Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E)

Relevanta dokument
Dags för sverige att ta ledartröjan. så når vi en miljon elbilar år 2030

Laddinfrastruktur i utveckling och nytt EU direktiv. Anders Lewald Senior Rådgivare Energimyndigheten Elsäkerhetsdagarna - ELSÄK

Riktlinjer för laddinfrastruktur

En analys av Elbilsla get i Go teborg

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Laddstationen er bästa affär Bli laddad nu kommer elfordonen

Elbilsstrategi. helsingborg.se. Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress Helsingborg Växel

Laddfordon och laddinfrastruktur. Martina Wikström Energimyndigheten Jönköping, 10 april 2018

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

LADDSTATIONER. 20 september 2018 Sofie Nielsen, Affärsingenjör, Växjö Energi Jonathan Karlberg, Elkraftsingenjör, Växjö Energi Elnät

Elbilsutredning Noreens samfällighetsförening. Daniel Norlén

Laddinfrastruktur inom Klimatklivet. Redovisnings- och utvärderingsrapport Diarienummer , uppdragets diarienummer M2015/2551/S

Elfordon i samhället. Anders Lewald, Linda Rinaldo, Erik Svahn Energimyndigheten

Klimatklivet - beräkna utsläppsminskning för publika laddningsstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Olle Johansson VD, Power Circle. Bollnäs

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Så blir ni en elbilskommun Det är dags att ladda för framtiden!

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Remissvar SOU 2016:33

Om laddstolpar. Motion (2015:47) från Lars Jilmstad (M). Svar på remiss från kommunstyrelsen

STEG FÖR STEG-GUIDE. Fixa laddplats!

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE

Information om investeringsstöd till laddinfrastruktur inom Klimatklivet

Laddinfrastrukturutredning

Vi laddar Sverige! 2

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

Yttrande över motion - Upprätta en ambitiös strategi för hur Eskilstuna kommun ska få en väl fungerande laddinfrastruktur

Laddstationer Vi på HEM har helhetslösningen

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Demonstrationsprogram för elfordon. Linda Rinaldo och Erik Svahn

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet!

Elbilar och Laddhybrider

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt

Framtidens transporter sker med biogas och el

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Plan för laddinfrastruktur

Energimyndigheten. Yttrande angående Transportstyrelsens rapport Miljözoner för lätta fordon BESLUT 1 (6)

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Interpellationssvar laddinfrastruktur

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Fossilfria drivmedel vilken strategi ska jag välja? Britt Karlsson Green Regional utveckling, Miljö

Tanka med el om svenskarnas inställning till elbilar

Strategi för en fossilfri fordonssektor. Clean Motion AB

Svar på fråga från Martin Schilke (L) om statusuppdatering av utbyggnad av laddmöjligheter för elfordon

Fixa laddplats. Steg för steg-guide

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras?

Allt fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar installerar laddplatser för elbilar. Den bästa laddplatsen är bilens ordinarie parkeringsplats.

Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt!

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Plan för laddinfrastruktur. Stenungsunds kommun

Samordning för omställning till fossilfri transportsektor

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

GreenCharge roadshow Elfordon på väg! Sveriges största roadshow elfordonsturné 2014 Vetlanda 28 mars

Information om stödet till laddinfrastruktur inom Klimatklivet

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB

Vattenfall och Design open?

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Riktlinjer för laddinfrastruktur i Örebro kommun.

GreenCharge roadshow Elfordon på väg! Sveriges största roadshow elfordonsturné 2014 Habo 24 mars

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Ladda för framtiden - laddinfrastruktur för elfordon. Eva Sunnerstedt Stockholms Stad

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84)

LaddinfraÖst. Tillsammans sätter vi fart på elfordonsutvecklingen

Steg för steg-guide. som också ger möjlighet att ladda många bilar utan dyra investeringar i elnätet. Steg 6 Undersök intresse och förutsättningar

STEG FÖR STEG-GUIDE. Fixa laddplats!

