Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Granbacka förskoleenhet Solna stad

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Hagalunds förskoleenhet Solna stad

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Välkommen till Skönberga Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan 2016/2017. Förskolechef: Suzanne Rath Tel E-post:

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Hunnebostrands förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Samhälle, samverkan & övergång

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

2.1 Normer och värden

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Ängkärrs förskola Verksamhetsplan och Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Regnbågens förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Futura International Pre-school. Danderyd

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsredovisning år 2008

Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för

Transkript:

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Granbacka förskoleenhet Solna stad

Beskrivning av förskoleenheten I våra förskolor ger vi mycket utrymme för leken som vi anser är en av grunderna till barnens utveckling. Där får barnen utforska, upptäcka och erfara både individuellt och i samspel med andra. Vi genomför också styrda aktiviteter för att ge barnen nya erfarenheter och inspiration. Vår syn på lärande är att barnen lär sig kontinuerligt i vardagsrutinerna, i fria leken, på samlingarna, i projekt, i samspel med varandra och med vuxna. Lärandet är ett samspel där all erfarenhet och nya upptäckter berikar alla involverade. Att skapa miljöer i förskolans lokaler som är attraktiva, utmanande och funktionella för barnen är en förutsättning och en pågående process vi arbetar med kontinuerligt. I förskolan har man en öppen och daglig dialog med föräldrarna och bjuder in dem att delta i verksamheten kring t ex kontaktdagar, utflykter och föräldrafika. Vi vill gärna berätta något personligt om varje barn i den dagliga kontakten med föräldrarna. Pedagogerna dokumenterar vår verksamhet och kopplar den till läroplanen, och vårdnadshavarna uppmanas att ta del av dokumentationen och vi uppmärksammar dem, tillsammans med barnen, när det finns ny dokumentation att sätta sig in i. Varje barn har en barnpärm, där vi dokumenterar det som barnet har gjort/upplevt under året. Här kan barnet, föräldern och pedagogerna få syn på barnets utvecklingsprocess. Varje termin har vi utvecklingssamtal där vårdnadshavarna har möjlighet att ta upp sina frågor och funderingar kring sitt barn. Gemensamt formuleras en individuell utvecklingsplan, IUP, för barnet. I enheten finns en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) som förutom ledning också består av förskollärare som är valda utifrån sin kompetens och kunskap till gruppen. Ansvaret som PUG:are kvarstår när man roterar till annan avdelning. På avdelningen arbetar personalen tillsammans med den dagliga verksamheten och fördelar det utifrån vad som skall göras och hur planeringen ser ut. Granbacka förskoleenhet ligger i Huvudsta och består av de fyra förskolorna Påfågeln, Ängkärr, Västra skogen och Utkiken, samt Öppna förskolan. Enheten leds av förskolechef som till sin hjälp i ledningsgruppen har en arbetsplatsansvarig som verkar för alla fyra förskolorna. Förutom ledningen består just nu enheten av 48 medarbetare varav 17 är utbildade förskollärare.

Enhetens barn och personal Personal Antal årsarbetare Antal årsarbetare Påfågeln 11.88 Ängkärr 9.47 Utkiken 11.45 Västra skogen 8.55 Öppna förskolan 0.88 Ledning och administration 2.2 kökspersonal 3.32 Verksamhetsmått/Nyckeltal 2011 2012 2013 Andel förskollärare 16.33 Barn per årsarbetare 5.8 Barnantal Påfågeln Ängkärr Utkiken Västra skogen Antal 1-2 åringar Antal 3 åringar Antal 4-5 åringar Totalt antal barn 2012 27 2012 22 2012 46 2012 95 2013 18 2013 13 2013 43 2013 74 2012 25 2012 10 2012 24 2012 59 2013 25 2013 12 2013 21 2013 58 2012 23 2012 9 2012 27 2012 59 2013 26 2013 15 2013 20 2013 61 2012 18 2012 9 2012 27 2012 49 2013 22 2013 12 2013 15 2013 49 Ekonomi Intäkter Kostnader Resultat Avvikelse i % Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse

Kommunfullmäktiges effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. Nyckeltal Andelen förskolebarn i Solnas kommunala förskolor som känner sig trygga i förskolan Andel förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande Andel förskoleplatser där dialog med föräldrarna och förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin Enhetens mål Andelen barn som är trygga på förskolan ska öka Resultat 2011 2012 2013 2014 2015 Aktivitet Arbeta utifrån den gemensamma modellen för inskolning. Kommunicera inskolningsmodellen till föräldrar och personal. Arbeta för trygga barn och vårdnadshavare. Välkommunicerad verksamhet. Professionellt bemötande.. Uppföljning Följs upp i oktober och februari i samband med avslutat inskolning. Följs upp tillsammans med personal samt avstämning resultat attitydundersökning. Analys/åtgärder Tryggheten och nöjdheten i attitydundersökningen ligger fortsatt på lägre nivå än genomsnittet för Solna. Alla barn och vuxna i vårt område skall varje dag mötas med respekt, värme och omtanke. För att detta ska leva jobbar vi på olika sätt med förhållningssätt och bemötande. Vi vuxna är otroligt viktiga förebilder för barnen i hur man bemöter varandra i vardagen, så självreflektion och ett öppet klimat mellan kollegor är ett viktigt instrument. Att ha en god relation med våra vårdnadshavare är en viktig del för att tryggheten ska öka så god kommunikation är en prioritet i vårt område. Barns trygghet byggs upp genom en konsekvent, spännande och igenkännande vardag. Att bli bemött på ett varmt och öppet sätt när man kommer till förskolan är otroligt viktigt så personalen arbetar aktivt med att ta emot barnen i hallen och växla några ord med vårdnadshavarna. Den vardagliga verksamheten ska präglas av både rutiner, återkommande inslag och spännande nyheter. Därför lägger personalen stor vikt vid att bygga upp fungerande rutiner där barnen känner sig trygga och vana. Att reflektera över varför vi gör som vi gör och sätta ord på det, är viktigt och har därför en hög

