Laddinfrastrukturutredning

Transkript

1 Laddinfrastrukturutredning 2016 MILJÖKONTORET

2 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Kommunens egna mål...3 Laddstationen...4 Kontakter...4 Laddtyper...5 Fast eller lös kabel?...6 Laddbeteende...7 Laddning av elfordon i framtiden...7 Omvärldsanalys...7 Skyltning och uppmärkning...8 Ekonomi...9 Klimatklivet...9 Kostnader för laddning...9 Betalningsmodeller Om man ska börja ta betalt, när i sådant fall? Service och underhåll Slutsatser förslag för kommunen Marknadsföring och kommunikation Typ av laddstation Placering Källor

3 Introduktion Följande utredning är framtagen i syfte att vara ett stöd för hur kommunen ska arbeta med laddinfrastruktur för elfordon framöver. Sverige ska enligt de mål som är antagna nationellt vara klimatneutralt 2050 och ha en fossilfri fordonsflotta år En tidigare satt ambition nationellt är att man år 2020 ska ha elfordon i landet. Det kommer man troligen inte att nå men antalet elfordon ökar snabbt, under det senaste året har antalet elfordon i Sverige ökat med över 100 procent och uppgår i nuläget till stycken i landet 1. Prognosen enligt intresseorganisationen för elkraftbranschen, Power Circle, är att det kommer vara runt elfordon i landet i slutet av år Idag är det priset på batterier som styr priset på elbilar, det har sjunkit snabbare än vad experterna har trott bl.a. p.g.a. av teknikutveckling. Man räknar med att batteripriserna kommer vara så pass låga år 2020 så att elbilar kommer vara prismässigt konkurrenskraftiga med fossila bilar. Bakgrund Kommunen har sedan tidigare en laddstolpe framför kommunhuset som är offentlig och en på baksidan av kommunhuset som används till de egna två elbilarna, dessa två bilar är de enda som är registrerade i kommunen. Antalet elfordon som rör sig i kommunen kommer högst troligen att öka, både genom att kommunen skaffar egna elfordon och att invånare gör det men också genom de elfordon som reser till eller igenom Åtvidaberg. Att sätta upp publika laddstationer i kommunen får flera positiva samhällsutvecklingseffekter; det blir lättare för kommuninvånare samt de som reser till eller igenom kommunen att skaffa och resa med elfordon, det är ett sätt att visa att kommunen är med i utvecklingen och att man visar framåtanda. Man gynnar omställningen till fler miljöfordon i samhället vilket gynnar klimatet. Det hjälper också det lokala näringslivet eftersom fler stannar till i kommunen för att ladda sitt elfordon och kan under tiden exempelvis handla eller fika. Kommunens egna mål I energiplanen antagen 2012 har man satt gällande minskad miljö- och klimatpåverkan från transporter för kommunens geografiska område samt kommunens egen verksamhet, dessa är: Verka för att andelen miljöbilar i Åtvidaberg uppgår till 10 % 2016 och 30 % till Mål för kommunens egna transporter internt: 15 % av bilparken är fossilfri 2020 (EES-mål). 10 % minskning av bränsleförbrukningen i kommunens fordonsflotta 2014 jämfört med 2009 (EES-mål). Det sista målet ovan har gått ut år 2014, dock kommer troligen något liknande mål att vara med i den nya energi- och klimatstrategin som tas fram under år Därav är målet relevant att nämna i denna text även fast det har gått ut. 1 Elbilsstatistik.se 3