Demonstrationsprogram. för Elfordon Erfarenheter hittills Magnus Henke -Energimyndigheten

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Utredning avseende klimatkompensering

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Motion om utökat antal solcellspanelladdare för elbil. (AU 299) KS

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

Lämpliga platser för snabbladdning och intresserade aktörer

Laddsystem ALLT DU BEHÖVER VETA

Förutsättningar för laddgator för normalladdning. Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

FASTIGHETEN- FRAMTIDENS MACK. Fastighetsmässan

Utredning avseende klimatkompensering

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för laddningsinfrastruktur

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

Laddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M).

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

TIPS OCH RÅD OM LADDINFRASTRUKTUR. Tips och råd om laddinfrastruktur FÖR DIG SOM VILL INSTALLERA LADDSTATION I DIN BOSTADSRÄTTSFÖRENING

LADDBARA FÖRMÅNSBILAR EN SPRÅNGBRÄDA TILL 2030-MÅLEN

Transkript:

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circle inkommer här med kommentarer på utredningen Fossilfrihet på väg. Power Circle instämmer i utredningens tolkning begreppet fossilbränsleoberoende fordonsflotta som 80 % reduktion av klimatpåverkande gaser till 2030 från vägtrafik, med delmål på 30 % till 2020 och 60 % till 2025. Denna tolkning är högst rimlig och bidrar till en välkommen konkretisering av det något oprecisa uttrycket. Vidare ger nedbrytningen i delmål en ökad möjlighet att regelbundet följa upp utvecklingen och ständigt ha ett relativt närliggande och konkret mål att sträva mot. Power Circle har sedan snart tio år arbetat med frågor om hur el och elkraftteknik kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Bland dessa frågor har el som fordonsbränsle, elektrifierade fordon och infrastruktur för laddning varit en av flera prioriterade frågor under en längre tid. Power Circle besitter därför expertkunskap på dessa områden. Det är av den anledningen naturligt att främst ge organisationens syn på de delar av utredningen som berör elektrifiering. Inledningsvis kan konstateras att Power Circle stödjer utredningens övergripande positiva syn på elektrifiering av fordon och el som drivmedel. Introduktion av el som fordonsbränsle och en på sikt storskalig användning även i andra fordon än spårbundna, är en grundförutsättning för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Power Circle ser el som ett av många klimatsmarta bränslen som krävs för att nå målet, och instämmer i utredningens bild av att framtidens flora av drivmedel kommer att behöva vara betydligt bredare än idag för att nå det ambitiösa målet. Det bör ändå understrykas att elens största fördel är att betydliga utsläppsreduktioner möjliggörs parallellt med en mycket god energieffektivitet. Inget annat alternativ kommer i närheten av elektrifiering i fråga om energieffektivitet och just effektivare energianvändning är ett av de mål som har visat sig svårast att uppnå t.ex i Sveriges 20-20- 20- mål. Vidare är produktion av förnybar el och distribution av densamma tekniska frågor som sedan länge är besvarade. Det finns inte heller några uppenbara begränsningar i att producera de kvantiteter som behövs för bruk i fordon. Den totala nettoexporten av el under 2012 uppgick till ungefär samma storleksordning som skulle krävas om hela transportsektorn var elektrifierad. Och idag motsvarar den årliga vindkraftsproduktionen inom landet ungefär de energimängder som skulle krävas om alla personbilar var elektriska. Solceller med en yta på ca 20 kvadratmeter ger en elproduktion som ger ungefär 1500 mil körsträcka med elbil och alternativen kan mångfaldigas. Utredningen ger en relativt god bild av nuläge och potentialer för elektrifiering, men med ett dominerande inslag av linjärt tänkande. Teknikutveckling, trender och marknadsgenombrott är sällan linjära. Det kan påpekas att det finns stor chans till att de potentialer som beskrivs i utredningen är ännu större, då utredningen konsekvent använder mycket försiktiga antaganden om exempelvis batteriteknologiers utveckling och dess hastighet samt framtida prisnivåer. Förutom rena teknikgenombrott, som är sällsynta men helt kan ändra spelplanen, kommer också de skaleffekter som ökande produktion av litiumjonbatterier, kraftelektronik och elmotorer ger påverka den framtida prisbilden av en elektrifierad drivlina högst väsentligt. Denna positiva spiral har redan 1 av 5

