MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Två nya 139 kv- ledningar sydväst om Hallsberg mellan ställverken Östansjö och Tälle i Hallsbergs kommun, Örebro län Ställverket Tälle 2016-07-13

FÖRORD Omfattande byggnationer i elnätet genomförs i området sydväst om Hallsberg, bland annat vid det nya ställverket Östansjö. Ställverket är en del av Svenska Kraftnäts projekt SydVästlänken, den största utbyggnaden av stamnätet på mer än 20 år. I och med projektet raseras en del befintliga kraftledningar i området och nya ledningar måste byggas till ställverket Östansjö. Projektet SydVästlänken medför förändringar i elnätet kring Östansjö och det innebär även ombyggnationer för Vattenfall Eldistribution AB:s regionnät. Vattenfall Eldistribution AB har gjort nät,- kart och fältstudier för att finna lämpligaste alternativen för nödvändiga ombyggnationer av regionnätet i området. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till Vattenfall Eldistribution AB:s koncessionsansökan gällande två nya 139 kv- ledningar sydväst om Hallsberg, mellan ställverken Östansjö och Tälle. Miljökonsekvensbeskrivningen ger en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa, på miljön och på hushållningen med naturresurser. NEKTAB har fått i uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB att ta fram handlingar för att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) avseende de två nya 139 kv- ledningarna. I denna miljökonsekvensbeskrivning benämns ledningarna som ledningen. Gällande Östansjö och Tälle görs ett förtydligande att namnen syftar på ställverken och inte orterna i närområdet. Ord och begrepp i denna miljökonsekvensbeskrivning förklaras kortfattat i kapitel 11.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning är bilaga till Vattenfall Eldistribution AB:s ansökan om tillstånd enligt ellagen för två nya 139 kv- ledningar, som är planerade sydväst om Hallsberg mellan ställverken Östansjö och Tälle. Svenska Kraftnät förstärker sitt stamnät med nya förbindelser, bland annat mellan Närke och Skåne, i ett projekt kallat SydVästlänken. Projektet medför bl.a. att Östansjö har uppförts och att Vattenfall Eldistribution AB måste bygga två 139 kv- ledningar sydväst om Hallsberg i Hallsbergs kommun, Örebro län. Åtgärden är en förutsättning för att den nybyggda strukturen i området ska kunna leverera el till Tälle och vidare ut i regionnätet. De två 139 kv- ledningarna har som syfte att säkerställa fortsatt kraftmatning av Tälle som bland annat försörjer västra stambanan och bangårdsområdet i Hallsberg med el. Vattenfall har sedan några år tillbaka utrett lämpligaste sträckning mellan Östansjö och Tälle. Ett biotopskyddsområde är beläget öster om Tälle, vilket begränsar möjliga sträckningsalternativ. Biotopskyddsområdet får inte påverkas och den aktuella koncessionsansökan baseras på ett sträckningsalternativ som har utformats för att helt undvika biotopskyddsområdet. Teknik I det förordade alternativet föreslås ledningarna att byggas i luftledningsutförande. Sträckan mellan Östansjö och Tälle är ca 1,5 km och består till största delen av ett skogslandskap brutet av befintlig infrastruktur. Ledningarna sambyggs i gemensamma stolpkonstruktioner, förutom sträckan närmast Östansjö. Olika stolpkonstruktioner används beroende på terrängen, vinkelpunkter och känsliga passager. Huvudsakligen används horisontalmonterade stolpar med en höjd på ca 16-20 m. Vid passage av Finnabäckens biotopskyddsområde används korsningstorn med en höjd av ca 70 m. Planer och infrastruktur De planerade ledningarna bedöms inte stå i konflikt med kommunens översikts- och detaljplaner. Ledningarna planeras inom ett område som är påverkat av befintlig infrastruktur. Miljökonsekvenser Boendemiljö och bebyggelse Gällande boendemiljön och det magnetiska fältet följer Vattenfall försiktighetsprincipen. Det beräknade magnetfältet avtar med avståndet till ledningarna och är nere i mycket låga nivåer vid närmsta bostadshus. Den visuella påverkan av ledningarna begränsas då ledningarna går genom skogsmark. Ingen avverkning sker i biotopskyddsområdet. En landskapsbildsanalys har genomförts som visar att ledningarna inte kommer att ge någon större påverkan visuellt. Naturmiljö Valt sträckningsalternativ passerar över Finnabäckens biotopskyddsområde. Ingen avverkning kommer att göras inom biotopskyddsområdets gränser varken i byggskedet eller i driftskedet. Ingen körning med maskiner eller transporter kommer att ske inom biotopskyddsområdet. Inga rödlistade arter har identifierats i ledningarnas planerade skogsgata. Kulturmiljö En arkeologisk utredning ska göras på den planerade sträckningen, då ledningarna går genom ett område med kända kulturmiljöer och en preliminär stolpplacering sammanfaller med en övrig kulturhistorisk lämning. Kontakt har tagits med Länsstyrelsen som fått ta del av de preliminära stolpplaceringarna och kommer att genomföra en utredning. Den arkeologiska utredningen kommer att ligga till grund för detaljprojekteringen av ledningarna.

Rekreation och friluftsliv Inga utpekade områden för friluftsliv finns i den planerade sträckningen. Den föreslagna ledningsdragningen går huvudsakligen i skogsmark bruten av Riksväg 50, väg 529, järnväg samt kraftledningar. För de som vistas i området under byggskedet kan upplevelsen störas av ljud från maskiner som används vid byggnationen samt att framkomligheten kan vara begränsad. Naturresurser Skogen som behöver avverkas för de planerade 139 kv- ledningarna är traditionellt skött produktionsskog. Den avverkade arealen kommer att uppgå till ca 4,31 hektar. Utsläpp till luft, mark och vatten Vid byggnation av en ledning är avgaser från arbetsmaskiner källan till utsläpp till luft. Under normalt arbetsförfarande sker inga utsläpp till mark och vatten. Utsläpp kan dock ske vid exempelvis ett maskinhaveri, oljespill eller annan olycka. Vattenfall Eldistribution AB ställer i sitt miljöledningssystem ISO 14001 krav på sina entreprenörer. I ledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistribution AB:s anläggningar. I kraven ingår även att entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. Samlad bedömning Vattenfall Eldistribution AB gör bedömningen att skyddsåtgärder genomförs i tillräcklig omfattning och att de allmänna hänsynsreglerna följs. Sammantaget bedöms projektet i sin helhet innebära Liten påverkan på människors hälsa och miljö.

