Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats?

Relevanta dokument
Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats?

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats?

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik Toradol. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats?

Farmakologi. Farmakokinetik drogens rörelse genom kroppen. Farmakokinetik Absorption Ponera!

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakologi. Centralt inom farmakodynamiken och farmakokinetiken är. Farmakodynamik

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Xenobiotikas öde i organismen

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Föreläsningskompendium

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del % av totala poängen

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

SJSG(E,F)11 Människan: Biologi och hälsa Allmän farmakologi (Farmakologi) 3.0 hp

DELKURS 3A: OM112A Tentamen

Tentamen i Farmakokinetik 6 hp

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Introduktion till farmakokinetik

Farmakologi under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

Farmakologins ABC. disposition

8 Läkemedelslära J A

Den specialistkompetenta läkaren ska:

Läkemedlets väg genom kroppen. Hur påverkar kroppen läkemedlet och hur påverkar läkemedlet kroppen?

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Farmakokinetik. Farmakokinetik. Farmakokinetik. Intravenös dosering. Farmakokinetik - eliminering. Farmakokinetik - eliminering

KUT FARMAKOLOGI LÄKEMEDLENS ÖDE I ORGANISMEN FARMAKOKINETIK OCH FARMAKODYNAMIK BAKGRUND OCH REPETITION

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Glattmuskel laboration

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

INSTUDERINGSFRÅGOR I ALLMÄN/GRUNDLÄGGANDE FARMAKOLOGI

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Namn:

GDIST 15h + VDIST 14h samt fristående. Allmän farmakologi 27 p Speciell farmakologi 28 p

V - distributionsvolym. Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi. V exempel forts.

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k "p-sprutor" (preventivmedel) räknas som läkemedel

Antiinflammatoriska och anti-reumatiska produkter, icke-steroider (oxicamer)

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

Allmän farmakologi Fristående kurs farmakologi vt 2016

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

TENTAMEN I FARMAKOKINETIK (FAGBM0) Kl Tillåtna hjälpmedel: miniräknare, formelsamling (bilaga)

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas

Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

D E L S K R I V N I N G 1

D E L S K R I V N I N G 1

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

D E L S K R I V N I N G 1

4.1 Terapeutiska indikationer Reduktion av återfallsrisk hos alkoholberoende patienter i kombination med ickefarmakologisk

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning

Vilket av nedanstående påstående gällande racemat är korrekt?

Laborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200)

Farmakologi. Biverkning. Biverkningar till följd av läkemedelsbruk

En tablett innehåller 10 mg loratadin. Hjälpämnen med känd effekt: mängden laktosmonohydrat i en 10 mg loratadintablett är 75 mg.

SJSE11 Farmakologi Exampeltenta 3.0 hp

SJSG(E,F)11 Människan: Biologi och hälsa Allmän farmakologi (Farmakologi) 3.0 hp

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Losec MUPS Losec MUPS

6-12 år: 2,5-5 ml (2-4 mg) 3 gånger dagligen. 1-5 år: 2,5 ml (2 mg) 3 gånger dagligen.

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

Läkemedel och äldre. Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset

Rätt dos? Att börja behandla. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Skrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag.

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H

3 LÄKEMEDELSFORM Vit till benvit, oval tablett märkt med kolv och skål, skåra och 10 på en sida, slät på den andra sidan.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Transkript:

Farmakologi FARMAKODYNAMIK & FARMAKOKINETIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur utövar läkemedelsmolekylen sin verkan? FarmakoDynamiken hanterar frågan om vad Drogen gör med kroppen Farmakodynamik Ett läkemedels verkan kan följas genom att betrakta 1. Läkemedlets effekt i kroppen (organism i helhetsperspektiv) 2. Läkemedlets effekt på organnivå 3. Läkemedlets effekt på vävnadsnivå 4. Läkemedlets effekt på cellnivå 5. Läkemedlets effekt på molekylnivå 1

Farmakodynamik Vet man exakt hur alla läkemedel verkar/ är verkningsmekanismen känd? Eftersträvansvärt? Farmakodynamik Receptorer och ligander Receptorer Jonkanaler Transportproteiner Enzymer DNA, RNA Farmakodynamik Undantagen Röntgenkontrast Antacida- basiska salter med buffrande effekt Antivirala Antibakteriella Antimykotiska läkemedel 2