börjat. För litiumjonbatterier handlar det om årliga kostnadssänkningar på 20 %, en utvecklingstakt som motsvarar en halvering av batteripriserna var tredje år. Det finns ett antal konkreta förslag i utredningen som nedan kommenteras närmare; Beskattning av personbilar Det är mycket beklagligt att utredningen lämnar två förslag, utan att förmå att entydigt ta ställning för endera av dem. Detta är en fråga som inte bör utredas vidare, utan snarare krävs nu handling. Power Circle stödjer utredningens förslag om införandet av ett beskattningssystem av karaktären bonus- malus, som bland annat har implementerats i Frankrike för flera år sedan. Grundtanken med utredningens förslag, att stimulera de utsläppssnålaste personbilarna med en bonus som finansieras av att högre avgifter tas ut för personbilar med högre utsläpp av koldioxid, är mycket bra. Systemet måste göra det lätt att välja rätt! För att ge en accelererad stimulanseffekt bör modellen inte präglas av synsättet att varje gram koldioxid ska värderas lika. Istället bör de absolut bästa och sämsta fordonen tillåtas högre stimulans och straff. Detta är nödvändigt för att snabbt stimulera val av exempelvis elektrifierade bilar, både batteri- och bränslecellsdrivna. För att systemet ska vara enkelt att förstå och i varje läge vara tydligt i vilken bonus alternativt malus som utgår, bör nivåerna utformas i stegvisa grupper definierade av intervall av koldioxidutsläpp alternativt kopplas till en energimärkning liknande den som idag används för exempelvis vitvaror och bildäck. Systemet bör utformas långsiktigt, med regelbundna och från början annonserade justeringar eller kontrollstationer. Systemet bör, utöver personbilar, också innefatta lätta lastbilar. En mer akut fråga är supermiljöbilspremien. Med den försäljningstakt som laddhybrider och elbilar idag har, är Power Circles bedömning att premien tar slut innan årsskiftet. Det är därför av stor vikt att politiken snarast lämnar tydliga besked om vägen framåt. Power Circle stödjer utredningens förslag att med omedelbar verkan höja supermiljöbilspremien till 70 000 kronor, med löfte om att premien gäller till dess att ett mer permanent och övergripande system finns på plats. Vad gäller förmånsbeskattning för personbilar och lätta lastbilar kan konstateras att dagens utformning fungerar som önskat och skapar goda förutsättningar för att stimulera fler att välja förmånsbilar med den miljömässig effektivaste tekniken. Vid eventuell översyn av systemets utformning bör denna andemening bevaras. Stöd till infrastruktur för laddning av elfordon Redan idag har ungefär halva den svenska befolkningen möjlighet att ladda ett elfordon i bostaden, ett småhus. Laddning av elbil eller laddhybrid över natten är hittills den form av laddning som står för absolut störst andel. Det är också en av de stora fördelarna med ett laddbart fordon det laddas på samma plats som det ändå står parkerat nattetid, och är fulladdat och klart att användas varje morgon. Detta ger ungefär halva befolkningen en viktig grundförutsättning för att överge det fossildrivna fordonet till förmån för ett eldrivet. Det kan därför konstateras att en väl utbyggd laddningsinfrastruktur fyller två viktiga syften; 1) Att erbjuda laddmöjlighet för dem som ej har möjlighet att ladda i hemmet och därigenom skapa grundförutsättningar för deras användande av laddbara fordon. Det bör noteras att de 2 av 5