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 AVGRÄNSNING... 2 1.4 METOD... 2 2 PLANERING OCH PRÖVNING... 3 2.1 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND... 3 2.2 SAMRÅD OCH INFORMATION... 3 2.3 TIDPLAN... 4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3.1 MILJÖMÅL... 5 3.2 SÖKANDES MILJÖARBETE... 5 3.3 LAGSTIFTNING... 5 3.4 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 6 4 ALTERNATIV... 7 4.1 NOLLALTERNATIV... 7 4.2 UTREDDA ALTERNATIV... 7 4.3 VALT HUVUDALTERNATIV... 8 5 TEKNIK... 10 5.1 ALLMÄNT...10 5.2 LEDNINGENS TEKNISKA UTFÖRANDE...10 5.3 ARBETSMETODER...11 5.4 MARKBEHOV...11 5.5 SÄKERHET OCH BEREDSKAP...11 6 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT... 12 6.1 ALLMÄNT...12 6.2 MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING...12 6.3 LJUDEFFEKTER...13 7 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 14 7.1 LEDNINGSUNDERHÅLL...14 7.2 SKOGLIGT UNDERHÅLL...14 8 KONSEKVENSER PLANER OCH INFRASTRUKTUR... 15 8.1 PLANFÖRHÅLLANDEN...15 8.2 INFRASTRUKTUR...15 9 MILJÖKONSEKVENSER... 17 9.1 BEDÖMNINGSGRUNDER...17 9.2 BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE...17 9.3 LANDSKAPSBILD...18 9.4 NATURMILJÖ...19 9.5 KULTURMILJÖ...21 9.6 REKREATION OCH FRILUFTSLIV...22 9.7 NATURRESURSER...22 9.8 ÖVRIGA KONSEKVENSER BYGGSKEDET...24 10 SAMLAD BEDÖMNING... 25

10.1 MILJÖKONSEKVENSER...25 10.2 MILJÖMÅLSUPPFYLLELSE...25 10.3 MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER...25 10.4 JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIVET...26 11 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING... 27 12 REFERENSER... 28 BILAGOR M1. Samrådsredogörelse M2. Karta över naturmiljö M3. Karta över kulturmiljö Om inte annat anges nyttjas i detta dokument kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS2013/04895.

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Svenska Kraftnät (SvK) förstärker sitt stamnät med nya förbindelser, bland annat mellan Närke och Skåne, i ett projekt kallat SydVästlänken. Projektet medför att ett nytt ställverk, kallat Östansjö, har byggts sydväst om Hallsberg. I och med uppförandet av det nya ställverket och nya 400 kv- ledningar, flyttar SvK sin matning av el från ställverket Tälle till Östansjö. SvK:s befintliga ledning som matar Tälle kommer att raseras. Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har idag sin matning från Tälle. Då SvK flyttar sin matning till Östansjö resulterar det i att även Vattenfall måste göra detsamma. En länk, två 139 kv- ledningar (ledningen), måste därmed byggas mellan ställverken. Åtgärden är en förutsättning för att den nybyggda strukturen i området ska kunna leverera el till Tälle och vidare ut i regionnätet. I figur 1 visas projektets lokalisering på en översiktskarta. FIGUR 1. Översiktskarta. Vattenfall har sedan några år tillbaka utrett lämpligaste sträckning mellan de båda ställverken. Öster om Tälle ligger ett biotopskyddsområde, vilket begränsar möjliga sträckningsalternativ. Biotopskyddsområdet får inte påverkas, vilket har lett till att flera tidigare utredda alternativ har fått avfärdas. Den nu aktuella koncessionsansökan baseras på ett sträckningsalternativ som har utformats för att helt undvika biotopskyddsområdet. 1.2 Syfte Ledningen har som syfte att säkerställa fortsatt kraftmatning av Tälle som bland annat försörjer västra stambanan och bangårdsområdet i Hallsberg med el. 1

Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att redovisa projektets inverkan på människors hälsa, på miljön och på hushållningen med naturresurser för ledningen mellan Östansjö och Tälle. 1.3 Avgränsning En MKB ska enligt ellagen (SFS 1997:857) ingå i en ansökan om tillstånd för s.k. nätkoncession för linje. Denna MKB beskriver de konsekvenser som kan förutses uppkomma vid byggande och drift av ledningen mellan Östansjö och Tälle i Hallsbergs kommun, Örebro län. Beskrivning av konsekvenser görs endast för det alternativ som Vattenfall efter genomförda samråd och utredningar valt att ansöka om koncession för. Övriga utredda alternativ beskrivs i avsnitt 4.2. Konsekvenserna av den planerade ledningen har bedömts för planförhållanden och infrastruktur, för intresseområdena boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt naturresurser. Nuläget beskrivs för de olika intresseområdena och vilka skyddsåtgärder som planeras. En bedömning görs av de konsekvenser, efter att de skadeförebyggande åtgärderna genomförts, för byggskede och driftskede. 1.4 Metod Inledningsvis användes Lantmäteriets fastighetskarta för att studera förutsättningarna och arbeta fram olika sträckningsalternativ. Information om intresseområdena i MKB:n har bland annat tagits fram genom att studera kommunala översikts- och detaljplaner [1], länsstyrelsens databas [2] över hänsynsområden, Skogsstyrelsens digitala material (Skogens pärlor [3]) samt Riksantikvarieämbetets digitala register (FMIS [4]). Fältbesök har genomförts i projektområdet. Inför samrådet genomfördes en landskapsbildsanalys på de föreslagna korsningstornen, se bilaga M1 (S1.Samrådsunderlag). En inventering har gjorts i juni 2016 av rödlistade arter längs den planerade ledningens skogsgata. En arkeologisk utredning för planerad ledningssträckning kommer att genomföras av Länsstyrelsen. Syftet med utredningen är att identifiera värdefulla kulturmiljöer och lämningar. Utredningen ska utgöra underlag för den kommande detaljprojekteringen av ledningen. De bedömningsgrunder som har tillämpats vid bedömningen av konsekvenserna beskrivs närmare i avsnitt 9.1. 2