4 Laddstationerna underlättar också för kommunens egna verksamheter att skaffa elfordon, vilket i sin tur bidrar till att uppfylla de mål som är satta för de interna transporterna. Laddstationen Att ladda en elbil från noll upp till 80 procent brukar man säga tar halva laddtiden, resterande hälft av tiden är från 80 till 100 procent laddning. Man kan ladda med antingen växelström (AC) eller likström (DC). Hur snabbt bilen laddas beror på hur mycket laddstationen är uppsäkrad, om det är enfas- eller trefasuttag (avgör hur många kilowattimmar samt volt som man kan få) och vad elbilen klarar att ta emot. Kontakter Det finns i princip fem kontakter som är relevanta när man pratar om laddning av elbilar; Schuko, Typ 1, Typ 2, CHAdeMO och CCS. Schuko är en vanlig hushållskontakt som man kan använda för att ladda bilen hemma eller i ett motorvärmaruttag. Oftast använder man en s.k. svärmorsladdare för att kunna ladda sin elbil från en vanlig schukokontakt. Rekommendationen är att använda dessa endast i nödfall då det finns en del säkerhetsrisker med att använda dem. En s.k. svärmorsladdare. Typ 1-kontakter är framtagna i främst Asien och är standard för semisnabbladdning i elbilar därifrån. Typ 2-kontakten är standard för semisnabbladdning hos främst Europeiska bilar. CHAdeMO är den Asiatiska standardkontakten för snabbladdning och CCS är den Europeiska motsvarigheten. 4

5 I EU har det beslutats att Typ 2 och CCS ska vara standard på alla bilar som nyregistreras. Därav kommer bilar med Typ 1 att fasas ut allteftersom, dock kan det dröja ett par år innan de är helt borta från den Europeiska marknaden. Typ 2, mode 2 & 3 3-fas 230v, 16-32A kw kw Olika kontakterna för semisnabb- och snabbladdning Laddtyper De finns tre olika kategoriseringar av laddtyper (se nedan) och 4 olika kommunikationssätt mellan laddstolpe och fordonet som laddar, dessa kommunikationssätt kallas för Mode. Mode 1 innebär att det inte finns någon kommunikation mellan laddstolpen och fordonet, man laddar då med ett vanligt Schukouttag. Mode 2 innebär att man använder en s.k. svärmorsladdare där det finns en viss kommunikation mellan dosan och fordonet. Standarden för vilken typ av kommunikation som man bör ha vid semisnabba laddstationer i EU är idag satt till Mode 3 som är säkrast vid semisnabbladdning. Fordonet kommunicerar då med laddstolpen vilket minskar risken för att något skulle bli fel under laddning i stolpe eller fordon. Mode 4 används för snabbladdning med likström, där är det viktigt att inget går fel eftersom det är väldigt starka strömmar i kablar mm. Därför är det väldigt noga att kommunikationen fungerar väl mellan laddstation och fordon i de fall då man snabbladdar. Sedan finns det tre sätt att ladda elbilar på, dessa delar man in efter hur snabbt ett elfordon laddas, dessa är: Normalladdning: sker oftast i hemmet under natten eller på arbetsplatsen under dagen. Det kan ta upp till flera timmar (upp till 11 timmar om batteriet är helt tomt) innan batteriet är fulladdat vilket är varför det passar på platser där man står parkerad under en längre tid. Vanligen sker denna laddning med enfas växelström. En laddbox för hemmaladdning eller på arbetsplatsen ligger runt till kronor i pris beroende på utförande. Till detta tillkommer installation av behörig elektriker. Semisnabbladdning: Är också kallat destinationsladdning eftersom man använder laddaren när man kommer fram eller laddar på vägen till en destination. Laddeffekten är ungefär tre till 5