Farmakodynamik: Receptor - Läkemedel Läkemedel kan användas för att Blockera receptorer Härma endogena signalsubstanser och aktivera receptorn Receptorer Proteiner som känner igen endogena signalmolekyler Receptorspecifikt lm konkurrerar med naturlig ligand Därför: Behandling mot t.ex hypertoni tar ett par veckor innan systemet ställt in sig och den blodtryckssänkande effekten blir synlig. Antidepressiv behandling - initiativlösheten stämningsläge! Receptor Bindningsställe Det aktiva stället - där liganden binder till receptorn Specifik struktur ett lås: receptorn nyckelhål: bindningsställe Substans/molekyler - bestämd struktur kan passa (som en nyckel). 3

Affinitet, selektivitet, specificitet Benägenhet att binda till receptor Affinitet Affinitet Heroin/ Morfin binder till μ-receptorn Naloxon binder också till μ-receptorn Naloxon har Större Affinitet Selektivitet och Specificitet Selektivitet: Specificitet: 4

Lagen om massverkan 1. Mängd läkemedel (L) 2. Koncentration av fria receptorer (R) 3. Läkemedlets förmåga att binda till receptorn (associationskonstanten, K ass ) 4. Läkemedlets tendens att släppa från receptorn (dissociationskonstanten, K diss ) Lagen om massverkan: [L] x [R] x K ass [LR] x K diss Ockupans och Receptorreserv Den andel av totala antalet receptorer som ockuperats (bundit in ligand/ läkemedelsmolekyl). överblivna receptorer: receptorreserven. Agonister och antagonister Ett läkemedel som binder till en specifik receptor och utlöser en effekt är en Agonist Ett läkemedel som binder till en specifik receptor utan att effekt utlöses är en Antagonist 5

Efficacy Egenstimulerande effekt Förmågan hos ett lm att påverka receptorn Både agonister och antagonister Vid stor påverkan har läkemedelsmolekylen en hög efficacy En antagonist utlöser ingen respons och har därmed en efficacy på 0 Potens Ett läkemedel med stor affinitet till receptorn räcker med låg dos för att binda tillräckligt med receptorer för att ge respons Ett läkemedel med stor affinitet hög potens Således: Hög potens för en agonist utlösa respons vid låg koncentration Hög potens för en antagonist: vid låg koncentration blockera en respons. Ett mått att beskriva ett läkemedels potens är EC 50 EC 50 är den koncentration som behövs för att utlösa halva maximalsvaret Olika läkemedel kan på så sätt jämföras. Ett vanligare uttryck är dock ED 50 bara för att det är lättare att veta vad som ges 6

Jämförelse: Potens % Respons 100 A B 50 0 EC50 Log koncentration EC50 Agonist Full agonist: har potential att utlösa ett maximalt svar vid inbindning till receptorn. Om efficacy beskrivs med ett värde mellan -1 och 1 så har den fulla agonisten en efficacy på 1. Partiell agonist: binder till receptorn men lyckas inte utlösa maximalt svar oavsett dos/ koncentration. Efficacy > 0 men < 1. Partiell agonist konkurrerar med en full agonist om inbindningsstället på receptorn (i praktiken antagonistisk) Morfin och buprenofin är båda starka narkotiska analgetika. Morfin är en ren/full agonist och buprenorfin är en partiell agonist. Om man först ger morfin för att stilla en patients smärtor och sedan fyller på med buprenorfin kommer effekten inte bli potentierad eller ens additiv utan buprenorfinet kommer att hindra morfinet från att ge maximal smärtstillande effekt (antagonistisk verkan) 7

A B Potens & Efficacy Tre olika substanser Vad kan man säga om deras potens respektive efficacy? 50 för A 50 för B C 50 för C EC 50 Log konc. Agonister & Antagonister? Respons % 100 Full agonist 75 50 Partiell agonist 25 0 Neutral antagonist -25-50 Log koncentration Invers agonist Antagonist Reversibel antagonist Irreversibel antagonist 8

Antagonist Kompetitiv antagonist Icke kompetitiv antagonist Med & utan kompetitiv antagonist För att en antagonist ska kunna trängas undan av en agonist krävs det att 1. Antagonistens inbindning är reversibel 2. Antagonisten konkurrerar om samma inbindningsställe som agonisten 9