2 PLANERING OCH PRÖVNING 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, vilken söks hos Energimarknadsinspektionen (Ei). Innan ansökan skickas in till Ei genomförs samråd för att kunna upprätta den MKB som ingår i ansökan. Ei mottar koncessionsansökan och remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser och intressenter. När remisstiden är genomförd och sökanden har fått bemöta synpunkterna slutbereds ärendet och Ei fattar beslut. Enligt ellagen (2 kap. 13 ) gäller som huvudregel en nätkoncession tills vidare, omprövning får enligt 2 kap 15 b ske efter 40 år. Ett beslut gällande nätkoncession för linje kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Ledningsägaren behöver förutom koncession säkra rätten att anlägga och bibehålla kraftledningen på annans mark. Vattenfall har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse, ett s.k. markupplåtelseavtal, med berörda fastighetsägare. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. 2.2 Samråd och information Innan MKB:n upprättas hålls samråd. Alla som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken ska i ett tidigt skede samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Syftet med samrådet är att informera om och inhämta synpunkter på projektet i sin helhet och på alternativa sträckningar. Ett samrådsunderlag tas fram i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (6 kap 4 ) som bland annat beskriver syftet med projektet, lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ för ledningen samt dess förutsedda miljöpåverkan. En samrådsredogörelse upprättas efter samrådet där inkomna yttranden och Vattenfalls bemötanden redovisas. Länsstyrelsen fattar beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. I detta projekt har ett förmöte hållits med Hallsbergs kommun. Ett samrådsunderlag tillsammans med inbjudan till samråd har sänts till Länsstyrelsen i Örebro län, Hallsbergs kommun, myndigheter, företag, intresseorganisationer och fastighetsägare som kan antas bli särskilt berörda. Även de ägare till fastigheter som bedöms kunna beröras av ledningens visibilitet har beaktats och tagits med i samrådskretsen. Vattenfall har genomfört ett samråd med en utökad krets, trots att detta endast krävs vid ett beslut om att projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. En kungörelse annonserades i Nerikes Allehanda den 23 feb 2016, för att inbjuda allmänheten till samråd. Samrådshandlingen har under remisstiden varit tillgänglig på Vattenfalls hemsida (vattenfalleldistribution.se/samrad) eller kunnat erhållas per post. Samrådsredogörelsen redovisas i bilaga M1. Länsstyrelsen i Örebro län har 2016-05-25 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet innehar länsstyrelsens d.nr: 407-3091-2016. Beslutet finns att läsa under koncessionsansökans flik 5. 3

Vattenfall har gjort bedömningen att det i detta projekt är tillräckligt med ett samråd. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts under åren och det har blivit tydligt att det finns begränsat med genomförbara sträckningsalternativ mellan ställverken. Sträckan mellan ställverken är kort och flera andra intressen, bl.a. Finnabäckens biotopskyddsområde och befintlig infrastruktur, är belägna i området vilket begränsar möjliga alternativ. Vattenfall ansåg därför att det var mest relevant att samråda om konkreta och genomförbara sträckningsalternativ. Remissinstanserna har i samrådsskedet sett för- och nackdelar med alternativen men har inte avfärdat något av alternativen. 2.3 Tidplan Ansökan om koncession skickas in till i Ei början av kvartal tre 2016. Vid beviljad koncession tar byggnationstiden ca 6-8 månader från att beslut fattats, förutsatt att rättigheterna till marken är tryggade. 4

3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser och att skydda natur och kulturlandskap.[5] Aktuellt projekt bedöms kunna beröra följande mål: Säker strålmiljö Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Hur projektet förhåller sig till målen redovisas i avsnitt 10.2. Miljömål finns på regional nivå där Länsstyrelsen i Örebro är samordnande och Hallsbergs kommun arbetar fram miljömål i ett miljöprogram. Då miljöprogrammet inte är antaget ännu följer kommunen de regionala miljömålen för Örebro län. De regionala målen bedöms inte beröra aktuellt projekt. 3.2 Sökandes miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att riskerna minskar för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3.3 Lagstiftning Nedan listas lagar och förordningar som berörs i en koncessionsprocess: Ellagen (1997:857) Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden går till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap: Allmänna hänsynsregler 3 kap: Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap 5: Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap: Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 5

7 kap: Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölag (1988:950) 2 kap: Bestämmelser om fornlämningar. 3.4 Allmänna hänsynsregler Vid projekt som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, ska verksamhetsutövaren visa hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken följs. I avsnitt 10.3 beskrivs hur Vattenfall följer reglerna i aktuellt projekt. 6

4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Om byggnationen av den planerade ledningen inte kan komma till stånd, det s.k. nollalternativet, kommer Tälle och Vattenfalls regionnät inte att kunna anslutas till Östansjö och stamnätet. Detta resulterar i att den viktiga länken mellan stamnätet och regionnätet uteblir. Den planerade ledningen jämförs med nollalternativet i avsnitt 10.4. 4.2 Utredda alternativ Sträckningsalternativ mellan Östansjö och Tälle har studerats i flera år och ett flertal olika sträckningar har arbetats fram. Olika alternativ har därefter avfärdats och nya alternativ har tillkommit eller anpassats under processens gång. I samrådsredogörelsens bilaga S1 beskrivs de utredda alternativen närmare och motiveringen till varför alternativen valdes bort inför samrådsprocessen 2016. Vattenfall valde att gå vidare med två olika sträckningsalternativ i samrådet 2016. Ett markkabelalternativ, Norra, och ett luftledningsalternativ, Södra. Båda alternativen har utformats för att helt undvika åtgärder i Finnabäckens biotopskyddsområde. Inga synpunkter inkom i samrådet på alternativa ledningsdragningar. Det Norra alternativet sträcker sig längs med väg 529. Detta sträckningsförslag är ett markkabelalternativ. Ut från Östansjö finns två alternativa dragningar (Norra A1 och Norra A2), där ledningen antingen går norrut från ställverket och ut till väg 529 alternativt går ledningen i sydvästlig riktning från ställverket och viker sedan av norrut mot väg 529. Därefter följer ledningen vägen västerut mot Tälle. Det Norra alternativet passerar järnvägsspåret som går mellan västra delen av Hallsberg och Åsbro, Riksväg 50 (RV50) och dess på- och avfartsramper samt två- tre stycken infartsvägar från väg 529. Sträckningsalternativet Norra med alternativet A1 innehar en total längd på ca 1500 m och med alternativet A2 ca 1570 m. FIGUR 2. Norra alternativet har två alternativa sträckningar ut från Östansjö. 7