6 fem gånger högre än normalladdning vilket innebär att laddtiden är runt en till tre timmar beroende på hur mycket man laddar och vilken bil man har osv. Denna typ av laddning passar bra i offentliga parkeringar exempelvis på torg eller vid köpcentrum där man stannar en stund men inte åtskilliga timmar. En semisnabb laddstation kostar mellan kronor till kronor beroende på utförande etc. Sedan tillkommer även kostnad för att dra fram nya elkablar osv. till stationen vilket gör att totalkostnaden kan uppgå till runt kronor till kronor beroende på hur mycket som behöver grävas mm. Snabbladdning: Det finns ingen exakt definition för vad snabbladdning innebär, men en riktlinje är att laddtiden inte bör överstiga 20 minuter. Oftast finns dessa laddstationer vid mackar längs med de större motorvägarna där man kan ha behov av att ladda på en kortare tid. Den här typen av laddstationer skiljer sig väldigt mycket i pris jämfört med normal- eller semisnabb laddning. Det totala priset för en laddstation kan ligga runt kronor och uppåt. Fast eller lös kabel? På en laddstation kan man antingen välja att ha en fast, permanent kabel eller att bara ha ett uttag där elbilsägaren får ha med en egen kabel för att kunna ladda. I det sista alternativet kan man ha kablar som man kan låna ut till de som inte har en egen kabel med sig (generellt sett brukar de flesta ha det). Det finns både för och nackdelar med att ha antingen en fast eller en lös kabel på laddstationen, dessa är: Fördelar med fast kabel: brukaren behöver inte ha med en egen kabel och bära på en tung sådan för att kunna ladda bilen. Stöldrisken av kabeln minskar, kabeln i sig är dyr. Nackdel: Kabeln kan utsättas för sabotage vilket innebär extra kostnader för reparation osv. Dock förekommer sabotage sällan i och med att man generellt sett är försiktig kring strömförande kablar och därmed inte vågar exempelvis kapa dem. Fördel utan kabel: Man kan ha en adapter på en lös kabel som man kan låna ut till de som inte har med sig egna kablar så att det går ladda med båda typer av kontakter (typ 1 eller typ 2) även fast uttaget på stolpen är av en typ. Mindre risk för vandalism. Nackdel: Om man har en kabel som man lånar ut så finns det alltid risk för att någon tar med sig kabeln eftersom den är dyr. Om man vidare vill ladda på udda tider och det är stängt i exempelvis receptionen där kabeln finns att låna så finns det en risk att man inte kan ladda sin bil som planerat vilket kan upplevas som negativt. 6

7 Laddstolpe med kabel, typ 1, mode 3-uttag Laddstolpe utan laddkabel med typ 2, mode 3-uttag. Laddbeteende Generellt sett brukar man säga att runt 90 procent av laddningen som man gör om man har en elbil sker vid hemmet eller på arbetsplatsen. Det innebär att offentliga laddstationer inte används så mycket till vardags utan främst på lite längre resor. Om du reser mer än fem mil enkel väg så vill man ha möjlighet att ladda sin elbil vid en laddstation när man kommer fram till sin destination. Alternativt kan du även använda en laddare när man tar en paus för att fika eller äta något, för att sedan kunna resa vidare till sin destination. Generellt sett brukar man då inte ladda fullt utan man vill ha lite extra laddning som ger några extra mil vilket gör att man känner sig trygg att komma fram till sin destination. Laddning av elfordon i framtiden Säkerheten kring laddning av elfordon i Europa kommer att höjas. Laddning med enbart schukokontakter Mode 1 kommer troligen att försvinna helt framöver. Typ 2 Mode 3 är idag redan standard och det kommer inte förändras på längre sikt som det ser ut i dagsläget. Bilarna kommer att kunna ta emot högre spänningar för att kunna laddas snabbare och batterierna blir allt större. Visa märken har i år ökat sin batterikapacitet med 30 procent även fast de har samma mängd batterier som tidigare, batterierna blir alltså mer och mer energitäta. Oavsett hur man väljer att ladda sin elbil så är det viktigaste att en certifierad elektriker går igenom elsystemet där man ska ladda sin bil. En elbil tar höga laster under längre tider vilket ett gammalt elsystem inte är anpassat till, vilket i sin tur ökar risken för brand. Omvärldsanalys Följande del har tagits fram genom att granska hur kommuner och företag arbetar med laddinfrastruktur i resten av landet. 7