Ytterligare ett begrepp Modulator Substans som binder till receptorn utan att själv påverka dess aktivitet men som påverkar hur receptorn reagerar på en agonist. Normalt binder modulatorn till ett ställe skilt från agonisten. Samband mellan dos & respons Dosrelaterad respons är vanligast och eftersträvansvärt Dos-responskurvor illustrerar fenomenet Alla läkemedelseffekter - avsedda respektive ej avsedda dos-responskurvor Kliniska Fas 2 studier - terapeutiska dosen Dos & Responskurvor ger information Antal som uppvisar effekt (%) 100 Effekt efterfrågad Bieffekt toxisk effekt Letal effekt dödlig 50 ED 50 TD 50 LD 50 Log dos ED 50 den dos som ger önskad effekt hos 50% av de som använder läkemedlet (lm1) TD50 den dos som ger upphov till biverkning hos 50% av de som använder lm1 LD50 den dos vid vilken 50% av användarna dör 10

Terapeutisk Bredd & Terapeutiskt Index Terapeutisk bredd: TD 50 /ED 50 Terapeutiskt index (TI): LD 50 /ED 50 Vad är att föredra? Stor bredd, liten bredd? Stort TI, litet TI? Terapeutisk Bredd & Terapeutiskt Index Terapeutisk bredd: TD 50 /ED 50 Terapeutiskt index (TI): LD 50 /ED 50 Vad är att föredra? Stor bredd, liten bredd? Stort TI, litet TI? Dosering av Metotrexat Antal som uppvisar effekt (%) 100 Psoriasis doser Leukemi doser 50 ED 50 ED 50 LD 50 Log dos 11

Plasmakoncentration 2015-12-14 Terapeutiskt fönster & Terapeutiskt område MTC (Minimum Toxic Concentration) Terapeutiskt område MEC (Minimum Effective Concentration) Effekt startar Tid Genom att mäta läkemedelskoncentrationen i blodet kan doseringen styras. Ex antibiotika, immunosupprimerande, antikoagulantia (waran blodets koagulationsförmåga) Toleransutveckling Gradvis minskad effekt av upprepad tillförsel av given dos läkemedel Takyfylaxi/ Desensitisering Snabbt minskad effekt av en given dos läkemedel Orsaker till tolerans/ takyfylaxi Nedreglering av receptor Förändrad receptorrespons Slut på mediator Fysiologisk anpassning Ökad läkemedelsmetabolim (enzyminduktion) 12

Abstinens och abstinensbesvär Reboundeffekt FARMAKOKINETIK Farmakokinetik drogens rörelse genom kroppen För att kunna verka: tillräcklig koncentration vid biofasen 1. Transport av läkemedel Absorption (upptag av läkemedel) Distribution (fördelning av substansen/ transporten av läkemedlet till biofasen) 2. Biokemisk omvandling: Metabolism 3. Utsöndring Exkretion som tillsammans med metabolismen utgör Elimination 13

Farmakokinetik Absorption Ponera! En tablett som tas peroralt Hinder # 1är svalg och matstrupe: ssk: vätska: inte ligga ner: fråga!: annan läkemedelsform? Peristaltik och sväljförmåga avtar med stigande ålder och saliv # 2: Magsaft, HCl # 3 Ventrikelns tömningshastighet påverkar Farmakokinetik Absorption Illamående kan minska ventrikelns tömning. Vissa läkemedel (t. ex antikolinergika) minskar tömningshastigheten. Ventrikeltömning har betydelse om man önskar snabbt insättande effekt. Farmakokinetik Absorption För absorptionen spelar biologiska membraner en betydande roll Absorption - passage över biologiskt membran - skyddsbarriärer. Cellmembranets utseende 14

Farmakokinetik Absorption Vaskulärt endotel varierande, Gap junctions med proteinmatrix CNS, placenta; tight junctions mellan endotelcellerna + periendotel Lever, njure; uppluckrat fenestrerat endotel Intracellulärt Farmakokinetik Absorption Läkemedlets kemiska natur Mindre betydelse vid bulktransport Däremot: större roll för Diffusionsprestanda speciellt förmåga passera hydrofoba barriärer fettlösligheten! Molekylstolek (flesta 200-1000 g/mol = mindre) Farmakokinetik - absorption 4 huvudvägar för mindre molekyler att passera 1. Diffusion direkt genom cellmembran 2. Via aquaporiner 3. Genom att lifta med transportproteiner 4. Pinocytos 15

Farmakokinetik Absorption Transportproteiner Grovt kan transportproteinerna delas in i Transporterar med koncentrationsgradienten FACILITERAD transport Transport mot koncentrationsgradienten - åtgår energi AKTIV transport Transporten är specifik och kan mättas Farmakokinetik Absorption De flesta läkemedel passerar passivt över biologiska membran Korrelationen mellan molekylens fettlöslighet och membranets permeabilitet viktig determinant för passage En komplicerande faktor vad gäller diffusionsförmåga är ph och jonisering Läkemedel; svaga syror eller svaga baser som kan laddas genom att ta upp eller avge H +. Allt beroende på omgivningens ph. Farmakokinetik Absorption Baser är laddade i sur miljö (tar upp H + ) men inget händer i basisk miljö. B + H + BH + Det motsatta gäller för syror. En syra (HA) kan avge H + till omgivningen: HA H + + A - Viktigt! Den joniserade varianten - låg fettlöslighet diffusionsfrågan 16