4.3 Valt huvudalternativ Den förordade ledningssträckan är alternativ Södra vilket är ett luftledningsalternativ. De två nya 139 kv- ledningarna sambyggs i gemensamma stolpkonstruktioner, förutom sträckan närmast Östansjö. Olika stolpkonstruktioner används beroende på terrängen, vinkelpunkter och känsliga passager. Preliminära stolpplaceringar redovisas i kartorna M2 och M3. Från Östansjö utgår den planerade ledningen i nordvästlig riktning. Ledningen viker kort därefter av mot sydväst och passerar järnvägsspåret. Därefter följer ledningen i kanten av ett mindre fält med jordbruksmark för att sedan fortsätta genom ett skogslandskap med flera befintliga kraftledningar. Ledningen är planerad att korsa under SvK:s planerade 400 kv- ledning mot Lindbacka ställverk. Här är stamnätsledningen konstruerad för korsning med underliggande ledning. Alternativet passerar över både RV50 och Finnabäckens biotopskyddsområde innan anslutning till Tälle. Passagen av biotopskyddsområdet sker med korsningstorn (figur 5) för att helt kunna undvika påverkan på området och dess naturvärden. Det förordade sträckningsalternativet har en längd på ca 1500 m. FIGUR 3. Södra alternativet. I samrådsskedet har ingen samrådsinstans avfärdat något av alternativen. Med beaktande av de båda alternativens respektive konsekvenser och kostnader så har Vattenfall kommit fram till att det Södra alternativet är mest lämpligt att genomföra. I och med att det Södra alternativet har kunnat utformas så att det helt undviker biotopskyddsområdet bedöms inte alternativet medföra större miljökonsekvenser jämfört med vad ett markkabelalternativ enligt alternativ Norra skulle innebära. Motiveringen till varför luftledningsalternativet har valts baseras därför i huvudsak på tekniska förutsättningar och kostnader. 8

Nedan listas några av fördelarna med luftledning jämfört med motsvarande kabelalternativ: Luftledning har en billigare investeringskostnad jämfört med markkabel. Kostnaden är lägre till följd av mindre materialåtgång. Även i anläggningsskedet går det åt mindre mängder material för luftledning då markkabel kräver stora mängder massor (sand) vid förläggning. Uträknade kostnader för det Södra respektive det Norra alternativet redovisas nedan i detta avsnitt. Luftledningsalternativet är enklare att anlägga då stolpplaceringarna kan anpassas utifrån de lokala förutsättningarna. Markkabelalternativet är svårare att anlägga på grund av komplicerade passager av befintlig infrastruktur (trafikplatser för RV50, väg 529 och järnväg med nivåskillnader i markhöjd). Östansjö och Tälle är anpassade för luftledningsanslutning (markkabel kräver kostsamma anpassningar). Luftledningsalternativ är lättare att felsöka och åtgärda vid en eventuell driftstörning. LRF har i samrådet begärt att ekonomin redovisas i denna MKB för de olika alternativen Norra och Södra. En kostnadsuträkning har gjorts för alternativen som redovisar att det Norra alternativets kostnad uppgår till 24,8 Mkr och för Södra 13,2 Mkr. Utöver redan beskrivna argument till varför det Södra alternativet har valts så kan även en generell jämförelse av miljöpåverkan mellan växelströmsluftledning och växelströmsmarkkabel nämnas. SvK och Statens Lantbruks Universitet (SLU) har genom ett examensarbete studerat skillnaden i miljöpåverkan mellan de två teknikerna ur ett livscykelperspektiv per km ledning [6]. Jämförelsen är gjord för ledningar i stamnätet. Då kablar och ledningar för stam- och regionnät inte skiljer sig mycket åt i sammansättning och i teknik vid uppförande så bedöms jämförelsen kunna vara intressant även för detta projekt. Jämförelsen visar att markkabel har störst miljöpåverkan med betydligt större materialåtgång 2 400 ton (framförallt sand till fyllnadsmaterial samt metall och plast till ledningen), mot luftledning 58 ton (framförallt aluminium, stål och betong till ledningar och stolpar) per km ledning. När det gäller klimatpåverkan orsakar livscykeln av 1 km markkabel utsläpp av 1 871 ton CO2-ekv medan luftledning orsakar 1 376 ton CO2-ekv. Hänsyn tas här till bland annat avverkning av skog i ledningsgata, byggnationen av ledningen och materialåtgång. Schaktningen för nedläggning av kabeln i mark orsakar enligt utredningen betydligt större utsläpp av partiklar, försurande och övergödande ämnen jämfört med byggande av motsvarande sträcka luftledning. Viktigt att notera att uppgifterna ovan enbart ska ses i ett jämförelseperspektiv, då värdena gäller för stamnät och inte regionnät. Storleksordningen i jämförelsen bedöms ändå vara representativ, dvs att 1 km markkabel ur ett livscykelperspektiv ger större miljöpåverkan än 1 km luftledning. 9