allra flesta laddbara fordonen i dag säljs i storstadsområden som samtidigt har en hög andel lägenhetsboende. 2) Att öka de laddbara fordonens aktionsradie genom att erbjuda laddmöjlighet på platser där de ändå parkeras naturligt, s.k destinationsladdning. Detta kan exempelvis vara infarts/pendlarparkeringar, köpcenter, arbetsplatser etc. Det är viktigt att, baserat på ovan, slå fast att det behövs både publik laddmöjlighet och icke- publik laddmöjlighet. Power Circles åsikt är att båda dessa typer av laddplatser bör stödjas genom ett investeringsstöd. Power Circle ställer sig positiva till det av utredningen föreslagna investeringsstödet på 50 % av investeringskostnaden, dock maximalt 25 000 kr. Detta bör gälla alla laddstationer för normalladdning (typiskt 1- fas 16 A, men även högre effekter möjligt). Två grundläggande krav bör uppfyllas för att erhålla investeringsstödet, 1) att kontakt för den nyligen beslutade standarden mod 3 typ 2 erbjuds (övriga kontakter valfritt) 2) att möjlig laddeffekt är minst 3,7 kw (1- fas 230v 16A). Utöver dessa krav bör givetvis varje laddstation vara tillgänglighetsanpassad. För laddstationer som är publika bör krav ställas på att de skyltas med tilläggstavla T24 Laddplats enligt Vägmärkesförordningen (2007:90) kap 2 30. Om en nationell databas för laddinfrastruktur i Sverige finns i drift bör också krav ställas på att laddstationen skall registreras där. Power Circle har nyligen lämnat in en ansökan till Energimyndigheten om stöd för att skyndsamt etablera en sådan databas. Det är önskvärt att en publik laddstation är intelligent, d.v.s uppkopplad mot internet. Detta erbjuder många attraktiva möjligheter, bland annat att användaren av ett laddbart fordon kan se stationens tillgänglighet i realtid och att statistik om överförd energimängd kan samlas in. Därför är det lämpligt att styra mot en sådan utbyggnad. Detta kan ske genom att även ett sådant krav införs, eller att det maximala investeringsstödet för laddstationer med denna funktion utökas till 30 000 kr. Det kan inte nog understrykas hur avgörande en väl fungerande och utbyggd laddinfrastruktur är för den fortsatta introduktionen av laddbara fordon. Det är därför viktigt med ett skyndsamt införande av rubricerat investeringsstöd, då det redan idag finns ett stort utbud av laddbara fordon att köpa samtidigt som beståndet av laddbara fordon i Sverige uppvisar tresiffriga procentuella tillväxttal på årsbasis. Taket på 10 000 installationer bedöms vara rimligt och det är därefter naturligt att utvärdera resultatet av stödet och eventuella fortsatta åtgärder. Utredningen behandlar också snabbladdare för laddbara fordon, och pekar på dess betydelse för att öka aktionsradien och utöka användningsområdena för laddbara fordon. Power Circle instämmer i utredningens konstaterande att ett väl utbyggt nätverk av snabbladdningsstationer behövs. Power Circle vänder sig dock emot utredningens förslag på ytterligare utredningar i frågan. Istället förordas att ett investeringsstöd för snabbladdare, liknande det för normalladdare ovan, skyndsamt införs. En lämplig nivå på stödet bedöms vara 50 % av den totala investeringskostnaden, dock maximalt 250 000 kr. Minsta krav för att erhålla stödet bör vara att den beslutade standarden för likstömsladdning, CCS2, erbjuds, att laddstationen är intelligent, skyltas på erforderligt sätt och, om tillgänglig, registreras i den nationella databasen för laddinfrastruktur. I ett första skede begränsas stödet till 500 installationer alternativt till en sammanlagd stödsumma på 125 mkr. 3 av 5