Farmakokinetik Absorption Scenario: Ett svagt basiskt läkemedel (omeprazole) Absorberas Når parietalcellens sekretoriska kanal (attans surt) B + H + BH + Absorption Varför tas sura läkemedel i huvudsak upp i tarmen (ph 5-8)? Övriga faktorer som kan inverka på absorptionen Farmakokinetik Absorption Biologisk tillgänglighet I.v. kontra p.o Tarmepitel, v. portae, lever 17

Plasmakoncentration Läkemedelskoncentration i plasma 2015-12-14 Farmakokinetik Absorption 1:a passage effekten/ 1:a passage metabolismen AUC Biotillgänglighet = AUC Oral/AUC i.v X 100 Tid AUC i.v admin AUC p.o LM administrering Tid Farmakokinetik Distribution Bulktransport Plasma är ju allt som inte är celler I denna plasma finns förutom vatten även tex elektrolyter och viktigt i detta sammanhang proteiner av vilka Albumin utgör den största delen. I terapeutiska doser är de flest lm bundna till plasmaprotein 18

Farmakokinetik Distribution Hur mycket lm som binder till plasmaprotein beror på: 1. Koncentration av fritt läkemedel 2. Läkemedlets affinitet till proteinet 3. Koncentration av plasmaprotein Ett läkemedels proteinbindningsgrad ger: 1. Spridning albumin är en stor molekyl som håller sig i cirkulationen (för det mesta) 2. Bundet läkemedel kan inte ta sig till sin biofas r/t storlek vilket innebär att både effekt och elimination fördröjs. Farmakokinetik Fördelningsrum Kroppsvattnet är fördelat på 4 större sammankopplade fördelningsrum (om inte gravid) Inom ett fördelningsrum kan läkemedlet lösa sig jämnt En obunden läkemedelsmolekyl kan vanligen transporteras mellan de olika rummen/ barriärerna Rörelseförmågan över barriärer bestämmer 1. Hur lätt kommer över (permeabilitet) 2. Hur lång tid de stannar (bindning inom fördelningsrum, ph) Farmakokinetik Fördelningsrum och distribueringsvolym Blodplasma har ett fördelningsrum på ca 4L (vuxen) och i princip alla läkemedel kan spridas i detta fördelningsrum. Obundna läkemedel som dessutom kan passera mellan endotelcellena når interstitiet vilket utgör ca 12 L Sålunda ett läkemedel som kan fördelas till intestitiet beräknas ha en distribueringsvolym (Vd) på 16 L (4 L blodplasma + 12 L interstitiella vätskan) 19

Farmakokinetik Fördelningsrum Kan läkemedelsmolekylen dessutom passera ett biologiskt membran och ta sig intracellulärt sprids läkemedlet även i det intracellulära fördelningsrummet (med en volym på ~ 24 L). Ett sådant läkemedel får en Vd på (4 + 12 + 24) 40 L Även kroppsfettet är ett fördelningsrum (icke polärt) individuell volym. Med kroppsfettet kommer det klassiska farmakokinetiska begreppet skenbar distribueringsvolym Farmakokinetik Fördelningsrum Definitionsmässigt är Vd den volym vätska som behövs för att rymma den totala mängden läkemedel i samma koncentration som i plasma Farmakokinetik Fördelningsrum Om vi då istället tar ett läkemedel och ger 1g av detta i.v. Blodprovet visar på en koncentration på 1 mg/l 20

Farmakokinetik Fördelningsrum En stor (skenbar) distribueringsvolym innebär att ett läkemedel ansamlas i hög koncentration i någon vävnad Ackumulerings risk (fettväv) vid upprepad dosering (ej vid akut). Tänk genomblödning Vd på ~ 50 L visar att läkemedlet är så pass fettlösligt att det kan passera ett biologiskt membran men att det inte i större utsträckning lagras i fettväv. En stor Vd: BBB eller BPB Endotelcellerna i bbb och bpb saknar mellanrum, allt måste kunna passera över cellmembran/ obs ex bakteriell meningit Farmakokinetik Displacement Är ytterligare ett farmakokinetiskt begrepp Proteinbundna molekyler kan trängas undan av andra substanser från plasmaproteinerna vilket ger en fri läkemedelsmolekyl Farmakokinetik Elimination Irreversibel förlust av läkemedel från kroppen 1. Metabolim: enzymatisk omvandling från en kemisk existens till en annan 2. Exkretion: utsöndringen av a. kemiskt oförändrad substans eller b. metabolit 21