5 TEKNIK 5.1 Allmänt Det förordade alternativet utgår från det befintliga ställverket Östansjö. Luftledningen består av två stycken sambyggda 139 kv- ledningar och planeras att gå ca 1,5 km västerut till Tälle. 5.2 Ledningens tekniska utförande Den planerade ledningen uppförs till största delen med horisontalmonterade stolpar i stål, se figur 4. Höjden på stolpen är ca 16-20 m, räknat från marken till den horisontella regelns underkant. I stolpkonstruktionen sambyggs de två 139 kv- ledningarna, som innehar tre faser vardera och en topplina för vardera ledningen. Stolpkonstruktionerna är väl beprövade och erbjuder enligt Vattenfall bästa möjliga teknik. Där ledningen ändrar riktning uppförs vinkelstolpar, vilka oftast är försedda med staglinor. Vid den känsliga passagen över Finnabäckens biotopskyddsområde används två korsningstorn av stål. Ett korsningstorn, figur 5, når en höjd på ca 70 m räknat från marken och upp till tornets högsta punkt. Tornens höjd i kombination med avståndet mellan tornen möjliggör ett långt och högt spann som gör att inga stolpar behöver placeras i biotopskyddsområdet. Korsningstornens höjd skapar marginal mellan faslinorna och träden under ledningen. Marginalen är beräknad att klara trädens framtida tillväxt, se avsnitt 9.4.2. I biotopskyddsområdet kommer därför ingen avverkning av träd att behöva genomföras varken i byggskedet eller i driftskedet. Fasledarna består av aluminiumlegering, vilka monteras tillsammans med isolatorer av kompositmaterial. Stolpbenen monteras på fundament av betong. FIGUR 4. Principbild på horisontalmonterad stolpe. FIGUR 5. Principskiss korsningstorn. Jordning av stolparna sker genom att topplinor monteras i toppen av stolparna och att punktjordtag görs vid varje stolpplats. Vid korsningen av SvK:s 400 kv- ledning sker jordningen med en längsgående marklina istället för topplina. Materialet består av koppar eller en kopparbelagd stållina. 10

5.3 Arbetsmetoder Arbetsvägar I byggnationsskedet kommer ledningsgatan och befintliga vägar att användas för transporter. I det fall den arkeologiska utredningen visar att det finns kulturmiljöer som blockerar körning i ledningsgatan, kan andra lösningar tas fram i råd med Länsstyrelsen. Ingen körning med maskiner eller transporter kommer att ske inom biotopskyddsområdet. Lindragning För att dra faslinorna mellan de två korsningstornen, över biotopskyddsområdet, används helikopter. Med detta arbetssätt undviks negativ påverkan på naturvärdena. För övriga stolpplatser dras faslinorna mellan stolparna med hjälp av linvagn och spolverk, momentet är släpfritt varvid varken faslinor eller mark skadas. 5.4 Markbehov Ledningen byggs i ett trädsäkert utförande (se avsnitt 7.2). I driftskedet kommer skogsgatans bredd att uppgå till ca 14 m utanför ledningens yttersta fas på vardera sidan. Den totala skogsgatans bredd blir därmed ca 48 m bred. I byggnationsskedet krävs ingen ytterligare avverkning för arbetsområden eller transportvägar. Byggnation och transporter görs i den planerade ledningsgatan eller på befintliga vägar. 5.5 Säkerhet och beredskap I ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1) finns säkerhetsbestämmelser för kraftledningar. Bland annat konstrueras och byggs ledningen i ett brottsäkert utförande för att klara olika väderförhållanden. Åskskydd i form av topplinor monteras på ledningen för att skydda anläggningen vid eventuella åsknedslag. Skyddsjordning mellan stolparna och marken, eliminering av s.k. potentialskillnader, görs genom förläggning av en potentialslinga kring varje stolpben, detta för att skydda personer som står på marken och tar i stolpen. 11

6 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT 6.1 Allmänt Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bland annat från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa. Magnetiska fält alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledarnas inbördes placering. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar kan därför vara högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.[7] Vattenfall följer i sitt agerande denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältet för det förordade alternativet redovisas i avsnitt 6.2. 6.2 Magnetfält för aktuell ledning Ledningens magnetfält redovisas i figur 6. Samtliga redovisade flödestätheter representerar höjden 1,5 m över markytan. Årsmedelströmmen uppskattas till 45 MVA per ledning, dvs 190 A per ledning. 12

FIGUR 6. Magnetfält för förordat alternativ, två 139 kv- luftledningar (benämnda i figuren som ML5 S6 och ML5 S7). För den del av ledningen där korsningstorn kommer användas beräknas ingen kurva eftersom faslinorna kommer att vara så högt ovan mark att flödestätheten vid 1,5 m över mark blir lägre jämfört den horisontalmonterade sektionen. I avsnitt 9.2 görs en bedömning av magnetfältets konsekvenser på boendemiljön. 6.3 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta resulterar i ett sprakande ljud. Urladdningen uppstår när fältstyrkan överstiger en viss gräns, vilket i sin tur påverkas av spänningsnivån men också ojämnheter på ledarytan. Det är därför främst vid fuktig väderlek, när ex. regndroppar samlas på ledarna, som koronaktiviteten är hög. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är normalt inte hörbart. Störande ljudnivåer gäller främst ledningar med högre spänningsnivå än den ledning som är aktuell i detta projekt [8]. 13

7 DRIFT OCH UNDERHÅLL För att uppfylla en säker elförsörjning sker ett regelbundet underhåll av ledningen. Underhållet kan dels gälla det tekniska underhållet av ledningen och dels underhållet av ledningsgatan. 7.1 Ledningsunderhåll Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska kraftledningar besiktigas. En ledning besiktigas en gång per år (driftbesiktning) och utförs normalt från helikopter. En mer omfattande besiktning görs vanligen vart åttonde år från marken (underhållsbesiktning) för att kontrollera linor, stag och stolpar m.m. 7.2 Skogligt underhåll Den aktuella ledningen byggs som en trädsäker ledning, vilket betecknar en kraftledning vars ledningsgata (även kantträd i sidoområde) röjs så att träd eller buskar inte kan nå närmare ledningen än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning. En skogsröjning görs vanligtvis en gång vart åttonde år. FIGUR 7. Principskiss över ledningsgatan (ej skalenlig). 14

