande utsträckning mot högre förädlad tillverkning och till den privata tjänstesektorn. Vi räknar med att en skarpare global konkurrens och gradvis högre arbetskraftskostnader på sikt kommer att minska den lågförädlade tillverkningen i Polen och Baltikum. Sedan 1999 har lönenivåerna i de baltiska länderna stigit uppemot 50 % jämfört med drygt 20 % i Sverige. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
Samlade direktinvesteringar i Östersjöregionen, miljoner USD 1995 2003 Tyskland 192 898 544 604 Sverige 31 089 143 230 Danmark 23 801 76 195 Ryssland 5 465 52 518 Polen 7 843 52 125 Finland 8 465 46 400 Estland 688 6 511 Litauen 352 4 960 Lettland 615 3 320 Totalt 271 216 929 863 Källa: UNCTAD Otillfredsställande satsning på forskning och utveckling bland småföretagen Tillgång på utbildad arbetskraft och satsning på forskning och utveckling är viktiga grundelement för att öka innovationsgraden och höja tillväxten i ett land. Östersjöregionen som helhet intar här en stark internationell position. Satsningen på forskning och utveckling är särskilt hög i de skandinaviska länderna, 3-4 % av BNP jämfört med EU-genomsnittets 2 %. I Polen och de baltiska länderna är motsvarande andel knappt 1 % av BNP men förväntas öka, inte minst via tillgången till EU:s strukturfonder. Utgifter för forskning och utveckling år 2001, % av BNP 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 Sverige Finland Japan Island USA Tyskland Danmark Frankrike Belgien EU25 Källa: Eurostat FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 5
En stor del av Östersjöregionens investeringar i forskning och utveckling sker emellertid inom ett fåtal stora multinationella företag. Det kan vara en sårbarhetsfaktor om storföretagen väljer att placera en större del av sin forskning och utveckling utanför regionen. Tillgången på välutbildad arbetskraft kan ju finnas i en annan del av världen, till exempel i Kina eller Indien. Oroväckande är den låga andel av forskning och utveckling som satsas i småföretagen, inte minst i Sverige. Här finns det mer att göra för att öka de mindre företagens möjligheter att satsa på produktutveckling och på sikt stärka sin konkurrenskraft. Att integrera forskning och utbildning i regionen är ett viktigt strategiskt område. Satsning på forskning och utveckling domineras av storföretagen Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt Arbetet med att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt kommer att vara av central betydelse för att möta de utmaningar som globaliseringen och demografiska utvecklingen innebär. Arbetsmarknaden i Östersjöregionen påverkas i allt större utsträckning av strukturella förändringar än av svängningar i konjunkturen. Statsmakternas möjligheter att via efterfrågestimulerande åtgärder förbättra arbetsmarknaden är liten. Förändrade inköps- och produktionsmönster i företagen, en ökad teknologisk användning och en ständig jakt på effektiviseringar är några faktorer som påverkar arbetsmarknaderna i samtliga Östersjöländer. Tillväxten i de baltiska länderna ökar flera gånger snabbare än i Norden men det är trots det relativt få nya jobb som skapas, netto, i Baltikum. Istället för nyanställningar ökar produktiviteten i en snabb takt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Det är en trend som kommer att hålla i sig under de närmaste åren eftersom produktivitetsnivån i Polen och de baltiska länderna är betydligt lägre än i de nordiska länderna eller i Tyskland. Det är framför allt branscher där det finns en övervikt av sysselsatta med låg utbildningsnivå som kommer att drabbas negativt, till exempel industrin och jordbrukssektorn. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är redan synliga i ett antal länder, till exempel i Estland. Låg rörlighet på arbetsmarknaden och brist på utbildad arbetskraft försvårar företagens möjligheter att nyrekrytera. Kraven på tillgång till utbildad arbetskraft kommer gradvis att öka när tjänstesektorn svarar för en allt större del av de nya jobben. Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft kommer däremot att fortsätta att minska. För att öka till- Kraven på välutbildad arbetskraft ökar 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
gången till utbildad arbetskraft kommer ökade offentliga utbildningsinsatser att vara nödvändiga. Tillväxten i Östersjöregionen har under de senaste åren varit hygglig men når dock inte riktigt upp till epitet som en av världens snabbaste tillväxtregioner. För att utnyttja Östersjöregionens komparativa fördelar är det viktigt att samtliga Östersjöländer gör sina tillväxtbefrämjade hemläxor. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 7