8 Skyltning och uppmärkning Transportstyrelsens tilläggsskylt T24-Laddplats kan användas för att visa att endast fordon med möjlighet till extern laddning av elektricitet för fordonets framdrivning får parkera på platsen. Det finns dock öppningar för tolkning i lagtexten, exempelvis möjlighet till extern laddning, en elbil behöver alltså inte ladda för att få stå på platsen 2. Många elbilsägare har upplevt problem med att parkeringsplatserna används av fossila bilar eftersom det är en P- skylt ovanför laddplatsskylten vilket de tolkar som att de får parkera på platsen, något som skapar irritation för de som behöver ladda sin bil. En del har valt att lägga till ytterligare en skylt under med text där det står något i stil med att Endast laddande elfordon om man vill undvika att elfordon eller fossila bilar parkerar på platsen utan att ladda sin bil. En sådan text gör också att man kan bötfälla en bil som inte laddar på parkeringsplatsen. Det kan också vara bra att begränsa parkeringstiden till ett par timmar så att inte en elbil står på platsen länge och hindrar att fler kan utnyttja laddningsmöjligheten. P-skylt med tilläggsskylten T24-Laddplats. Laddstation i Linköping med skyltning Sedan är det också viktigt att laddstationen står på en plats där den syns tydligt och man kan hitta den lätt. Att måla på asfalten är också ett sätt att förtydliga att laddplatsen endast är till för elfordon. Exempelvis kan man måla parkeringen grön eller skriva El på marken. 2 my7phcfg%3d%3d&_t_q=t24&_t_tags=language%3asv&_t_ip= &_t_hit.id=ts_externwebb_m odels_pages_roadsignpage/_aa9baf9c-96b6-41cc-ab16-e8a29a8610a4_sv&_t_hit.pos=5 8

9 Två olika exempel på hur man kan måla parkeringsplatsen. För att elfordonsägare ska hitta till laddplatsen så ska de vara inlagda på internettjänsten uppladdning.nu samt laddinfra.se. Ekonomi Klimatklivet Klimatklivet är ett statligt stöd som infördes i slutet av år 2015 för att gynna näringsliv och offentlig sektor som vill satsa på investeringar som gynnar klimatet. I stödet finns det tydligt uttalat att laddstationer för elfordon är en prioriterad åtgärd som ska få stöd. De riktlinjer som gäller för att man ska få stöd för en laddstation är enligt Naturvårdsverket följande: 1. Laddstation som avser att vara publik ska vara förberedd för elmätning och debitering av elkostnad. 2. Laddstationen som avser att vara publik ska utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon för fordon av typ 2 som beskrivs i standarden EN eller av typ Combo 2 som beskrivs i standarden EN men de kan också ha andra anslutningsdon. 3. Laddstationen placeras så att den kan anses bidra till en ändamålsenlig fördelning av laddstationer i det aktuella området. 4. Laddstationen ska bara avse laddning för specifikt elfordon. 5. Publicering av offentliga laddstationer i informationstjänsterna uppladdning.nu och laddinfra.se. Laddstationen måste alltså vara publik och förbered med betalningslösning för att man ska kunna få stödet. Summan som man kan få per station är 50 procent av totalkostnaden eller max kronor. Kostnader för laddning I slutet av år 2014 (som är den senaste statistiken från SCB) så fanns det totalt 180 laddbara elfordon registrerade i Östergötland 3. I Kalmar län finns det 76 laddbara elfordon registrerade, några av dessa passerar troligen kommunen när de reser norrut. Därav är det i nuläget inget 3 9