8 KONSEKVENSER PLANER OCH INFRASTRUKTUR 8.1 Planförhållanden 8.1.1 Berörda intressen Nya kraftledningar får enligt 2 kap 8 ellagen inte strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplan Hallsbergs kommuns översiktsplan antogs i maj 2011 av kommunfullmäktige. I översiktsplanen redovisas kommunens långsiktiga vision om hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Vattenfalls planerade ledning passerar genom ett område i översiktsplanen som redovisar markanvändning för skogsbruk. En utredning om nytt järnvägsspår pågår i området kring Hallsberg där några framtagna alternativ sammanfaller med den planerade ledningens sträckning. Efter förmöte med kommunen bedöms ledningen inte stå i konflikt med utredningen. Angående energiförsörjningen i kommunen beskrivs SvK:s ställverk Östansjö och byggnationen av de nya 400 kv- ledningarna. Hallsberg är enligt översiktsplanen Sveriges viktigaste knutpunkt för tågtrafiken. Detaljplan En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som bestämmer vad marken ska användas till och hur bebyggelse utformas. Den planerade ledningen berör inga detaljplaner. 8.1.2 Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder föreslås. 8.1.3 Konsekvenser Den planerade ledningen bedöms inte stå i konflikt med kommunens översikts- och detaljplaner. 8.2 Infrastruktur 8.2.1 Berörda intressen Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Riksintresse kommunikation RV50 och järnvägen mellan Hallsberg- Åsbro är utpekade som riksintresse för kommunikation. Ledningar Den planerade ledningen kommer att korsa en av SvK planerad 400 kv- ledning, vilken är förberedd för en korsning med underliggande 139 kv- ledning. Lokalnätskablar för el samt teleledningar kan finnas i området där ledningen planeras. 15

Flyg Ledningsdragningen ligger inom Örebro flygplats MSA- yta, vilket är en yta med ca 55 km radie ut från flygplatsens landningshjälpmedel. MSA- ytan bestämmer lägsta flyghöjd vid inflygning till flygplatsen [9]. 8.2.2 Skyddsåtgärder Vattenfall kommer att ansöka om tillstånd hos Trafikverket enligt 44 väglagen för förordat alternativ. Stolpar placeras på ett avstånd från vägområdet som minst motsvarar stolpens höjd. Vattenfall kommer att beakta SvK:s krav vid korsning av deras kraftledningar. Vattenfall kommer att ta hänsyn till Telestörningsnämndens meddelande nr.21 (avstånd mellan kraftledningar och teleledningar). Det förordade sträckningsalternativet påverkar telenätet minst, enligt Skanovas samrådsyttrande. Vattenfall väljer att göra en flyghinderanalys trots att inget formellt krav har ställts i samrådet. Detta för att få en dokumenterad analys och för att även få information om förekommande helikoptertrafik i området. Flyghinderanalysen som har beställts i juli 2016 utförs av Luftfartsverket (LFV), som utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. Vid en flyghinderanalys kontrollerar LFV att det planerade byggnadsverket inte påverkar bland annat MSA- ytan. 8.2.3 Konsekvenser En viss påverkan genom minskad framkomlighet kan ske på områdets vägar i byggnationsskedet då transporter med maskiner görs till och från ledningsgatan. Byggnationsskedet är dock endast under en tidsbegränsad period. Utifrån samrådsyttrande bedöms inte ledningen ha några negativa konsekvenser för flygtrafiken. 16

9.2.2 Skyddsåtgärder Gällande det magnetiska fältet följer Vattenfall försiktighetsprincipen som finns beskriven i avsnitt 6 tillsammans med en redovisning av ledningens magnetfältsberäkning (se figur 6). Beräkningen visar att magnetfältet avtar med avståndet till ledningen och är nere i mycket låga nivåer vid närmsta bostadshus. Den visuella påverkan av ledningen begränsas då ledningen går genom skogsmark samt att ingen avverkning sker i biotopskyddsområdet. 9.2.3 Konsekvenser Byggskedet Under byggnationsskedet uppstår ljud från maskiner och fordon som används vid arbetet med ledningen. Störningarna är tidsbegränsade och övergående. Konsekvenserna för boendemiljön i byggskedet bedöms som Liten. Driftskedet Den planerade ledningens påverkan i driftskedet på bostadsbebyggelsen och närboende utgörs dels av den estetiska påverkan på landskapsbilden och dels av det magnetiska fältet. Ingen bostad eller lokal där människor varaktigen vistas får ett magnetiskt fält överstigande 0,2 µt från ledningen. Detta anses vara ett normalt värde i svenska bostäder [10]. Landskapsbildsanalysen visar att ledningen inte kommer att ge någon större påverkan visuellt, se bilaga M1 (S1.Samrådsunderlag). Konsekvenserna för boendemiljön i driftskedet bedöms som Liten, vilket baseras på den visuella påverkan av ledningen. 9.3 Landskapsbild 9.3.1 Berörda intressen Med landskapsbild menas här den visuella upplevelsen av landskapet. Den aktuella ledningens föreslagna sträckning går genom ett skogslandskap bruten av infrastruktur såsom vägar, kraftledningar och järnvägar. Ledningen passerar i kanten av ett mindre fält av jordbruksmark, strax väst om Östansjö. 9.3.2 Skyddsåtgärder Vid planering av ledningens föreslagna sträckning har hänsyn tagits till landskapsbilden genom att ledningen i möjligaste mån dras parallellt med stamnätskraftledningar, för att få ett samlat intrång. Skogslandskapets träd utanför ledningsgatan och inom Finnabäckens biotopskydd möjliggör visuell avskärmning av ledningen. Norr om väg 529 övergår skogslandskapet i ett mer öppnare landskap med jordbruksmarker. En översiktlig landskapsbildsanalys har gjorts för att visualisera hur korsningstornen påverkar landskapsbilden i det området. Resultatet av landskapsbildsanalysen visas som ett fotomontage i samrådshandlingen, se samrådsredogörelsen i bilaga M1. Ingen avverkning sker inom biotopskyddsområdet. 9.3.3 Konsekvenser En luftledning ger en påverkan på landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre i 18