Farmakokinetik Elimination Substanser lämnar kroppen i huvudsak via 1. Njurar de allra flesta via urinen oförändrade/ som polära metaboliter 2. Lever/ gallvägar fettlösliga ffa via CYP450 familjen (ut 3. Lungor via urin/ faeces) Farmakokinetik Elimination Varje CYP enzym har förmåga att omvandla ett större antal substanser till reaktiva metaboliter Två typer av biokemiska reaktioner; Fas I och Fas II Fas I: katabol (oxidation, reduktion, hydrolys) oftast en mer reaktiv metabolit (ofta mer toxisk än moder) Fas II: anabol (konjugering) I huvudsak i lever oftast inaktiv substans Ålder - enzymatiska aktivitet inte nämnvärt men levern kan vara skadad (tex EtOH) - dosjustering eller annat läkemedel. Paracetamol glutation - Acetylcystein Farmakokinetik Elimination Leverenzymerna kan induceras Leverenzymerna kan även hämmas (enzyminhibition) Leverenzymerna kan mättas Vilka läkemedel som inducerar respektive inhiberar olika leverenzymer är tämligen diger. 22

Farmakokinetik Elimination Prodrug Farmakokinetik Elimination Njuren Både fettlösliga och vattenlösliga substanser filtreras i njuren (passivt) Alternativt via tubulär sekretion till nefronet (aktiv transport i proximala tubuli) Fettlösliga läkemedel - återabsorberas till blodet via tubulär reabsorption (passiv diffusion i distala tubuli) Vattenlösliga läkemedel följer med urinen ut Fettlösliga läkemedel reabsorberas, metaboliseras till mer vattenlösliga substanser och utsöndras sedan via urin eller galla Farmakokinetik Elimination Med stigande ålder minskar njurens funktionalitet Njursjukdom Graviditet Viktigt dosjustera när patienten behandlas med läkemedel som utsöndras via njurarna (vid sviktande njurfunktion) 23

Farmakokinetik Elimination Fler farmakokinetiska begrepp Biliär exkretion och enterohepatisk cirkulation Enterohepatisk recirkulation Lever Galla Dekonjugering Faeces 24

Farmakokinetik: Compartmentmodell (Fördelningsrumsmodell) Eliminationen påbörjas redan vid givandet. Farmakokinetik 1: ordningens eliminations kinetik inom farmakologi beskriver processer där hastigheten är proportionell med läkemedelskoncentrationen. De flesta lm följer 1:a ordningens kinetik (obs vid lägre koncentrationer) Halveringstid T1/2 Lika lång tid att eliminera 100 mg/l till 50 mg/l som det tar för plasmakoncentrationen att sjunka från 1 mg/l till 0.5 mg/l. 1:a ordningens eliminationskinetik Plasmakoncentration Plasmakoncentration (log skala) 100 100 75 50 50 25 25 0 0 2 4 10 Tid 6 8 10 T1/2 5 0 0 2 4 6 8 10 Tid 25

Plasmakoncentration 2015-12-14 Farmakokinetik Clearance (Cl ml/minut) Den volym plasma som renas från läkemedel per tidsenhet. 150 ml primärurin per minut Enbart elimination via njurarnas filtration (utan reabsorption) då har givet lm en plasmaclearance på 150 ml/min. Halveringstid är beroende av Vd T1/2 = 0.69 x Vd/Cl 2.50 Upprepad (intermittent) dos vid T1/2 Upprepad dosering- kontinuerlig infusions Steady state koncentration 3-5 T1/2 2.00 1.50 1.00 0.50 0.00 1 1 2 3 4 5 6 7 8 Halveringstider STEADY STATE Bolusdos Farmakokinetik Mättnadskinetik eller 0:e ordningens kinetik. Mättade enzymsystem kan inte hetsas Konstant eliminationshastighet en viss mängd per tidsenhet försvinner Ackumulationsrisk Ex på lm Fenytoin, Acetylsalicylsyra, teofyllin och även EtOH (4 mmol/h eller ca 0.1 g/kg/h oavsett dos! I frisk lever) 26

27