10 stort tryck på de laddare som sätts upp. Om alla dessa bilar någon gång under ett år skulle passera kommunen och vilja ladda sin bil så är det alltså inte ens en bil per dag. De vanligaste elbilarna har idag ett batteri på cirka 30 kwh vilket innebär att om man har ett elpris på 1,20 kr så blir kostnaden för full laddning 36 kronor. De största elbilsbatterierna som finns på marknaden har en kapacitet på 86 kwh vilket blir en kostnad på 103,2 kronor per full laddning. Normalt sett är laddbeteendet att man sällan åker till en offentlig laddstation med ett totalt urladdat batteri och man laddar inte fullt utan oftast upp till 80 procent eller så mycket man behöver för att säkert veta att man kommer fram till sin destination. Batteristorleken på elfordonen ökar ständigt och utvecklingen har gått snabbare än vad många har förutspått och den fortsätter i snabb takt. Det är troligt att batteristorleken kommer att ligga mellan 30 kwh till 100 kwh de närmast åren, dock är detta endast en kvalificerad gissning. Sedan är det också svårt att förutspå elpriserna, men på sikt kommer de högst troligen att höjas allt eftersom kärnkraftverk stängs ner mm. Enligt en utredning gjord i Umeå 2013 kostade ett abonnemang för en 32A säkring runt 3900 kr per år 4. Om det inte redan finns en större säkring med abonnemang där man vill koppla in en laddstation så kostar det runt kronor att starta upp ett nytt sådant. Betalningsmodeller Idag finns det många olika sätt att ta betalt för laddning av elfordon, exempelvis genom RFID eller med mobiltelefoner via NFC (Near Field Communication), SMS eller applikation för Smartphones. Som nämnt ovan om klimatklivet så är det ett krav att laddstationen man sätter upp ska vara förberedd för att kunna betalningslösningar för att kunna få stöd via klimaklivet. Det vanligaste som används idag är att man kan betala med SMS eller en applikation på mobilen. Det har de flesta elbilsägare tillgång till vilket gör att det är relativt enkelt att betala. En betalningsmodell som har blivit vanlig i Norge är den s.k. Spotify -betalningsmodellen där man betalar ett fast månadspris och sedan får ladda sin bil så mycket man vill. Eftersom tekniken ständigt utvecklas och det troligen kommer dröja några år innan man tar betalt så är det svårt att avgöra vilket betalsystem man ska satsa på i framtiden. Det bästa är att ha en laddstation som är flexibel både hårdvaru- och mjukvarumässigt och så att den går att anpassa för framtida betallösningar. När det gäller snabbladdning så tar de flesta större företag så som exempelvis Vattenfall eller Fortum idag betalt per kilowattimme eller minut. Dock är detta mindre relevant eftersom snabbladdning inte är aktuellt för kommunen i dagsläget. 4 Björ, 2013 Utredning av lämplig laddinfrastruktur för elbilar och laddhybrider i Umeå 10