gran med inslag av björk. Den unga skogen har inga särskilda naturvärden som höjer sig från omgivande mark förutom som skyddszon till bäckravinen. Det biotopskyddade områdets naturvärden är känsligt för förändrat mikroklimat vid bäcken. Området är även känsligt för avverkning av äldre skogsmiljö.[11] Naturvårdsprogram Den planerade ledningen passerar i kanten av ett område utpekat som naturvårdsprogram. Kommunerna i Östergötland har gjort omfattande naturinventeringar som länsstyrelsen har sammanställt i ett länstäckande material. Rödlistade arter Enligt Artportalen [12] finns inga rödlistade arter i den föreslagna sträckningen. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande påpekat att arten cypresslummer kan finnas i ledningssträckningen eller dess närhet. En inventering har genomförts av Calluna AB i juni 2016 för att undersöka förekomsten av rödlistade arter, bland annat cypresslummer, i den föreslagna ledningssträckningens korridor. Under inventeringen hittades inga rödlistade arter. Vattenskyddsområde Hallsberg Långängen Ett vattenskyddsområde är beläget nordöst om Östansjö. Området bildades 1980 för att skydda grundvattentäkterna i Hallsberg och Långängen. Vattenskyddsområdet berörs inte av den föreslagna sträckningen. 9.4.2 Skyddsåtgärder Under byggskedet av ledningen dras faslinorna mellan de två korsningstornen med helikopter. Detta arbetssätt är väl beprövat och resulterar i att inga markingrepp eller åverkan sker i Finnabäckens biotopskyddsområde. Avverkning av träd uteblir för ledningsgatan vid passagen över biotopskyddsområdet. För att möjliggöra denna passage utan påverkan på träden och naturvärdena samt uppnå en trädsäker ledning krävs stolpkonstruktion enligt figur 5. Faslinorna mellan korsningstornen hänger så pass högt upp i luften att det skapar en marginal mellan träden och faslinorna. De nederst hängande faslinorna kommer att ha en infästning på ca 53 m ovan mark. Detta innebär att vid en lintemperatur på 50 o C kommer marginalen till trädtopparna att vara ca 8 m, med en bedömd framtida maxhöjd på träden på 35 m. Inga träd kommer därmed att avverkas eller toppas i biotopsskyddområdet varken i byggskedet eller i driftskedet. FIGUR 11. Principskiss över ledningssträckan mellan korsningstornen, passering av Finnabäckens biotopskyddsområde samt RV50 (ej skalenlig). 20

9.4.3 Konsekvenser Byggskedet I den planerade ledningsgatan avverkas skog vilket medför lokal påverkan på naturmiljön. Konsekvenserna av avverkningen beror på vilken typ av skog som berörs. Den skog som behöver avverkas i aktuellt projekt består av produktionsskog med olika åldrar, se avsnitt 9.7.1. Berörd skog har inga särskilt utpekade naturvärden och inga rödlistade arter har identifierats inom området för den planerade skogsgatan. Konsekvenserna för naturmiljön i byggskedet bedöms som Liten. Driftskedet En ledningsgata kan både fungera som en barriär och en spridningsväg för olika djur och växter. Ledningens barriäreffekt bedöms bli begränsad i och med att skogen i området redan är genomkorsad av kraftledningar och annan infrastruktur. En ledningsgata kan ge positiva effekter för naturmiljön genom att kantzoner/randzonen (mellan kvarvarande skog och ledningsgatan) ofta ger bra förutsättningar för en ökad artrikedom. Ledningsgator kan också utgöra möjliga spridningsvägar mellan liknande öppna områden/livsmiljöer. Underhållet av ledningsgatan innebär att enbart unga träd, buskar och annan lägre vegetation kan förekomma. En ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum kan skapa attraktiva livsmiljöer för många arter. Konsekvenserna för naturmiljön i driftskedet bedöms som Obetydlig. 9.5 Kulturmiljö 9.5.1 Berörda intressen I bilaga M3 redovisas kulturmiljön på karta. I kulturmiljön ingår fasta fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar tillsammans med den omgivande miljön. De fasta fornlämningarna kan t.ex. vara förhistoriska gravar, fångstgropar eller runstenar. Andra kulturhistoriska lämningar är oftast yngre och kan t.ex. vara kolbottnar och torpargrunder. Nedan i tabellen, figur 12, redovisas de kulturmiljöobjekt som finns inom den planerade ledningens skogsgata. Objekt Karta Bilaga M5 Beskrivning Lämningstyp F1 Bevakningsobjekt Fångstgrop F2 Bevakningsobjekt Fångstgrop F3 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker F4 Fornlämning Stensättning F5 Fornlämning Stensättning F6 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker F7 Fornlämning Stensättning FIGUR 12. Riksantikvarieämbetets utpekade kulturmiljöer inom den föreslagna sträckningens skogsgata. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande (d.nr: 407-1145-2016) bedömt att den planerade sträckningen påverkar kulturmiljön i närområdet, men att det ur ett kulturmiljöperspektiv anses vara godtagbart då landskapsbilden i området redan idag är kraftigt påverkad av bland annat befintlig infrastruktur för kraftledningar. 21