Både vid etablering av publik normalladdning och snabbladdning överlåts till marknadens aktörer att avgöra geografisk placering. Dock bör uppdrag ges åt Trafikverket att utreda vilka platser längs med de statliga vägarna (inklusive rastplatser etc.) som kan användas för att etablera laddstationer, både normal- och snabbladdning, samt vilka villkor som bör gälla. Tillstånd att etablera laddstationer på dessa platser kan sedan auktioneras ut till kommersiella aktörer. Liknande uppdrag kan lämnas till exempelvis Jernhusen. Det känns naturligt att staten här går före, inspiration kan hämtas från exempelvis Nederländerna. Detta kan bidra till ökad kommersialisering av laddning. För vissa ägare och förvaltare av statlig mark kanske etablering av laddstationer ryms inom ramen för befintligt uppdrag eller kan inkluderas framgent. För aktörer där detta ej är aktuellt kan auktionsförfarandet ovan tillämpas. Det vore en högst beklaglig utveckling om statligt ägd och förvaltad mark ej berördes av utbyggnaden av denna viktiga infrastruktur för koldioxidsnåla personbilar, motorcyklar och lätta lastbilar. Elektrifiering av tyngre fordon Utredningen förhåller sig mycket positiv till elektrifiering av stadsbussar. Utredningen konstaterar också att det finns potential för att en mycket stor andel av Sveriges stadsbussar kan elektrifieras till år 2030. Det har gjorts studier som pekar mot att stadsbussar redan idag är ekonomiskt konkurrenskraftiga jämfört med konventionella bussar, vilket också bekräftas av flera av Power Circles partnerföretag som är engagerade i frågan. Trots detta finns nästan inga elektriska bussar i Sverige idag. Detta beror sannolikt på att tekniken är ny och att det saknas drifterfarenhet. Det behövs därför ett introduktionsstöd som motiverar bussoperatörer att våga ta steget till helelektriska bussar. Tekniken finns att köpa idag, och används redan i större utsträckning på platser utanför Sverige. Utredningen förslår en supermiljöbusspremie, vilket Power Circle ser mycket positivt på. Ett stöd för att stimulera introduktionen av elektriska bussar skapar tystare städer, ökad energieffektivitet, mindre utsläpp av partiklar och kan utöver detta skapa intressanta industriella möjligheter då utveckling av elektriska bussar pågår hos flera företag i Sverige. För tunga lastbilar är batterielektrisk drift i större skala mindre intressant på kort sikt. Utredningen har flera förslag på hur dessa fordon kan drivas med biodrivmedel, vilka lämnas utan vidare kommentar. Elektrifiering kan däremot på medellång sikt spela en mycket viktig roll för att öka energieffektiviteten och minska fossilberoendet på de stora transportstråken, genom så kallade elvägar (flera tekniker för kontinuerlig överföring av el finns). Dessa tekniker bör skyndsamt verifieras och demonstreras, vilket har påbörjats genom den föredömliga innovationsupphandling som Trafikverket inlett tillsammans med Vinnova och Energimyndigheten. Målsättningen för Sverige bör vara att ha ett storskaligt försök i drift långt innan år 2020. Power Circle understryker behovet av att dessa områden får erforderlig uppmärksamhet och stöd, då det förutom stor vikt för fossiloberoendet också har stora industriella uppsidor. Sverige har kompetent och konkurrenskraftig industri inom både tillverkning av tunga fordon och den elkraftteknik som behövs för att realisera elvägarna. Detta skulle kunna vara ett område där Sverige blir världsledande, då den internationella aktiviteten än så länge är låg. 4 av 5

Övriga kommentarer I detta yttrande avstår Power Circle från ytterligare kommentarer och hänvisar istället till remissvaret som lämnats av 2030- sekretariatet, som Power Circle stödjer och har bidragit till att författa. För Power Circle AB, Olle Johansson Verkställande direktör 5 av 5