11 En kommun bör inte ta betalt per kilowattimme för laddning av elfordon eftersom man då anses vara en leverantör av el vilket innebär att energiskatt mm. tillkommer. Det man istället kan göra är att ta en parkeringsavgift utöver den eventuella vanliga avgiften. Rekommendation från försäljare av laddstationer är att man tar 8 kronor extra per timme om man har en laddstation säkrad till 16A och 16 kronor extra per timme om man har en laddstation säkrad till 32A. Detta kan dock ändras i och med att elpriser höjs. Det är något som man får beräkna när det är dags att börja ta betalt för laddning av elbilar. Om man ska börja ta betalt, när i sådant fall? Det är först och främst viktigt att man har god koll på hur mycket laddstationen används. Ingen av de kommuner som har kontaktats i samband med den här utredningen har angivit att de tar betalt för laddning av elfordon 5, man har dock förberett för att kunna ta betalt i framtiden. I Värnamo arbetar man just nu med att hitta en lösning för att kunna ta betalt inom en snarare framtid. I Lerums kommun är det gratis att ladda då det ser det som ett bidrag till en positiv samhällsutveckling, de kommer dock att börja ta betalt i framtiden. Samma gäller i Växjö kommun. Det är svårt att avgöra när det är lämpligt att börja ta betalt. Det viktigaste är att man, som nämnt ovan, har koll på hur mycket och ofta som laddstationen används. Detta kan man göra antingen genom att använda laddstationsföretagens övervakningssystem som oftast kostar att ha eller så kan man installera en elmätare för att se hur mycket el som används i stolpen. Fördelen med ett övervakningssystem är att det är enkelt att använda och man kan få ut mer än bara statistik, exempelvis se att stolpen fungerar som den ska. Nackdelen är att det kostar pengar att ha. Fördelen med en elmätare är att det är enkelt och en liten engångskostnad för att installera den via en elektriker. Nackdelen är att man inte får ut så mycket data och att det kan vara lite knöligare att läsa av. Ett sätt för att redan nu vänja elbilsägare vid betalning utan att ta betalt är att låta dem registrera sig via en applikation eller sms innan de kan börja ladda från laddstationen. Detta gör det enklare att senare införa betalning för laddning i och med att användarna redan är vana vid att registrera sin laddning. Dessutom får man kontaktuppgifter och statistik på vilka som använder laddstationen. Nackdelar med detta kan vara att systemet kostar extra att ha samt att det är mer teknik involverat vilket innebär en större risk för att något inte fungerar som det ska. Det finns två alternativ för när man ska fundera på om man ska börja ta betalt för laddning av elfordon vid kommunens laddstationer. Antingen är det när det är många som använder laddstationen, exempelvis minst en gång varannan dag eller antingen när det kommer företag till kommunen som sätter upp egna laddstationer och tar betalt för dem. Det är viktigt att bevaka användandet av stolpen samt marknaden för att kunna bedöma när det är dags att inte 5 Lerums kommun, Värnamo kommun samt Växjö kommun 11

12 längre erbjuda gratis laddning av elfordon. Kommer det företag som tar betalt för laddning av elfordon så kan en kommunal laddstation som är gratis att ladda ifrån missgynna näringslivet. Något som är ett enklare alternativ än att börja ta betalt för laddningen är att när man känner att det är dags att börja ta betalt så stänger man laddstationerna för det offentliga och använder den endast för gäster till kommunen samt kommunens egna fordon. Det kommer dock troligen dröja några år innan det är dags att ta ställning i den här frågan. Ytterligare alternativ är att sälja laddstationen till något företag som har intresse och användning för den. När marknaden är tillräckligt utvecklad och det finns ett större behov av att ladda sitt elfordon så är detta ett alternativ som man bör prioritera i första hand. Det kommer dock troligen dröja några år innan det är dags att ta ställning i den frågan. Service och underhåll Laddstationen för elbilar är en teknisk apparat som precis som allt annat kan gå sönder på något sätt. För en elbilsägare som har räknat med att ladda vid kommunens laddstation kan det vara frustrerande att komma fram och inse att stationen inte fungerar. Det kanske innebär att personen inte tar sig vidare till sin slutdestination vilket kan innebära negativ publicitet för kommunen. Det är viktigt att fundera på hur man gör om stationen går sönder exempelvis en helg och det inte finns någon som jobbar på kommunkontoret eller dyl. som kan hjälpa till. Ett alternativ kan vara att ha ett serviceavtal med elektriker som elbilsägaren kan kontakta om stationen inte fungerar som den ska. Eventuellt kan även företaget som säljer stationen erbjuda någon sådan tjänst. Detta är viktigt att kontrollera när man ska köpa in laddstationen. Väljer man att inte ha någon service på laddstationen under de tider när kommunkontoret är stängt så är det viktigt att informera om detta vid stationen och på det internetsidor som man kan använda för att hitta laddstationer. Slutsatser förslag för kommunen Eftersom det är så få elbilar i nuläget så är det viktigt att kommunen går före och möjliggör så att fler kan köra sin elbil längre sträckor. Det skapar också ett intresse vilket kan leda till att fler skaffar elbilar i kommunen. Detta görs genom att kommunen sätter upp fyra nya laddstationer till år Det bästa sättet som kommunen kan öka intresset för elbilar är att skaffa sådana till sina egna verksamheter så att personalen får prova att köra dem i tjänst. Detta gör att de förhoppningsvis inser hur enkla och bra elbilar är att köra så att de skaffar en elbil privat. Detta baserat på de goda resultaten vi fick när kommunen lånade fyra elbilar till några av verksamheterna under hösten Närmast undersöks om hemtjänsten kan byta några av sina fordon till elbilar, vidare även om fastighetsteknikerna kan byta ut sina fordon framöver. 12