9.5.2 Skyddsåtgärder En arkeologisk utredning ska göras på den planerade sträckningen, då ledningen går genom ett område med kända kulturmiljöer och en preliminär stolpplacering sammanfaller med en övrig kulturhistorisk lämning. Kontakt har därmed tagits med Länsstyrelsen som fått ta del av de preliminära stolpplaceringarna och kommer att genomföra en utredning, som kommer att användas vid detaljprojekteringen av ledningen och dess stolpplatser. Om det i byggskedet skulle upptäckas några okända fornlämningar avbryts arbetet och kontakt tas med Länsstyrelsen. 9.5.3 Konsekvenser Byggskedet Konsekvenserna för kulturmiljön i byggskedet bedöms som Obetydlig. Driftskedet Konsekvenserna för kulturmiljön i driftskedet bedöms som Obetydlig. 9.6 Rekreation och friluftsliv 9.6.1 Berörda intressen Där ledningen planeras finns inga utpekade områden för friluftsliv. Den föreslagna ledningsdragningen går huvudsakligen i skogsmark bruten av RV50, väg 529, järnväg samt kraftledningar. 9.6.2 Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder föreslås. 9.6.3 Konsekvenser Byggskedet För de som vistas i området under byggskedet kan upplevelsen störas av ljud från maskiner som används vid byggnationen samt att framkomligheten kan vara begränsad. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv i byggskedet bedöms som Obetydlig. Driftskedet Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv i driftskedet bedöms som Obetydlig. 9.7 Naturresurser 9.7.1 Berörda intressen Skog Den nya ledningsgatan kommer mestadels att gå i skogsmark. Valt alternativ går där det är möjligt parallellt med befintlig infrastruktur, för att få ett så samlat markintrång som möjligt. Skogen som behöver avverkas är traditionellt skött produktionsskog. Den avverkade arealen kommer att uppgå till ca 4,31 hektar (ha). För att åskådliggöra vilken typ av skog som behöver avverkas har den tänkta skogsgatan delats upp i 8 olika bestånd, se blåstreckade områden nedan i figur 13. Indelning och uppskattade volymuppgifter kommer från skogsstyrelsens scan-data. 22

FIGUR 13. Beståndsindelning. Röd linje redovisar planerad ledning. Rosa linjer redovisar SvK:s 400 kv- ledningar. Bestånd Areal (ha) Ålder Beskrivning Volym (m3sk/ha) Tot volym (m3sk/ha) 1. 0,34 70 Yngre slutavverkningsskog 140 48 2. 0,55 10 Föryngring 15 8 3. 0,29 70 Yngre slutavverkningsskog 180 52 4. 0,32 25 Yngre gallringskog 65 21 5. 0,22 20 Gles röjskog påverkat av 30 7 tidigare vägbyggen 6. 1,51 35 Gallringskog 180 272 7. 0,82 90 Äldre slutavverkningsskog 300 246 8. 0,26 30 Gles gallringskog påverkat 50 13 av tidigare vägbyggen Sum 4,31 666 FIGUR 14. Redovisning av planerad avverkning för skogsgatan. För att bibehålla ett trädsäkert utförande kommer det att i framtiden behöva avverkas farliga kantträd som står i skogsgatans närhet. Området där ledningen planeras är redan påverkat av befintlig infrastruktur och den förordade sträckningen bedöms därmed inte påtagligt försvåra skogsbruket enligt miljöbalkens 3 kap 4. Ingen jordbruksmark är planerad att tas i anspråk för stolpplacering. Lokalisering av ledningen har utretts under flera år och resulterat i att den förordade sträckningen bedöms vara lämpligast. Motiveringar till valet av det förordade alternativet finns under avsnitt 4.3. Bergtäkt Den planerade ledningsdragningen sträcker sig i utkanten av en före detta bergtäkt, belägen mellan RV50 och Östansjö. 23

9.7.2 Skyddsåtgärder Ingen avverkning sker inom Finnabäckens biotopskyddsområde (se avsnitt 9.4.1). 9.7.3 Konsekvenser Byggskedet Konsekvenserna för naturresurser i byggskedet bedöms som Liten. Driftskedet Avverkning av skog kommer att göras för ledningen, vilket resulterar i en minskning av produktiv skogsmark med ca 4 ha. Skog är en koldioxidsänka, dvs binder koldioxid från luften. Hur stor skogens förmåga att binda koldioxid är beror på bonitet, brukningssätt, skogens ålder och sammansättning. Generellt är unga och snabbväxande skogar en större koldioxidsänka än äldre skogar med lägre tillväxttakt. Avverkning av träd minskar skogens förmåga att hålla koldioxid. Även markberedning påverkar koldioxidbalansen. Mellan röjningstillfällena som vanligen sker vart åttonde år växer framförallt snabbväxande lövträd som binder koldioxid. I en skogsgata sker ingen markberedning och uttag görs sällan av den röjda vegetationen vid röjningstillfällena. Istället byggs markens kolförråd upp. Det är därför inte självklart att ledningsgatan utgör en sämre koldioxidsänka än den produktionsskog som annars skulle stå där. Konsekvenserna för naturresurser i driftskedet bedöms som Liten. 9.8 Övriga konsekvenser byggskedet 9.8.1 Berörda intressen Utsläpp till luft Vid byggnation av en ledning är avgaser från arbetsmaskiner källan till utsläpp till luft. Utsläpp till mark och vatten Under normalt arbetsförfarande sker inga utsläpp till mark och vatten. Utsläpp kan dock ske vid exempelvis ett maskinhaveri, oljespill eller annan olycka. 9.8.2 Skyddsåtgärder Vattenfall ställer i sitt miljöledningssystem ISO 14001 krav på sina entreprenörer. I ledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfalls anläggningar. I kraven ingår även att entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. 9.8.3 Konsekvenser Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms inga negativa konsekvenser uppstå i byggskedet. 24

Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 ) Ett flertal tänkbara ledningssträckningar har utretts de senaste åren och samråd har genomförts för ett antal sträckningar. Tidigare utredda sträckningar har avfärdats av olika anledningar men framförallt till följd av intrång i biotopskyddsområdet. Valet av den nu aktuella sträckningen har bland annat baserats på den information som har erhållits i det tidigare arbetet och har anpassats för att helt undvika biotopskyddsområdet. Vattenfall anser att vald sträckning innebär att ledningen placeras så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls och lokaliseringen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. 10.4 Jämförelse med nollalternativet Ett nollalternativ i detta aktuella projekt innebär att byggnationen av ledningen inte kommer till stånd mellan Östansjö och Tälle. Det skulle innebära att avverkning av skog för ledningsgatan och påverkan på landskapsbilden genom nya stolpar och faslinor uteblir. Det skulle dock innebära konsekvenser för områdets elförsörjning. Vattenfall innehar en skyldighet att försörja Hallsberg med omnejd med ström. Tälle försörjer bland annat västra stambanan och bangårdsområdet i Hallsberg med el, som enligt kommunens översiktsplan är Sveriges viktigaste knutpunkt för tågtrafiken. 26