prioritet både när personalen tänker långsiktigt och i vardagen. En annan del som är viktig för att kunna känna sig trygg är att de vuxna i förskolan lär känna alla barn, det ska inte vara katastrof att någon på en annan avdelning tar emot barnen eller t ex följer med dem på toaletten. Att vuxna samarbetar och hjälps åt blir därför även ett verktyg för att öka tryggheten. En tydlig och strukturerad verksamhet skapar även trygghet för vårdnadshavarna, att veta vart man ska gå, hur man ska göra, vem man ska fråga är alla faktorer som gör att man känner sig välkommen och respekterad och trygga vuxna skapar så klart trygga barn. Därför lägger personalen ner tid på att skapa bra strukturer t ex tydliga rutiner kring var vi öppnar och stänger, vilka dörrar som hålls låsta, likadana tröjor under inskolningen för att tydliggöra vem som jobbar och vem som är förälder o s v För att som vårdnadshavare känna sig trygg behöver man få tydlig information om vad som gäller, så en gång var fjortonde dag skickar varje avdelning ut informationsbrev till sin föräldragrupp om vad som är på gång på avdelningen, ca ett par gånger per termin skickar arbetsplatsansvarig ut informationsbrev om vad som är på gång på hela förskolan och ca en gång per termin gör förskolechef det samma till alla vårdnadshavare i området med relevant information för alla. Inför inskolningen får vårdnadshavarna en hel mapp med information och blanketter för att i förväg kunna förbereda sig på bästa sätt och i lugn och ro kunna läsa in sig på hur saker och ting fungerar. Vi har även ett informationsmöte för alla nya familjer där personalen berättar om inskolningen och det finns tid att svara på frågor. Ca en månad efter inskolningen har personalen ett uppföljningssamtal med alla nya familjer. Personalen är otroligt duktiga på att sätta upp rutiner, prova dem och omvärdera om det behövs. Korta diskussioner om t ex hur lunchen gick, kanske kan vi placera oss på något annat sätt för att det ska bli ännu bättre i morgon... eller ibland längre samtal om hur man ska arbeta för ett gott resultat. Ibland handlar det om de riktigt små detaljerna som vem som går in först, till de större sakerna om hur vi ska tänka kring gruppdynamiken eller vår pedagogiska miljö. Det här är personalens absolut starkaste sida, att enträget jobba vidare med de här situationerna. Att även lägga upp verksamheten så att man bygger in tid för barnens vårdnadshavare är också något som personalen arbetar för, i den digitala värld vi lever i är det viktigt att värna om det vardagliga samtalet, hallkontakten. Att vårdnadshavarna vet att det finns tid för dem att ställa frågor om hur dagen har varit är viktigt och skapar en otrolig trygghet som i många fall gör så att frågemängden faktiskt minskar. Att man vet att man kan fråga gör så att man inte behöver fråga, tillit. Övrig information skriver vi ner i informationsbrev och mailar ut, och det gör vi med kontinuitet. Vi behöver förbättra rutinerna kring introduktioner av ny personal så alla känner till våra arbetssätt. Vi har rutiner för introduktion av ny personal men för tillfällig personal (vikarier) behöver vi utveckla. Tillfälliga vikarier skall alltid ha namnskylt och skall presentera sig för vårdnadshavare och barn. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Nämndens mål Alla verksamheter ska ha sin årliga budget i balans Nyckeltal Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning är 39 % Sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid är 4.5 % Antal barn i förskolan per årsarbetare är 5.8

Aktivitet Dialog med placeringsenheten för att få barn till de platser vi har. Se över barngruppernas organisation. Då vi inte haft fullt med barn har en åtgärd varit att inte rekrytera personal vid t ex gravvikariat eller andra till lediga tjänster. Samt se över fördelningen av tjänster förskollärare/barnskötare och administration/personal i barngrupp. All personal som är frånvarande ska ringa sin chef och meddela detta. Arbeta för en ansvarstagande organisation och en god psykosocial arbetsmiljö. Uppföljning Följ upp i budgetuppföljningar och delårsrapporter med hjälp av organisationsteamet och chef förskola. Den sista dagen varje månad följ sjukfrånvaron upp, hur många har anmält sig långtidsfrånvaro, korttidsfrånvaro osv Vi får också kontinuerlig uppföljning från HR på antalet korttidsfrånvarotillfällen. Analys/åtgärder På en förskola har vi inte fyllt grupperna med barn och där kommer vi se över överskottet med personal, t ex. att personal roterar till annan förskola i enheten. Vi kommunicerar också personalöverskott med HR Vi ser alltid över om vi behöver fylla platser som uppkommer i vår strävan att vara kostnadseffektiva men samtidigt ha en så bra barngruppstorlek som möjligt. Antalet barn på förskolorna har minskat med i genomsnitt ca 2 barn per förskola. Under året har administrationen minskat i enheten från att ha varit en förskolechef och två arbetsplatsansvariga till att vara en förskolechef och en arbetsplatsansvarig samt en fakturahanterare på 20 %. Sträva efter att på lång sikt öka antalet personal med högskoleutbildning. Granbacka förskoleenhet sjukfrånvaro har glädjande nog minskat från 7.1% till 4.5%. Vi har byggt upp en organisation där var och en tar ansvar, bryr sig om varandra och samarbetar. På varje förskola finns koordinatorer som i nära samarbete ser över den dagliga verksamheten och signalerar om behov av vikarier finns t ex.