13 Marknadsföring och kommunikation En viktig del i att sätta upp och ha laddstationer är att man kommunicerar och marknadsför att de sätts upp, hur det är tänkt att de ska användas och varför man sätter upp dem. Detta för att undvika eventuell negativ publicitet från de som inte tycker att kommunen ska sätta upp laddstationer för elfordon. Detta bör kombineras med informationsinsatser mot allmänhet och näringsliv av kommunens energi- och klimatrådgivningen. Man bör också trycka på vilka fördelar som finns för det lokala näringslivet om man har laddstationer i kommunen. Typ av laddstation En offentlig laddstation bör vara en semisnabb sådan, 32 A 22 kw är att föredra då det går snabbt att ladda elbilarna vilket gör att stationen används ofta. På så sätt har man en bra stolpe som även kan fungera i framtiden och hänga med i teknik- och batteriutvecklingen. Den ska följa de kriterier som är satta i Klimatklivet, dvs. att den ska vara förbered för betallösning, vara offentlig och upplagd på uppladning.nu samt laddinfra.se mm. Stationen bör ha typ 2 mode 3-uttag med möjlighet att låna laddkablar för de som inte har egna. En av lånekablarna bör ha en överföring till typ 1-uttag så att Asiatiska bilar kan använda stationen. Ska man skaffa laddstationer för internt bruk så behöver de inte nödvändigtvis ha lika kraftig strömförsörjning som de offentliga nämnda ovan. Detta eftersom bilarna som laddas via dem kan stå under natten och laddas upp. Man bör utreda hur laddstationen kommer att användas innan man sätter upp en som är främst till för internt bruk. Dessa kan dock vara öppna för användning av allmänheten så att det går att söka stöd via Klimatklivet för dem. Placering Laddstationen bör vara centralt med närhet till fik, restaurang mm. för att öka attraktiviteten och användandet av laddstationen. Det kan vara relevant att följa antalet elbilar i främst Kalmar och Östergötlands län eftersom det troligen är de som kommer att använda laddstationerna mest. Detta eftersom elfordon har en begränsad räckvidd (runt 15 till 20 mil) och främst används till kortare resor, exempelvis arbetspendling. Antalet laddbara elfordon i länen kan man följa genom den statistik som finns tillgänglig via SCB samt statistik på användning av den nuvarande laddstationen som finns framför hus. Det är viktigt att man som kommun inte hämmar eventuellt näringsliv som själva har ett ekonomiskt intresse att sätta upp laddstationer. Detta bör man ta hänsyn till innan man som kommun sätter upp laddstationer. Tekniska Verken i Linköping har sökt och fått bidrag för att sätta upp laddstationer i regionen längs motorvägar samt riksvägar, det är inte alls omöjligt att en av dessa kommer att installeras i kommunen. Man bör kontakta dem för att se vad deras planer är innan kommunen sätter upp fler egna laddstationer. 13

14 Källor Vägledning Laddinfrastruktur för elfordon Svensk Energi: astruktur%20uppdaterad%2026%20sept% pdf Green Highway: Vattenfall erbjuder att bistå med laddning: Utredning av lämplig laddinfrastruktur för elbilar och laddhybrider i Umeå Linn Björ, 2013, Umeå Universitet. Statistik från SCB, antalet elbilar i länet: 14